Starkt engagemang för ett skånskt havs- och vattennätverk

Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn Nr 1 2014 Starkt engagemang för ett skånskt havs- och vattennätverk I projektet InnoVatten driver Skånes Hav och Vatten och Marint centrum arbetet med att finna nya former för Skånes olika havs- och vattenfokuserade aktörer att samverka och skapa bättre förutsättningar för att bidra till en bättre havs- och vattenmiljö och stötta utvecklingen av tillväxt och sysselsättning på området. Under vintern har projektet kartlagt ett knappt tjugotal skånska aktörer, för att få en bild av vad de gör, behöver och vill samt i ett helhetsperspektiv fundera över vad Skåne är bra på och vad vi borde göra annorlunda. Resultaten visar att aktörerna tillsammans har både bredd och djup i kompetens och erfarenheter, varierade profiler och uppdrag men med liknande mål och, sist men inte minst ett starkt engagemang för havs- och vattenfrågorna. Kartläggningens resultat har bearbetats i workshopformat och slutsatserna som dras är att ökad samverkan skulle stärka såväl de enskilda aktörerna som Skånes hav och vatten, ge Skåne en samlad röst i ett nationellt och internationellt Forts. sid 2 Företagare vill etablera landbaserad laxodling i Simrishamn. Sveriges största landbaserade laxodling är på väg att etableras i Simrishamn. Sid 6 Läkemedelsrester i vatten dags att agera Sid 3 Samarbete om Hanöbukten med Lunds universitet Sid 4 Återanvändning av vatten nytt IVL-projekt Sid 5 Möte om den maritima strategin Sid 6 Nyheter i korthet Sid 7 Ansvarig utgivare: Anna Thott 0414-81 91 59 Redaktör: Madeleine Lundin 0414-81 91 24

perspektiv och kunna göra Skåne till en föregångare och förebild på området. Exempel på funktioner som har identifierats som önskvärda för nätverket att hålla i är: aktiviteter och satsningar för kompetensutveckling samt kunskaps- och erfarenhetsbyte medansvar/stötta informationsutbyte mellan nätverkets aktörer extern omvärldsbevakning (inkl. utlysningar) stöd i projektutveckling och att söka finansiering utveckling av pilotprojekt, testsajter och demonstrationsanläggningar intressebevakning/påverkansarbete i gemensamma frågor samordning av hantering av gemensamma frågeställningar och problemområden utveckling av anpassade system och former för affärsrådgivning samt innovations- och näringslivsutveckling inom hav/vatten Under resten av året fortsätter arbetet med att utöka antalet involverade aktörer i projektet, med ett särskilt fokus på näringsliv och akademi. Vid sidan av löpande kommunikation mellan projektledningen och de involverade aktörerna, planeras ytterligare tre workshopar, den 3 juni, 19 september och 12 november. Projektet medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Johan Ljungquist och Mikael Olenmark från Scandinavian Aquasystems AB i Skättilljunga talade om sitt företag och akvaponik en skånsk framtidsnäring? Nationell konferens om vattenbruk på Marint centrum I slutet av januari arrangerades den fjärde nationella vattenbrukskonferensen på Marint centrum. Konferensen var fulltecknad och samlade 150 personer från hela Sverige företagare, forskare, myndigheter och intresseföreningar. Vattenbruk är den del av livsmedelssektorn som växer snabbast globalt sett. Närmare hälften av den fisk som vi konsumerar idag är odlad och förväntningarna är stora på att framtidens vattenbruk ska kunna tillgodose den ökande efterfrågan på fisk och skaldjur som ses världen över. Det svenska vattenbruket är ett stort möjlighetsområde. Detta genom att befintliga vattenbruk producerar mera och genom att vi i framtiden odlar fisk och skaldjur på helt nya sätt genom slutna system. Och allt behöver ske på ett hållbart sätt, vilket Sverige har goda förutsättningar för. En av styrkorna med svenskt vattenbruk är att Sverige har högklassig forskning inom en rad för vattenbruket viktiga områden, bl.a. inom nutrition och miljöpåverkan, recirkulationsteknologi, fiskhälsa och