Parasiter hos nötkreatur och får Jordbruksinformation 4 2005 1
Innehåll EKOLOGISK DJURPRODUKTION KRÄVER KUNSKAP...........3 PARASITANGREPP GER EKONOMISKA FÖRLUSTER OCH SJUKA DJUR...........................3 FLERA SÄTT ATT FÖREBYGGA PARASITINFEKTIONER.........3 Planera betessäsongen...........................3 Ta träckprov...................................4 Hindra att nya djur för smitta med sig.................4 NÖTKREATUR........................................5 Hur märker du att djuren har parasiter?...............5 Hur och när sprids parasiterna?.....................5 Så här förebygger du parasitangrepp.................6 Ta prover.....................................7 FÅR................................................8 Hur märker du att fåren har parasiter?................8 Hur och när sprids parasiterna?.....................9 Så här förebygger du parasitangrepp.................9 Planera betesanvändningen.......................10 Ta träckprover.................................10 VILKA ÄR PARASITERNA OCH VARFÖR STÄLLER DE TILL MED PROBLEM?.......................11 NÄR DJUREN MÅSTE BEHANDLAS.......................12 Nötkreatur...................................12 Får.........................................12 I FRAMTIDEN.....................................12 SÅ HÄR TAR DU TRÄCKPROV PÅ NÖTKREATUR OCH FÅR.....13 MER ATT LÄSA......................................14 VILL DU VETA MER?..................................14 FÖLJESEDEL........................................15 Den första upplagan av broschyren kom 1998. Veterinärerna Mats Törnquist och Åsa Lindqvist, Svenska Djurhälsovården, skrev då om nötkreaturens och fårens parasiter. Broschyren är nu reviderad och omredigerad 2004 av veterinär Åsa Lindqvist, Fä&Folk. Veterinärerna Lisbeth Rudby-Martin och Mats Törnquist, Svenska Djurhälsovården, Dan Christensson, SVA, och Bitte Ljungström, Vidilab, har bidragit med facksynpunkter. Fotografierna på omslaget är tagna av Göran Molin och Peter Gerdehag. Fotografierna nederst på sidan 11 är publicerade med tillstånd av Moredun Research Institute, Edinburgh. Figuren på sidan 6 är gjord av Dan Christensson, fritt efter S. Dimander ( Epidemiology and control of gastrointestinal nematodes in first-season grazing cattle in Sweden. Doctoral thesis, Uppsala 2003). 2
Ekologisk djurproduktion kräver kunskap Djur på bete kan drabbas av parasitangrepp. I konventionell uppfödning används s.k. förebyggande avmaskningar mot parasiterna. Detta är inte godkänt i den ekologiska djurhållningen. Parasitangreppen måste därför minskas genom andra åtgärder. För att göra detta på bästa sätt måste du veta något om parasiternas livsbetingelser och spridningssätt. Denna broschyr visar hur du kan upptäcka och förebygga parasitangrepp. Här kan du också läsa om parasiterna och deras spridningssätt. Parasitangrepp ger ekonomiska förluster och sjuka djur Den vanligaste påverkan av parasiterna är att lammen och kalvarna växer långsammare. Detta kan vara det enda symtomet på att djuren har parasiter. Du får en längre uppfödningstid och kanske sämre klassningsresultat vid slakt. Du kan förlora merinkomst, t.ex. tillägget för KRAV-godkänd slakt. Djuren kan också drabbas av diarré, hosta eller avmagring. Detta leder i sin tur till sämre tillväxt. De måste då behandlas med avmaskningsmedel. I värsta fall kan du också få en hög dödlighet bland djuren. Skydda dina djur genom att göra en betesplanering kontrollera parasitstatus hos djuren med hjälp av träck- och blodprover hindra att nya djur för smitta med sig. Enda sättet att upptäcka att dina djur har parasiter kan vara att väga dem. Minskad tillväxt kan vara ett tecken på parasitinfektion. Foto: Åsa Lindqvist Flera sätt att förebygga parasitinfektioner Planera betessäsongen Tio punkter att tänka på, när du ska planera betessäsongen: 1. Djur som är i god kondition och som får tillräckligt med näring och mineraler står bättre emot parasitinfektioner än djur som är underutfodrade eller har mineralbrist. Ge därför alltid djuren tillräckligt med foder, såväl på stall som på bete. 2. Ge djuren gott om bete och tillräckligt med mineraler under hela betesperioden. De får då möjlighet att bilda immunitet mot parasiter utan att få hälsoproblem. 