Svarsmall omtentamen i Civilrätt A den 31 augusti 2014 Fråga 1 (M.C) Trafikolycka Trafikskadelagen (1975:1410 ), TSL, är tillämplig på skadorna vid bilkollisionen (skada i följd av trafik). Försäkringen är obligatorisk och ersättning kan lämnas i form av trafikskadeersättning. Skadorna på Annas bil och dator utgör sakskador. Ersättning utges enligt 10 2 st. TSL, såväl för bilen som för egendom i bilen. Ersättning utges från den andra bilens försäkring om föraren varit vårdslös. Birger har varit vårdslös. Anna kan alltså få ersättning för skadorna på bilen och datorn från Birgers trafikförsäkring. Birger kan inte få trafikskadeersättning för skadorna på sin bil, eftersom Anna inte varit vårdslös, 10 2 st. ec. Trafikskadeersättning beräknas enligt 5 kap. skadeståndslagen (1972:207), SkL, se 9 TSL. Ersättning för sakskadorna lämnas för reparationskostnad alternativt för sakens värde minus avdrag för ålder och bruk, 5 kap. 7 SkL. Datorn är tre år gammal och Anna kan därför inte få en ersättning motsvarande en helt ny dator, som hon enligt frågan vill ha, utan ersättning lämnas för värdet av den gamla datorn. Det förlorade bokmanuset är närmast att bedöma som en följdskada till en sakskada (dvs. en följdskada till den trasiga datorn), vilken då även den ersätts enligt 10 2 st. TSL. Här kan man diskutera om det alls föreligger adekvans alternativt om jämkning kan ske pga. Medvållande från Annas sida, i och med att hon inte sparat någon kopia av bokmanuset. Vidare kan man diskutera skadans/bokmanusets ekonomiska värde, vilket beror av omständigheterna. Stina och Sonjas kostnad för de nyinköpta biljetterna är att betrakta som en tredjemansskada och någon ersättning utges inte. Det är knappast aktuellt att göra ett undantag från huvudregeln om att tredjemans skada inte ersätts. Att Anna missar konsertbesöket får betraktas som en icke-ersättningsbar ideell skada. Någon ersättning kan inte lämnas för känsloupplevesler av detta slag. Som regel krävs lagstöd för att ersättning för ideell skada ska kunna utges. Anna kan möjligen begära ersättning för biljettkostnaden, men det efterfrågas inte. Kränkning Anna slår Eskil med handflatan, vilket kan betraktas som en ringa misshandel i form av barnaga. Skadeståndsrättsligt aktualiseras ersättning för eventuell kränkningsskada, 2 kap. 3
SkL. För ersättning krävs brottslig handling av visst slag, hit räknas bl.a. barnaga. Handlingen ska även vara av allvarligt slag. Slaget framstår som ett ringa brott, en reflexmässig handling. Anna är dessutom omedelbart ångerfull och ber om ursäkt. Om någon kränkning överhuvudtaget har skett så är det tveksamt om den är tillräckligt allvarlig för att skadeståndsersättning ska lämnas. Slaget ger endast upphov till en rodnad på Eskils kind. Om detta alls är att bedöma som en personskada, så ger slaget i varje fall inte upphov till någon ersättningsgill skadeföljd, jfr skadeposterna enligt 5 kap. 1 1 st. SkL. Ersättning för personskada aktualiseras därför inte.