socioekonomisk resiliens/ekosystemförvaltning. Mot bakgrund av detta har Sverige goda möjligheter till miljömässigt effektiv produktion med låg ekosystem- och klimatpåverkan. Detta både genom lämpliga klimatförhållanden för odling av laxfiskar, men också genom förutsättningar för att kunna utnyttja spillvärme från kraftverk eller andra industrier för produktion av varmvattensarter. Recirkulerande odlingssystem kan komma att kunna frikoppla vattenbruksproduktionen helt från den omgivande miljön, vilket skulle innebära minimal eller ingen miljöpåverkan. Detta förutsätter att innovativa lösningar för avlopps- 2

vattenrening tas fram samt att man balanserar närsaltsflödena. Nya former av produktionssystem, t.ex. integrerade s.k. multitrofa/ akvaponiska system, kan vidare effektivisera användningen av energi och näringsämnen. I ett grönt tillväxtperspektiv bör avfall som kol, kväve och fosfor ses som resurser som ska tas tillvara och återanvändas i matproduktionen. Svenskt vattenbruk skulle kunna utvecklas till att både bidra med sådana ekosystemtjänster och bli en drivkraft för landsbygdsutveckling genom att svensk import av odlad fisk och skaldjur kan minska till förmån för inhemsk produktion. Bland svagheterna i svenskt vattenbruk lyftes särskilt den bristande integreringen av vattenbrukssektorns aktörer och ett för sektorn som helhet övergripande behov av kunskap, utbildning och praktisk träning, både för odlare och för personal genom hela produktionskedjan inklusive myndigheterna. Dokumentation från konferensen kan nås via Marint centrums hemsida. Konferensens arrangörer var Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk, Jordbruksverket och Vattenbrukarnas Riksförbund. Värdar var Simrishamns kommun och Region Skåne. Konferens om läkemedelsrester i vatten dags att agera! Det var uppmaningen till det dryga hundratalet deltagare som samlades till konferens på Marint centrum i början av april. Läkemedelsrester i miljön har debatterats under en längre tid, men brister i policy gör att det har saknats drivkrafter för företag att utveckla långsiktiga lösningar. För att uppnå resultat krävs ett långsiktigt och målinriktat arbete på flera nivåer. Enligt nya EU-regler skall Sverige börja med mätningar av läkemedelsrester i vatten 2015, vilket är ett första steg mot utsläppskrav. Men redan idag finns fungerade lösningar och marknaden börjar nu växa i takt med att medvetenheten om problematiken ökar. Läkemedelsrester hittas i vattenmiljön på grund av ökad användning, men också på grund av att de är designade för att vara uthålliga i biologisk miljö och för att avloppsreningsverken inte är utrustade för att bryta ned och omvandla dem till ofarliga slutprodukter. Eftersom det handlar om biologiskt aktiva ämnen orsakar de skada på de levande organismer som finns i vatten, kust och havsområden eller påverkar ekosystemens funktion. Ett exempel på det senare publicerades nyligen i en rapport vid Umeå universitet, om beteendeförändringar hos abborre orsakade av det ångestdämpande läkemedlet oxazepam. Fiskarna blir mer aktiva, tar fler risker och blir mindre sociala. På sikt kan det ändrade beteendet ge effekter i hela ekosystemet, med bland annat ökad algblomning som följd. Tidigare forskning har fokuserat på om läkemedel skadar eller dödar organismer, men i denna studie kan se en annan typ av effekt som på sikt kan ge minst lika stor påverkan på miljön. Ett samhälle utan läkemedel är naturligtvis vare sig realistiskt eller önskvärt. Däremot behöver vi blev avsevärt bättre på att hantera myntets baksida i form av ämnenas effekter i miljön. En av konferensen poänger var att vi behöver agera på dessa effekter nu. Forskning behöver fortgå gällande läkemedlens miljöeffekter, men det är inte hållbart att vänta tills vi har fullständig kunskap om allt, det är knappast ens möjligt. Istället behöver vi anta att läkemedelsrester i vatten har en 3

