Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Relevanta dokument
Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Dioxiner i lax och tolerabelt intag

Hanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg. av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

PCB i fisk från Skarven

Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Strandstaden i Fagersanna

PFAS i enskilda brunnar runt Visby flygplats

Källor till dioxiner i hönsägg år 2004

Arbets- och miljömedicin Lund

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Organiska miljögifter hos gravida och ammande

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Arbets- och miljömedicin Uppsala. Miljömedicinsk bedömning av dioxinkontaminerad mark i Saxnäs. Rapport nr 2/2014. Martin Tondel Överläkare

Dnr 115/2010. Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Operativa mål för livsmedelskontrollen

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Exponering för några organiska miljökontaminanter via livsmedel

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning:

Dioxin. Hur arbetar vi för att få ner halterna dioxin i ekologiska ägg?

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP)

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

Förekomst av kontaminanter i importerad fisk

Dioxin- och PCB-halter i fisk och andra livsmedel

Hej, Några av dessa miljögifter: Dioxin och dioxinlika PCB Bromerade flamskyddsmedel Klorerade bekämpningsmedel Fluorerade miljögifter

Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen

Arbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Dioxinerilivsmedel frånjämtlandslän

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Fiskkonsumtion risk och nytta

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016

Arbets- och miljömedicin Lund

Dioxiner och dioxinlika PCBer i ekologiska ägg

Rapport till Naturvårdsverket

Värsta giftet. en toxikologisk introduktion. Annika Hanberg. medicin Karolinska institutet

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Rapport 13 del Kumarin i kanel. Riskhanteringsrapport. av Sanna Lignell

Kvicksilver och cesium i matfisk

Optimerat utnyttjande av lax och strömming från Bottniska viken - förstudie med förslag till provtagningsprogram

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Kvicksilver i matfisk

Svårt att klassa miljöstatus

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAS

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

organ och kroppsvätskor

Miljömedicinsk bedömning gällande PCB-förorenad mark i bostadsområdet Kobbegården 6:3, Askim

Provtagningar utförda 2010

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

kroppsvätskor Hälsorelaterad miljöövervakning Bakgrund och syfte Organiska miljögifter i kroppsvätskor 1 Version 1:

Sundet, Torsö. Resultat från undersökningarna. Innehåll

Fiskkonsumtion nytta och risk. Wulf Becker, chefsnutritionist, professor Risk- och nyttovärderingsavdelningen Livsmedelsverket

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljömedicinsk riskbedömning för intag av organiska miljöföroreningar och kvicksilver från fisk i Ockesjön och Indalsälven (Hissmofors), Jämtland

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenolimpregnerat trämaterial i bostäder

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Astrakanen, fredagen den 4 juli 2014 kl

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Fakta om omega-3 och barn

Bly MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Maria Pettersson Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p.23

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

- Ett muskelprov från sugga, taget vid slakteri, innehöll den förbjudna substansen kloramfenikol.

Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg

Transkript:

LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön Sammanfattning Analyser av dioxin-lika (dl) PCBer och dioxiner har genomförts på 3 gäddor från Oxundasjön. Den dioxinlika aktiviteten i gäddorna domineras av dlpcber. Totalhalt av dioxintoxicitetsekvivalenter (TEQ) ligger på 17-28 pg TEQ/g färskvikt. Halterna av icke-dioxinlika PCBer är också höga (470-730 ng/g färskvikt). Den nedanstående riskvärderingen fokuserar på de dioxinlika ämnena eftersom det för dessa finns framtagna hälsobaserade risktvärden för intag från livsmedel, så kallade tolerabla dagliga intag (TDI). Riskvärderingen får betraktas som preliminär eftersom endast 3 gäddor analyserats, och data på andra fiskarter och fiskstorlekar saknas. Dioxinlika PCBer och dioxiner är inte akut giftiga i de nivåer som uppmätts i fisken. Baserat på dagens kunskap om orsakssamband mellan exponering och människors hälsa så kommer det med stor sannolikhet inte att gå att koppla enskilda sjukdomsfall och exponering bland eventuella konsumenter av förorenad fisk. Det krävs stora befolkningsgrupper med hög konsumtion av förorenad fisk för att upptäcka samband mellan exponering och sjukdom som kan misstänkas. Många olika faktorer samverkar tillsammans vid uppkomst av sjukdom. Inom livsmedelsområdet strävar man efter stora säkerhetsmarginaler mellan exponeringsnivåer som orsakar effekter i djurförsök eller hos människor och intagsnivåer i den allmänna befolkningen. Strävan är att befolkningen ska ha ett intag som ligger under TDI, vilket sätts med bred marginal under de nivåer som man vet kan orsaka effekter. För dlpcb och dioxiner så bör det genomsnittligt intaget under många år jämföras med TDI, eftersom ämnena stannar kvar i kroppen under lång tid. Intagsberäkningarna som presenteras nedan visar att det för barn i princip inte finns något utrymme för konsumtion av förorenad fisk om man tar hänsyn till intaget av dioxinliknande ämnen från mat i allmänhet. För kvinnor i barnafödande ålder överskrids TDI vid en konsumtion av förorenad fisk en gång/månad. Bland vuxna män och äldre kvinnor så överskrids TDI vid en konsumtion någonstans mellan 1 gång/månad och 1 gång/vecka.

LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 2 (5) Inledning PCB är en grupp klorerade industrikemikalier vars användning och produktion sedan länge är förbjuden. Förbudet infördes på grund av att PCBer är svårnedbrytbara, fettlösliga och giftiga. Dioxiner är ett samlingsnamn för en grupp ämnen med liknande egenskaper som PCBer, men som inte tillverkats avsiktligt av kemikalieindustrin. Dioxiner bildas oavsiktligt vid förbränningsprocesser och vid viss tillverkning av kemikalier som innehåller klor. Sedan förbuden infördes har halterna av PCB i livsmedel (främst animaliska) sjunkit kraftigt. Befolkningens dioxinexponering har också sjunkit markant, eftersom stora ansträngningar har gjorts för att stoppa utsläppen ut i naturen. Fisk är det livsmedel som innehåller de högsta PCB- och dioxinhalterna och fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern är starkt förorenade. De tekniska blandningar av PCB som användes i olika industriella produkter var förorenade med dioxiner och innehöll också dioxin-lika PCBer (Tabell 1). Dessa två ämnesgrupper med dioxin-lika effekter är mer giftiga än icke-dioxinlika PCBer, och många studier av tekniska PCBblandningars giftighet visar att det är dioxiner och dioxin-lika PCBer som bidrar med den största giftigheten i blandningen. Tabell 1. Olika typer av PCBer och dioxiner Substanser Substanstyper Indikator PCBer PCB 28, 52, 101, Icke-dioxinlika 138, 153, 180 Non-orto PCBer PCB 77, 81, 126, Dioxinlika 169, Mono-orto PCBer PCB 105, 114, Dioxinlika 118, 123, 156, 157, 167, 189 Dioxiner PCDD, PCDF Dioxinlika (17 st) Preliminär riskvärdering Tabell 2 anger halter av PCB (6 st indikator (I) PCBer), dlpcber och dioxiner uppmätta i 3 gäddor från Oxundasjön. Medianhalten av IPCB i gäddorna var 690 ng PCB 6 /g färskvikt och medianhalten av dioxinlika ämnen var 26 pg TEQ/g färskvikt. Riskvärderingen får anses vara preliminär eftersom den bara gäller för gädda av storleken 1,4-1,9 kg.

LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 3 (5) Tabell 2. Summahalter av de 6 icke-dioxinlika indikator PCBerna PCB 28, 52, 101,138, 153 och 180 (IPCB), och dioxinlika ämnen (TEQ), i provtagen matfisk (muskel) IPCB-halt (ng/g färskvikt) TEQ-halt (pg/g färskvikt) IPCB/TEQ.kvot Oxundasjön Gädda 1 731 26 28 000 Gädda 2 693 28 25 000 Gädda 3 468 17 28 000 Median 693 26 28 000 Eftersom föroreningen med stor säkerhet har sitt ursprung i en punktförorening med en teknisk PCB-blandning så går det sannolikt att uppskatta halten av TEQ i andra fiskarter med låg fetthalt i Oxundasjön från uppmätt halt av IPCB, med hjälp av IPCB/TEQ-kvoten som redovisas i Tabell 2. Gäller dock ej för ål, eftersom kvoten mellan PCB och dioxiner i denna fisk normalt sett avviker från kvoten i de magra fiskarna. Tolerabelt intag dlpcb och dioxiner EUs expertgrupp för riskvärdering av kemikalier i mat Scientific Committee on Foods (SCF) tog 2001 fram ett tolerabelt dagligt intag (TDI) för dioxiner och dlpcber på 2 pg/kg kroppsvikt/vecka (SCF 2001). TDI SCF baserades på resultat i djurförsök där man sett sänkt spermiekvalitet och förändrat beteende hos hanråttor som var avkomma till dioxinexponerade moderdjur. TDI SCF ligger 10 gånger lägre än de nivåer där effekter kunde upptäckas i de mest känsliga djuren (SCF 2001). Naturvårdsverket i USA (EPA) tog 2012 fram ett TDI på 0,7 pg/kg kroppsvikt/vecka, baserat på data från människa där sänkt spermiekvalitet observerats hos män som exponerats för dioxiner under barndomen (EPA 2012). TDI EPA ligger 30 gånger lägre än den nivå där effekter observerats hos männen. TDI EPA ligger också 30 gånger lägre än gravida kvinnors exponering som orsakade en ökning av sköldkörtelhormonnivåer hos nyfödda (EPA 2012). Dessa två TDI baseras på effekter som uppkommit efter exponering tidigt i livet. En svensk expertgrupp har på uppdrag av Livsmedelsverket tagit fram ett TDI för effekter som uppkommer vid exponering av vuxna. TDI SLV uppskattades till 2 pg/kg kroppsvikt/dag (Hanberg et al. 2007), baserat på cancer i försöksdjur som exponerats under hela det vuxna livet. TDI SLV ligger 50 gånger under den lägsta nivå där cancer kunde upptäckas i de mest känsliga försöksdjuren (Hanberg et al. 2007). Riskkaraktärisering dlpcber och dioxiner är inte akut giftiga i de nivåer som uppmätts i fisken. Baserat på dagens kunskap om orsakssamband mellan PCB-exponering och människors hälsa så kommer det med stor sannolikhet inte att gå att koppla enskilda sjukdomsfall till konsumtion av förorenad fisk. Detta även om enskilda individer har haft TEQ-intag som ligger över TDI. Det krävs stora

LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 4 (5) befolkningsgrupper med hög konsumtion av förorenad fisk för att upptäcka de samband mellan exponering och effekter som kan misstänkas. I riskkaraktäriseringen nedan jämförs TEQ-intag från förorenad fisk med de TDI som redovisats ovan. Jämförelse mellan TDI och TEQ intag från förorenad fisk Barn är de som får de högsta intagen av miljöföroreningar från mat, beroende på att de äter mer mat per kilo kroppsvikt än vuxna. Tabell 3 visar intagsberäkningarna för 4-åriga barn, för kvinnor i barnafödande ålder, samt för andra vuxna. En särskild beräkning för kvinnor i barnafödande ålder motiveras med att fostret behöver skyddas mot dioxinlika ämnen, och det är kvinnornas intag under hela livstiden innan graviditet som avgör fostrets exponering. För grupperna barn och kvinnor i barnafödande ålder används TDI SCF och TDI EPA, eftersom dessa TDI baseras på exponering av under graviditetsperioden och exponering under barndomen. TDI EPA är som beskrivits ovan satt med större säkerhetsmarginal än TDI SCF. Tabell 3. Intag av dlpcber och dioxiner (TEQ) från fisk i jämförelse med hälsobaserade tolerabla dagliga intag för ämnena. Ålder Fiskkonsumtion TEQ-intag (pg/kg/dag a ) % TDI SCF (2 pg/kg/d) % TDI EPA (0,7 pg/kg/d) TEQ-halt 26 pg TEQ/g (Oxundasjön) 4 år 1 portion/vecka 13 650 1900 1 portion/månad 3,7 190 530 3 portioner/år 1,6 80 230 Kvinnor 1 portion/vecka 8,7 440 1200 18-45 år 1 portion/månad 2,4 120 340 3 portioner/år 0,98 49 140 % TDI SLV (2 pg/kg/d) Vuxna män 1 portion/vecka 7,8 390 kvinnor 1 portion/månad 1,7 85 46-80 år 3 portioner/år 0,92 46 Portionsstorlek 4-åringar: 60 g; vuxna 150 g. Kroppsvikt 4-åringar: 18 kg; kvinnor 18-45 år: 67 kg; övriga vuxna: 76 kg. a Medianintag av TEQ från andra livsmedel pålagt (barn: 0,9 pg/kg/d; vuxna: 0,5 pg/kg/d) (SLV 2011). Inom livsmedelsområdet strävar man efter stora säkerhetsmarginaler mellan effektnivåer i djurförsök eller hos människa och intagsnivåer i befolkningen. Därför tas de hälsobaserade tolerabla intagen fram med god marginal till effektnivåer. För dlpcb och dioxiner så är det den genomsnittliga konsumtionen av fisk under många år som avgör hur mycket av de dioxinlika ämnena som stannar kvar i kroppen. Jämförelserna mellan TDI, som baseras på tidig exponering i livet, visar att det för barnen i princip inte finns något utrymme för konsumtion av förorenad fisk om man tar hänsyn till intaget av dioxinliknande ämnen från

LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 5 (5) mat i allmänhet. Detta gäller både om SCFs och EPAs TDI används vid jämförelsen. För kvinnor i barnafödande ålder överskrids både SCFs och EPAs TDI vid en konsumtion av förorenad fisk en gång/månad, medan 3 portioner per år ger ett intag under (SCF) eller något över (EPA) TDI. Bland vuxna män och äldre kvinnor så överskrids TDI SLV vid en konsumtion någonstans mellan 1 gång/månad och 1 gång/vecka. Referenser SCF. 2001. Opinion of the Scientific Committee on Food on the risk assessment of dioxins and dioxin-like PCBs in food. http://ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out90_en.pdf SLV. 2011. http://www.slv.se/upload/dokument/remisser/regeringsuppdrag_2011/rappo rt_regeringsuppdrag_dioxinundantag_2011_02_28.pdf EPA. 2012. 2,3,7,8-tetrachlorodibenzo-p-dioxin (TCDD). http://www.epa.gov/iris/subst/1024.htm