Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper

Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper Rapport för Naturvårdsverket Eva Ahlkrona, Anna Engdal, Michael Ledwith, Birgitta Olsson, Åsa Sehlstedt Maj 2010 M E T R I A I N G Å R I L A N T M Ä T E R I E T

M E T R I A I N G Å R I L A N T M Ä T E R I E T RAPPORT 2010-05-24 M10/01671.2 Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper För mer information kontakta: Birgitta Olsson (birgitta.olsson@lm.se) Metria Geoanalys Box 25154 104 51 Stockholm Besök: Karlavägen 108, plan 4 Tfn växel: 08-579 972 70 Fax: 08-579 972 80 Internet: www.lm.se

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål och förväntade resultat... 3 1.3 Dokumentets struktur... 3 2 INDATA SOM ANVÄNDS FÖR FLERA NATURTYPER... 5 2.1 Basinventeringen... 5 2.2 Ängs- och betesmarksinventeringen... 5 2.3 Höjddata - lutning... 6 2.4 Topografiska kartan... 6 2.5 Vegetationskartan... 6 2.6 Naturgeografiska regioner... 6 2.7 Biogeografiska regioner... 7 2.8 Geologiska indata... 7 2.9 GSD Marktäckedata... 7 3 GENERELLA BEARBETNINGSMETODER... 8 4 HAV... 9 4.1 Ingående naturtyper... 9 4.2 Sammanställning av befintliga underlag... 9 4.3 1110 Sublittorala sandbankar... 9 4.4 1130 - Estuarier... 10 4.5 1140 Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten... 10 4.6 1150 - Laguner... 11 4.7 1160 - Stora grunda vikar och sund... 11 4.8 1170 Rev... 12 4.9 1180 Submarine structures made by leaking gases... 12 4.10 1610 Rullstensåsöar i Östersjön... 12 4.11 1620 Skär och små öar i Östersjön... 13 4.12 1650 Smala vikar i Östersjön... 13 5 SÖTVATTEN... 14 5.1 Ingående naturtyper... 14 5.2 Sammanställning av befintliga underlag... 14 5.3 Sjöhabitaten: 3110, 3130, 3140 och 3150... 15 5.4 3160 Dystrofa sjöar och småvatten... 15 5.5 Vattendragshabitaten: 3210, 3220 och 3260... 16

2 6 GRÄSMARKER... 17 6.1 Ingående naturtyper... 17 6.2 Samtliga naturtyper... 17 7 FJÄLL OCH BRANTER... 18 7.1 Ingående naturtyper... 18 7.2 Sammanställning av befintliga underlag... 18 7.3 Metod... 18 8 SKOGAR... 20 8.1 Ingående naturtyper... 20 8.2 Sammanställning av befintliga underlag... 20 8.3 9010 Västlig taiga... 21 8.4 9020 Borenemoral ädellövskog... 21 8.5 9030 Skogar på landhöjningskust... 22 8.6 9040 Fjällbjörkskog... 22 8.7 9050 Näringsrik granskog... 23 8.8 9060 Åsbarrskog... 23 8.9 9080 Lövsumpskog... 24 8.10 9110 Näringsfattig bokskog... 24 8.11 9130 Näringsrik bokskog... 25 8.12 9160 Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog... 25 8.13 9170 Ek-avenbokskog av måratyp... 26 8.14 9180 Ädellövskog i branter... 27 8.15 9190 Näringsfattig ekskog... 27 8.16 91D0 Skogsbevuxen myr... 28 8.17 91E0 Svämlöskog... 28 8.18 91F0 Svämädellövskog... 29 9 SAMMANSTÄLLNING... 30 10 RESULTAT OCH LEVERANSFORMAT... 32 10.1 Leveransmedia... 32 10.2 Utbredningskartor... 32 10.3 Statistik... 35 10.4 Kartbilder i pdf... 36 10.5 Dokumentation... 37 REFERENSER... 38

3 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund För att dimensionera (och senare genomföra) uppföljningen av Natura 2000 - naturtyper behövs ett underlag för att i tillräckligt hög grad träffa de naturtyper som ska följas upp. Till detta behövs kartor som visar kända förekomster av naturtyperna, men också sannolikhetskartor som anger var det är mer troligt att naturtyperna kan gå att hitta, men ännu inte är kända. För vissa naturtyper (de som är fler till antal och areal) finns som regel redan någon slags (tillräckligt bra) väntevärdesriktiga data för naturtypens yttäckning i en biogeografisk region. För naturtyper med färre antal kända förekomster är det svårare att träffa tillräckligt mycket av naturtypen genom ett stickprov i hela landskapet. Uppföljningen kommer i stället riktas mot kända platser, i vissa fall kompletterat med platser där det är högre sannolikhet att naturtypen förekommer. Det är därför viktigt att skilja på kända platser och potentiella. 1.2 Mål och förväntade resultat Underlagen och analyserna ska bidra till att förslaget till uppföljning kan riktas kostnadseffektivt mot områden där det är mer sannolikt att naturtypen förekommer. När en naturtyp är ovanlig men det ändå går att peka ut områden där den potentiellt förekommer (t.ex. att svämädellövskog kan förekomma i lövskog intill vattendrag) så redovisas det som potentiell förekomst. Utifrån beskrivningen hur den potentiella ytan tagits fram kan en sannolikhet bedömas. I förlängningen kan det vara aktuellt att använda resultaten som grund för Sveriges rapportering till EU om vilken yta och utbredning naturtyperna har inom vårt territorium, men detta är underordnat att resultaten ska ge en bra grund för att rikta uppföljningen effektivt. Troligen kommer också mer utförliga analyser vara motiverade för i alla fall vissa naturtyper inför rapporteringen 2013. Här är det också värt att nämna att en yta i naturen ibland kan uppfylla definitionerna för flera olika naturtyper samtidigt. Inom ett estuarium (1130) kan det t.ex. finnas rev (1170). Estuariets yta är hela området, och inkluderar alltså revets yta.

