Riskanalys kv. Bagartorp m.m., Solna Stad - avseende transporter med farligt gods på E18/Enköpingsvägen

Riskanalys kv. Bagartorp m.m., Solna Stad - avseende transporter med farligt gods på E18/Enköpingsvägen Underlag till detaljplan, oktober 2008 Reviderad januari 2009 Stockholm Karlstad Falun Gävle Lidköping Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Hornsbruksgatan 28, VI 102 73 Stockholm Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis

2 (30) PROJEKTNUMMER 102756 PROJEKTLEDARE Erik Midholm PROJEKTNAMN KV. BAGARTORP M.M. SOLNA STAD PROJEKTANSVARIG Bo Wahlström UPPDRAGSGIVARE Solna Stad 171 86 Solna REFERENS UPPDRAGSGIVARE Karolina Gustavsson 08-734 24 33 Karolina.Gustavsson@solna.se DOKUMENTTYP Riskanalys ÖVRIGT Avseende olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods på E18/Enköpingsvägen. UPPRÄTTAT AV Erik Midholm INTERNKONTROLL Rosie Kvål 2009-01-21 Riskanalys version 2.0 RKl 2008-10-21 Riskanalys version 1.0 RKl DATUM STATUS INTERNKONTROLL (IK) 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

3 (30) SAMMANFATTNING Solna Stad arbetar med att ta fram en detaljplan avseende kv. Bagartorp m.m. i stadsdelen Järva. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad alternativt nybyggnad av Bagartorpsskolan. Området för aktuell detaljplan gränsar till Enköpingsvägen/E18 som idag är en primär transportled för farligt gods. I och med att E18 dras om via Kymlingelänken kommer Enköpingsvägen på sträckan Rissna och Järva krog att bli lokalväg som klassas om när det gäller farligt godstransporter. Huruvida vägen kommer att klassas som en sekundär transportled eller inte klassas alls är i dagsläget osäkert. Med anledning av de idag och i framtiden eventuellt förekommande transporterna med farligt gods på Enköpingsvägen/E18 har Brandskyddslaget fått i uppdrag av Solna stad att upprätta en detaljerad riskanalys för området. Avståndet mellan planområde och Ostkustbanan respektive kringliggande verksamheter är däremot så stora att risker förknippade med dessa ej bedöms vara relevanta att beakta i riskanalysen. Syftet med analysen är att inventera och värdera de risker som kan komma att påverka utformningen av planförslaget. Riskanalysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckor med akuta konsekvenser för liv och hälsa hos människor som vistas inom det aktuella området. Inledningsvis genomförs en kvalitativ riskanalys med avseende på risker förknippade med ovan angivna riskkällor. Den inledande analysen påvisar att det är risker förknippade med transporter av explosivämnen, brännbara och giftiga gaser, brandfarliga vätskor samt oxiderande ämnen på Enköpingsvägen som kan komma att påverka ny bebyggelse i planområdet. Dessa olycksrisker studeras detaljerat genom beräkning av riskmåttet individrisk. Samhällsrisken i planområdet uppskattas enbart grovt. Syftet med beräkningarna är att kunna precisera behov och omfattning av åtgärder vid planerad bebyggelse. För att kunna bedöma huruvida risknivån är acceptabel har den jämförts med ett förslag på riskkriterier som Räddningsverket tagit fram. Resultatet av analysen visar att dagens transporter av farligt gods på Enköpingsvägen kan medföra en förhöjd risknivå för planområdet. En sammanläggning av frekvenser och konsekvenser visar att samhällsrisknivån med avseende på transporter av farligt gods ligger inom det område där man ska sträva efter att reducera risken så långt det är möjligt och bedöms vara rimligt ur ett kostnads-/nyttaperspektiv. Detta innebär att man ska ta hänsyn till åtgärdernas kostnad i förhållande till den riskreducerade effekten. Avståndet mellan området och vägen (ca 35 meter) är dock så stort att individrisken bedöms vara acceptabel inom hela planområdet. Enligt Vägverkets tidplan för flytt av E18 kommer flytten att vara färdig 2015. Det innebär att om aktuell detaljplan genomförs enligt tidplan kommer den att vinna laga kraft innan E18 har flyttats, vilket innebär att ny bebyggelse kan komma att påverkas av de risker som är förknippade med dagens trafik på Enköpingsvägen. Detta kommer dock enbart att röra sig om ett fåtal år. Brandskyddslaget anser därför att planerad bebyggelse bör utformas utifrån den risksituation som bedöms gälla efter det att E18 har flyttats. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

4 (30) Med hänsyn till aktuella målpunkter för farligt godstransporter i anslutning till Enköpingsvägen bedöms flytten av E18 medföra en acceptabel risknivå inom planområdet Bagartorp m.m. även om Enköpingsvägen i framtiden kan komma att utgöra sekundär transportled för farligt gods. Utifrån ovanstående resonemang och genomförd analys anser Brandskyddslaget att planområdet kan utformas enligt studerade skisser. Risknivån bedöms vara acceptabel, oavsett val av alternativ utformning, och säkerhetshöjande åtgärder bedöms ej vara nödvändiga. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

5 (30) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 6 1.1 Syfte... 6 1.2 Bakgrund... 6 1.3 Omfattning... 6 1.4 Revideringar... 7 1.5 Metod... 7 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 2.1 Lagstiftning och riktlinjer... 9 2.2 Värdering av risk... 10 3 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET... 12 4 RISKINVENTERING... 14 4.1 Allmänt... 14 4.2 E18/Enköpingsvägen... 14 5 INLEDANDE RISKANALYS... 18 5.1 Identifiering av olycksrisker... 18 5.2 Uppskattning av riskernas omfattning... 18 5.3 Slutsats inledande analys... 20 6 DETALJERAD RISKANALYS... 21 6.1 Beräkning av olycksfrekvens och konsekvens... 21 6.2 Beräkning av risk... 22 6.3 Värdering av risk... 24 6.4 Känslighetsanalys... 25 7 DISKUSSION... 27 7.1 Diskussion kring riskreducerande åtgärder... 27 7.2 Diskussion kring osäkerheter... 28 8 SLUTSATSER... 29 9 REFERENSER... 30 BILAGA A BILAGA B BILAGA C FREKVENSBERÄKNINGAR KONSEKVENSBERÄKNINGAR RISKBERÄKNINGAR 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

