Programmet fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på saklighet. TV4 AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

1/11 BESLUT 2013-10-14 Dnr: 13/01108 SAKEN Fuskbyggarna, TV4, 2013-04-25, program om ett husbygge; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Programmet fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på saklighet. FÖRELÄGGANDE TV4 AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. PROGRAMMET Fuskbyggarna var en serie som handlade om familjer som drabbats av oseriösa hantverkare med felkonstruerade byggen som följd. I fokus för det aktuella programmet var entreprenör A, vars byggfirma hans syster B och hennes man C hade anlitat hösten 2009 för att renovera deras hus. Familjen var mycket missnöjda med en rad omständigheter kring renoveringen. Det sades i påannonseringen att B och C lämnades ruinerade med ett halvfärdigt svartbygge. TV4:s byggexpert påtalade att det fanns massvis med allvarliga fel i konstruktionerna. Parets berättelse om bygget Sammanfattningsvis berättade B och C att de var sjukpensionärer som hade fått ut försäkringspengar som de ville renovera sitt hus för. De ville bygga om verandan och garaget samt byta ut taket och fyra fönster. Efter att ha samlat ihop offerter från flera olika byggfirmor berättade paret att de slutligen anlitade B:s bror A som hade en byggfirma. Paret var från början på väg att anlita en annan firma men de blev då avrådda att göra det av A. Inga skriftliga avtal tecknades men enligt en offert skulle renoveringen kosta 177 927 kr. I det muntliga avtalet ingick att A skulle riva den gamla verandan för att bygga en ny Myndigheten för radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mrtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mrtv.se

2/11 och att hela renoveringen skulle vara klar före vintern. I programmet visades en privat bild på huset innan renoveringen. En av programledarna berättade att bygget påbörjades i september 2009. C sa sedan följande. De behövs inte sa han. Ritningen skiter vi i eftersom jag bygger allt eftersom. På fri hand, det blir bäst så. Sa han. Därefter sa den ena programledaren att första fakturan kom redan efter bara någon vecka efter byggstarten. C sa sedan följande. Så ville han ha ett förskott på lite drygt 150 000 tror jag det var. Vi tänkte inte så mycket på det. För vi hade ju rotavdragen med. Som vi betalade. Paret fortsatte berätta om hur bygget inte blev som de hade tänkt sig. Att A börjat bygga på garaget innan han avslutat bytet av taket, och att taket aldrig blev färdigt. Ena programledaren berättade att A inte gjöt några plintar när han började bygga verandan utan byggde rakt på marken. I en konversation mellan ena programledaren och C angående bygget av verandan sades följande. (Pgl) Han har ställt det här på marken bara? (C) Ja. (Pgl) Och gått härifrån? (C) Ja. (Pgl) Han kallar sig byggmästare? (C) Ja, det är verkligen det han kallar sig, byggmästare. (Pgl) Det är som att kalla sig för kock och inte kunna koka tevatten. Programledaren berättade att efter fem månader, långt efter att bygget enligt den muntliga överenskommelsen skulle vara färdigt, och långt ifrån klart kommer en faktura från A på 28 170 kr. Då har paret betalat A nästan 240 000 kr. Paret berättade att de bett A om att specificera kostnaderna men att han vägrat och sagt att han slängt alla papper. Då stannade bygget. Konstruktionsfel Ena programledaren berättade att en besiktningsman knappt ett år efter byggstarten kom och bekräftade en mängd brister i renoveringen. Han sa i programmet följande. Jag kallade den här entreprenören till besiktningen men han meddelade att han inte hade som avsikt att komma. Det kanske hade underlättat en del frågeställningar eller klarat ut en del frågeställningar. Det är av vikt tycker jag att båda parter får göra sin talan hörd, vid en sen besiktning. För det mesta om entreprenören uteblir, då beror det säkert på att han inte har rent mjöl i påsen eller dåligt samvete för något som inte har blivit så bra som han vet att han skulle ha gjort. Vidare i programmet medverkade TV4:s byggexpert som konstaterade flera grundläggande brister kring fönster, tak och veranda. Bygglov Det uppgavs att när A rev den gamla verandan för att bygga en ny så saknade paret bygglov. En jurist från Villaägarnas riksförbund medverkade i programmet

