1 [1] Beskrivning av Version 3... 1 1.1 Användning... 1 1.2 Förändringar från Version 2 till Version 3... 2 1.3 meddelandet... 2 1.4 Målsättning... 2 1.5 Kuvertering... 4 1.6 Processdiagram... 5 1.7 Anpassningsklasser... 5 1.8 Överföringsmedia... 5 1.9 Överföring mellan PDMsystem med... 6 1.10 Överföring mellan Produktion PlåtPressning, Utrustningsleverantörer och Bearbetningsmaskiner med... 7 2 SASIG The Strategic Automotive product data Standards Industry Group... 9 2.1 Historia och syfte... 9 2.2 SASIG Organisation... 9 2.3 SASIG Dokument... 10 2.4 Odette Sweden karta över standardorganisationer... 10 1 [1] Beskrivning av Version 3 1.1 Användning Mer och mer av dataöverföring sker via publika nätverk. Denna typ av dataöverföring kallas "Electronic Data Interchange (EDI). Fördelarna med EDI är ledtidsbesparing och möjligheten till automatisering. Enda möjligheten för att uppnå dessa båda fördelar är att uppnå pålitlighet om gemensamt definierade regler respekteras.
Figur 1: Bild med symbolen att led tid är pengar Version 3 specificerar innehåll, struktur och format av en maskinellt läsbar "delivery note" (abstract, or content desription) för dataöverföring av tekniska datafiler. 1.2 Förändringar från Version 2 till Version 3 Förändringarna från Version 2 till Version 3 är väsentliga. Version 3 är därför inte kompatibel bakåt till Version 2. Version 3 är konstruerad med XML-syntax för att kunna använda modern Internetteknik. 1.3 meddelandet 1.4 Målsättning Tekniska data kommer från många olika tekniska områden såsom: forskning, formgivning, analys, tillverkning och så vidare. I modern industris utvecklings- och tillverkningsprocess sker kontinuerligt dataöverföring av tekniska data i ett globalt perspektiv.
Figur 2: Bild Business Case Globalisering > [10] Stora besparingar kan göras vid möjlighet till global handel där bästa möjliga handelspartner kan väljas oberoende av geografiskt läge. Vid varje dataöverföring måste den sändande parten ge information som tillägg till de tekniska data som sänds. Den slutliga mottagaren måste bli informerad om avsändare, orsak till försändelsen, dess innehåll, format, status på de individuella filerna, och många andra detaljer. Det behövs alltså finnas en överenskommelse mellan sändare och mottagare avseende innehåll av data, format, etc. En skriven eller muntligt bifogad information, eller en överföring av en grupp filer har allvarliga nackdelar. 1. Den mottagande parten måste jämföra alla data som bildar detta projekt, kanske täcka in olika metoder av informationsöverföring och olika media. 2. Båda parter måste komma överens om innehåll och format av den medföljande informationen vid varje tillfälle. 3. En automatiserad uppkoppling och procedur för de olika överföringsstegen, såsom datakonvertering, protokollgenerering, eller arkivering, är inte möjlig eller är väldigt svårt att uppnå eftersom det inte finns någon standardisering. 4. Mottagarens, svaret till sändaren och processning av inkommande filer, följer en självständig väg, som inte är hopkopplad till den sändande processen. 5. Det kanske inte kan vara möjligt att dokumentera eller juridiskt bevisa att överenskommelse har gjorts. Dessa nackdelar kan överbryggas genom att : 1 Kombinerar alla filer i en dataöverföring på ett logiskt sätt 2 Överför medföljande metadata med uniformerat innehåll och format 3 Är en förutsättning för en pålitlig, automatiserad process med användande av standardmjukvara 4 Kan användas för att skapa en dokumenterad data beställning för att initiera dataöverföringsprocessen och kan leverera en kontrollerad avslutning av hela processen genom mottagningskonfirmering (erkännande). 5 Kan användas för elektronisk dataöverföring, den förordade metoden, likaväl som dataöverföring via fysiska media. meddelandet levererar de villkor som behövs för att uppnå objektivitet av en välordnad och ekonomisk dataöverföring.