6 (30) 1 INLEDNING 1.1 Syfte Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.2 Bakgrund Solna Stad arbetar med att ta fram en detaljplan avseende kv. Bagartorp m.m. i stadsdelen Järva. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad alternativt nybyggnad av Bagartorpsskolan samt nybyggnad av lokaler för fritidsgårdsaktiviteter. Planområdet är beläget i närheten av Ostkustbanan och E18 (Enköpingsvägen), som utgör primär transportled för farligt gods 1. Detta medför att det ställs krav på att olycksrisker förknippade med järnvägen respektive vägen undersöks vid ny bebyggelse inom området. På uppdrag av Solna stad så utför därför Brandskyddslaget denna riskanalys. 1.3 Omfattning Riskanalysen omfattar aktuellt detaljplaneområde som utgörs av del av kv. Bagartorp m.m (se figur 3.1). Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på angränsande vägar omfattas inte av analysen. Avståndet mellan planområdet kv. Bagartorp m.m. och Ostkustbanan är cirka 120-150 meter. Avståndet till Ostkustbanan överstiger alltså det, av Länsstyrelsen, angivna avstånd på 100 meter inom vilket riskanalys ska utgöra ett beslutsunderlag i planärenden (se avsnitt 2.1.1). Brandskyddslaget har inte kunnat identifiera någon faktor som medför något särskilt behov av att för planförslaget utreda risker förknippade med riskkällor utanför 100 meter. Riskanalysen beaktar därmed inte risker förknippade med trafiken på Ostkustbanan. 1 E18 planeras att dras om via Kymlingelänken, vilket innebär att den aktuella sträckan av Enköpingsvägen kommer att klassas om när det gäller farligt godstransporter. Huruvida vägen kommer att klassas som en sekundär transportled eller inte klassas alls är i dagsläget osäkert. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

7 (30) 1.4 Revideringar Denna utgåva är reviderad i förhållande till föregående version av handlingen. Ändringarna avser en förändring av planområdets omfattning som i sin tur innebär förändringar i påverkan från den studerade riskkällan. Revideringar i förhållande till föregående version markeras i marginalen. 1.5 Metod 1.5.1 Riskinventering Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör sedan grunden för den fortsatta analysen. 1.5.2 Inledande analys Utifrån genomförd inventering görs en uppställning av möjliga händelser som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olyckshändelser görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. I den inledande analysen föreslås inga specifika åtgärder eftersom analysen endast är översiktlig och därför utgör ett ofullständigt underlag till förslag på åtgärder, dock kan rekommendationer för fortsatt planering ges. 1.5.3 Detaljerad analys De identifierade olyckshändelserna som i den inledande analysen bedöms kunna inträffa samt kan medföra konsekvenser för det aktuella området studeras vidare i en mer detaljerad analys. I den detaljerade analysen kvantifieras risken genom beräkningar av frekvens och konsekvens för respektive scenario. Vilken metod som används är beroende av riskkällans egenskaper (se avsnitt 1.4.5). 1.5.4 Känslighetsanalys Det finns stora osäkerheter när det gäller indata och underlag i den här typen av analyser. För att hantera vissa av dessa osäkerheter görs en känslighetsanalys där indata varieras på olika sätt. Genom känslighetsanalysen skapas en så fullständig bild av risknivån som möjligt. 1.5.5 Presentation av risk Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas vanligen i form av individrisk och/eller samhällsrisk, se nedan. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

8 (30) Individrisk Individrisk är den risk som en enskild person exponeras för genom att nyttja eller vistas i närheten av en riskkälla. Denna kan presenteras på olika sätt. Normalt så beräknas den platsspecifika individrisken. Detta görs i form av antingen individriskkonturer eller individriskprofiler som anger den avståndsberoende frekvensen för att en fiktiv person avlider till följd av en negativ exponering från den studerade riskkällan. Samhällsrisk Samhällsrisk utgör den risk som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för den. Frekvenser för olika olyckor vägs samman med konsekvenserna av dessa, som anges som det förväntade antalet omkomna till följd av olyckan. Sammanvägningen görs i ett F/N-diagram där kumulerade frekvenser plottas mot konsekvenser i ett logaritmerat diagram. Användandet av riskmåttet samhällsrisk kan innebära vissa svårigheter om den nya bebyggelsen utförs i anslutning till redan bebyggda områden. Detta har Länsstyrelsen identifierat som ett problem i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur? /1/. I rapporten dras slutsatsen att den mest rimliga och realistiska lösningen är att studera individrisk vid blandning av ny och befintlig bebyggelse. Orsaken till detta är att det kan bli orimligt om det ej är möjligt att uppföra ny bebyggelse för att riskkriteriet för området redan anses vara uppnådd p.g.a. sämre planerad befintlig bebyggelse. Ytterligare en faktor som innebär problem med användandet av samhällsrisk är att kriterierna för riskmåttet vid tillämpning för transportrisker baseras på en sträcka av 1 km. Om en kortare eller längre sträcka studeras så behöver kriterierna omgraderas med avseende på sträckans längd i förhållande till 1 km, d.v.s. för 500 meter tillämpas halva kriterierna o.s.v. Om riskanalysen begränsas till ett mindre område utgör dock riskmåttet snarare en grupprisk för de som befinner sig inom den nya bebyggelsen. Grupprisken utgör då en andel av den totala samhällsrisken som enbart beaktar den nya bebyggelsen. I denna riskanalys kommer huvudsakligen riskmåttet individrisk att användas. Detta innebär att beräkningar utförs med avseende på frekvensen för de studerade olycksriskerna samt konsekvenserna av dessa i form av avstånd från riskkällorna inom vilket personer kan omkomma. För att ändå få en vägvisning om vilken påverkan som ny bebyggelse kan komma att ha på områdets grupprisknivå kommer dock grova bedömningar att utföras avseende hur många personer som kan omkomma till följd av respektive skadescenario. 1.5.6 Åtgärder I de fall där det, utifrån använda acceptanskriterier (se kapitel 2.2), visar sig att risknivån är oacceptabelt hög anges förslag på lämpliga riskreducerande åtgärder. Förslag till åtgärder ges även i de fall där risknivån befinner sig i gråzonen mellan acceptabla och oacceptabla risker. I vilken utsträckning åtgärder vidtas i detta fall beror till stor del på kostnadseffektiviteten i föreslagna lösningar samt planerad verksamhet. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