Fråga 2 (J.M) Ivan Ivanovich hade blivit bestulen på sin båt och skulle därför skaffa en annan som ersättning för den gamla. Han besökte butiken Båtspecialisten och hittade där en begagnad båt som han köpte på måndagen vecka 23. Butiksförsäljaren och Ivan fyllde gemensamt i butikens avtalsformulär. Av avtalsformuläret och av muntliga uppgifter framgick att båten tillhörde privatpersonen Alina Aronsson, som i formuläret angavs som säljare. Båtspecialisten skulle fraktfritt låta leverera båten till Ivans lantställe 16 mil bort någon gång under vecka 24. Båten skulle ställas i en vagga som stod på tomten. På onsdagen vecka 24 meddelade butiken att båten hade levererats och att den hade placerats i den avtalade vaggan. På lördagen åkte Ivan till lantstället. När båten skulle sjösättas upptäckte Ivan ett hål i skrovet på båten som var ca 10 cm i diameter. Ivan anmälde skadan hos butiken. Båtspecialisten frånsa sig ansvar. Båtspecialisten hävdade följande. a) Anspråket enligt det påstådda felet skulle riktas mot säljaren Alina Aronsson, inte Båtspecialisten. (0,5 p.) b) Meddelandet om det påstådda felet skulle riktas mot säljaren Alina Aronsson, inte Båtspecialisten. (0,5 p.) c) Båten var enligt transportföretaget felfri vid transporten och uppläggningen i vaggan, och skadan måste på grundval därav ha inträffat efter det att båten lämnats på Ivans fastighet. (3 p.) d) Båten var i enlighet med villkoren på baksidan av butikens avtalsformulär var såld i befintligt skick. (1 p.) e) Eventuell anmärkning mot transporterat gods skulle enligt butikens följesedel ske genast till transportören i samband med godsets mottagande. (1 p.) Ivan godtog visserligen existensen av befintligt skick-klausulen i avtalsformuläret men hävdade att han inte tidigare hade uppmärksammat den. Ivan förklarade sanningsenligt att han inte fått följesedeln med reklamationsklausulen förrän efter det att han meddelat butiken om felet, eftersom han inte hade varit närvarande vid leveransen. Utgå från att skadan på skrovet inte utgör någon typisk transportskada eller annan slags hanteringsskada.
Bedöm Båtspecialistens invändningar en efter en. Besvara alltså delfrågorna separat, och inte i klump, och gör inte internhänvisningar mellan dina svar. Åberopa i förekommande fall flera grunder till förmån för en part, även om du uppfattar att en grund skulle vara tillräcklig för att avgöra en omtvistad delfråga. a) Det är fråga om en privatperson som köper av privatperson. Köpet har emellertid förmedlats av en näringsidkare. Vid förmedlingsköp är näringsidkaren solidariskt ansvarig med privatsäljaren, 1 2 st. KköpL. Ivan kan alltså göra felanspråket gällande mot Båtspecialisten eller mot Alina Aronsson eller båda samtidigt, efter Ivans eget val. Invändningen saknar verkan. Poäng: Näringsidkare solidariskt ansvarig vid förmedlingsköp, 1 2 st. (0,5 p.) b) Enligt 23 1 st. 3 p. KköpL kan en reklamation vid ett förmedlingsköp alltid riktas mot näringsidkaren. Båtspecialistens invändning får därför inte genomslag. Poäng: Näringsidkaren rätt reklamationsmottagare vid förmedlingsköp, 23 1 st. 3 p. (0,5 p.) c) En säljare bär risken fram till avlämnandet, och säljaren svarar därför för försämringar på varan som uppstår mellan avtalsingåendet och avlämnandetidpunkten, 20 1 st. KköpL. Varan är vid konsumentköp avlämnad först när den kommit i konsumentköparens besittning, 6 KköpL. Därefter övertar konsumentköparen risken för varan, 8 2 st. KköpL. Varan kan anses avlämnad trots att varan på köparens anvisning lämnats utan uppsikt på köparens fastighet, NJA 2013 s. 524 p. 6. Ivan synes därför ha tagit över risken för varan från att den lastats på Ivans vagga, men Båtspecialisten har burit risken fram till dess.