3. Byt bete i tid, innan det tar slut. Om det blir ont om bete, måste djuren beta närmare sina egna rator. De blir då lättare angripna av parasiter. 4. Utnyttja återväxten efter slåtter. Ett sådant bete kan räknas som parasitfritt. 5. Så tillskottsgrödor som foderraps, rajgräs eller fodermärgkål. 6. Växelbeta eller sambeta med andra djurslag. Betet utnyttjas då effektivare, samtidigt som parasittrycket hålls nere. 7. Minska beläggningen när betet tryter. 8. Om djuren måste beta infekterade fållor en längre period, bör du putsa betet var 14:e dag. Då kan inte larvsmittan förökas. 9. Stäng av eller dränera vattensjuka områden. Vissa parasiter trivs mycket bra på fuktiga marker. 10. Byt till parasitfritt bete genast vid kraftigt regn efter långvarig torka. Regnet slår sönder träckkulorna och komockorna, där parasitlarverna gömt sig. Risken är alltså stor för en ny parasitinfektion! Du kan läsa mer om betesplanering för nötkreatur på sidan 6 och för får på sidan 10. 3
Ett bete är parasitfritt när det varit fritt från samma djurslag i minst två vintrar med mellanliggande sommar när det inte tidigare har använts till djurslaget under de första två somrarna som det betas av samma djurslag. Ta träckprov Det är en billig försäkring att kosta på analyser av träckprov. Med hjälp av svaren på analyserna kan du få reda på om det är dags att flytta djuren till ett annat bete om betet kan användas fler gånger under denna eller nästa säsong om du måste avmaska djuren för att undvika allvarliga problem. Du kan läsa mer om träckprovstagning på sidorna 7 och 10. På sidan 14 finner du en följesedel som du kan kopiera och skicka med proverna till laboratoriet. Hindra att nya djur för smitta med sig Nya djur kan föra in nya sjukdomar, eller själva bli sjuka, när de möter djuren i din besättning. Flyttningar och transporter innebär stress för djuren. Stressen sänker deras immunförsvar, och de kan bli sjuka eller smittoförande. Du bör därför låta nya djur på gården vistas tre veckor i karantän i ett avskilt utrymme, innan du låter dem komma in i besättningen. Passa på att ta träckprov medan de står i karantänen. Rådgör med en veterinär om du bör avmaska djuren och vilket preparat du kan använda. Avvanda kalvar är känsliga för parasiter. Dikalvar är mindre känsliga, men kan ibland få parasitinfektion som gör att de växer långsammare. Foto: Åsa Lindqvist 4
Nötkreatur Hur märker du att djuren har parasiter? Det viktigaste symtomet är det som är svårast att se, nämligen sämre tillväxt! Parasiterna kan minska tillväxten med 10 30 kg hos ungdjur under första betessäsongen. Detta går inte att konstatera utan vägningar eller mätningar och parasitkontroller. Andra och tydligare tecken är sämre kondition med tovig hårrem, avmagring och i värsta fall vattnig diarré. Detta inträffar från juli och framöver. Till och med efter installningen kan betesdjur insjukna. Börjar nötkreaturen på betet att hosta framförallt från augusti och framöver är det risk att de har fått lungmask. Kontakta då din veterinär. Lungmasksjuka är relativt ovanlig men drabbar ändå någon besättning varje år. Eftersom angreppen kan vara dramatiska med dödsfall bland djuren, är det viktigt att känna till risken. Diarré hos förstagångsbetare under deras första veckor på betet kan bero på koccidier. Det är encelliga parasiter som lever i tarmcellerna. Ofta skylls diarrén på foderomställningen. Smittan finns på permanenta betesmarker, och där bör du alltså inte släppa förstagångsbetarna. Symtom på parasitangrepp: sämre tillväxt sämre kondition diarré hosta Hur och när sprids parasiterna? Mag- och tarmmaskar En mask kan producera stora mängder ägg, som kommer ut med träcken. Äggen kläcks på betet, och varje ägg ger upphov till en larv. Larverna, som utvecklas i två stadier på betet, är mycket motståndskraftiga. De har också förmåga att övervintra i gräset. Detta gäller oavsett klimatet och var i landet betesdjuren hålls risken för smittspridning är alltså lika stor från Ystad till Haparanda. Som du ser i figur 1, är den övervintrande larvsmittan fortfarande ganska hög, när du släpper djuren på betet i maj. I de betande djuren utvecklas larverna till äggproducerande maskar på ca tre