9 (30) 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Lagstiftning och riktlinjer 2.1.1 Riskhänsyn vid fysisk planering Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Länsstyrelsen i Stockholms Län anger i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /2/ att om bebyggelse planeras inom ett avstånd mindre än 100 meter från väg för transport av farligt gods eller järnväg så skall en riskanalys utgöra ett av beslutsunderlagen i planärendet. Vidare rekommenderas olika skyddsavstånd vilka redovisas i tabell 2.1. För att undvika risker förknippade med urspårning och olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast järnväg och väg med transport av farligt gods lämnas byggnadsfritt. I rapporten konstateras även att risksituationen i vissa fall kan behöva utredas även utanför 100 m. Tabell 2.1 Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd från vägar med transporter av farligt gods Typ av bebyggelse Tät kontorsbebyggelse Avstånd 40 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 75 m 75 m De angivna skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. En revidering av rapporten pågår. Detta sker i samband med att Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län tillsammans har arbetat fram en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods /3/. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från en transportled för farligt gods, jämfört med tidigare 100 meter. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

10 (30) 2.1.2 Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis så ger Räddningsverket ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. Vidare hanterar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av denna lag som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4 i denna lag. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. 2.2 Värdering av risk 2.2.1 Principer för riskvärdering Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, likaså vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida risk för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: Principen om undvikande av katastrofer. Katastrofer ska undvikas. Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Rimlighetsprincipen. En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

11 (30) 2.2.2 Acceptabel risk Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är inte entydigt specificerat eller uttryckt i någon idag gällande lagstiftning. I Räddningsverkets publikation Värdering av risk /4/ ges förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk vilka används i denna analys. I tabell 2.2 redovisas de kriterier som används i den detaljerade analysen. Tabell 2.2. Förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk. Riskkriterier Individrisk Samhällsrisk Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras Övre gräns för områden där risker kan anses vara små 10-5 F=10-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 10-7 F=10-6 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Både avseende individrisk och samhällsrisk anges en övre och en undre gräns. Risker över den övre gränsen anses som oacceptabla medan risker under den nedre gränsen bedöms som acceptabla. Området mellan kriterierna benämns ALARP-området (As Low As Reasonably Possible). I detta område ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna, d.v.s. att kostnaderna för åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. Det ska observeras att acceptanskriterierna för samhällsrisk gäller för en vägsträcka av 1 km. Detta innebär i princip att om det studerade området omfattar en kortare sträcka ska även den tillåtna risknivån reduceras. Motsvarande ska den tillåtna risknivån ökas om området omfattar en sträcka över 1 km. När det gäller bedömning av huruvida risknivån är acceptabel eller inte måste även vilken verksamhet som planeras beaktas, då nivån för vad som bedöms som tolerabel risk varierar något beroende på verksamhet. Den undre av ovanstående kriteriegränser för både individrisk och samhällsrisk, nyttjas vanligtvis för bebyggelse där påverkan från externa risker (t.ex. förknippade med transport av farligt gods etc.) på den totala risknivån ska vara låg. Detta gäller normalt för t.ex. bostäder och svårutrymda lokaler (sjukhus, samlingslokaler och skolor etc.). Jämfört med bostäder bedöms ofta påverkan av externa risker vara något mer tolerabla för exempelvis kontors- och vissa typer av restaurang- och butiksverksamheter. Detta beror huvudsakligen på att personer är vakna i dessa verksamheter, samt att dessa verksamheter är befolkade dagtid. Beskrivningen ovan innebär dock inte att man inte kan tolerera t.ex. skolbebyggelse inom ett område om risknivån hamnar inom ALARP. Om risknivån hamnar inom ALARP måste riskerna noga beaktas och rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas. Då återstår frågan kring vad som är en rimlig åtgärd. Detta föranleder ytterligare en indelning av kriterierna där risker i övre delarna av ALARP enbart bör tolereras om det bedöms vara praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. För risker i de lägre delarna bör kraven på riskreduktion inte vara lika hårda, men möjliga åtgärder ska dock fortfarande beaktas. Detta resonemang bör följas oavsett typ av bebyggelse. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

