Just nu lever alla blåmes-, talgoxe-, pilfinks- och andra holklevande fågelungar farligt - flugsnapparna har anlänt och är sugna på bostäder. Så sugna, att de gärna kastar ut andra arters ungar från holkarna om de inte hittar andra bohålor. F lugsn appa rna ha r kommit Eftersom både mesar, pilfinkar och flugsnappare är duktiga insektätare, som varje odlare har stor nytta av i odlingarna, är lösningen att sätta upp en omgång extra fågelholkar åt flugsnapparna nu. Y m pn ing och sky dd mot rotsvam par o c h sorka r De flesta växter kan angripas av rotsvampar som tränger in genom rothåren och antingen täpper igen ledningsbanorna så att vatten och näring inte kan nå upp till toppen, eller får rötter och rotknölar att ruttna. Sorkar kan också ställa till det rejält i en odling. Det finns dock möjlighet att skydda plantorna redan vid planteringen. Skydd mot rotsvampar på jordgubbar o.a. Före plantering av jordgubbsplantor kan man doppa rötterna i 0,2-0,3 % Aliette i 15-30 minuter innan plantering (konventionell och IP/Sigill-odling). Aliette stimulerar plantornas eget immunförsvar så att de bättre kan försvara sig mot rovsvamparna. Man skall dock bara doppa plantor, som stått i marken över vintern eller täckrotsplantor. Frigoplantor däremot (dvs. barrotsplantor som legat i kyllager över vintern, och därmed även A+, A++ och väntebäddsplantor), har för känsliga rötter för att tåla doppning i Aliette. Dem får man i stället spruta med medlet när de fått 3-4 utslagna blad. Dosen är 4 kg/ha vid bredsprutning, radsprutning är dock bättre för miljö och plånbok. OBS!!! Aliette har 42 dagars karenstid, så det gäller om att behandla så snart de första bladen är utslagna på de planttyper, som skall plockas under sommaren. Ett icke-kemiskt alternativ är motsvarande doppning i 1% Binab (30-60 min). Billigast är formerna Binab TF WP eller Binab Potatis, men självklart kan även Binab Bär användas. I icke-ekologisk odling kan man med fördel blanda i även 0,5% av bladgödselmedlet kaliumfosfit (flera olika varumärken finns på marknaden, tyvärr dock inget som får användas i ekologisk odling, fast sådana finns i utlandet). Kaliumfosfit en stimulerar växten av rovsvamparna i Binabpulvret, och verkar också ge ökat aktivitet av immunförsvaret i plantorna som bieffekt. Binab är så pass milt att även frigoplantor tål att bli doppade i det. När plantorna fått blad kan man bladgödsla med Kaliumfosfit. Det är ett bladgödselmedel och har därför ingen karenstid. Aliette är enbart godkänt i jordgubbar, medan Binab är godkänt i alla frukt- och bärtyper, samt i alla grödor i växthus. Dessutom för jordbehandling i alla kulturer. 2012-05-11 Andra kulturer, som oftast plågas av jordsvampar är havtorn, som det därför också är en fördel att doppa i Binab. I ickeekologisk odling gärna i blandning med kaliumfosfit. Ympning havtorn och blåbär Havtorn lever i symbios med kvävebindande bakterier. Om det inte varit havtorn på fältet förut (vad det sällan har i en odling) är det klokt att ympa jorden med dem, det är nämligen inte alltid att de finns med från plantskolan eller att de överlevt transporten till odlingen. Albuskar lever ihop med samma typ av bakterier som havtorn, och man kan alltså använda jord som man gräver upp under albuskar att ympa havtornen med. Det kan man göra på 2 sätt: Antingen genom att blanda 1-2 dl aljord i planteringsjorden, eller genom att doppa plantorna i en uppslamning av aljord, t.ex. genom att blanda 1 kg aljord per 10 l vatten i Binab-lösningen. Efter en blöt höst och en vinter med mycket barfrost (som i år) är det viss risk, att bakterierna har dött även i äldre odlingar, särskilt på svaga buskar, som inte matat bakterierna så bra. Det syns snabbt efter knoppsprickningen: Om inte bladen blir grågröna, utan förblir ljusgröna eller gula, så fungerar inte bakterierna. Det är möjligt att rädda sådana buskar genom att vattna dem med en uppslamning av aljord (1 kg/10 l, ge 1-2 l per buske), gärna inför regn. Då brukar bladen bli gröna inom 4-6 veckor. På extremt svaga buskar kan man behöva upprepa ympningen. Även vid plantering av blåbärsbuskar är det klokt att ympa jorden. I fallet blåbär är det bestämda svampar som behövs, s.k. mykorrhizasvampar, som bl.a. hjälper blåbärsrötterna att ta upp näring. 