veckor. Därefter kommer en ny generation parasiter i form av nya ägg ut med träcken. Detta ger ny larvsmitta i gräset, och den smittan ökar successivt under hela sommaren. Från augusti och framöver kan det därför finnas stora mängder larver i gräset. I nya undersökningar har vi sett att den smitta som byggs upp på våren övervintrar bättre än den smitta som sprids senare under betessäsongen. Koccidier är en-celliga parasiter som kan övervintra. Kalvar blir infekterade under de första veckorna på permanenta beten. Stora leverflundran har en strandsnäcka som mellanvärd. Den kan drabba djur som går på sanka beten eller på marker som översvämmas. Lungmasken kräver ett milt vinterklimat för att övervintra. Den är vanlig ute i Europa, men i Sverige övervintrar den bara sporadiskt på betesmarker. I stället kommer smittan in i en flock genom köp av infekterade livdjur eller genom att äldre djur bär på smittan utan att visa symtom, s.k. tysta smittspridare. Det har blivit vanligare med tysta smittspridare bland nötkreaturen. För att stoppa smittspridningen inom en besättning är det viktigt att du avmaskar alla djur, innan de släpps på bete nästa säsong. Nya undersökningar har visat att rådjur eller älgar inte sprider nötkreaturens lungmaskar. 5
Figur 1. Så här utvecklas betessmittan på permanenta beten. Den övervintrande larvsmittan finns kvar på betet nästa betessäsong. Hur fort och när den nya larvsmittan byggs upp beror på väderleken. Efter torra somrar och höstar blir den övervintrande smittan riklig. 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 maj jun jul aug sept okt Betessläpp Betesperiod Installning Övervintrande larver Under sommaren utvecklade larver Maskägg från djuren Så här förebygger du parasitangrepp Antalet ägg som sprids med träcken påverkas av om de betande djuren är immuna eller inte. Hos immuna djur är äggproduktionen mycket lägre från de maskar som finns i magen och tarmen. Djur som aldrig varit ute på bete tidigare blir å andra sidan lätt infekterade. De sprider också stora mängder av ägg med träcken fram till slutet av betessäsongen. Förstagångsbetande ungdjur befinner sig alltså i riskzonen för att drabbas. Graden av och risken för infektion påverkas av om kalvarna enbart ska äta betesgräs eller om de dessutom har tillgång till mjölk (dikalvar). Därför måste avvanda kalvar och ungdjur respektive dikalvar behandlas olika. Hos avvanda kalvar och ungdjur Kalvar och ungdjur som släpps på bete första gången i sitt liv, måste du särskilt skydda mot parasitangrepp. Eftersom de saknar immunitet, kommer de att producera stora mängder parasitägg genom träcken. Som du ser i figur 1 ger dessa ägg ny larvsmitta i gräset både under denna och nästa betessäsong. Det finns flera beteshygieniska råd för att minska riskerna: Släpp de unga djuren på parasitfria beten. Beten är parasitfria om det inte gick nötkreatur där förra betessäsongen. Där kan i stället får eller hästar ha betat. Det kan också vara en vall för höeller ensilageskörd. Använd inte samma marker år efter år, utan skifta fållor! Efter en till två betessäsonger är nämligen ett fritt bete så infekterat, att det finns en risk för skadliga parasitangrepp. Betet håller den högsta kvaliteten under våren och försommaren. Vuxna immuna djur kan äta upp den övervintrande smittan och sanera de permanenta betena, innan ungdjuren och kalvarna släpps ut på marken. De vuxna djuren får gå några veckor på försommarbetet, innan du släpper ut debutanterna. Låt ungdjuren gå kvar på det parasitfria betet eller där äldre djur betade i fjol, tills du kan släppa dem på vallåterväxten. Om ungdjur släpps på smittade marker, måste de flyttas därifrån, innan larvsmittan i gräset har börjat byggas upp. Under fuktiga och varma somrar kan detta inträffa redan i slutet av juli. Flytta de avvanda djuren i juli, till marker där du tagit hö eller ensilage eller där äldre djur tidigare betat. Flytta inte tillbaka gruppen till det ursprungliga betet! Där väntar ett högt smittryck med många parasitlarver i gräset. Detta bete kan du i stället utnyttja till äldre immuna djur. Skydda förstagångsbetande ungdjur genom att släppa dem på parasitfria marker växelbeta med får eller häst låta vuxna djur först äta upp den övervintrande smittan utnyttja vallåterväxten inte flytta tillbaka dem till försommarbetet ta träckprov. 6