Skånes Hav och Vatten driver ett nätverk på temat läkemedelsrester i vatten, som sedan starten förra våren har rönt stor uppskattning bland en bred skara företag, forskare och organisationer runtom i Skåne. För att bygga vidare på detta intresse, undersöker Marint centrum nu möjligheten att utvidga kompetensen på centret genom att knyta till sig expertis på området. Om du känner till företag kopplat till läkemedel, vattenrening, vattenanalys eller något besläktat område, kontakta oss gärna. miljöpåverkan och koncentrera oss på att reducera mängden som når naturen och att rena de som kommer dit. Det behövs ett medvetet och samordnat arbete från olika aktörer i läkemedelskedjan för att lyckas. Vid konferensen presenterades hur olika länder, inklusive Sverige, arbetar med policy kring problematiken och vilka aktörer som arbetar med frågan på nationell nivå. Vidare presenterades några av de reningsmetoder som finns på marknaden kopplat till rening av enskilda avlopp (Alnarp Cleanwater Technology AB), industrier (AnoxKaldnes AB) och reningsverk (Primozone Production AB). Trelleborgs kommun presenterade sitt arbete med mikroalger som möjliga avloppsreningsverk. Dagen avslutades med en blick i kristallkulan med frågan om det finns tekniker och modeller som kan bli nya och kostnadseffektiva lösningar i framtiden. En av slutsatserna var att det går att rena avloppsvatten till dricksvattennivå. Detta är dock en mycket kostsam lösning som inte är ekonomiskt realistisk på de flesta håll idag, varför vi måste hitta nya sätt att utifrån de tekniker som finns, finna nya möjliga kombinationer och lösningar. Konferensen var en del av projektet InnoVatten som leds av Marint centrum i samarbete med Skånes Hav och Vatten och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Lunds universitet och Marint centrum i samarbete om Hanöbukten Forskare på Enheten för Akvatisk Ekologi vid Lunds universitet och Simrishamns kommun har gemensamt ansökt om stöd för att utveckla ett samarbete rörande den ekologiska statusen i Hanöbukten. Syftet är att utbyta information, identifiera kunskapsluckor och forskningsområden samt identifiera prioriterade insatser i Hanöbukten. Målet är att projektets ska resultera i projekt och åtgärder som kan förbättra havsmiljön i Hanöbukten. Projektets resultat ska också stötta det framtida strategiska arbetet i Simrishamns kommun med havsplanering, kustzonsplanering och miljöövervakning. Vidare ska utveckling av studentsamverkan på Marint centrum ske. En viktig aspekt i projektet är att utveckla utbyte och samarbete mellan fiskerinäringen och forskningen, genom att titta närmare på hur yrkesfiskare kan bidra inom exempelvis datainsamling, miljöövervakning och utveckling av lösningar på aktuella frågeställningar och miljöproblem. De olika företagen och organisationerna med placering på Marint centrum kommer också att ges möjlighet att träffa forskarna och utveckla nya projekt och samarbeten. En ytterligare möjlighet är att undersöka hur fortsatt utbyte av information mellan parterna kan gå till på ett organiserat sätt och utveckla Marint centrum som en plattform för Lunds universitet inom den tredje uppgiften och arbetet med att sprida kunskap och forskningsresultat till samhället. 4

Reningsverket i Simrishamn IVL-projekt för återanvändning av vatten på Simrishamns reningsverk Just nu planerar IVL för ett nytt projekt i Simrishamn med syfte att på reningsverket Stengården utveckla en produktionsanläggning för nyttigheter där avloppsvattnet ses som en resurs ur vilken man producerar energi, vatten som kan återvinnas samt närsalter som kan återföras i kretsloppet. Projektet är mångfacetterat och inkluderar åtgärder kopplat till flera olika ämnen. IVL:s vice vd Östen Ekengren, menar att en effektiv reningsmetod för utgående vatten öppnar flera marknadsmöjligheter: - I Sverige och Europa kan man nå EU:s nya krav på kväve och fosfor samtidigt som läkemedelsrester och sjukdomsalstrande organismer kan bekämpas. I