12 (30) 3 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET Det aktuella planområdet (del av kv. Bagartorp m.m.) är beläget centralt i Järva i Solna stad. Planområdet är ca 100 x 150 meter och omfattar den del av kv. Bagartorp som idag utgörs av Bagartorsskolan. Planområdet avgränsas i söder av Bagartorpsringen, se figur 3.1. För hela kv. Bagartorp (området som innesluts av Bagartorpsringen) gäller idag stadsplan 0405/1958 som anger bostadsändamål, allmänt ändamål (skola och förskola) samt handel. Den huvudsakliga bebyggelsen inom området (utöver Bagartorpsskolan), samt angränsande områden väster om planområdet utgör flerbostadshus. Söder om Enköpingsvägen ligger Hagalunds bangårdsområde samt ett villaområde. Ostkustbanan Bagartorp E18/Enköpingsvägen Figur 3.1. Ortofoto över Bagartorp med aktuellt planområde (del av kv. Bagartorp m.m. ) markerat. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

13 (30) 3.1 Kort beskrivning av planerad ny bebyggelse Enligt ovan utgör det aktuella planområdet den del av kv. Bagartorp som redan inrymmer Bagartorpsskolan. Syftet med den nya detaljplanen är att medge en utbyggnad alternativt nybyggnad av skolan. Byggnationen ska ge bättre möjligheter att inhysa en förväntad ökning av elever samt utöka verksamheterna i skolan med bl.a. slöjd, idrott, musik, kemi och hemkunskap som i dagsläget är lokaliserade till andra skolor eller lokaler av provisorisk art. Det finns ännu inget detaljerat planförslag för området. Tidiga skisser föreslår dock rivning av samtliga byggnader förutom den ursprungliga skolbyggnaden. Enligt de bestämmelser som anges i plankartan så medges byggnader med högst tre våningar /5/. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

14 (30) 4 RISKINVENTERING 4.1 Allmänt När det gäller plötsliga och oväntade olyckshändelser, vilket är det som studeras i denna analys, rör det sig huvudsakligen om transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Riskinventeringen omfattar endast en riskkälla, nämligen den näraliggande Enköpingsvägen (E18). Enligt beskrivning i avsnitt 1.3 är avståndet mellan planområdet och Ostkustbanan cirka 120-150 meter. Avståndet till järnväg överstiger med andra ord det, av Länsstyrelsen i Stockholms län, angivna avstånd på 100 meter inom vilket riskanalys ska utgöra ett beslutsunderlag i planärenden. Brandskyddslaget har inte kunnat identifiera någon faktor som medför något särskilt behov av att för planförslaget utreda risker förknippade med riskkällor utanför 100 meter. Riskanalysen beaktar därmed inte risker förknippade med trafiken på Ostkustbanan. Det har inte identifierats någon annan verksamhet i anslutning till planområdet som bedöms kunna medföra olyckshändelser som kan påverka risknivån inom området. 4.2 E18/Enköpingsvägen E18 sträcker sig från Kapellskär i Norrtälje kommun söderut mot Solna där vägen korsar E4 för att sedan gå vidare västerut ända till norska gränsen. Väster om E4, d.v.s. där E18 passerar Bagartorp, heter vägen Enköpingsvägen. Avståndet mellan E18 och planområdets gräns är som minst drygt 35 meter (avståndet ökar västerut), d.v.s. avståndet understiger det av Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavståndet mellan transportled för farligt gods och personintensiv verksamhet. Längs E18:s hela sträckning varierar vägutformningen relativt mycket. I höjd med Bagartorp har E18 trafikledsstandard med två körfiler i vardera riktningen. De båda körriktningarna är åtskilda med en barriär, men strax öster om det aktuella planområdet finns en trafikljusstyrd plankorsning mellan E18 och Bagartorpsringen/Växlarevägen. Den skyltade hastigheten på vägen är 70 km/h. Enköpingsvägen är en relativt kraftigt trafikerad trafikled med stora fordonsmängder per dygn. Enligt trafikmängdsmätningar från Vägverket var årsmedeldygnstrafiken 2006 ca 34 000 fordon per dygn (summerat i båda riktningar) vid en mätpunkt i anslutning till Bagartorp /6/. Av den totala trafiken utgör cirka 10 % tung trafik (lastbilar etc.). Vägverket arbetar med ett projekt för E18 på sträckan mellan Hjulsta och Kista, som bl.a. syftar till att minska antalet olyckor och förbättra framkomligheten på Stockholms västra infart /7/. Som en del av detta projektet kommer den nuvarande sträckningen mellan Rissne och Järva krog (d.v.s. den sträcka av Enköpingsvägen som passerar Bagartorp) att bli lokalväg (med hastighetsbegränsning 50 km/h) och trafiken kommer istället att ledas över Kymlingelänken (väg 279). Planerad start för detta arbete är 2008 och beräknad arbetstid är 7 år. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

15 (30) Den nya sträckningen av E18 kommer troligtvis att medföra en minskning genomfartstrafiken och framförallt godstrafiken på Enköpingsvägen förbi Bagartorp. Enligt trafikprognoser som utförts i samband med projekteringen av E18 förväntas trafikmängden på Enköpingsvägen minska till ca 15 000 fordon per dygn /8/. Flera större exploateringsprojekt i anslutning till Enköpingsvägen kan dock medföra en ökning av persontrafiken på vägen som ej har beaktats i ovanstående prognos. 4.2.1 Transporter av farligt gods Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, egendom, miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods kan delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I tabell 4.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 4.1 Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser Klass 2.1 brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) Klass 2.2 Icke brännbara, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) Klass 2.3 Icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Hur stora transportmängderna av farligt gods är på Sveriges vägar har kartlagts av Räddningsverket vid olika tillfällen, bl.a. under första kvartalet 1994 /9/ och sista kvartalet 1998 /10/ samt under september månad 2006 /11/. Informationen är inte heltäckande, men ger ändå en indikation på hur situationen ser ut samt hur den har förändrats de senaste åren. Kartläggningen från 1994 har enbart redovisats som det sammanlagda antalet transporter (samtliga klasser) på olika vägar. Kartläggningarna från 1998 respektive 2006 är däremot uppdelade för respektive klass. I tabell 4.2 redovisas transportmängderna av respektive klass på E18 enligt kartläggningarna 1998 och 2006. För att förenk- 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