Hos dikalvar Parasitsituationen för dikalvar är inte lika allvarlig. Det beror på att dikalvarna i början lever på modersmjölk och bara äter begränsade mängder gräs. Dessutom äter dikorna, som ju är äldre och immuna, upp den övervintrande larvsmittan under vårbetet. Om dikor med kalvar betar stora arealer blir smittrycket lägre. Dikalvarna kommer att utsättas för parasiter successivt och hinner därför bygga upp en naturlig immunitet som begränsar parasiternas skador. Våra erfarenheter är att mag- eller tarmparasiter inte är något större problem i dikalvsuppfödningen. Det finns undersökningar som visar att enstaka ekologiska gårdar på hösten haft maskinfektioner hos dikalvarna. De har inte haft några synliga sjukdomssymtom. Däremot har tillväxten varit klart försämrad hos dessa kalvar. Det finns därför anledning att kontrollera parasitsituationen hos dina dikalvar genom att ta träck- eller blodprover på hösten. Lungmask Lungmask kan ge problem under senare delen av betessäsongen oavsett vilka betesdjur du har. Kalvar kan smittas av kor, som sprider lungmasklarver med träcken utan att själva visa symtom. Andra smittvägar är genom inköp av s.k. tysta smittspridare. Sjukdomen uppträder sporadiskt och kan tyvärr inte förutsägas. Ta alltid prov om du misstänker att djuren har lungmask (träck- eller blodprov). Om djuren hostar och är sjuka på grund av misstänkt lungmasksjuka, kan det vara bättre att avmaska direkt (så kallad diagnostisk behandling). Ta prover För att ta reda på om djuren har någon parasitskada, kan du ta träckprov. Praktiska anvisningar om hur du ska ta träckproven hittar du på sidan 13. När du använder permanenta beten eller har anledning att misstänka parasitproblem, kan du ta träck- eller blodprov från kalvar och ungdjur 1 månad efter betessläppningen. Under eftersommaren hösten kan det vara bättre att ta blodprov, ibland kompletterat med träckprov. Kontakta i så fall först din veterinär. Blodprov kan tas från mitten av augusti. Om du inte misstänker särskilda parasitproblem men ändå vill kontrollera besättningens parasitstatus, kan du låta veterinären ta blodprov vid installningen. Med hjälp av proven kan du se om de avvanda förstagångsbetarna behöver avmaskas. Som alternativ kan du byta bete för att hindra att smittspridningen blir alltför stor. Väg djuren regelbundet och ta nya prov efter 2 3 veckor. Räkna med att det då är dags för nästa betesbyte. Ta träckprov en månad efter betessläppningen när djuren hostar (misstänk lungmask) på hösten Ta blodprov en månad efter betessläppningen från mitten av augusti vid installningen för att undersöka besättningens parasitstatus när djuren hostar (misstänk lungmask) 7
Får Hur märker du att fåren har parasiter? Symtom på parasitangrepp hos får kan vara diarré, dålig tillväxt, avmagring, blodbrist, svullen käftgrop (under hakan), våmvätska kring munnen, hosta och dödsfall. Diarré märks tre till fyra veckor efter att lammen har blivit infekterade på betet. Diarré under stallperioden kan också bero på parasiter. Om diarrén är mörk, kan det bero på skador som koccidier orsakat. Koccidios drabbar framför allt 3 6 veckor gamla lamm. Diarré kan också bero på smutsig ströbädd, dåligt vatten eller frodigt bete. Dålig tillväxt kan drabba lamm, fastän de inte har diarré. Det beror på att parasiterna skadar magoch tarmslemhinnan. Skadorna hindrar att lammen och fåren tillgodogör sig näringen i fodret. Skadorna på slemhinnan kan ta veckor till månader för att läka ut. Vuxna djur, som angripits av stora magmasken, kan magra kraftigt och snabbt. Blodbrist, svullen käftgrop, våmvätska kring munnen eller plötsliga dödsfall kan orsakas av den stora magmasken och den stora leverflundran. Magmasken är en blodsugare och angriper både vuxna får och lamm. Svullnaden under hakan s.k. käftgrops-ödem kan omväxlande visa sig och försvinna. Dessa parasiter ger vanligen inte diarré. Hosta kan bero på lungmask. Du märker ofta symtomen på hösten. Både vuxna får och små lamm drabbas. Förutom att de hostar, magrar djuren av och kan t.o.m. dö. Observera, att dessa symtom också kan bero på andra