1-2 dl jord från ett ställe i skogen, där de vilda blåbären trivs, blandat i planteringsjorden runt rötterna på de odlade blåbärsplantorna fungerar fint. På samma sätt kan man ympa odlade arter och kloner av t.ex. lingon, tranbär, hjortron och (al)åkerbär med lite jord från deras vilda släktingar. Skydd mot sorkar Sorkar är en fara för de flesta fleråriga plantor. Minst giller sorkarna rabarber, svarta vinbär och aronia. Men undantag finns, även dessa växtslag kan skadas av sork. Ett enkelt sätt att skydda plantorna är med skarpkantat 1 www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Redaktör: Kirsten Jensen 031-60 58 04, 0705-71 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Avregistrera
stenkross/stenmjöl. En skyffelfull blandad i planteringsjorden runt rötterna + en skyffelfull runt stameller grenbaser på jordytan efter planteringen. OBS! På arter som vill ha lågt ph-värde (blåbär, lingon, tranbär, hjortron, alåkerbär, hallon och rosenkvitten) bör man inte välja mussel- och snäckskal, kalk- eller sandsten som grundmaterial för stenkrosset, det höjer ph-värdet. Där måste man välja en lågreaktiv stenart som t.ex. granit. Om man odlar på plast bör stenkrosset runt stam- och grenbaser läggas ovan på plasten, så att denna tyngs ner. Då sorkarna tvingas upp på ytan för att ta sig fram till plantan, vilket de inte giller. Stenkrosset på markytan skyddar samtidigt mot ogräs. OBS! Även om sorkarna kan göra rejäl skada på sparrisplantor är stenkross inte bästa lösningen här, det skadar skotten för mycket. Här är det bättre att sätta ut sorkfällor eller dyl. Frost Varken blommor eller blomknoppar på fruktträd och bärbuskar, eller deras nyutslagna bladknoppar giller frost. Utslagna blommor tål sällan lägre temperaturer än 0 C, arter som blåbärstry, rosenkvitten, havtorn, vinbär och krusbär tål dock några frostgrader, blåbärstry och rosenkvitten är tåligast. Blomknoppar av t.ex. jordgubbar och fruktträd tål från ca -5 till -1 C beroende av utvecklingsgrad. Vad angår bladknoppar är det vin och hallon som är känsligast, vinskott tål inte frost överhuvudtaget, hallon bara några få minusgrader, direkt i knoppsprickningen. När först bladen börjar slå ut ökar toleransen hos hallonplantorna. I vinodlingarna har aprilfrosten ställt till en del skador, så att många knoppar inte slår ut alls. Kom ihåg att det är skillnad på frost och markfrost i prognoserna! Om det är frost mäts i 2 meters höjd, markfrost däremot i marknivå. Det kan utmärk bli markfrost även om prognosen för nattemperaturen säger +3-4 C i två meters höjd, åtminstone en klar natt. I jordgubbsfälten har frosten i april har gett lite skador på oskyddade Florencefält och på knopparna på drivna fält, men än så länge har jag inte sett allvarliga skador som hotar skördens storlek, men nog försenar skörden ett par dagar. Till förseningen bidrar de många övervintrande blomklasar med blinda blommor, d.v.s. blommor utan den gula blombotten, som sedan utvecklas till bäret. De övervintrande blomklasarna lockades fram under den långa, milda, blöta hösten, de sträcker inte på sig och blommorna förblir små. Det kommer riktiga blomklasar sedan. Kom ihåg: Frostskyddsbevattningen skall vara på