16 (30) la en jämförelse mellan de båda underlagen så har statistiken räknats om till årsbasis. Utifrån en uppskattad medelmängd per transport för respektive farligt godsklass har även antalet transporter beräknats. Både kartläggningen från 1998 och 2006 omfattar relativt omfattande intervall avseende de mängder farligt gods som transporteras. Detta innebär att det är svårt att avgöra om det skett några förändringar avseende mängderna av respektive farligt godsklass. Utifrån tabell 4.2 så bedöms dock det totala antalet transporter ha ökat på den aktuella vägsträckan. Uppskattningsvis så omfattar ökningen i stort sett samtliga klasser. De stora skillnaderna mellan de två mätningarna kan dock bero på att båda mätningarna har utförts under begränsade tidsperioder. Tabell 4.2 Statistik över transporter av farligt gods på E18 sträckan Hjulsta - Kista. Klass Ton/ transport 1 9 9 8 /10/ 2 0 0 6 /11/ Ton/år Transp./år Ton/år Transp./år 1 16 40-400 3-25 0-840 0-53 2 25 4 000-20 000 160-800 105 600-180 300 * 4 225-7 210 3 35 80 000-200 000 2 285-5 715 1 200-198 000 34-5 655 4 25 40-400 2-16 0-3 240 0-130 5.1 25 2 000-10 000 80-400 0-5 880 0-235 5.2 25 - - 24-60 1-2 6 25 20 000-40 000 800-1 600 0-1 080 0-43 7 - - - - - 8 45 4 000-20 000 90-445 139 200-278 400 3 095-6 185 9 25 40-800 2-32 0-138 000 0-5 520 Totalt 110 120-291 600 3 420-9 032 246 025-805 800 7 355-25 040 * I 2006 års kartläggning redovisas klass 2 i underklasserna enligt följande: - Klass 2.1: 0-21 600 ton/år (0-864 transporter/år) - Klass 2.2: 105 600-158 400 ton/år (4 225-6 335 transporter/år); - Klass 2.3: 0-300 ton/år (0-12 transporter/år) 1998 utförde Vägverket dessutom en kartläggning av farligt godstransporter i Stockholms län /12/. Kartläggningen redovisade ej transporterade mängder på genomfartsleder, varför E18 ej ingick. I kartläggningen redovisas dock antalet farligt godstransporter på väg 279 (Kymlingelänken/Ulvsundavägen) som också utgör rekommenderad transportled för farligt gods. Enligt /12/ gick 5 000-20 000 transporter av farligt gods per år på väg 279 mellan E18 och Brommaplan. Mellan E18 och E4 gick motsvarande 250-1 000 transporter per år. Utifrån Vägverkets kartläggning bedöms det vara rimligt att dra slutsatsen att en del av de transporter som redovisas för E18 går vidare/kommer från väg 279. Hur stor andel det rör sig om och hur stor andel som även går på E18 mellan E4 och väg 279 är dock svårt att avgöra. Det grova kartunderlaget som Räddningsverkets kartläggning redovisar medför svårigheter i att utläsa om det antas gå några transporter på väg 279 eller inte. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

17 (30) I och med osäkerheterna ovan så kommer det i den fortsatta riskanalysen att mycket konservativt antas att de transportmängder som redovisas i tabell 5.2 är de som går på E18 förbi det aktuella planområdet. 4.2.2 Framtid Enligt uppgifter på Räddningsverkets hemsida /13/ har mängderna farligt gods på de svenska vägarna inte förändrats mer än marginellt under de senaste åren. Med undantag för år 2002 har till och med mängderna farligt gods varit lägre under åren efter 1998. Dock har antalet transporter ökat vilket kan bero på att mängderna farligt gods per transport har reducerats. Det har identifierats en huvudsaklig faktor som bedöms medföra en markant påverkan på antalet transporter av farligt gods på Enköpingsvägen inom en relativt snar framtid, nämligen den nya sträckningen av E18 mellan Kista och Hjulsta (se avsnitt 4.2). Efter ombyggnaden av E18 kommer antalet tunga och farliga transporter att minska markant på den aktuella sträckan av Enköpingsvägen eftersom dessa då huvudsakligen kommer att köra över Kymlingelänken istället. Den nya sträckningen för E18 innebär med stor sannolikhet att Enköpingsvägen mellan Rissne och Järla krog utgår som primär transportled för farligt gods. Vad som dock är oklart i dagsläget är om vägen kommer att klassas som en sekundär transportled eller inte klassas alls. Osäkerheterna kring detta beslut beror bl.a. på att det finns ett par målpunkter för farligt godstransporter längs vägen. Dessa utgörs av ett fåtal bensinstationer (huvudsakligen petroleumprodukter, se nedan) samt SL:s bussdepå vid Råstahem (med hantering av etanol och diesel). Det har inte identifierats några ytterligare verksamheter som bedöms erhålla regelbundna transporter av farligt gods. En genomsnittlig bensinstation med försäljning av både bensin och diesel säljer ca 2 040 m 3 bensin och 330 m 3 diesel per år /12/. Den sammanlagda drivmedelsförsäljningen för en bensinstation som även har försäljning av etanol bedöms ej skilja sig markant från dessa mängder. En tankbil rymmer ca 16-18 m 3 drivmedel och om tankbilen har släp ryms ytterligare ca 35 m 3. En bensinstation bedöms utifrån detta kunna generera ca 50-150 leveranser av brandfarlig vätska per år, d.v.s. ca 1-3 leveranser per vecka. Om bensinstationen har försäljning av gasol kan dessutom transporter av detta förekomma. SL:s bussdepå i Råstahem har ca 100-120 bussar, varav 20-30 bussar är etanoldrivna och resterande är dieseldrivna. Bränsleförbrukningen per buss beror mycket på typen av körning och antal stopp etc. Det uppskattas dock grovt att respektive buss förbrukar i medel ca 1 000 liter bränsle per vecka. Utifrån detta uppskattas bussdepån förbruka ca 100 m 3 diesel och 20-30 m 3 etanol per vecka. Bussdepån bedöms erhålla ca 2-4 bränsleleveranser per vecka, varav 1-2 utgör leverans av etanol (klass 1). 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

