Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Relevanta dokument
Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Jag är ju en del av det hela

Barn som närstående/anhöriga

Barn som är närstående

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Att uppmärksamma barn till svårt sjuka patienter på en neurologisk klinik - utvärdering av implementering av rutiner och arbetssätt

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barn som är närstående

Barnperspektivet inom Beroendevården

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Projekt Barn som anhöriga

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Se till mig som liten är

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Information om patientsäkerhetslagen

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Sammanställning 1. Bakgrund

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Förtydligande av samordningsansvar för SIP

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016

Stöd till dig som är anhörig

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Anhörigstöd - en skyldighet

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Hur blir det möjligt?

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Patientföreningar och stödorganisationer

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

intk) ne.,nek Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar av verksamheten

Vill ge anhöriga partners stöd

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Föräldrastödsprojektet 16-25

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

BESKRIVNING AV EGENVÅRD


Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk bedömning vid skador orsakade av våldseller

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Kurator. I cancersjukvården

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

Lagstiftning kring samverkan

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Samverkan varför, när och hur?

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

Barnperspektivet inom Beroendevården

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Transkript:

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner och arbetsformer Sektionschef Kerstin Åkerlund Råd- och stödenheten Bilder Tove Hennix

Lagstiftningen 2010 gav mandat Åren 2010-2013 Ett stort antal olika aktiviteter för att lära oss mer och sprida våra erfarenheter och kunskaper vidare. Neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset var först inom den somatiska vården i Stockholms läns landsting, SLL, med att ta fram rutiner och arbetssätt på kliniknivå för att uppmärksamma minderåriga barn enligt den nya lagstiftningen, därför ombads vi medverka i arbetet med att ta fram övergripande rutiner för SLL och Karolinska universitetssjukhuset.

Kartläggning på Neurologiska kliniken 2010 Projekt i samverkan med NHR med anslag från Allmänna arvsfonden. Projektrapport Jag är ju en del av det hela En kartläggning av situationen på Neurologiska kliniken via fokusgrupper, intervjuer och omvärldsorientering

Jag är ju en del av det hela personalens perspektiv Man måste ha någonstans att hänvisa när man lyft på locket. Tidsbrist. Inte erfarenhet att prata med barn. Föräldrar är välkomna att ta med sig barnen, det görs sällan. Kuratorer arbetar med detta, sällan med mindre barn.

Jag är ju en del av det hela, patientens perspektiv Man vill inte oroa barnen Dåligt samvete för att barnen får ta mycket ansvar annorlunda föräldraroll. Det finns gränser för vad man orkar berätta själv. Man frågar sig när är det lämpligt att berätta för barnen. Man vill att sjukvården ska insistera att få prata om barnen, erbjuda kontinuerligt föränderlig situation.

Jag är ju en del av det hela, partners perspektiv Man vill inte oroa barnen. Svåra samtal som aldrig blir av. Man vet inte vad man ska göra med sin frustration över situationen. Man får ta ansvar för den sjuke partnern och barnen. Efterfrågar konkret information och vägledning om sjukdomen och dess konsekvenser. Ingen i sjukvården har frågat mig om barnen.

Jag är ju en del av det hela, barnets perspektiv Som liten gjorde man sig sin egen bild, trodde det var värre än det var. Oro fanns med under dagen i skolan. Jobbigt med personal i hemmet, hinder för naturlig kontakt med föräldern. Det tystnar i familjen Information gör att man inte behöver oroa sig i onödan. Mamma har inte förstått att jag är en del av det hela.

Erfarenheter och slutsatser utifrån projektet Det finns ca 6000 barn med en förälder med neurologisk sjukdom i länet. Detta är ett tystat område, barnen skapar sin egen, ofta värre bild av situationen när de inte får prata om den. Det är ofta svårt för föräldern att veta när och hur informera och stödja sina barn. Personalen på kliniken är en resurs, ser behovet av stöd och information till barnen, saknar kunskap om vilket stöd som finns att tillgå, kunskap om barn. Rutin saknas.

Arbetsgrupp på kliniken januari 2011 Rutin implementeras september 2011 Mottagning/ öppenvård Som stöd finns en pärm på mottagningen med checklista och råd. INVENTERA INFORMERA OCH EVENTUELLT REMITTERA VIDARE 1.Läkare frågar om patienten har minderåriga barn. 2.Noterar i Take Care under rubriken Minderåriga barn, namn alternativt son/ dotter och födelseår. Noterar om vidare åtgärder efterfrågas respektive vidtas. 3.Lämnar broschyren Barnen och sjukdomen. 4.Erbjud remiss om patienten vill ha stöd för sin, familjen eller barnets del, utifrån hur sjukdomen påverkar föräldraskapet/barnet. 5.Önskemål om medicinsk information, boka in hos läkare eller sjuksköterska. 6.Önskemål om samtalsstöd, remitterar till kurator eller Råd- och stödenheten.