vattenfattiga delar av världen öppnar detta upp för en gigantisk marknad där vatten kan återanvändas för olika ändamål såsom bevattning, industri, stad etc. Projektet avser också inkludera problematiken med läkemedelsrester i vatten. I tidigare IVL-projekt har polermetoderna aktivt kol och ozon fungerat väl i mindre pilotskala och gett en avskiljning av läkemedelsrester på 95 % avseende de sextio mest prioriterade ämnena. Avsikten är nu att införa lösningen i större skala i Simrishamn, inklusive utökade analyser avseende andra prioriterade föroreningar, för att utöka användningsmöjligheterna för det behandlade vattnet samt att säkerställa kvalitén. Vidare kommer projektet också att kompletteras med en anaerobireaktor som ska omvandla det kommunala slammet, fiskrens och bifångster till biogas. Ett försteg med produktion av biodiesel kommer också att utvärderas. Blir behandlingsresultatet av det utgående vattnet tillräckligt bra kommer en återföring till grundvattnet att studeras med hjälp av infiltrationsteknik. Involverade finansiärer hittills är Vinnova, Sveriges Ingenjörer, Xylem och Stiftelsen IVL. I nästa steg kommer ytterligare finansiering att sökas, bland annat från EU. Regeringen bjuder in till möte om maritima strategin Näringsdepartementet kommer till Marint centrum fredagen den 16 maj kl 8-10 för att samla in synpunkter om hur vi på bästa sätt kan utveckla näringar kopplade till våra havs- och kustområden i Sverige, en nationell maritim strategi. Målet är att skapa fler jobb, ökad tillväxt och livskvalitet. Vid mötet kommer de föreslagna handlingslinjerna för strategiarbetet att presenteras av representan ter från departementet, därefter ges möjlighet att diskutera handlingslinjerna. Som underlag för handlingslinjerna ligger förslag och andra inspel som regeringen tidigare har fått från verksamma i de maritima branscherna. Förslag, inspel och diskussionsunderlag finns nu samlade på regeringens webbplats: regeringen.se/maritimstrategi. 5

Intressenter som regeringen ser som primära i strategiarbetet är bland annat: turismnäringar, energi producenter, vattenbruk, varv och sjöfart, fiske, tillverkningsindustri för maritima syften, statligoch kommunal förvaltning samt olika intressen som vill ta tillvara råvarutillgångar på havsbottnar. Anmälan görs till alexander.lindahl@simrishamn.se senast 14 maj. Fredrik Bodecker har odlat fisk sedan 2006. Företagare vill etablera landbaserad laxodling i Simrishamn Sveriges största landbaserade laxodling är på väg att etableras i Simrishamn. Produktionen beräknas uppgå till ca 2 000 ton lax per år, vilket kan jämföras med att det i hela Östersjön årligen fiskas omkring 15 000 ton lax. Bakom satsningen står Rolf Peterson från bolaget Boxelle AB, med kollegorna Tomas Persson och Fredrik Bodecker, som har tidigare erfarenhet av fiskodling i Skåne. Företaget väljer Simrishamn av flera orsaker, däribland utbrett kunnande och välfungerande logistik för hantering och transport av fisk, liksom de pågående satsningarna i form av en ny isfabrik och en ny beredningsindustri i hamnen. Landbaserad fiskodling i slutna recirkulerande system pekas ut som framtiden för hållbart vattenbruk då det har låg eller ingen miljöpåverkan. Jämfört med odling till havs är landbaserade odlingssystem renare, hållbarare och säkrare, med högre överlevnadsgrad, inga problem med rymning, sjukdomar och parasiter och inget behov av vaccinering, bekämpningsmedel eller kemikalier. Sverige har också mycket lämpliga klimatförhållanden för odling av lax. I den planerade odlingen kommer man att ta vatten från havet och odla Östersjölax i stora hallar med 25 bassängar. Kommunen upplåter 13 000 kvadratmeter mark intill reningsverket strax söder om Simrishamn. Denna lokalisering har flera fördelar. En utmaning för odlingen är att på ett bra sätt ta hand om det näringsrika vattnet, vilket planeras göras både genom att rena inom anläggningen och i reningsverket. Vidare finns