18 (30) 5 INLEDANDE RISKANALYS 5.1 Identifiering av olycksrisker Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är olycksscenarier som innebär olycka med farligt gods på Enköpingsvägen som är relevanta att beakta vad gäller risknivån för planområdet. Avstånden mellan planområde och Ostkustbanan samt kringliggande verksamheter är så stora att risker förknippade med dessa ej bedöms vara relevanta att beakta i riskanalysen. Utifrån detta så har följande olycksscenarier bedömts vara möjliga och kommer att studeras i den inledande riskanalysen: Olycka med transport av farligt gods på Enköpingsvägen Klass 1. Explosion vid trafikolycka med explosiva ämnen Klass 2. Utsläpp (samt eventuellt antändning) av gas Klass 3. Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska Klass 4. Utsläpp och antändning av brandfarliga fasta ämnen Klass 5. Utsläpp och antändning/självantändning av oxiderande ämnen eller organiska peroxider Klass 6. Utsläpp av giftiga ämnen Klass 8. Utsläpp av frätande ämnen Klass 9. Utsläpp av magnetiska material eller övriga farliga ämnen 5.2 Uppskattning av riskernas omfattning Uppskattningen görs huvudsakligen i form av en bedömning av skadeområden för respektive olycksrisk. För de skadescenarier som uppskattas kunna innebära allvarliga konsekvenser för planområdet görs därefter mer detaljerade beräkningar av frekvens och konsekvens. 5.2.1 Olycka med transport av farligt gods på Enköpingsvägen Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser med hjälp av det så kallade ADR-systemet. I tabellen nedan görs en kortfattad beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

19 (30) Tabell 5.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR/RID-klass. Klass Ämne Konsekvensbeskrivning 1 Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2 Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter. Klass 2.2: Inert och oxiderande gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Icke brännbar, giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100- tals meter. 3 Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40-50 m. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6 Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7 Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8 Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Det minsta avståndet mellan planområdet och Enköpingsvägens närmaste vägkant är drygt 35 meter. Utifrån beskrivningen i tabell 5.1 bedöms det enbart vara olycka med fyra av klasserna inblandade som är relevanta att beakta vid uppskattning av risknivån för personer inom planområdet. Detta då konsekvenserna av olycka med resterande klasser uppskattas vara begränsade till närområdet kring olycksplatsen, d.v.s. med stor sannolikhet begränsas till vägområdet. De ADR-klasser som vid en olycka på Enköpingsvägen bedöms kunna påverka personsäkerheten inom planområdet är explosiva ämnen (klass 1), brännbara respektive giftiga gaser (klass 2.1 och 2.3), brandfarliga vätskor (klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5). Enligt avsnitt 4.2.1 är det oklart hur stort antal samt vilka ämnen som transporteras på den aktuella sträckan av Enköpingsvägen. Det har dock beslutats om ett konservativt synsätt med avseende på transportmängderna. Utifrån detta bedöms det vara svårt att bortse från transporter av någon av de farligt godsklasser som enligt ovan kan påverka personsäkerheten inom planområdet. Efter flytt av E18 bedöms det dock enligt ovan endast vara transporter av brandfarliga vätskor (klass 3) som kommer att trafikera den aktuella sträckan av Enköpingsvägen. Det är därmed endast olyckor med klass 3 som bedöms kunna förekomma och därmed kan innebära påverkan på området. Flytten av E18 innebär dessutom att transporter av brandfarliga vätskor kommer att förekomma betydligt mer sällan än i dagsläget. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

20 (30) 5.3 Slutsats inledande analys Utifrån genomförd analys av olycksrisker förknippade med transporter av farlig gods på E18/Enköpingsvägen är bedömningen att det är nödvändigt att genomföra en mer detaljerad analys av vissa risker. Av de identifierade riskerna i anslutning till planområdet har följande bedömts vara av sådan omfattning i dag att en olycka kan innebära konsekvenser för planområdet: Explosion med explosiva ämnen (klass 1) Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1) Utsläpp av giftig gas (klass 2.3) Utsläpp och antändning av brännbar vätska (klass 3) Olycka där ämne ur klass 5 blandas med brännbart ämne och orsakar explosionsartat brandförlopp (klass 5) Genom att närmare kvantifiera sannolikhet och konsekvens för dessa risker erhålls en tydligare bild över risknivån i det aktuella området. En kvantifiering av risknivån medger att resultaten lättare kan jämföras med riktlinjer för riskacceptans (se avsnitt 2.2.2). Detaljerade frekvensberäkningar för studerade scenarier redovisas i bilaga A. Beräkningar av konsekvenser med avseende på akut hälsopåverkan redovisas i bilaga B. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