En konsumentköpare kan åberopa att felet visade sig inom sex månader från avlämnandet. Då ska en presumtion om att felet funnits vid avlämnandet tillämpas, 20 a KköpL. Det ankommer på näringsidkaren (eller säljaren) att bryta presumtionen men med viss bevislättnad, NJA 2013 s. 524 p. 18 och p. 23. Om skadan till sin typ inte med större sannolikhet kan hänföras till köparen Ivans hantering eller till utomståendes orsakande än till säljaren Båtspecialistens eller transportsföretagets hantering, har Båtspecialisten inte lyckats bryta presumtionen. Då ska Båtspecialisten ansvara för skadan på skrovet. Poäng: Avlämnandet utgör felbedömningstidpunkt, 20 1 st. (0,5 p.) Avlämnandet sker vid besittningstagandet, 6. (0,5 p.) Därefter bär köparen risken, 8 2 st. (0,5 p.) Varan är avlämnad även om köparen inte tagit hand om den, om köparen anvisat en plats där varan kan lämnas, NJA 2013 s. 524. (0,5 p.) Felpresumtionen 20 a. (1 p.) Säljaren ska bryta presumtionen, med bevislättnad, NJA 2013 s. 524. (0,5 p.) (Max 2,5 p.) d) Införlivande av avtalsvillkor, t.ex. i form av standardavtal, godtas typiskt sett om villkoren överlämnats till motparten före avtalsingåendet. Den aktuella klausulen har funnits på baksidan av avtalsformuläret. I NJA 2011 s. 600 anges (obiter dictum) att villkor som finns på baksidan av ett avtalsdokument inte har verkan om det saknas hänvisning till villkoren från dokumentets framsida till baksidan. Någon sådan hänvisning är inte omtalad i frågan, varför det är möjligt att villkoret inte kan göras gällande. Det kan också tänkas att Båtspecialisten muntligt hade uppmärksammat Ivan särskilt om befintligt skick-klausulen. Däremot torde inte överraskande eller särskilt tyngande villkor kunna gallras bort om motparten fått del av villkoren, jfr NJA 1978 s. 432, NJA 1979 s. 401 och NJA 1980 s. 46. En befintligt skick-klausul går ut på att köparen accepterar varans skick, i det skick varan hade vid tidpunkten för avtalsingåendet. Av Båtspecialistens bestridande av felansvar framgår att båten skulle ha saknat skadan vid avlämnandet, och därmed också vid avtalsingåendet. Befintligt skick-klausulen kan därför inte åberopas för att Ivan
ska bära risken för senare inträffade skador. En köpare har trots ett godtagande av en befintligt skick-klausul möjlighet att göra gällande fel, 17 KköpL, om varan är i sämre skick än vad köparen med hänsyn till omständigheterna hade fog att förvänta av varan, 17 1 st. Ivan kan sannolikt vinna framgång även på denna grund. Poäng: Införlivande kräver hänvisning till villkor på baksidan, NJA 2011 s. 600, (0,5 p.) om inte motparten särskilt uppmärksammats på villkoret (0,5 p.). Befintligt skickklausul avser skicket vid avtalsingåendet. (1 p.) Sämre skick än fog förutsätta, 17 1 st. (0,5 p.) (Max 1,5 p.) e) Införlivande av avtalsvillkor kan som utgångspunkt ske endast om villkoren överlämnats till motparten före avtalsingåendet. Även om överlämnande av villkoren skett först efter den tidpunkten kan villkoren bli del av avtalet om motparten måste insett att den part som åberopat villkoren utgått från att villkoren ska vara del av avtalet, men trots denna insikt inte reagerat på införlivandeförsöket, jfr NJA 1980 s. 46. Den aktuella reklamationsklausulen har aldrig införlivats i avtalet. Villkoren överlämnades varken vid avtalsingåendet eller ens senare vid avlämnandet, som inträffade nio dagar efter avtalsingåendet. Villkoren är därför inte införlivade med avtalet. Ivans eventuella senare insikt när villkoren i följesedeln har kommit på tal har inte inträtt i så nära förbindelse med avtalsingåendet att någon klargörandeplikt skulle ha uppstått för Ivan, jfr NJA 2007 s. 962. Reklamationsklausulen i följesedeln utgör därför inte avtalsinnehåll. Reklamationsklausulens tillämplighet är utesluten också av det skälet att 23 KköpL föreskriver att reklamation som skett inom två månader från det att köparen hade märkt felet alltid ska anses ha skett inom skälig tid. Reklamationen ska dessutom ske till säljaren, eller som här, till den förmedlande näringsidkaren, och inte till transportören. Någon undersökningsplikt stadgas inte, jfr 31 KöpL, vilket inte heller skulle ha någon funktion, eftersom tvåmånadersfristen börjar löpa först från det att köparen märkt felet, inte från det att köparen borde ha märkt felet.