orsaker än parasiter. Maskar i träcken är inte hela maskar utan några centimeter till flera decimeter långa, gulvita bitar segment från bandmask. Andra sorters parasiter syns inte, eftersom de är sytrådstunna och högst ett par cm långa. Bandmasken i sig ger sällan några problem. Normalt rensar sig lammen själva från masken vid 2 3 månaders ålder. I enstaka fall kan man vid en obduktion finna att tarmarna är proppfulla av bandmask. Då är huvudorsaken till dödsfallet någon annan, t.ex. en massiv parasitbörda av andra och mer farliga parasiter eller brist på mineralämnena kobolt eller koppar. Slaktfynd: Under höstslakten är det vanligt att hitta den lilla leverflundran vid besiktningen av lamm i södra och östra Sverige. Den ger sällan bekymmer för fåren, och du behöver inte tänka särskilt på den när du planerar betessäsongen eller ska avmaska. Lungmask, stora leverflundran eller dynt är andra vanliga fynd vid slakten. Kontakta i så fall en veterinär för att diskutera några lämpliga åtgärder i besättningen. Käftgropsödem (svullnad under hakan) hos en tacka som är infekterad med den stora magmasken. Förväxla inte detta med ormbett eller getingstick. Misstänk parasitangrepp när tackan magrar snabbt och samtidigt har bleka ögonslemhinnor. Foto: Åsa Lindqvist 8
Symtom på parasitangrepp hos får Diarré hos lamm vid 3 6 veckors ålder: koccidios 3 veckor efter betessläppningen eller senare: rundmaskar Avmagring på tackor och lamm i juli augusti eller senare: stora magmasken på högdräktiga tackor: stora magmasken eller stora leverflundran Hosta hos tackor och lamm på hösten: stora lungmasken Hur och när sprids parasiterna? Vissa parasiter kan övervintra på betet, t.ex. koccidier, den mellanstora magmasken och tunnhalsade tarmmaskar. Lammen möter därför smitta direkt, om de släpps ut på infekterade beten på våren. De flesta parasiterna är känsliga för sol och torka. Därför minskar smittan betydligt, om de infekterade betena får vila från får och lamm på våren och försommaren. Infekterade tackor sprider parasiter som inte kan övervintra på betet, t.ex. den stora magmasken och lungmaskarna. Tackorna har oftast en låg parasitbörda och är dessutom tämligen motståndskraftiga mot nya parasiter. Men i samband med lamning och digivning sjunker motståndskraften. De få maskar som finns i tackans löpmage och tarmar lägger då mängder av ägg, som smittar vårbetena. Genom att ta träckprov på tackorna kan du undersöka hur stor risken för nedsmittning av betena är. Alla tackor sprider koccidier med träcken utan att själva vara sjuka. Koccidierna är mycket motståndskraftiga mot kyla och kan därför överleva vintern i rastgårdar och fållor. Tidigt på våren blir koccidierna smittfarliga, särskilt på fuktiga platser som vattenpölar, under takdropp m.m. Lammen kan lätt bli infekterade, om de vistas i tackornas vinterrasthage eller i en trång vårrastgård med mycket träck. Koccidier kan även samlas inomhus, särskilt om stallsäsongen blir lång, och ströbädden är fuktig och smutsig. Den mellanstora magmasken lägger ägg som kommer ut med träcken och kläcks på betet, se figur 2. I varje gram träck kan det finnas hundratals till tusentals ägg. Mellanstora magmaskens larver övervintrar på betet. Lammen blir därför smittade, så fort de kommer ut på ett infekterat bete och dygnsmedeltemperaturen har stigit till minst +8 C. Stora magmaskens larver kläcks vid högre temperatur (minst +15 C dygnsmedeltemperatur) och hög fuktighet (efter minst 50 mm regn). Fåren infekteras därför från mitten av juli till slutet av augusti. Tarmmaskarna kan vissa år slå till oväntat i besättningarna. Risken är störst under en fuktig och varm sommar och höst, som kommer efter en kall och torr sommar och höst förra året. Stora lungmasken sprids på betet och finns i träck från infekterade tackor. Stora leverflundran kan förekomma på fårbeten i sydvästra Sverige. Den kräver en strandsnäcka som mellanvärd. Snäckan trivs vid vattensamlingar och diken. Lilla leverflundran är vanlig i södra och östra Sverige. Dess mellanvärdar är myror och snäckor, som trivs på torra betesmarker. Rådjur kan visserligen sprida mindre mängder parasiter till betena, men de är troligen inte några stora smittspridare till