21 (30) 6 DETALJERAD RISKANALYS Nedan presenteras resultatet av de beräkningar som genomförts avseende frekvens, konsekvens och risk för de olycksrisker som enligt den inledande analysen bedömts kunna påverka risknivån för planområdet. 6.1 Beräkning av olycksfrekvens och konsekvens I tabell 6.1 redovisas resultatet av de frekvens- och konsekvensberäkningar som genomförts för de aktuella olycksscenarierna. Frekvenserna redovisas för respektive indata. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilagorna A och B. Riskberäkningar redovisas i bilaga C. Tabell 6.1 Sammanställning av beräknade frekvenser och konsekvensområde (se bilaga A och B). Scenario Maximalt skadeavstånd (m) (Ute och inne) Frekvens 1998 2006 Explosion U: 60 I: 120 5,4E-10 5,4E-09 0 1,1E-08 Jetflamma Litet utsläpp ca 5 9,2E-10 4,6E-09 0 4,2E-08 Medelstort utsläpp 10-15 4,6E-10 2,3E-09 0 2,1E-08 Stort utsläpp 50-60 4,9E-010 2,5E-09 0 2,2E-08 Gasmolnsexplosion Litet utsläpp ca 5 4,6E-09 2,3E-08 0 2,1E-07 Medelstort utsläpp ca 70 2,0E-09 1,0E-08 0 9,0E-08 Stort utsläpp ca 345 2,0E-08 9,9E-09 0 8,9E-08 BLEVE 140-220 8,5E-11 4,3E-10 0 3,8E-09 Utsläpp giftig gas Litet utsläpp U: 15-20 1,5E-10 7,7E-10 0 6,9E-09 I: - Medelstort utsläpp U: 90-110 5,1E-11 2,6E-10 0 2,3E-09 I: 30-40 Stort utsläpp U: 230-260 4,1E-11 2,1E-10 0 1,9E-09 I: 60-80 Utsläpp brandfarlig vätska Litet utsläpp 5-20 4,0E-07 9,9E-07 5,9E-09 9,8E-07 Medelstort utsläpp 10-35 4,0E-07 9,9E-07 5,9E-09 9,8E-07 Stort utsläpp 15-50 7,9E-07 2,0E-06 1,2E-08 2,0E-06 Tankbil 5-30 9,6E-08 2,1E-07 1,3E-09 2,1E-07 Explosionsartat brandförlopp U: 30 I: 45 1,8E-09 8,8E-09 2,1E-11 5,2E-09 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

22 (30) Frekvensberäkningarna är utförda i enlighet med den metod som anges i Farligt gods Riskbedömning vid transport /14/. Som underlag till beräkningarna när det gäller antalet transporter med farligt gods har vi valt att använda oss av underlag från SRV (se tabell 4.2). Frekvensberäkningarna baseras på min- och maxvärden för respektive kartläggning., se vidare i Bilaga A. Konsekvensberäkningar har genomförts genom att för respektive scenario bedöma inom vilka skadeområden som personer antas omkomma inomhus respektive utomhus. Eftersom egenskaperna hos ämnena i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för respektive olycksrisk. För bedömning av skadeområden till följd av explosion har litteraturstudier använts och för scenarier med gasol har beräkningar genomförts med hjälp av simuleringsprogrammet Gasol som är utgivet av Räddningsverket. Utsläpp av giftig gas har simulerats med hjälp av programmet Bfk och strålningsberäkningar för utsläpp och antändning av brännbar vätska har utförts med handberäkningar. 6.2 Beräkning av risk 6.2.1 Individrisk Vid redovisning av individrisken är det ett par faktorer som behöver beaktas, dels var en olycka antas inträffa och dels skadeområdets utbredning. Ett konservativt antagande är att en olycka inträffar där avståndet till planområdet är som kortast. När det gäller skadeområden för de olika olycksscenarierna så understiger områdena för flera scenarier (t.ex. pölbrand) den sträcka som studeras (ca 150 m). Detta innebär att även om olyckan sker mitt för det aktuella området behöver det inte drabba hela det aktuella området. För skadescenarier med stort skadeområde (exempelvis en stor gasmolnsexplosion eller BLEVE) är fallet det motsatta, personer inom planområdet kan omkomma även om olyckan inträffar utanför planområdet. För vissa av scenarierna med utsläpp gaser förväntas inte heller skadeområdet bli cirkulärt vilket i sin tur innebär att det inte är givet att en person som befinner sig inom det kritiska området omkommer. För att ta hänsyn till detta har frekvensen reducerats, alternativt ökats, beroende på skadeområdets utbredning och spridningsvinkel. Underlag för beräkning av individrisk redovisas i bilaga C. Individrisken presenteras enligt tidigare dels för oskyddade personer utomhus och dels för personer inomhus. I figur 6.1 redovisas individriskprofilerna för personer utomhus respektive inomhus utifrån det maximala antalet farligt godstransporter enligt Räddningsverkets kartläggning 2006. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

23 (30) Individrisk utmed Enköpingsvägen 1.0E-04 1.0E-05 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 1.0E-06 Individrisk (per år) 1.0E-07 1.0E-08 1.0E-09 1.0E-10 1.0E-11 1.0E-12 Avstånd från vägkant (m) SRV: Övre kriterie SRV: Undre kriterie Inomhus Utomhus Figur 6.1. Individrisk utomhus respektive inomhus utmed Enköpingsvägen som funktion av avståndet från vägkant. I figuren anges ungefärlig gräns för aktuellt planområde (grön linje). 6.2.2 Samhällsrisk Enligt tidigare utförs det inte någon detaljerad studie av samhällsrisken för det aktuella planområdet. För att ändå få en vägvisning om vilken påverkan som ny bebyggelse kan komma att ha på områdets samhällsrisknivå har det istället utförts grova bedömningar hur den nya bebyggelsen påverkar samhällsrisken i området. Denna bedömning utgår från en jämförelse mellan beräknade frekvenser för respektive skadescenario i förhållande till de riskkriterier för samhällsrisk som redovisas i avsnitt 2.2.2. I tabell 6.2 redovisas den kumulativa frekvensen för de studerade skadescenarierna jämförts med kriterierna för att på så sätt bedöma hur stort antal personer som behöver omkomma för att risknivån ska hamna inom ALARP respektive över oacceptabel risknivå. Se vidare i avsnitt 6.3. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