synergieffekter kopplade till den biogasanläggning som kommer att byggas i närheten. Medan slam från odlingen kan levereras till biogasreaktorn, kan energi från samma anläggning användas till odlingen som behöver både värme och kyla. Satsningen på ca 150 miljoner kronor beräknas skapa 10-15 nya jobb på sikt. Miljötillståndsprocessen är inledd och ansökan ska lämnas in till Länsstyrelsen före sommaren. Planerad byggstart är i början av 2015 och man räknar med att odlingen kan vara i bruk om två år. Därefter tar det ytterligare ca 15 månader för laxen att växa till sig innan den kan introduceras på marknaden. Om Simrishamnsanläggningen går bra hoppas företaget på att kunna starta ytterliga fyra stora laxodlingar på andra platser i Sverige. 6

Nyheter i korthet Seminarium om blå tillväxt på KTH Östersjöinitiativet och KTH höll i februari ett seminarium på temat Havet som resurs, som samlade ca 40 inbjudna representanter från Östersjöinitiativets lokala parter, nationella myndigheter, miljödepartementet och forskare. Syftet var att inleda arbetet med att utveckla ett stöd till Östersjöinitiativets parter att utveckla sin Östersjöpolitik och konkreta insatser för hållbar utveckling i kustnära samhällen. Deltagarna var överens om att det är på den lokala/ regionala nivån som internationella och nationella policys som Östersjöstrategin kan och ska omsättas till verkstad. Man var också överens om att det krävs väsentliga förändringar i dagens styrsystem och i andra incitament för att få bättre utväxling av de resurser som nu satsas på blå tillväxt. Detta ser man som en förutsättning för att verkningsfullt ta sig an dagens åtgärdsunderskott. Samverkan mellan akademin och de lokala aktörerna (offentliga sektorn, näringslivet och invånare) måste utvecklas liksom samverkan med och inom de nationella myndigheterna. En planeringsgrupp arbetar vidare med seminariets resultat under året. En nationell strategi behövs för att rädda svenskt kustfiske I början av april arrangerades i Sölvesborgs kommun en förberedande konferens om kustfisket som tillväxtfaktor. Syftet är att samla till en större konferens i höst, för att diskutera hur EU:s fiskeripolitik påverkar det småskaliga fisket, relaterade näringar såsom redskapstillverkning, underhåll och turism och de socio-ekonomiska effekterna i våra kustsamhällen. Statistik visar att en fiskare kan ge arbete till sex personer på land. Syftet är att konferenserna ska vara pådrivande för utarbetandet av en nationell fiskeristrategi. Nationell påverkansplattform för de maritima näringarna BLUE GROWTH Med koppling till EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, Ta chansen - var med och bygg upp Horisont2020, har EU tagit fram en långsiktig strategi för att stödja SWEDEN en svensk påverkansplattform! tillväxt inom den maritima sektorn. Strategin har namnet Blue Growth och fokuserar på områdena havsförvaltning, marin bioteknologi, marin turism och rekreation, marina livsmedel och marin energi. Under Nationell samverkan vintern för kommunikation har Marint centrum och och Skånes Hav och Vatten deltagit i det påverkan på EU-programmet av Göteborgs Horisont universitet 2020 ledda arbetet med att utveckla en svensk påverkansplattform, Blue Growth Sweden, för att samla den svenska maritima forskningen, industrin och offentliga sektorn för att tydligt Syftet med plattformen Blue Growth Sweden synliggöra och positionera svenska intressen. Det övergripande syftet med plattformen är att genom ett strategiskt påverkansarbete förbättra Öka svenska aktörers möjlighet att ta del av och påverka projektfinansiering och svenska aktörers möjlighet att ta del av och påverka projektfinansiering utlysningar, främst inom EU-programmet Horisont 2020. och utlysningar inom Horisont 2020 och andra EU-program såsom strukturfonderna. Plattformen ska bygga upp ett svenskt nätverk Detta möjliggörs genom att: som samlar maritima forsknings- och industriaktörer, identifiera