3/11 för att reda ut vem som är ansvarig för att det finns bygglov. Hon sa att det är fastighetsägarnas ansvar men att hon personligen tycker att byggaren ska upplysa konsumenter om att det behövs. Programledaren frågade juristen följande. En seriös hantverkare tipsar då om det så att säga? Ni har väl tänkt på det? Ungefär så. I påannonseringen sade en av programledarna bland annat följande om A. Och lämnade sin syster ruinerad med ett svartbygge dessutom. C sa senare i programmet att A hotat att anmäla paret för svartbygge. Röster om A B berättade att hon och C trodde att A hade rätt kompetens eftersom han hade byggt sitt eget hus men att hon i efterhand hade förstått att det var en annan hantverkare som byggt A:s hus. En av programledarna sa att A påstod att han hade hållit på med bygge hela sitt liv men att det var först år 2009 som han på allvar kom in i byggbranschen, dessförinnan hade han jobbat inom stålindustrin. Programledaren sa vidare att A kallade sig byggmästare, tog alla sorters byggjobb och plogade vägar under vintertid. Därefter sades det att ett bolag som servade och sålde traktordelar till A aldrig fick betalt för ett servicearbete trots flera påminnelser och att A är skyldig bolaget 96 705 kr och ärendet är hos Kronofogden. Andra som träffat A I programmet medverkade D som tidigare har anlitat A för att han skulle montera stenskivor på husgrunden till hennes hus. D klagade i programmet på att det uppstått sprickor i grunden och att A inte tätat som man bör. D sa vidare att A hade otydliga faktureringar och inte kunde specificera kostnaderna. Mötet med A I programmet visades hur två reportrar utrustade med dold kamera utgav sig för att vara intresserade av A:s tjänster. De tog upp frågan om han kunde bygga till en veranda till ett hus, teckna skriftligt kontrakt och om de skulle betala i förskott eller i efterskott. I en bil i närheten satt TV4:s byggexpert och kommenterade de svar som A gav. Byggexperten sa bland annat följande. Han har ju fullständigt rätt i det han säger. Att det här måste ner i princip frostfritt. Men varför gjorde han inte det hos B då? Därefter sa han följande. Helt rätt A, man betalar inte i förväg. Men tyvärr A, du krävde din syster på slutbetalning innan du var klar. Så du lever inte upp till det du säger. När samtalet avslutades trädde en av programledarna fram och avslöjade att de

4/11 kom från Fuskbyggarna och ville prata om parets renovering. När programledaren påpekade att garageportarna var det enda som blev klart sa A bland annat följande. Jag talade om för besiktningsmannen att om de betalar den sista fakturan, då blir bygget färdigt. Före det är det inget att besikta. Sedan fick A förfrågan om man tar betalt innan arbetet är utfört och sa följande. I det här fallet så gör vi det. Vi har gjort upp det i förväg att vi ska betala, alltså, flytande det som kommer in. Det som jag lägger ut. Och spara lite, lite grann innan det var klart. Programledaren påpekade därefter att det inte fanns några kontrakt och A svarade följande Muntliga avtal ska väl gälla när man gör det med syrran? På programledarens förfrågan om plintarna under verandan sa A följande. Jag frågade C såhär. Är det ordentligt gjort in under, urgrävt, och det ligger grus i. Det var ordentligt utgrävt och det behövdes inte göras någonting. Det var bara ställa ut blint på backen. Vad ska jag göra åt det? Begär någon att man ska göra på ett visst sätt då gör man ju så. (Pgl) Även om din yrkeskunskap kanske borde säga någonting annat? (A) Det är inte alla gånger som det hjälper i alla fall. Det kostar ju mer alltså. För kunden att göra det. Så jag skäms inte det minsta. ANMÄLNINGARNA Programmet är anmält av två personer varav den ena är A och den andra är hans dotter. Anmälarna anser att programmet var ensidigt och att programledarna återberättade och förstärkte B:s och C:s lögner. TV4 har inte undersökt berättelser och sakuppgifter på ett objektivt sätt. A:s dotter är vidare kritisk till att TV4 exponerade en släktfejd och bland annat tog upp hur relationen mellan kusinerna är som inte har något med bygget att göra. Anmälarna anmärker på en hel del brister och sakfel som enligt dem förekommer i programmet. Anmälarnas kritik är sammanfattningsvis följande. TV4 hävdar att A:s firma var nystartad vid anbudstillfället år 2009. Denna information var vilseledande. Firman startades år 2006 men ombildades till aktiebolag år 2009. I programmet framkommer det inte att det var löpande tilläggsbeställningar som gjorde att det slutgiltiga priset blev dyrare än vad som stod på grundofferten. Det visades en bild på B:s och C:s hus från när de köpte huset och inte hur det såg ut vid byggstarten. Det var vilseledande. Den obetalda fakturan med traktorsförsäljaren var en garantitvist med krav från båda parter men i programmet visades endast traktorsförsäljarens perspektiv.