Poäng: Ej införlivat. (0,5 1 p. beroende på kvalitet.) I strid mot tvingande reklamationsfristen, 23 KköpL. (0,5 p.) I strid mot tvingande rätten att rikta reklamationen mot säljaren/förmedlaren, 23 KköpL. (0,5 p.) (Max 1 p.)
Fråga 3 (M.N) Parterna har avtalat att AB 04 ska tillämpas på entreprenaden. Frågan gäller skadestånd på grund av påstått fel i entreprenaden. Den första frågan är således att ta ställning till om fel föreligger. Fel definieras i begreppsbestämningarna som en avvikelse om innebär att entreprenaden inte har utförts alls eller inte utförts på ett kontraktsenligt sätt. Huvudregeln beskrivs i 2 kap 1, att entreprenaden ska utföras i överensstämmelse med entreprenadhandlingarna (begreppet definieras i entreprenadhandlingarna). Entreprenaden ska därtill utföras fackmässigt. Bestämmelsen behöver läsas tillsammans med 1 kap 6 som innebär att beställaren ansvarar för sådana tekniska lösningar som beställaren har tillhandahållit. Placeringen av bastuaggregatet har skett i enlighet med beställarens föreskrivna (tillhandahållna) tekniska lösning. Den har således skett i överensstämmelse med entreprenadhandlingarna och utgör inte ett fel. Möjligen kan man diskutera skadeståndsskyldighet enligt 2 kap 9 AB 04 (se p 3), men detta kräver att entreprenören upptäckt att utförandet är olämpligt, det kräver således faktisk insikt vilket inget i frågan tyder på. Det finns knappast någon anledning att, med avsteg från avtalet, tillämpa konsumenttjänstlagens principer för avrådandeskyldighet vid en kommersiell entreprenad. Till skillnad från i en normal utförandeentreprenad enligt AB 04, ska entreprenören enligt det aktuella avtalet även projektera ventilationen. Entreprenören ByggaLätt har anlitat en konsult (inte en underentreprenör) för att projektera ventilationen, ProjaLätt. Av allmänna principer följer att ByggaLätt svarar för sin anlitade medhjälpare/konsult på samma sätt som för sig själv, i förhållande till beställaren SportaLätt. Denna princip finns även uttryckt i 5 kap 12 AB 04. Såvitt framgår av frågan strider inte vare sig luftflödet eller placeringen av ventilen mot någon entreprenadhandling. Felbedömningen får då i stället inriktas på om utförandet (i huvudsak entreprenörens projektering) är fackmässig. Fackmässighet används i många olika sammanhang inom kontraktsrätten och innebär bland annat en jämförelse med den skicklighet och fackkunskap som normalt kan förväntas i branschen. I svaret bör en diskussion beträffande fackmässigheten föras. Luftflödet överensstämmer med något som är vedertaget i branschen, vilket normalt sett innebär att utförandet är fackmässigt. Mot det skulle möjligen kunna tala att lösningen strider mot tillverkarens instruktionsbok. Skillnaden är dock inte särskilt stor och utförandet torde, eftersom det baseras på något som är vedertaget i branschen, vara fackmässigt. Här bör svaret även innehålla en diskussion om att instruktionsboken inte utgör en del av avtalet, och om den ändå kan ha betydelse i sammanhanget. Placeringen av ventilen strider mot instruktionsboken och har om man utgår från informationen i frågan varit en orsak till branden. Detta tyder på att placeringen inte är fackmässig och att det i detta avseende skulle föreligga ett fel i entreprenaden. Nästa fråga är om beställaren kan åberopa felet trots slutbesiktningens avskärande verkan. När branden utbryter är detta inom garantitiden (4 kap 3 ). Av 5 kap 5 anges att entreprenören svarar för fel som framträder under garantitiden vilket innebär att felet ska ha förelegat vid felbedömningstidpunkten (slutbesiktningen), men har märkts först därefter