24 (30) Tabell 6.2. Sammanställning skadescenarier ordnade utifrån uppskattat största konsekvenser med kritiskt antal omkomna för respektive kumulerad frekvensnivå. Grov bedömning av risknivån i aktuellt projekt. Scenario 1998 Max 2006 Max Kumulerad frekvens ALARP Oacceptabel risk Kumulerad frekvens ALARP Oacceptabel risk Explosion klass 1.1 5.4E-09 30 3000 1.1E-08 15 1500 Stor gasmolnsexplosion 1.5E-08 10 1000 1.0E-07 1 150 BLEVE 1.6E-08 10 1000 1.0E-07 1 150 Stort läckage giftig gas 1.6E-08 10 1000 1.1E-07 1 150 Medelstort läckage giftig gas 1.6E-08 10 1000 1.1E-07 1 150 Explosionsartat brandförlopp klass 5 2.5E-08 6 600 1.1E-07 1 150 Medelstor gasmolnsexplosion 3.5E-08 4 400 2.0E-07 <1 400 Stor jetflamma 3.7E-08 4 400 2.3E-07 <1 400 Stor pölbrand 2.0E-06 <1 8 2.2E-06 <1 8 6.3 Värdering av risk Enligt tidigare så kommer de risker som bedömts kvantitativt i ovanstående avsnitt att jämföras mot det förslag på riskkriterier som Räddningsverket har tagit fram /4/ (se avsnitt 2.2.2). 6.3.1 Individrisk De använda värderingskriterierna redovisas även i de individriskprofiler som redovisas i figur 6.1 samt figur C.2 i bilaga C. Risknivån inom exploateringsområdet med hänsyn till transporter av farligt gods på E18/Enköpingsvägen varierar kraftigt beroende på vilket underlag som används. Enligt figur 6.1 så hamnar individrisknivån förknippad med transporter av farligt gods utomhus inom ALARP (>10-7 per år) inom cirka 25 meter från Enköpingsvägens vägkant för maxvärden från Räddningsverkets kartläggning 2006. Detsamma gäller för min- respektive maxvärden från kartläggningen 1998 (se figur C.1 i bilaga C). För samtliga indata är dock individrisknivån inomhus förknippad med transporter av farligt gods acceptabel oavsett avstånd från Enköpingsvägen. Avståndet mellan Enköpingsvägen och planområdet är som minst ca 35 meter. Detta innebär att individrisknivån är acceptabel inom hela planområdet. Med hänsyn till riskmåttet individrisk bedöms det därför inte finnas något behov av riskreducerande åtgärder vid bebyggelse inom det aktuella området. 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.

25 (30) 6.3.2 Samhällsrisk Utifrån tabell 6.2 har följande slutsatser dragits med avseende på risknivån: 1. Olycksrisker förknippade med explosivämnen och oxiderande ämnen (massexplosion samt explosionsartade brandförlopp) bedöms kunna medföra att risknivån hamnar inom den undre delen av ALARP. Den begränsade storleken på planområdet samt förväntat personantal och verksamhet innebär att olycksriskerna ej bedöms kunna medföra att risknivån hamnar över oacceptabel nivå. 2. Olycksrisker förknippade med brännbar gas (främst gasmolnsexplosioner) bedöms kunna medföra att risknivån hamnar inom ALARP. Planområdets storlek och planerade verksamhet innebär dock en mycket låg sannolikhet för att olycksriskerna kan medföra att risknivån hamnar över oacceptabel nivå. Den mycket låga frekvensen för bl.a. BLEVE respektive begränsade skadeområden för jetflammor innebär att dessa olycksrisker bedöms ha en mycket begränsad påverkan på samhällsrisken. 3. Olycksrisker förknippade med giftig gas bedöms ha en mycket begränsad påverkan på samhällsrisken p.g.a. den mycket låga frekvensen för att dessa olyckor inträffar. 4. Olycksrisker förknippade med brandfarliga vätskor (stor pölbrand) bedöms kunna medföra att risknivån hamnar inom den undre delen av ALARP om riskreducerande åtgärder ej vidtas. Utifrån detta bedöms samhällsrisknivån inom det aktuella planområdet kunna hamna inom ALARP, dock troligtvis inom dess undre del. Detta innebär att riskreducerande åtgärder ska beaktas vid planering. Risknivån bedöms dock vara så begränsad att hänsyn ska tas till hur åtgärdernas kostnad står i proportion till dess riskreducerande effekt. 6.4 Känslighetsanalys En faktor som inte har beaktats i de riskberäkningar som redovisas i avsnitten ovan är den planerade ombyggnaden av E18 på sträckan Hjulsta Kista, vilket bl.a. kommer att innebära att den aktuella sträckan av Enköpingsvägen kommer att bli lokalväg och trafiken istället kommer att ledas över Kymlingelänken. Enligt ovan innebär detta att Enköpingsvägen med hög sannolikhet utgår som primär transportled för farligt gods. Detta medför osäkerheter kring förekomsten av transporter av farligt gods på Enköpingsvägen i framtiden. Vad som dock kan konstateras är att antalet transporter kommer att minska i förhållande till dagens transportmängder. Dessa osäkerheter har föranlett upprättandet av en känslighetsanalys (se bilaga C) som syftar till att bedöma hur stort antal farligt godstransporter som behöver gå på vägen för att risknivån inom det aktuella planområdet ska hamna inom ALARP. I och med att individrisknivån har beräknats som acceptabel inom planområdet för maximala transportmängder enligt studerade kartläggningar bedöms det inte vara befogat att studera hur många farligt godstransporter som skulle krävas för att uppnå en oacceptabel risknivå inom planområdet. Däremot är det intressent att studera det kritiska antalet 102756 2009-01-21 Riskanalys kv. Bagartorp m.m.