Forts. rutin Avdelning/ slutenvård Som stöd finns en pärm på avdelningen med checklista och råd. 1.Patientansvarig sköterska frågar om patienten har minderåriga barn. 2.Noterar i Take Care under rubrik Minderåriga garn, namn alternativt son/ dotter och födelseår. Noterar om vidare åtgärder efterfrågas eller vidtas. 3.Tas upp på social rond. Diskuterar om något behöver göras under inläggningstiden. 4.Erbjud remiss om patienten vill ha stöd för egen, familjens eller barnets del utifrån hur sjukdomen påverkar föräldraskapet/ barnet. 5.Önskemål om medicinsk information, boka in hos läkare eller sjuksköterska. 6.Önskemål om samtalsstöd remittera till kurator eller Råd- och stödenheten. 7.Lämna broschyren Barnen och sjukdomen.

Arbetsmodell Rutin för att uppmärksamma minderåriga barn Information till föräldrar, barn och personal: Informationsbroschyren Barnen och sjukdomen. Min bok när mamma eller pappa är sjuk. Pärm och MLN på Intranätet. Barnombud på alla enheter: Syfte att stödja arbetet med att uppmärksamma patienten som förälder och minderåriga barn. Verka för att barn till patienter uppmärksammas och erbjuds information om förälderns sjukdom. Verka för att miljön på enheten ska välkomna barn. Samordnas av Råd- och stödenheten

Hinder/ svårigheter vid implementering Intervjuer med läkare - gatekeepers I samband med en uppsats på Stockholms universitet (Åkerlund, 2012) gjordes en intervju med läkare om deras syn på uppgiften att uppmärksamma minderåriga barn som är närstående till neurologiskt sjuka patienter. Svaren sammanfattade svårigheter och hinder som finns i mötet mellan; Barn vuxenperspektivet Medicinska/ somatiska psykologiska perspektivet

Minderåriga barns rätt till stöd och information för egen del som anhörig till patienter på Neurologiska kliniken HFÅ 2012/126 Samverkan Karolinska universitetssjukhuse,t Neurologiska kliniken och Karolinska institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap. Projektledare Kerstin Åkerlund, sektionschef. Projektansvarigforskningshuvudman Kristina Alexandersson, professor. Projektgrupp Petter Tingström, postdoc, Katharina Flink, ST-läkare, Tuula Lumikukka leg. Sjuksköterska.

Projektet syftar till att bidra till kunskapsutvecklingen vad gäller stödmodeller, arbetsmodeller och implementering av ett familjefokuserat arbetssätt vad gäller barn med allvarlig neurologisk sjukdom. Specifika frågeställningar 1. Hur har implementeringen av kvalitetsarbetet att uppmärksamma och erbjuda information, råd och stöd till anhöriga barn fungerat? 2. I vilken grad uppmärksammas allvarligt neurologiskt sjuka patienter med minderåriga barn? 3. Vad leder ett uppmärksammande av barn som anhöriga till för insatser? 4. Hur upplevs Beardslees familjeintervention,bfi, av deltagande patienter, partners, minderåriga närstående barn och personal på Neurologen? 5. Hur upplevs Föra barn på tal, FBT, av deltagande patienter, partners och personal på Neurologen? 6. Hur upplevs BRA-samtal av deltagande patienter, partners, minderåriga närstående barn och personal på Neurologen? 7. Hur ser familjeklimatet ut i de familjer där en förälder har en allvarlig neurologisk sjukdom? 8. Hur ser framtidstron ut hos minderåriga barn som har en förälder med en allvarlig neurologisk sjukdom? 9. Hur är deras psykiska hälsa?

Förväntat resultat Bidra med vetenskapligt grundad kunskap inom ett eftersatt kunskapsområde där det finns ett lagkrav på insatser. Kunskap om hur implementeringen av en rutin för att uppmärksamma anhöriga barn på Neurologiska kliniken fungerat. Vilka framgångsfaktorer kan identifieras i detta arbete? Hur upplevs de metoder som provas av deltagande familjer och personal? Den kliniska implementeringsprocessen påverkas genom att tilltron till arbetssätt och metoder ökar via forskningsanknytning. Ökad kunskap om barns och familjers situation och sjukvårdens roll hos socialtjänst, förskola och skola genom seminariepresentationer av resultat.

Kontaktpersoner: kristina.alexandersson@ki.se petter.tinghog@ki.se kerstin.akerlund@karolinska.se

Tack för uppmärksamheten! kerstin.akerlund@karolinska.se