senast från det ögonblick temperaturen sjunker under 0 C på det kallaste stället i fältet (oftast en sänka) tills all is smält på morgonen; inte stängas av så snart lufttemperaturen når över 0 C. Då får isen blommorna att frysa. Nyfräst jord håller sämre på värmen än ofräst eftersom den innehåller mer luft än vatten. Alternativet är att vattna lätt på den uppfrästa jorden, så att den bättre kan lagra värme, se nästa punkt. Om Ni vill skydda fälten genom att bevattna inför en frostnatt, MÅSTE det ske så tidigt på dagen, att jorden hinner värmas upp igen. Dvs. vattna på morgonen, och inte mer än 10 mm. Gör det enbart när Ni med säkerhet vet, att eftermiddagen blir solig. Bevattning tidigt, en molnig och kall eftermiddag samt uppklarning till kvällen är värre än ingen bevattning. Samma sak gäller bevattning på eftermiddagen, kvällssol räcker inte för att kompensera för den nerkylning jordens utsätts för under bevattningen. Halmning nu ger extra låg nattemperatur. Det kan skilja upp till 10 C på halmat resp. ohalmat fält! Gammal halm och gammal blast som täcker jorden fungerar ungefär som en halmning. Om Ni har plastlist ger halmning i gångarna dock inte helt så stor temperaturskillnad, förutsatt att plasten inte är täckt med gammal blast, jord eller dyl., utan att den svarta färgen faktisk syns, och kan samla värme i raderna. Jordvärmen räcker max 40-45 cm över jordytan om inte fältet är täckt. Täckningen kan vara fiberduk, eller rök från blöt halm. Rökmetoden förutsätter dels, att röken inte kan blåsa bort, dels att Ni informerar grannar och brandkåren om, att Ni avser att elda blöt halm och när Ni avser att göra det. Samt naturligtvis att Ni håller uppsikt över eldningen, så att elden inte sprider sig. I tunnlarna är blomningen i gång, och även på drivna fält i zon I och II börjar blomningen komma igång. Alltså dags för gråmögelbekämpning. Vid avtäckning av drivna fält, samt i tunnel är det dessutom viktigt att vara uppmärksam på mjöldaggsangrepp. Samt som alltid att försöka hindra resistensbildning. Danska tidskriften Frugt&Grønt klassade de kemiska medlen i olika riskgrupper i senaste numret (nr. 5 2012, s 236-37), och jag tillåter mig att citera klassningen. Svampbekämpning i jordgubbar a) Candit, Amistar, Mirador 250 SC, Signum. Max tre behandlingar inom familjen, max 2 behandlingar med samma medel per år (OBS! Amistar och Mirador innehåller samma aktivsubstans). Resistensrisken är mycket hög hög, särskilt för de tre första medel som bara har en aktiv substans var. Vid ensidig användning av Signum uppstår resistens dock också lätt b) Switch 62,5W, Frupica, Scala. Max två behandlingar inom Familjen. Medel resistensrisk, minst risk 2
har Switch, som har två aktiva substanser. Scala bör inte ingå med mer än 1 behandling av 3 eller 2 av totalt 4 behandlingar mot gråmögel. c) Teldor. Max tre behandlingar. Låg till medium resistensrisk, men bör inte användas som enda medel. Ingen risk för korsresistens med andra medel. d) Topas 100 EC. Max 2 behandlingar, och enbart EFTER skörd. Ingen risk för korsresistens med andra medel. Mjöldagg Gråmögel Läderröta Sidoeffekt Amistar (0,8-1,0 l/ha) Ja ja nej Prestop (enl. behov) Binab (Bär: 0,4 kg/ha + 1 Nej Ja Ja Svartfläck- Scala (2,0 kg socker per ha, Vector: sjuka l/ha) Enl. behov) Candit (0,2 kg/ha) Ja (ja) Nej Ögonfläck- Signum (1,8 sjuka kg/ha) Frupica (0,8-0,9 l/ha) Ja Ja nej Svartfläck- Switch (0,8- sjuka 1,0 kg/ha) Kumulus DF (4-6 kg/ha) Ja Nej Nej Spinn- Teldor (1,5 kvalster kg/ha) Mirador (1,0 l/ha) Ja Ja nej Topas (0,25-0,5 l/ha) Medlen kan vanligtvis blandas med alla bladgödselmedel, utom Binab Vector och Prestop som tillförs torrt med bin eller humlor, och Switch, som man inte skall blanda med kaliumfosfit. Vid