1.5 Kuvertering I motsats till andra meddelandetyper, för vilka all information inkluderande användarinformationen överförs i ett enda meddelande fil tjänstgör meddelandet som en "leveransrapport" som innehåller information om bifogade separata tekniska datafiler. Denna information eller metadata kommunicerar fil attribut och routing information. De tekniska filerna överförs som separata filer som anses vara "kuverterade" av s "leveransrapport". Figur 3: En metafor för är liknelsen mellan kuvert och kuvertets innehåll med nyttolast För att korrelera de tekniska datafilerna med tillhörande "leveransrapport" inkorporerar externa filreferenser pekare till de associerade filerna. Denna namnkonvention som länkar samman filerna i ett paket. s "leveransrapport" och de tekniska datafilerna korrelerar till ett namn med en 26-tecken lång sträng. Dessa namn är konstruerade på följande sätt: EN3<time_stamp><free_reference_code><filecount><sequence_number> Där 1 EN3 är bokstavligen de tre bokstäverna som visas, 2 <time_stamp> har följande format: Y DDD hh mm ss År Dag Timme Minut Sekund 1 <free_reference_code> är en 5-tecken alfanumerisk kod, som skall vara fullständigt ifylld och bilateralt definierad mellan sändande och mottagande parter. 2 <filecount> är ett 4-siffrigt tal som anger antalet tekniska filer som ingår i sändningen plus ytterligare en som representerar själva s "leveransrapport". 3 <sequence_number> är ett 4-siffrigt tal som anger filens ordningsnummer inom själva paketet. s "leveransrapport" har <sequence_number> 0001.
4 "Exchange reference" refererar till <time stamp> plus <free reference code>. Sändande parten är ansvarig för att denna "exchange reference" är unik. Sändande part måste därför försäkra sig om att varje sänt paket har en unik <time stamp>. 1.6 Processdiagram Processen att kommunicera tekniska datapaket involverar en serie av steg. Den fullständiga serien av dessa processteg har beaktats av den internationella organisationen. Common Scenario: Exchange of Technical Data Company B Simplified workflow Company A Engr. Preparat ion of Data Tech. Trad. Receive Data Request Receiver of Request Request List Form CC1 Trad. Tech. Engr. Request to Send Data Sender of Request Send Data Sender of Data CAD File 1 CAD File 2 Word File Receive Data Receiver of Data Data Receipt Acknowledgement Receiver of Acknowledgement Data Receipt Form CC4 Confirm Data Receipt Sender of Acknowledgement Reception of Data at Final Dest. Process steps belonging CC1 CC2 CC4 Figur 4: Förenklat processdiagram 1.7 Anpassningsklasser Processtegen för dataöverföring med metoden, se figur 1, har grupperats i fem färgkodade anpassningsklasser (CCs av engelska ordet Conformance Class) för att möjliggöra för implementatörer att implementera den del som motsvarar deras kunds behov. Klass 1 (Grön) Beställning av datasändning Klass 2 (Röd) Datasändning med subset motsvarande Version 2. Klass 3 (Också Röd) Datasändning med fullständig Version 3 Klass 4 (Gul) Konfirmering av Datamottagande Klass 5 (Alla klasser 1 4 dvs. hela diagrammet) 1.8 Överföringsmedia Version 3 är skapad med avsikt att kunna använda dagens bästa teknik för att kostnadseffektivt och snabbt överföra data. Visionen för detta är: 1. Säker Automatiserad Batchprocess för dataöverföring från person/applikation till person/applikation via befintliga datanät t.ex. publika internet.