fåren. Så här förebygger du parasitangrepp Lammen är särskilt känsliga för parasiter. Det beror på att de ännu inte har någon immunitet (motståndskraft) mot parasiterna. Immuniteten byggs upp successivt under första betessäsongen. Lammen bör därför inte komma i kontakt med parasiter under våren och försommaren. Senare under sommaren bör de bara möta mindre mängder av parasiterna för att kunna bygga upp sin immunitet. Figur 2. Rundmaskarnas livscykel Teckning: Marianne Lundblad Det enda sättet att skydda dina djur och din produktion är att försöka kontrollera parasiterna. Du kan kontrollera parasiterna genom att erbjuda lammen parasitfria välkomstbeten på våren och vid avvänjningen ta träckprov vid lämpliga tillfällen avmaska vid behov. 9
Planera betesanvändningen För att undvika parasitsjukdomar hos får och lamm på bete måste du främst ta hänsyn till koccidier och rundmaskar, som finns i löpmage och tarmar. Lammen ska inte vistas i tackornas vinterrastfållor, eftersom de då kan smittas av koccidier. Växla vartannat år mellan två vårrastfållor för tackor med lamm. Rastfållorna får inte utnyttjas resten av året till får eller lamm. Ett annat alternativ är att inte utnyttja vårrastfållor utan i stället släppa ut lammen direkt från stallet till betet. Släpp lammen på parasitfritt välkomstbete på våren. Om de vistas på parasitfritt bete i minst 3 veckor, klarar de sig från allvarliga parasitangrepp fram till avvänjningen eller sensommaren hösten. När lammen vänjs av från tackorna, är de extra känsliga för parasiter. De bör därför få tillgång till parasitfritt bete från och med avvänjningen och 3 veckor framöver. Vinterfödda och avvanda lamm kan vara känsliga för parasiter. De bör därför släppas på ett parasitfritt bete. Lamm, som föds i juni juli, drabbas troligen inte så hårt av parasiter. De diar ju samtidigt som de successivt kommer i kontakt med parasiter. Förutsättningen är förstås att parasitbördan på betet är låg, när lammen börjar beta. Ge lammen parasitfritt bete när de släpps ut på bete och minst tre veckor framåt vid avvänjningen och minst tre veckor framåt Ta träckprover Praktiska anvisningar om hur du tar prov finner du på sidan 13. Träckprov på tackorna Ta träckprov på tackorna varje vår efter lamningen men före betessläppningen. Detta är en viktig provtagning för att du ska slippa få problem. Invänta provsvaren, innan du släpper ut tackorna och lammen på bete. Om tackorna släpps på bete utan lamm, behöver du inte ta träckprov eller avmaska dem. Om du släpper dem på ett parasitfritt bete, som du tänker utnyttja som lammbete senare under säsongen, är det ett gott råd att ta träckprov. Då kan du vid behov avmaska tackorna, så att betet förblir parasitfritt. Om tackorna lammar i juni juli, kan det vara klokt att ta träckprov på tackorna, innan du släpper dem i fållan där de ska lamma, eller där lammen kommer att vistas senare under säsongen. Innan du startar med ekologisk produktion, är det extra viktigt att kontrollera tackornas parasitbörda genom träckprov. Träckprov på lammen Har du släppt lammen på ett parasitfritt bete, bör du ändå kontrollera dem genom att ta träckprov i september oktober. Har du släppt dem på ett infekterat vårbete, bör du ta prov på dem 4 veckor efter betessläppningen. Har de gått på infekterade vår- eller sommarbeten, kan du också ta prov 2 veckor före avvänjningen. Då hinner du att avmaska lammen om det behövs, när de tas från tackorna och släpps på annat bete. Ta prov på dina vinterlamm i oktober november och på de inköpta vinterlammen inom 1 vecka efter ankomsten. De bör avmaskas om de har mycket parasiter. Annars riskerar du att lammen stannar i växten under flera månader! Om du misstänker koccidios, ska du kontakta din veterinär för att få hjälp med provtagning och behandling. Ta träckprov på tackorna efter lamningen, men innan de släpps ut på bete på lammen i september oktober på egna vinterlamm i oktober november på lamm som gått på permanent fårbete 4 veckor efter att de har släppts ut på ett infekterat vårbete 2 veckor innan avvänjningen när du misstänker parasitproblem hos fåren! 1 0