under garantitiden. I 7 kap 11 2 st anges också att felet ska ha varit dolt för att i den aktuella situationen får åberopas av beställaren. Placeringen av ventilen är fullt besiktningsbar, om man tittar i bastun ser man lätt var ventilen placerats, och beställaren bör därför inte kunna åberopa felet mot entreprenören när det inte har anmärkt som ett fel vid slutbesiktningen. Ett annat alternativ enligt 7 kap 11 2 st är att det är ett väsentligt fel som gjorts gällande inom 18 månader från slutbesiktning. Man bör kunna hämta viss ledning av hur väsentlighetsrekvisitet beskrivs i kommentaren till 5 kap 6 bland annat om felet kan leda till stora skador eller innebär en säkerhetsrisk. Mot den bakgrunden skulle felet kunna vara väsentligt och därmed få åberopas. Om felet är besiktningsbart, men inte väsentligt, svarar entreprenören vare sig för felet eller skador på grund av felet. Om felet är väsentligt svarar entreprenören för felet (det fel som eventuellt föreligger placeringen av ventilationen, däremot inte de två andra förhållanden) och kan då även svara för skador på grund av felet. Härvid är det viktigt att notera distinktionen mellan ett fel (placeringen av ventilen) och en skada på grund av ett fel (de skador som branden orsakat). Ett fel ska avhjälpas enligt 5 kap 17 (vilket skulle innebära att flytta ventilen samt luftkanaler), medan skador omfattas av skadeståndsreglerna. Det är därvid av betydelse om det som skadats är entreprenaden (det som ByggaLätt har uppfört) eller beställarens befintliga egendom (byggnaden som skulle byggas om). Grunden för skadeståndskravet är att det föreligger ett fel för vilket entreprenören skulle svara. I den utsträckning det som skadats är själva ombyggnationen utgör detta entreprenaden och 5 kap 8 blir tillämplig. Till den del beställarens befintliga egendom skadas tillämpas 5 kap 11 (som innehåller vissa beloppsbegränsningar). Båda bestämmelserna bygger på strikt skadeståndsansvar för sådana fel som entreprenören svarar för. Om ByggaLätt svarar för ett fel skulle ByggaLätt således ha haft ett strikt ansvar för skadorna på grund av fel. Man får i så fall ställa sig frågan vilken påverkan det har att branden orsakats av tre förhållanden, varav entreprenören endast skulle svara för ett (jämför den skadeståndsrättsliga frågan om konkurrerande skadeorsaker samt medvållande). Informationen i frågan är inte sådan att detta kan lösas, men problemet bör uppmärksammas. Huvudprinciper för poängsättning: Entreprenadrätt är ett exempel på allmän kontraktsrätt, där det specifika rättsområdet inte behandlas i detalj under kursen. Frågan består av en kombination av principer inom den allmänna kontraktsrätten och avtalstolkning samt specifika bestämmelser i det entreprenadrättsliga standardavtalet AB 04. Vid bedömningen har beaktats att studenterna inte förväntas ha detaljkunskap om entreprenadrätten, men väl ha förmåga att med hjälp av avtalstexten och den kunskap om kontraktsrätt de tillägnat sig under kursen (samt kurslitteraturen) tillämpa relevanta bestämmelser. Svaret förväntas inte, inte ens för hög poäng, vara så utförligt som angivits ovan. Svaren bedöms utifrån en helhetsbedömning. Centrala frågor för att erhålla en poäng motsvarande halva poängen är att bedöma parternas åtaganden under avtalet, göra en felbedömning utifrån relevanta bestämmelser samt göra grundläggande skadeståndsrättsliga
överväganden. För en högre poäng bör utöver att större krav ställs på resonemanget även fördelningen av ansvaret för tekniska lösningar samt slutbesiktningens avskärande verkan ha behandlats.