5/11 I programmet sades det att den första fakturan kom redan efter en vecka efter byggstarten. Enligt A stämmer inte detta utan den kom efter mer än en månad. Programledaren raljerade om att A kallar sig byggmästare på ett kränkande sätt. Programledaren uttalade att A har fått ut nästan 160 000 kr i rotavdrag är enligt A en tendentiös formulering. Rotavdrag är en statlig subvention för arbetskostnad som ingen privatperson kan plocka ut. I programmet pekar hantverkare på ett dåligt monterat räcke. Vad som inte framgick i programmet var att A inte byggt räcket. D som medverkar i programmet har aldrig framfört sina klagomål till A och är bekant med B och C. Enligt anmälarna har B och C fått ljuga och förtala helt oemotsagda. A har aldrig talat illa om andra anbudsgivare. A har med sin fru byggt det mesta av deras hus själva. Taket har inte stått öppet sedan augusti. A har inte slängt några offerter eller fakturor. A har aldrig hotat att anmäla B och C:s veranda för svartbygge. Fasaden skulle bytas ut och därför satte A inte på överbleck på fönstren. Alla konstruktioner som enligt programledarna var felkonstruerade eller inte enligt branschnormen var på grund av önskemål från B och C eller på grund av att det inte var färdigbyggt. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE TV4 anser att programmet överensstämmer med kravet på saklighet och bestämmelsen om respekt för privatlivet och anför bland annat följande. Programserien skildrar kundernas utsatthet och upplevelser och erbjuder även de aktuella byggentreprenörernas möjlighet att förklara hur problemen har kunnat uppstå. En viktig komponent i programmet är att skildra de drabbades upplevelser, känslor och tankar. Programmet använder sig av undersökande journalistik och konsumentjournalistik som metod i syfte att granska det konsument- och verksamhetsområde som byggbranschen utgör. Redaktionen jobbar i nära samarbete med byggexperter och jurister, varav en del förekommer i programmet. Programserien tar bara upp fall där entreprenören för det granskade bygget har varit inblandad i fler byggen med stora problem samt där processen tyder på uppenbart bristande ansvarstagande gentemot kunderna. Själva ansvarsfrågan är central. Kravet på saklighet Uppgiften i programmet att firman bildades år 2009 stämde med de uppgifter TV4 fått från Bolagsverket. Det var också aktiebolaget som familjen anlitat och