Figur 5: Bild som visar strävan att uppnå Kostnadsbesparing genom via publika internet Bildens budskap är att V3 som har XML-syntax möjliggör kommunikation via internet. Då kommer kurvan "Estimated Transfer Capacity" ha en sträckning så att vi kan uppnå den önskade kombinationen: 1. Hög förväntad automatisering 2. Hög förväntad överföringshastighet 3. Låg förväntad fast och rörlig överföringskostnad Kommentar: Med initiativ från SASIG XMTD WG arbetar en Odette kommunikationsgrupp med öppen kommunikation till JAMA och AIAG med framställning av ett nytt Odette File Tranfer Protokoll (OFTP 2.0) som har i sin kravspecifikation att uppfylla dessa krav. 1.9 Överföring mellan PDMsystem med är inte skapat för att beskriva mera än rudimentära PDM data. För PDM dataöverföring bortom s kapacitet erbjuder STEP standard, ISO 10303 ett Applikationsprotokoll AP214 som rekommenderas att användas inuti ett paket med tekniska data. Anpassningsklass CC6 är den del av AP214 som innehåller de nödvändiga möjligheterna.
Figur 6: processbild inkluderande STEP AP214CC6fil Kommentar: ENGPART V4 är en framväxande global standard för kommunikation av information som är nödvändig för upprättande och underhåll av kommunikation. T.ex. "Communication Agreement", "Routingadresser" och övrig information om personer och system som kommunikationen tjänar. 1.10 Överföring mellan Produktion PlåtPressning, Utrustningsleverantörer och Bearbetningsmaskiner med Datakommunikationen mellan kund och leverantör för framtagning av utrustning och maskinbearbetning utförs med för Volvo Cars Body Components framtagning av utrustning för att framställa produktionsutrustning.
Bild 7: användning i process "From Concept to Component" Bild 8: Processen From Concept to Component Bild 9: Exempel på pressade detaljer
2 SASIG The Strategic Automotive product data Standards Industry Group 2.1 Historia och syfte Den Strategiska AutomobilproduktdataStandardIndustriGruppen (SASIG) bildades cirka 1993 av det internationella bilkonsortiet som var involverade I utvecklingen av STEP standarder (ISO 10303). Den har långt senare breddat sitt syfte till att bli ett internationellt forum och en koordineringsorganisation för dess medlemsorganisationer i standardområden relaterade till produktdata, Förutom neutralformat såsom ISO 10303 (STEP), har SASIG intresserat sig i kvalitetsmätning, produktdatahantering, namnkonventioner, osv. Figur 10: SASIG Vision från Paris 2003 2.2 SASIG Organisation Medlemskap i SASIG är endast tillgängligt för nationella eller regionala organisationer med primärt intresse eller engagemang i automobilindustrin. De organisationer som grundat SASIG är (i alfabetisk ordning) AIAG (Nord Amerika), FCAI (Australien), GALIA (Frankrike), JAMA (Japan), Odette Sweden och VDA (Tyskland). Ordförandeskapet i SASIG roterar mellan medlemsorganisationerna, Beslut i SASIG framkommer huvudsakligen genom consensus för att säkerställa varaktiga och substantiella överenskommelser.
Figur 11: Karta med SASIG medlemmar markerade Möten schemaläggs tre gånger per år, på platser roterande bland medlemsorganisationernas lokationer. Vid dessa möten ägnar sig de olika kommittéerna åt att identifikation och utveckling av standarder som är av gemensamt intresse för ledamöterna. 2.3 SASIG Dokument Publicering av dokument är det primära hjälpmedel genom vilket SASIG sprider sina resultat till industrin. Alla dokument som publiceras av SASIG är initialt producerade på engelska. De kan vara copyrightskyddade av en medlemsorganisation, men delas lika av alla medlemsorganisationerna. Översättningar kan göras tillgängliga av valfri medlemsorganisation, men den engelska utgåvan är alltid masterdokumentet. Dokument som gillgängliga för industrin är också alltid underställt ett JDA (Joint Document Agreement), vars ytterligare i detalj redogör för ägarskap och för det dokumentet såsom det överenskommits av alla medlemsorganisationerna. 2.4 Odette Sweden karta över standardorganisationer
Figur 12: Odette Sweden karta över Standardorganisationer