Vilka är parasiterna och varför ställer de till med problem? De vanligaste parasiterna hos nötkreatur är löpmagmask tunntarmsmask lungmask Lungmask i luftstrupen. Foto: Johan Höglund De vanligaste fårparasiterna är koccidier löpmagmask stora magmasken tunnhalsade tarmmaskar Andra maskar, som lungmask och leverflundror, kan också ge problem i enstaka besättningar. De flesta av fårens inälvsparasiter infekterar inte nötkreatur eller tvärt om. De viktigaste undantagen är stora och små leverflundror och en av de stora tarmmaskarna. Koccidier skiljer sig från andra parasiter genom att de bara består av en enda cell och därför liknar bakterier. Det finns flera arter, som kan ge mer eller mindre allvarliga skador. Koccidierna spränger sönder tarmcellerna när de förökar sig, vilket ger rinnande och ibland blodig diarré. Löpmagmasken ger skador i löpmagens slemhinna. Det leder bland annat till att djuren får magkatarr, diarré och minskar i vikt. Stora magmasken är en blodsugare som lever i löpmagen. Den kan suga så mycket blod att djuret får blodbrist och störningar i ämnesomsättningen. Tarmmaskarna förstör tarmluddet i tunntarmen. Skadorna leder till att fåren får diarré och växer dåligt. Lungmasken finns i lungorna, där de lägger ägg som kläcks till larver. De irriterar luftrören, så att djuren hostar. Maskarnas och larvernas närvaro i luftrören gör även att bakterier trivs där djuren får lunginflammation. Därför kan djur med lungmask behöva behandlas med både avmaskningsmedel och antibiotika. Stora leverflundran förstör levervävnaden och ger förkalkningar i gallgångarna. Symtomen visar sig framför allt hos vuxna djur. De blir trötta, får bleka slemhinnor och magrar. De kan också få en svullnad under hakan (käftgrops-ödem). Lilla leverflundran förekommer framför allt på torra marker i sydöstra Sverige. Den ger sällan sjukdomssymtom på levande djur, men kan ge prisavdrag för kasserad lever vid slakt. Vanliga parasiter hos nötkreatur koccidier (Eimeria-arter) löpmagsmask (Teladorsagia ostertagi) tunntarmsmask (Cooperia oncophora) lungmask (Dictyocaulus viviparus) stora leverflundran (Fasciola hepatica) får koccidier (Eimeria-arter) löpmagsmask (Teladorsagia circumsincta) stora magmasken (Haemonchus contortus) tunnhalsade tarmmaskar (Nematodirus-arter) stora lungmasken (Dictyocaulus filaria) stora leverflundran (Fasciola hepatica) Slemhinnan i normal tunntarm, fotograferad i svepelektronmikroskop. Skador i tunntarmens slemhinna, orsakade av mask. 1 1
När djuren måste behandlas Om parasiter drabbar flocken, är det oftast bara några enstaka djur som avslöjar detta genom att visa sjukdomssymtom, t.ex. diarré. Men de flesta djuren i flocken påverkas ändå av parasiterna och sprider dem vidare. Därför måste hela flocken behandlas inte bara de sjuka djuren! Nötkreatur Diskutera valet av avmaskningspreparat med din veterinär. Det finns många olika preparat och olika sätt att behandla på. Lägg märke till att preparaten har olika karenstider. Du ska anmäla behandlingen och skälen för den till KRAV och dessutom notera detta i stalljournalen. Angrepp av lungmask kan leda till att djuren får lunginflammation med bakterier, och de kan till och med dö. Det är därför viktigt att du kontaktar en veterinär, om betesdjuren börjar hosta från augusti och framöver. Får När tackorna bär på stora magmasken eller stora lungmasken, måste de avmaskas. Annars riskerar du att få allvarliga sjukdomsproblem hos både tackor och lamm, och kraftigt minskad tillväxt hos lammen. Diskutera valet av avmaskningspreparat med din veterinär. Notera att KRAV-reglerna faktiskt tillåter att du avmaskar tackorna, när behovet kan styrkas genom träckprov. Detta påverkar alltså inte KRAV-märkningen av lammen. Lamm med koccidios behandlas med vätska och antibiotika kontakta din veterinär. Kom ihåg! Djur som är sjuka eller påverkade av parasiter på något sätt måste du behandla. Rådgör först med din veterinär. Använd inga oprövade alternativa mediciner. I framtiden Forskning pågår ständigt för att finna nya metoder att förebygga parasitinfektioner. Det finns förhoppningar om att vissa växtsammansättningar och naturprodukter ska kunna användas för att minska parasitproblemen. Men innan sådana behandlingar kan rekommenderas måste behandlingarna först utvärderas på ett vetenskapligt sätt. Detta är en