6/11 som granskades i programmet. TV4 har inte hittat några uppgifter på att A skulle ha haft en tidigare byggfirma i någon annan form. Familjen berättade i programmet att de litade på att A skulle klara av den här typen av bygge eftersom han hade byggt sitt eget hus som de tyckte var fint. Vidare berättade familjen att de i efterhand fått reda på att A egentligen inte gjort så mycket med det egna husbygget utan att det var en annan snickare som gjorde det mesta. TV4 berättade familjens historia. TV4 anser att familjen varit mycket trovärdiga i sin berättelse. Den bild som visades på huset är en privat bild vilket också tydligt redovisades i programmet genom textrutan privata bilder och var den bild som familjen hade på huset. Bilden visade huset under vintermånad. Offerten i programmet var den som låg till grund för entreprenaden eftersom det aldrig skrevs något kontrakt. Det har heller aldrig gjorts några skriftliga tilläggsbeställningar. Priset var på 177 927 kronor efter rotavdrag och då ingick byte av tak, fyra fönster, upprustning av verandan och att garaget skulle målas utvändigt. Offerten var dock inte helt tydlig eftersom den inte specificerar vad som utgör arbetskostnader och vad som utgör materialkostnader. Familjen menade att de muntligen har godkänt vissa tilläggskostnader, men efter ett tag upplevde de att kostnaderna började skena iväg långt över vad som hade överenskommits och att bygget var kraftigt försenat. Familjen hade då betalat drygt 239 000 kronor och arbetet var långt ifrån klart. Vid småhusentreprenader finns ett tolkningsföreträde för vad konsumenten påstår har avtalats när det gäller till exempel pris, arbetets omfattning och när det ska vara klart, om det inte finns något avtal som reglerar detta. Familjens historia var trovärdig och den stöds även av den övriga research som gjorts. Enligt familjen har det aldrig diskuterats något fasadbyte med A och det har heller inte funnits några planer på det. Familjen var trovärdig i denna fråga. I offerten ingick byte av fyra stycken fönster och det torde då ingå att man även sätter upp fönsterbleck ovanför, eftersom det annars finns risk att vatten tränger in i fasaden. I programmet redogjorde TV4:s byggexpert för att A inte utförde ombyggnationen av verandan på ett fackmannamässigt sätt, eftersom den inte var grundlagd på frostfritt djup och att trappan var felkonstruerad enligt gällande branschregler, den var för smal och trappstegen var inte tillräckligt djupa. Detta framgick även av besiktningsprotokollet. Det får stora konsekvenser eftersom verandan då rör sig vilket leder till brytningar i fasaden. Familjen anlitade A i egenskap av sakkunnig fackman för detta arbete eftersom de själva inte hade kunskapen. Enligt konsumenttjänstlagen ska en fackman utföra arbetet på ett fackmannamässigt sätt. TV4 menar att A, som ansvarig fackman, är ansvarig för det arbete han utfört hos familjen och således även ansvarig för att arbetet utförs

7/11 på ett fackmannamässigt sätt. Familjen förnekar att de skulle ha krävt att verandan inte skulle grävas ner på frostfritt djup, och redaktionen har gjort bedömningen att familjen är trovärdig i denna fråga. Bygget satte igång i september 2010. Det sades i programmet att efter bara någon vecka kom den första fakturan (fakturan daterad den 11 oktober 2010). Familjen upplevde att den första fakturan kom nästan direkt. Enligt fakturan vill A ha betalt för renovering av garage, fönster och verandan, arbeten som då var långt ifrån klara, vilket i praktiken innebar att familjen skulle betala A i förskott. I programmet intervjuades ett bolag som har sålt en traktor till A. De berättade att de inte fick betalt, och enligt bolaget är A skyldig dem ca 96 000 kronor. Anledningen till att A vägrade betala är att han menar att det var fel på traktorn. Företrädaren för bolaget ansågs trovärdig. Det som familjen samt D sa i programmet var att A sagt att han hade slängt alla papper när de bett om specifikation på fakturorna, och det som avses torde vara följesedlar och övriga specifikationer. Familjen uttalade sig aldrig om A faktiskt hade slängt alla sina specifikationer, bara vad A sagt till dem. Övriga papper, det vill säga besiktningar, offert, fakturor etcetera, finns och det var dessa TV4 visade i programmet. TV4 anser att plocka ut i aktuellt sammanhang var synonymt med att få tillbaka eller dra av kostnader i subvention av byggarbete. Ordkombinationen har fått användes också i sammanhanget. För aktuellt avsnitt har A erbjudits tillfälle att ge sin syn på frågeställningar i programmet i spontan intervju, förbokad intervju och via eventuellt genmäle. I programmets spontana intervju berättade A om sin syn på flera av de frågeställningar som tas upp. TV4 har vid flera tillfällen sökt A för att få hans syn på det som hänt i entreprenaden, men A har dock valt att inte svara på något av kontaktförsöken. TV4 sökte A i november via brev, rekommenderat brev samt e-post för att försöka få till en intervju kring det som hänt i entreprenaden. Därefter sökte TV4 återigen A i december via brev, rekommenderat brev, e-post samt telefon med erbjudande om att se det färdiga programmet samt möjlighet till att göra ett genmäle. A har dock inte svarat på något av TV4:s kontaktförsök, vare sig gällande att ställa upp på en intervju eller att se det färdiga programmet och göra ett genmäle. Respekt för privatlivet Enligt tidigare praxis är omfattning och art av det som kritiseras i tv-program av betydelse för bedömning av allmänintresset. Likaså har allmänintresset vägts mot den roll identifierbara personer har och om andra drabbas eller riskerar att drabbas. Exempelvis kan nämnas att i beslutet SB 824/08 friades programmet med hänvisning till den ställning i sin yrkesroll den identifierbara personen hade.

