Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk
Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening Kemisk rening ca 11:20 12.15 Lunch ca 12:15 14.30 Biologisk rening Kväverening Slamhantering Recipient Vad är kvar i renat avloppsvatten Vad "tål" recipienten 14:30 14.50 Fika ca 14:50 16.00 Driftuppföljning Provtagning och analys Flödesmätning Bräddning Lagar, regler, tillstånd, periodisk besiktning, saneringsplan Lär känna era verk Hur ser belastningssituationen ut Kända driftstörningar Uppströmsarbete Frågor och avslutning
Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Lösta Kollodiala Suspenderade Avsättbara suspenderade Partikelstorlek, μm < 0,08 0,08 1,0 1 100 > 100 En annan indelningsform Organiskt material (1/3 vardera på lösta, kolloidala och suspenderande ämnen) Oorganiskt material (i huvudsak lösta ämnen)
Organiska föreningar Halten organisk substans mäts som: BOD (Biological Oxygen Demand) Biokemisk syreförbrukning. Mäter mängden syreförbrukning som mikroorganismerna förbrukar under 7 dygn. (mg syre/liter) (BOD 7 = 1,15 x BOD 5 ). COD (Chemical Oxygen Demand) Kemisk syreförbrukning. Mäter den del av vattnets föroreningar som kan oxideras med ett kemiskt oxidationsmedel (kaliumdikromat eller kaliumpermanganat i hög temperatur och starkt sura lösningar). Kvot COD/BOD oftast < 2 TOC (Total Organic Carbon) Mäter mängden bildad koldioxid vid förbränning av ett prov. TOX (Total Organic Halides)
Fosfor Organisk fosfor är huvudsakligen bunden i fasta ämnen. Polyfosfat och ortofosfat förekommer till största delen i löst form.
Kväve Ammoniumkväve NH 4 + Nitritkväve NO 2 - Nitratkväve NO 3 - Mängden kväve anges som totalkväve (mg/l) N tot = organiskt kväve + ammoniumkväve + nitritkväve + nitratkväve Kjeldahlkväve = organiskt kväve + ammoniumkväve
Andra föroreningsparametrar Torrsubstans (TS) Summan av fasta och lösta partiklar (mg/l) (%) Suspenderande ämnen (SS) mängden fasta partiklar
TRANSPORTSYSTEM SAMHÄLLE RENINGS- VERK PUMP- STATION RECIPIENT
IN- OCH UTLÄCKAGE BRUNN
MEKANISK- RENING
INLOPPSGALLER
INLOPPSSIL
OLIKA TYPER AV SEDIMENTERINGSBASSÄNGER
SLAMKEDJESKRAPA
BIOLOGISK RENING
Reduktion av BOD i aktivslamprocessen 30-50% Oxideras till kodioxid och vatten 40-45% Tas ut som överskottsslam Ca 10% Går ut till recipient
BÄRARMATERIAL TILL BIOBÄDD
DRÄNKT BIOBÄDD
KEMISK RENING
JÄMFÖRELSE AV RENINGSPROCESSER 4 h 9 h 11 h 13 h
FÖRDELNING ORGANISKT SUBSTANS VID BIOLOGISK RENING FÖRFÄLLNING
KVÄVETS KRETSLOPP KVÄVGAS NITRIT OCH NITRAT VÄXTNÄRING VÄXT- PROTEIN AMMONIUM- KVÄVE NEDBRYTNING DJUR- PROTEIN
LE-PROCESSEN (LÅGENERGI)
OLIKA TYPER AV RÅSLAM Beroende på vart i processen slammet avskiljs kallas det för: Primärslam från den mekaniska reningen Sekundärslam (biologiskt slam) överskottslam från biologisk rening Tertiärslam (kemiskt slam) från efterfällningssteget
Ungefärliga slammängder som uppkommer vid olika reningsprocesser då Al och Fe baserade fällningsmedel används
Avvattning/förtjockning av slam Slamavvattningsmetoder Slambädd/vassbädd Centrifugering Skruvavvattnare Silbandspress/Filterpress
Skruvavvattnare
Vatteninnehåll i slam
Recipient Vad är kvar i renat avloppsvatten Vad tål recipienten Exempel Recipient en å med laxöring, stort flöde i ån Recipient en grund vik i en sjö som håller på att växa igen
Driftuppföljning Instrumentering (vad behövs?) Provtagning och analys Flödesmätning Bräddning Hur ser belastningssituationen ut? Hur fungerar processen? Kända driftstörningar? Uppströmsarbete Gör gärna tabeller från miljörapporter för att se eventuella förändringar över tid
Lagar och regelverk >2000 pe SNFS 1994:7 (25-2000 pe NFS 2006:7) NFS 2016:4 (upphävande) 1-25 pe HVMFS 2016:17 Tillstånd och anmälningspliktiga verk 200-2000 pe anmälningspliktiga >2000 tillståndspliktiga Periodisk besiktning Saneringsplan
Tips på litteratur Avloppsteknik 1, allma nt, publikation U1, Svenskt Vatten, juni 2010 Avloppsteknik 2, reningsprocessen, publikation U2, Svenskt Vatten, juni 2010 Avloppsteknik 3, slamhantering, publikation U3, Svenskt Vatten, juni 2010 Va rt Vatten grundla ggande la robok i vatten- och avloppsteknik, Svenskt Vatten, januari 2012 Faktablad om avloppsreningsverk 200 2 000 pe, fakta 8286 mars 2007, Naturvårdsverket
Lär känna era verk Rita gärna egna processcheman Uppföljning av tidigare protokoll Gällande tillstånd Egenkontrollprogram Flödessituationen vid anläggningen. Flödesvariationer, bräddningar mm Föroreningsbelastning på verket Reningsresultat Kontrollpunkter på verket. Flödesmätning och övrig instrumentering Provtagningsprogram, provtagningsutrustning. Kemikaliehantering Övriga frågor t.ex. driftövervakning, larm, tillsyn mm
Frågor och avslutning