Fråga 4 (K.C) Även om det inte varit poängminskande i detta fall bör det uppmärksammas att borgenärsskyddsbestämmelserna 22 (tradition vid löpande skuldebrev) och 31 1 st. SkbrL (denuntiation av gäldenären vid enkla skuldebrev) är irrelevanta för frågan. Inte heller kvittobestämmelsen 21 (löpande skuldebrev) är relevant. Överlåtelsen skedde den 19 juni. Överlåtelsen tecknades på skuldebrevets baksida.* Tre avbetalningar gjordes före överlåtelsen (mars maj, 750 000 kr jämte ränta), och två avbetalningar efter överlåtelsen (juni och juli, 500 000 kr jämte ränta). * Bara för att överlåtelsen har tecknats på baksidan behöver det inte vara fråga om ett orderskuldebrev. Skriftlig överlåtelse är dessutom av viss betydelse för passiv betalningslegitimation också vid enkla skuldebrev. (Passivt betalningslegitimerad är den borgenär som gäldenären kan betala till med befriande verkan.) En skriftlig överlåtelse av ett orderskuldebrev i form av en sammanhängande orderkedja är nödvändig för passiv betalningslegitimation, 19 2 st. SkbrL jfrd m. 13 2 st. En skriftlig överlåtelse av ett enkelt skuldebrev, gör förvärvaren passivt betalningslegitimerad även om överlåtelsen skulle vara (svagt) ogiltig, 30 SkbrL, vilket dock inte är fallet nu. a) Enkelt skuldebrev Det rör sig om ett enkelt skuldebrev, 26 SkbrL. Betalningarna före överlåtelsen den 19 juni: Invändningsrätt HR: En gäldenär har rätt att göra samma invändningar mot förvärvaren som mot överlåtaren av ett enkelt skuldebrev, 27 SkbrL.
U: Något undantag är inte tillämpligt. Vare sig skenskuldebrev, cut off-klausul eller något annat särskilt uppställt villkor är för handen. Gradabs betalningar för mars maj (750 000 kr jämte ränta) kan därför göras gällande som bestående invändningar mot Företagsinkasso. Betalningarna efter överlåtelsen den 19 juni: Passiv betalningslegitimation HR: Enligt en outtalad huvudregel för enkla skuldebrev verkar endast betalning till den materiellt legitimerade (dvs. rätte ) borgenären befriande. Företagsinkasso har med giltig verkan köpt fordringen. Företagsinkasso är då den materiellt legitimerade borgenären. Då skulle betalningarna till SFB inte kunna åberopas mot Företagsinkasso och därför skulle Gradab vara tvunget att betala en gång till. U: Huvudregeln har dock två undantag angivna i 29 och 30 SkbrL. Undantaget i 29 SkbrL är tillämpligt. Gradab har inte haft anledning att misstänka att skuldebrevet överlåtits förrän den 2 augusti. Gradab har därför i god tro om överlåtelsen av skuldebrevet fortsatt att betala till den senast kände borgenären, dvs. SFB. Gradabs betalningar för juni och juli (500 000 kr jämte ränta) är därmed befriande. Gäldenären Gradab behöver således inte betala något belopp till förvärvaren Företagsinkasso (f.d. Venture Insulation), bortsett från framtida betalningar som ska förfalla i enlighet med planen. (Lånet kan inte heller sägas upp p.g.a. bristande betalning.) Poäng: Enkelt skuldebrev, 26 SkbrL (0,5 p.). Invändningsrätt, 27 SkbrL. (0,5 p.). Korrekt tillämpning av 27 SkbrL (0,5 p.). Passiv betalningslegitimation (0,5 p.). Korrekt tillämpning av 29 SkbrL (0,5 p.). (Max 2 p.) Poängavdragsgrundande har fr.a. varit: Tillämpning av regler om löpande skuldebrev (2 kap.) på enkla skuldebrev (3 kap.) (0,5 1 p.).