användning av Switch och Signum MÅSTE man använda radspruta. Vid övr. medel får man både bättre täckning (och därmed bättre effekt), bättre miljö och bättre ekonomi genom att göra det. Doserna ovan motsvarar bredsprutning, vid användning av radsprutning måste man göra en bedömning av, hur stor %-del av ytan som behandlas och reducera doserna motsvarande. Vid användning av insektdistribuerad Binab Vector rekommenderas sprutaning med Binab Bär en gång vid begynnande blomning och en gång i slutet av blomningen. Dosen är 0,4 kg/ha + 1 kg socker/melass per ha. Vid påfyllning av distribueringsboxen bör man inte lägga tjockare skikt än 2-3 mm för humlor, 1,5-2 mm för bin. I tester har fortsatt bekämpning med Binab Bär var 5-7:e dag under regniga perioder under kartutveckling och skörd gett 20-60% mindre gråmögel än ingen behandling, oberoende av om behandlingarna under blomningen gjorts med kemiska eller biologiska medel. Reduktionen av läderröta-angreppen var än större. S ka de djur i jordgubbsfälten e) Binab Bär och Binab Vector. Ingen resistensrisk, obegränsat antal behandlingar. Binab Vector tillförs med humlor eller bin under blomningen. f) Prestop. Ingen resistensrisk, tillförs med humlor under blomningen. g) Kumulus DF. Obegränsat antal behandlingar. Kräver 18-25 C för att få effekt, kan blandas med Scala eller Teldor. OBS! Skadlig för rovkvalster. Polka får lätt brännskador av Kumulus! Mjöl- Grå- Läderdagg mögel röta Ja Ja ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Karenstider mm. Enbart efter skörd: Topas; 14 dagar: Candit; 10 dagar: Switch; 7 dagar: Amistar, Frupica, Mirador, Teldor, samt i IP/Sigillodling: Scala och Signum; 3 dagar: Signum och Scala (enbart i konventionell odling), 0 dagar: Binabmedlen, Prestop och Kumulus, som alla tre är tillåtet även i ekologisk odling. I praxis kan man dock enbart tillföra Binab Vector och Prestop under blomningen eftersom de tillförs med pollinatörer. Alla kemiska gråmögel/mjöldaggsmedel dödar nyttosvamparna i Binab och Prestop, men under olika lång tid: Väntetider mellan tillförsel av kemiska medel och Binab-medlen: Från Switch, Frupica och Signum tills Binab-produkterna tillförs: 12-14 dagar, Candit, Mirador och Amistar: 10-12 dagar, Scala: 7 dagar, Teldor: 5-7 dagar. Kumulus kan tillföras före eller efter Binab-produkterna utan att minska effekten, Binab Bär och Kumulus bör dock inte tankblandas. Samma sak gäller insekt- och kvalstermedel. Liknande karenstider kan antas gälla för Prestop. Kaliumbicarbonat är fortfarande inte godkänt som växtskyddsmedel av Kemikalieinspektionen, och enda godkända oljemedlet (fruktträds Effekt) finns enbart att köpa i konsumentförpackningar. Glöm inte att regelbundet titta efter spinnkvalster och vecklare (se förra brevet). På varma fält börjar även jordgubbsvivlarna vakna, även om jag än så länge inte har sett särskilt mycket till dem: 3
Aprilfrosten har förhoppningsvis decimerat antalet. Även de många spindlarna i fälten hjälper till att minska mängden vivlar. När Ni ser de karakteristiska 1-2 mm små hål, symmetriskt fördelade runt mittnerven på de nya bladen och de första avbitna knopparna är det dags att göra en bedömning: Hur stor andel av blommorna har slagit ut (särskilt gäller det unga fält i närheten av fynden, som huvudsakligen sker i äldre fält)? Om huvudparten av blommorna slagit ut i alla fält kan man låta bli att bekämpa. Om större mängder vivlar däremot vaknar före eller i början av blomningen är bekämpning befogat. Minst skadlig för nyttodjuren är det kemiska medlet Calypso. Det är dock ett kontaktmedel, så det är viktigt att spruta, när det finns chans att träffa vivlarna, dvs. kvällstid, om möjligt med radspruta och med hög vätskemängd och vätmedel. I