nyckelaktörer med inflytande på EU-nivå och utveckla processer för - bygga upp ett svenskt nätverk som samlar maritima påverkan forskningsoch och kommunikation industriaktörer mellan EU och svenska aktörer. I mars - identifiera nyckelaktörer med inflytande på EU-nivå lämnades en ansökan in till VINNOVA om medfinansieringen för att - utveckla processer för påverkan och kommunikation utveckla mellan plattformen EU och svenska fram aktörer. till 2016. Fem fokusområden: Vem riktar sig projektet till? Plattformen riktar in sig på fem områden som Blue Growth Sweden är för Dig som är 7 knyter an omsorg till EU:s om havsmiljön Blue Growth drivs och policy: korsbefruktas för att främja forskare, Östersjöregionen. företagare, eller arbetar inom myndighet eller industri - Havsförvaltning - dvs alla med intressen för utveckling - Marin bioteknologi och innovation som knyter an till de - Marin turism & rekreation

Nyanställda på Marint centrum Tack vare beviljat projektbidrag har Marint centrum kunnat göra två nyanställningar i år. I februari började Alexander Lindahl som projektstrateg och Dustin Swenson som fokuserar på vårt arbete med läkemedelsrester Alexander i vatten. har masterexamen från Lunds universitet i samhällsplanering, men har även studerat stadsplanering i Milano. Hans akademiska bakgrund täcker områden som fysisk planering, ekologisk-, social - och ekonomisk utveckling, GIS och geologi, där kusterosion har varit ett särskilt intresseområde. Tidigare har Alexander arbetat med utveckling av livsmedel i gränslandet mellan akademi och industri. Han har även drivit en egen firma och jobbat med näringslivs-utvecklingsfrågor på regional nivå. Dustin kommer ursprungligen från södra Kalifornien, där han studerat stadsplanering och regional utveckling samt arbetat flera år inom olika miljöorganisationer. 2010 flyttade Dustin till Sverige för att komplettera sin utbildning med en masterexamen i akvatisk ekologi vid Lunds universitet. Dustin intresserar sig särskilt för marinbiologi, ekologi, mikrobiologi, toxikologi och GIS-modellering. Vid sidan av sin anställning på Marint centrum driver han eget företag inom miljöförvaltning. Från 1 maj tar Therese Jephson över rollen som projektledare för InnoVatten efter Madeleine Lundin, som går på föräldraledighet. Therese är marinbiolog och har disputerat i marinekologi vid Lunds universitet. Under sina år som forskare specialiserade hon sig på ekologin hos mikroalger/ växtplankton. Therese har också studerat kustnära ekosystem med fokus på effekterna kring övergödning och överfiske. Senast har Therese arbetat för organisationen KIMO Baltic Sea, med frågor rörande marin nedskräpning, spökgarn, såväl med konkreta åtgärder som med opinionsbildning. Strandstädning i Simrishamn 10 maj Vill du bli en kusträddare? Kom till Tobisvik lördagen den 10 maj mellan kl 11 och 15 och hjälp till att plocka skräp från vår fina strand. Håll Sverige Rent står för säckar, påsar och handskar till alla. Mer information på Marint centrums hemsida. Workshop om innovationspotentialen i de blå näringarna under Skåne Innovation Week Den 2-5 juni hålls Skåne Innovation Week, med aktiviteter över hela Skåne på teman som innovation, kreativitet, entreprenörskap och tillväxt. Veckan är en del i Region Skånes arbete med att tillämpa sin innovationsstrategi och stärka Skånes innovationsförmåga. På Marint centrum arrangeras den 3 juni ett heldagsseminarium om innovationspotentialen i de blå näringarna. Mer information på vår hemsida. Marint centrum på Facebook Är du intresserad av havs- och vattenmiljöfrågor eller nyfiken på vad som händer på Marint centrum? Gå gärna med i vår Facebook-grupp, du hittar den genom att söka på Marint centrum Simrishamn. Här uppdaterar vi stort som smått och bollar idéer och byter åsikter med varandra. Välkommen! alexander.lindahl@simrishamn.se 0414-81 91 89 dustin.swenson@simrishamn.se 0414-81 91 87 therese.jephson@simrishamn.se 0414-81 91 24