b) Orderskuldebrev Det rör sig om ett orderskuldebrev, som är ett löpande skuldebrev, 11 SkbrL. Betalningarna före överlåtelsen den 19 juni: Invändningsrätt HR: Enligt huvudregeln för löpande fordringar är betalningsinvändningar och andra invändningar som rör gäldenärens skuldförhållande till överlåtaren exstingibla, dvs. invändningarna kan inte göras gällande mot en förvärvare i god tro, se särskilt 15 1 st. 3 att-satsen om betalning. Förvärvarens onda eller goda tro bestäms vid tiden för besittningstagandet av skuldebrevet, 15 2 st. SkbrL, jfr 39 AvtL. Av NJA 2010 s. 467 följer att god tro om betalning och sidoöverenskommelser förutsätter att förvärvaren före överlåtelsen frågat gäldenären om det finns några invändningar som inte framgår av skuldebrevet. Denna godtrosbestämning är emellertid endast tillämplig när överlåtaren och förvärvaren är finansiella institut och gäldenären inte är ett finansiellt institut. I det aktuella fallet är godtrosbestämningen enligt NJA 2010 s. 467 tillämplig. Företagsinkasso (f.d. Venture Insulation) frågade aldrig gäldenären Gradab före överlåtelsen om det fanns några ytterligare invändningar. Företagsinkasso är därför i ond tro om betalningarna mars maj. U: Huvudregeln om exstingibla invändningar har undantag. Förutom anteckning om betalning m.m. på skuldebrevet enligt 15 3 st. och s.k. starka ogiltighetsgrunder enligt 17 SkbrL, anges ett undantag i 16. Enligt denna bestämmelse kan avbetalningar och räntebetalningar enligt en avbetalningsplan på skuldebrevet göras gällande som bestående invändningar. Nu skedde betalningarna mars maj till SFB i enlighet med planen och är därför bestående även på denna grund. Betalningarna efter överlåtelsen den 19 juni: Passiv betalningslegitimation
HR: Enligt huvudregeln för löpande skuldebrev verkar endast betalning till innehavaren av skuldebrevet befriande. För orderskuldebrev ställs dessutom kravet att skuldebrevet ska vara försett med en sammanhängande orderkedja, 19 2 st. jfrd m. 13 2 st. Nu har betalningarna för juni och juli skett till SFB som inte längre var innehavare av skuldebrevet. U: Det finns dock ett undantag från huvudregeln, 20. Enligt denna bestämmelse är avbetalningar och räntebetalningar enligt en avbetalningsplan på skuldebrevet som skett till överlåtaren befriande, även om överlåtaren inte längre var innehavare av det löpande skuldebrevet, om gäldenären var i god tro om överlåtelsen. Nu har betalningarna för juni och juli skett innan Gradab kom i ond tro om överlåtelsen (vilket skedde 2 augusti), och de är därför befriande. Gäldenären Gradab behöver således inte betala något belopp till förvärvaren Företagsinkasso, bortsett från framtida betalningar i enlighet med planen. (Lånet kan inte heller sägas upp p.g.a. bristande betalning.) Poäng: Löpande skuldebrev, orderskuldebrev, 11 SkbrL (0,5 p.). Invändningsrätt godtrosprövning (0,5 p.). Korrekt tillämpning av 15 2 st. SkbrL enligt NJA 2010 s. 467 (0,5 p.). Invändningsrätt amorteringsplan (0,5 p.). Korrekt tillämpning av 16 SkbrL (0,5 p.). Passiv betalningslegitimation (0,5 p.). Korrekt tillämpning av 20 SkbrL (0,5 p.). (Max 3 p.) Poängavdragsgrundande har fr.a. varit: Tillämpning av regler om enkla skuldebrev (3 kap.) på löpande skuldebrev (2 kap.) (0,5 1 p.). c) Enligt 9 1 st. SkbrL svarar överlåtaren för skuldebrevets giltighet. Med giltighet menas att skuldbeloppet dvs. gäldenärens betalningsskyldighet helt ska motsvara vad överlåtaren hävdat vid köpet (hemulsansvar). Ansvaret är strikt, och innebär en skyldighet att ersätta förvärvaren för skuldebrevet till den del det inte kan göras gällande. Ansvar utlöses däremot inte om förvärvaren visste eller hade skälig misstanke om att skuldebrevet helt eller delvis inte kunde göras gällande. Tidpunkten för godtrosbedömningen torde vara avtalsslutet, jfr 20 1 st. KöpL och 39 1 p. AvtL.