Tyskland rekommenderas 2 behandlingar med 5-7 dagars mellanrum vid kraftiga angrepp. Bredsprutningsdosen är 0, 25 l/ha, men radspruta är att föredra. Före blom är även pyretroiderna Fastac 50 och Karate 2,5 WG tillåtna, de dödar dock även alla nyttodjur i fältet och försenar utsättningen av rovkvalster med minst 4-6 veckor, så de bör högst användas på sistaårsfält som skall röjas strax efter skörd. I ekologisk odling kan man i stället använda antingen Pyretrum NA Emulsion (5-6 l/ha, EU-ekologisk odling) eller Raptol (4 l/ha, all eko-odling). Dessa medel är också bigiftiga, så här måste Ni bedöma behovet av bekämpning innan blommorna slår ut. Även här bör man behandla kvällstid när bin och humlor slutat för dagen, och vivlarna blivit slöa. Också här gäller att hög vätskemängd och radspruta ger bäst effekt. Betanal har fått en tillfällig dispens 2/5-29/8, men just nu är inte vädret med på behandling. Om temperaturen de första 2-3 nätterna efter behandlingen sjunker under +4-5 C är risken för bladskador stor. Mekanisk bearbetning är att föredra, särskilt när det är så kallt som nu. Det är snart sista frist att bekämpa gräs med Select eller Focus Ultra, båda medlen har 40 dagars karenstid. Ni, som vill bränna gångarna med kemiska kontaktmedel måste göra det före blomningen. Reglone och Quad-Glob 200 SL är tillåtna. Mellan blomning och skördens avslutning är inga brännande medel (utöver vissa typer av ättika) godkända. Efter skörd får man använda Reglone och Diqua. Ö v rig t i jordgubbsfält en Mesurol Snigelgift får användas tom. 29:e mars 2013. I och med vi inte vet något om när snön smälter nästa år, är det säkrast att använda slut på medlet i år. Det skall i så fall läggas ut innan blomningen börjar. Och inte på fält, där man satsar på en tidig utsättning av rovkvalster, eller där barn, hundar eller katter brukar vistas i fältet. Dosen är 3-5 kg per ha, enklast är att blanda medlet i handelsgödsel. Bäst är förstås att radsprida både gödsel och snigelgift. Ett mer miljövänligt medel är järnfosfat som finns under flera olika namn. Det är så pass ofarligt för alla andra än sniglar och snäckor, att det får spridas hela säsongen. Och även i ekologisk odling. Aktiviteter inom frukt - och bärodl ing våren 2012: Kurs: Tisdagen den 30:e maj kl. 14.00-20.30: Temadag pollinering och pollinatörer. Kurs med studiebesök i Dimbo/Tidaholm. Hur fungerar det att hyra in bin i sin bärodling? Eller bör man välja humlor? Vad kan man göra för att få fler naturliga pollinatörer i odlingen? Kursen avslutas med ett studiebesök på Gästgivaregårdens Jordgubbsodling, med visning av bikupor och biologisk bekämpning med dessa. Pris: 500 kr/person exkl. moms, inkl. fika och lättare kvällsmåltid. Anmälan senast den 21:e maj till www.kompass.lrf.se utbudskod 15831. Halvdagskurser och fältvandringar: Tisdagen den 5:e juni: Temadag ekologisk frukt- och bärodling med sprutteknik. Eftermiddagskurs och kvällsfältvandring Öboängen/Kålland vid Lidköping. Kurs: kl. 14.00-18.00 med tema sprutteknik för ekologiska odlare. kl. 19-21 fältvandring i ekologisk odling av paprika, melon, äpplen, päron och blåbär Pris för kurs: 250 kr/person exkl. moms, inkl. fika. Anmälan till kurs senast den 28:e maj till www.kompass.lrf.se utbudskod 15834. Fältvandring gratis deltagande utan anmälan. Ta med egen fikakorg till fältvandringen. Dessutom: Tisdagen den 23:a maj kl 12.00. Fältvandring hos Anders Hagberg i Edsvalla (Värmland), arrangerat av GRO. Tema tunnelodling och Integrerad växtskydd. Ingen anmälan. För samåkning ring Calle Ericsson 070-847 99 59. 4
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Redaktör: Kirsten Jensen 031-60 58 04, 0705-71 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Avregistrera 5