omfattande procedur. Ny teknik får inte provas ut på bekostnad av djurens välbefinnande. För närvarande (hösten 2004) prövas så kallad biologisk kontroll med rovsvampar. Betesdjuren utfodras med svampens sporer under betesperioden. I träcken, som djuren lämnar på betet, växer svampen ut och bildar mycel (långa rottrådar). Svampmycelet bildar ett nät, som fångar in och dödar parasitlarverna i träcken. Forskarna prövar också olika växters förmåga att hindra att parasiterna trivs i värddjuren. Mest intressant är tannin-haltiga växter som käringtand. Praktiska odlings- och betesförsök pågår. I Australien och Nya Zealand har forskarna med systematisk avel fått fram djur, som varken angrips eller sprider stora mängder av parasiter. Nackdelen är att träckprov måste tas flera gånger om året på varje djur i flera år. Det behövs också stora djurflockar för att samtidigt kunna behålla produktionen och andra avelsmål. I svenska besättningar är det viktigt att avla på friska djur med bra tillväxt, eftersom detta också gör att djuren får bra motståndskraft mot parasiter. 1 2
Så här tar du träckprov på nötkreatur och får Är du medlem i Nöthälsovården eller Fårhälsovården ska du kontakta din djurhälsoveterinär, innan du tar proverna. Du får då en speciell följesedel som ska bifogas proverna. Är du inte medlem, kan du kopiera följesedeln på sidan 15. Träckproven måste vara färska. Skydda handen med en plastpåse och ta proven i ändtarmen eller av nyspilld, kroppsvarm träck från marken. Det räcker med ca 1 matsked per djur för undersökning av mag- och tarmparasiter. Misstänker du lungmask eller stora leverflundran behövs det 2 3 matskedar till provet. Ta individuella prov från 6 djur av samma slag (nötkreatur, tackor eller lamm). Varje provpåse ska märkas med djurets identitetsnummer, förslutas och stoppas tillsammans med övriga provpåsar i ett vadderat kuvert. Av de inskickade träckproven gör laboratoriet 2 samlingsprov. Proverna måste skickas samma dag. Du ska posta provpåsarna, så att de kommer till laboratoriet senast en fredag. Proverna får absolut inte bli liggande på posten över en helg. De får heller inte frysas. Du måste skicka med en följesedel med uppgifter om avsändaren och proven. Kostnaden för analysen är 500 750 kr inklusive moms och expeditionsavgift (pris 2004). Djurägare som inte är medlem i Får- eller Nöthälsovården får betala analyskostnaden mot faktura. Analyserna är däremot gratis för medlemmar i Får- eller Nöthälsovården, och då ska proverna skickas till Vidilab. Ta prov direkt från ändtarmen eller från nyspilld, kroppsvarm träck på marken. Se till att proverna kommer från 6 olika djurindivider. Foto: Åsa Lindqvist 1 3
Mer att läsa Bete och betesdjur av Inger Pehrson. Jordbruksverket 2001. Naturvård med betesdjur Nöt och Får av Curt Matzon. Jordbruksverket 1996. Parasitbekämpning och biologisk mångfald. Jordbruksverket 2002. Häfte i serien Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet. Fårhälsonytt Svenska Djurhälsovårdens tidskrift för Fårhälsovårdens medlemmar. Nöthälsonytt Svenska Djurhälsovårdens tidskrift för Nöthälsovårdens medlemmar. Vill du veta mer? Om du är intresserad av ekologisk produktion av får och nötkreatur, kan du kontakta Svenska Djurhälsovården eller Länsstyrelsens lantbruksenhet (eller motsvarande enhet) i ditt län för att få råd och information. 1 4
Följesedel Kopiera gärna denna följesedel om du inte är medlem i Får- eller Nöthälsovården. Du behöver en följesedel till varje provsändning. Följesedeln ska följa träckproven, som skickas till Vidilab, Box 33, 745 21 Enköping, tfn 0171-44 12 60 eller Statens veterinärmedicinska anstalt, Parasitologiska avdelningen, Box 7073, 750 07 UPPSALA, tfn 018-67 40 00 Sex stycken individuella träckprov från nötkreatur tackor lamm Proven togs den dag månad år Undersökning (samlingsprov) önskas med avseende på mag- och tarmmaskar stora leverflundran lungmask Följesedel till träckprov vid ekologisk produktion Kort sjukdomshistoria Svar önskas till mig som djurägare Namn: Adress Postadress Tfn Fax Svar önskas även till veterinären Namn: Adress Postadress Tfn Fax 1 5
Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Webbplats: www.sjv.se ISSN 1102-8025 JO05:4 1 6