Förvärvaren är i detta fall Företagsinkasso (f.d. Venture Insulation). Affärsbanken är inte förvärvare av skuldebrevet, utan förvärvare av Företagsinkasso. Affärsbankens förvärv skedde dessutom efter skuldebrevsöverlåtelsen. Revisionskonsultens anmärkning avsåg dessutom bara gäldenären Gradabs betalningsförmåga, inte betalningsskyldighet. (Överlåtaren svarar heller inte för gäldenärens betalningsförmåga, 9 2 st. SkbrL, dvs. inget vederhäftighetsansvar.) Vid överlåtelsen lämnade SFB uppgiften att någon betalning inte skett. När Företagsinkasso (f.d. Venture Insulation) förvärvade skuldebrevet saknade Företagsinkasso därför anledning att misstänka annat. Detta innebär att Företagsinkasso kan kräva betalningarna för mars maj av SFB. Beträffande betalningar till en passivt legitimerad men materiellt oberättigad borgenär saknas reglering i SkbrL och annan lag. Det råder emellertid inte någon tvekan om att den materiellt berättigade borgenären kan kräva den som obehörigen uppburit betalning. Denna lösning kan i vart fall grundas på obehörig vinst. Poäng: Överlåtaren bär ett strikt hemulsansvar mot förvärvaren (0,5 p.). Korrekt tillämpning av 9 SkbrL (0,5 p.). Betalningsskyldighet för obehörigt uppburen betalning (0,5 p.). (Max 1 p.)
Fråga 5 (G.M) a) Det blir här fråga om i vad mån betalningsmottagarna gjort godtrosförvärv till beloppen de fått betalt från NN, analogt 14 SkbrL. Även bankbetalningar ska rättsligt hanteras som kontantbetalningar och därmed gäller analogier med SkbrL. I detta fall har NN använt stulna pengar för sina betalningar men betalningsmottagarna har säkerligen varit helt ovetande om detta (god tro) och har därmed gjort godtrosförvärv till beloppen. Det spelar ingen roll att NN stulit pengarna eftersom GFL inte är tillämplig. b) Frågan är om Kalle gjort ett exstinktivt godtrosförvärv enligt 2 GFL. NN stal inte bilen från damen eftersom hon lämnade ifrån sig den frivilligt, även om hon var lurad. Därmed blir inte 3 GFL tillämplig, det finns inget olovligt tagande. Det går inte att närmare bedöma om Kalle varit i tillräckligt god tro pga avsaknad av fakta men ett godtrosförvärv måste förutsätta att överlåtelsehandlingar förfalskats och att omregisteringar skett i bilregistret, vilket kanske varit svårt att fixa. I vart fall måste Kalle kunna visa att han kollat med bilregistret före sitt köp (och att uppgifterna därifrån visade att Olle framstod som ägare utan inskräkningar). c) Sambon kan ta det lugnt om hon vet att hon kan bevisa gåvan. Upphovsrätt är en immaterialrätt som vid övergång till ny innehavare inte kräver något separat sakrättsmoment för fullbordan. Det betyder att gåvan som sådan räcker för att sambon ska ha uppnått både omsättnings- och borgenärsskydd redan när gåvan skedde. Dessutom går det inte att göra godtrosförvärv till immaterialrätt vilket medför att NN:s goda tro inte hjälper i detta fall. Sambon är ensam innehavare av upphovsrätten.