8/11 Även inslag rörande lokala frågor friades i beslut SB 285/08 och SB 498/08 med hänvisning till allmänintresset i personernas nuvarande och eventuella framtida ställning. I beslut SB 10/00066, 10/00120 samt 10/00294 gällande 2010 års säsong av serien Fuskbyggarna friades programmen vad gäller frågan om intrång i privatlivet. Innehållet och den journalistiska formen i de programmen är av samma art som i det program detta yttrande gäller. Det aktuella programmets form hör hemma inom undersökande journalistik och konsumentjournalistik. Inom dessa båda journalistiska former ingår att undersöka oegentligheter och att upplysa konsumenter om bättre och sämre produkter och tjänster. Allmänintresset är av vikt i denna typ av journalistik. Kritiken handlar om verksamhet som drabbat köpare av byggtjänster hårt. Entreprenören granskas i egenskap av yrkesman. I aktuellt program åskådliggörs en särskild problematik när man känner entreprenören väl, som exempelvis att det är mer troligt att man tycker sig vara överens och inte tänker på att säkra upp med dokumentation. Av den anledningen diskuteras även entreprenören i egenskap av syskon. På redaktioner med uppdrag för TV4 förs ständigt diskussioner kring när det är relevant att ställa någon till svars, när detta belyser en problematik av den grad att allmänhetens förståelse för ett fenomen ökar, och när det inte tillför något. I aktuell programserie är entreprenörernas förhållningssätt avgörande. Därav ingår de i berättandet. TV4 anser att kritiken är inom gränsen för vad som är rimligt inom denna typ av journalistik, grävande journalistik och konsumentjournalistik i förhållande till typ av ansvarsfråga. KOMMENTAR FRÅN A A har getts tillfälle att kommentera TV4:s yttrande. Utöver det han redan anfört i sin anmälan framför han i huvudsak följande. TV4 påstår att programserien endast tar upp fall där entreprenören för det granskade bygget varit inblandad i fler byggen med stora problem samt där processen tyder på ett uppenbart bristande ansvarstagande gentemot kunderna. Detta visades inte i programmet. TV4 har endast visat en bekant (D) till familjen som var missnöjd med naturliga skarvar mellan sockelskivorna, samt detaljnivå på fakturorna (trots offert på fast pris). Sedan visade TV4 en traktorförsäljare där det fanns en bakomliggande garantitvist. A anför vidare att TV4 inte kontrollerade sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medgav. A anser att TV4 har valt att inte granska sakuppgifter som talar emot deras programidé. Information om att A:s firma startades år 2006 finns hos skattemyndigheten. Grundofferten som familjen fick var kostnadsspecificerad, det valde TV4 att bortse i från. Alla tilläggsbeställningar skedde sedan muntligen på löpande räkning. Det har dock inte B och C velat stå för i efterhand. TV4 kände till att

9/11 den första fakturan kom efter en dryg månad, ändå valde man att säga att den kom efter en vecka, för att B och C upplevde det som att den kom nästan direkt. Att använda terminologin plocka ut eller har fått gällande rotavdrag var enligt A som syfte att misskreditera hans firma. Rotavdraget var något som B och C använt för att betala A. Att ingen utgrävning av plintar under verandan skedde och att måttet på trappan inte överensstämmer med branschreglerna beror enligt A på att B och C hade specifika önskemål och inte ville bekosta ett dyrare alternativ. A övertalades till detta eftersom han är bror till B. A anser att TV4 inte gett honom en seriös chans till genmäle. A hänvisar till ett brev från TV4. Brevet innehöll följande. Jag vill dock vara tydlig med att informera om att skriftligt eller filmat genmäle kan komma att redigeras. Ansvaret för innehållet i programmet ligger hos TV4, d. v. s. det är de som ytterst bestämmer hur inspelat material ska användas. A anför att en jurist avrådde honom att besvara brevet då TV4 kan komma att använda allt som sägs eller skrivs på det sätt man tycker är lämpligt. Enligt A är det tydligt att TV4 inte är intresserad av information som inte stödde deras programidé. PROGRAMFÖRETAGETS SVAR PÅ ANMÄLARENS KOMMENTAR TV4 har getts tillfälle men avstått från att ytterligare bemöta anmälarens kommentar och vidhåller vad som angetts i yttrandet. AKTUELLA BESTÄMMELSER I det sändningstillstånd som gäller för programtjänsten TV4 finns inget krav på opartiskhet. TV4 ska utöva sändningsrätten sakligt (10 i sändningstillståndet). Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. TV4 ska före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet (10 tredje meningen i sändningstillståndet). TV4 ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat. Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten (12 i sändningstillståndet).

10/11 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Saklighet Ansvar för konstruktionsfel Granskningsnämnden konstaterar att paret och A var av olika uppfattning om ansvaret för och utförandet av olika delar av byggnationen. Sådana oklarheter kan ytterst endast prövas av allmän domstol. Det ankommer inte på granskningsnämnden att vid bedömningen av om programmet strider mot bestämmelsen om saklighet göra en rättslig bedömning av frågor om vem som enligt parternas avtal bär ansvaret för eventuella fel som uppstått vid renoveringen och om dessa utgör fel i rättslig bemärkelse, det vill säga om felen avviker från vad som avtalats eller från vad som i övrigt kan anses gälla. För TV4 gäller inte något krav på opartiskhet. Det förhållandet att programmet ensidigt utgick från parets uppfattning i frågan om ansvar för vad som uppgavs utgöra fel och att A framställdes i negativ dager innebär därför inte i sig att det kan anses strida mot de bestämmelser som gäller för TV4:s programverksamhet. Sammanfattningsvis kan sägas att de saklighetsinvändningar som anmälarna fört fram och som rör renoveringen och ansvaret för denna enligt nämndens uppfattning i huvudsak är hänförliga till att programmet utformats med utgångspunkt från parets uppfattning. Bilden av A som entreprenör Utöver kritiken mot A som gällde bygget hos A:s syster och hennes man innehöll programmet uppgifter och beskrivningar av A som entreprenör. Enligt nämndens mening framställdes A som en allmänt oseriös entreprenör. TV4 har i ärendet uppgett att programserien bara tar upp fall där entreprenören för det granskade bygget har varit inblandad i fler byggen med stora problem samt där processen tyder på uppenbart bristande ansvarstagande gentemot kunderna. Detta innebär enligt nämnden att en fuskbyggare enligt TV4 kännetecknas av att vara en systematiskt oseriös entreprenör. Frågan är vilket stöd TV4 hade för att förmedla bilden av A som en sådan entreprenör. Granskningsnämnden konstaterar att det ena exemplet som TV4 gav i programmet inte handlade om ett bygge. Det handlade om en utebliven betalning för en traktor. Det andra exemplet utgjordes av uttalanden från D om sprickor i en husgrund och om otydliga fakturor. Enligt granskningsnämndens uppfattning kan dessa två exempel inte utgöra tillräckligt stöd för att framställa A som en allmänt oseriös entreprenör. Nämnden noterar också att den återkommande byggexperten i programmet ansåg att A svarade rätt på de fiktiva kundernas frågor. Granskningsnämnden finner sammantaget att programmet i detta avseende strider mot kravet på saklighet.

11/11 Övriga saklighetsinvändningar Granskningsnämnden anser inte att anmälarnas övriga invändningar, som nämnden anser sig ha haft anledning att pröva, innebär att programmet strider mot kravet på saklighet. Respekt för privatlivet Nämnden konstaterar att programmet i hög grad fokuserade på A, som visades med namn och bild. Nämnden anser vidare att programmet innebar ett intrång i A:s personliga integritet. Det som sades hade dock en koppling till hans yrkesverksamhet, som var föremål för granskning i programmet. Nämnden anser därför att programmet inte strider mot bestämmelsen om respekt för privatlivet. Nämnden anser inte heller att programmet utgjorde något intrång i A:s dotters privatliv. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, K-G Bergström, Elisabet Bäck, Ingrid Carlberg, Maria Edström, Leif Hedman och Jan Holmberg efter föredragning av Johannes Wik. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Johannes Wik Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.