4 1.3 Dokumentets struktur Detta dokument är uppbyggt på följande sätt. 1. Inledning 2. Generella indata Här beskrivs de indata som används mer generellt inom flera olika naturtypsgrupper. 3. Generella bearbetningsmetoder 3. Detaljerad beskrivning per naturtypsgrupp En beskrivning av generella bearbetningsmetoder som används. I detta kapitel beskrivs det detaljerat för varje naturtyp hur utbredningskartan kan skapas och vilka indata som används. 4. Resultat En sammanfattning av leveransen. 5. Referenser

5 2 INDATA SOM ANVÄNDS FÖR FLERA NATURTYPER 2.1 Basinventeringen Basinventeringen som projekt beskrivs i rapporten Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden (referens 1) och en beskrivning av basinventeringens data finns i rapporten Data från Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden (referens 6). För detta uppdrag så används data från basinventeringen både för att skapa säkra förekomster och potentiella förekomster. Basinventeringens data delas upp i följande grupper (se även Tabell 1): Metod 10: Granskade data Data som har kontrollerats i fält eller granskats av länsstyrelsen. Denna grupp av data skapas genom att välja samtliga polygoner i basinventeringen som har följande värden i attributet STATUS 1 (granskad), 2 (reviderad naturtyp), 11 (granskad vid skrivbordet), 12 (besökt i fält) eller 13 (inventerad i fält). Metod 11: Flygbildstolkade data naturtyp Data från basinventeringen som har flygbildstolkats till en naturtyp där ingen granskning eller ytterligare bearbetning av data har skett. Detta urval sker genom att välja alla ytor som har ett värde i attributet TOLKARE och där attributet STATUS inte är 1, 2, 11, 12 eller 13. Metod 12: Flygbildstolkade data samlingskoder Data från basinventeringen som har flygbildstolkats till en så kallad samlingskod vilket betyder att flygbildstolkaren har angett att en yta är någon av ett antal naturtyper. Urvalet skapas genom att välja alla flygbildstolkade data som har samlingskoder där någon av de aktuella naturtyperna ingår. Attributet TOLKARE ska ha värde. Metod 13: Underlagsmaterial Data från basinventeringen som kommer från underlagsmaterial och inte har granskats eller bearbetats av länsstyrelsen. Ett urval sker av de förekomster som har fått en naturtypskod eller samlingskod. 2.2 Ängs- och betesmarksinventeringen Data från den sk Ängs- och betesmarksinventeringen används för att ta fram gräsmarkshabitaten. Dessa data är insamlade i fält under perioden 2002-2008 (i huvudsak 2002-2004). Metoden beskrivs i referens 3. Data från Ängs- och betesmarksinventeringen delas upp i följande metoder: Metod 20: Naturtyp Ytor som vid fältbesök har kodats till en naturtyps som täcker 100% av ytan.

6 Metod 21: Mosaik Ytor som vid fältbesöket har angetts till mosaik. För dessa ytor så lagras naturtypen och den procentuella täckningen. 2.3 Höjddata - lutning Från rikstäckande 50 m höjddata beräknades lutning (slope), används som stöd för vissa naturtyper. 2.4 Topografiska kartan Den topografiska kartan innehåller följande ytinformation som kan användas i detta sammanhang: Övrig öppen mark Innehåller t ex betesmark men även gårdsplaner, vägbankar mm. Vatten Innehåller allt vatten (marint, vattendrag och sjöar). Alvarmark Främst på Öland och Gotland Skog Innehåller skog med en krontäckning > 30%. Kalfjäll Fjällbjörkskog 2.5 Vegetationskartan Vegetationskartor finns för ett antal områden i Sverige (fjällen, Norrbottens län, Värmland län, Västmanlands län och Jämtland län). Data från vegetationskartan kodas om till natura-naturtyper enligt den metod som används i basinventeringen (referens 7). Vegetationskartans data delas upp i metoder enligt följande: Metod 50: De ytor som vid översättningen av vegetationskartan har klassats som en natura-naturtyp. Metod 51: De ytor som vid översättningen av vegetationskartan har klassats som en samlingskod. 2.6 Naturgeografiska regioner Naturgeografiska regioner enligt en indelning som Nordiska ministerrådet tagit fram kan vara aktuellt att använda ifall ytterligare analyser ska genomföras.

7 2.7 Biogeografiska regioner För indelning i biogeografiska regioner så har underlag som levererats från Naturvårdsverket använts. Indelningen i regionerna Alpin, Boreal och Kontinental används för terrestra naturtyper. För de marina naturtyperna används en kompletterande indelning i Baltisk och Atlantisk region. Den indelningen har gjorts baserat på ett underlag som levererades från Naturvårdsverket. 2.8 Geologiska indata Geologiska data har använts för visuell betraktelse. Eventuellt skulle geologiska data kunna bidra ifall ytterligare analyser ska genomföras. För fjällhabitaten används geologiska data när basinventeringens fjällhabitatkarta togs fram. 2.9 GSD Marktäckedata GSD Marktäckedata har använts för att generera ett skikt med gräsmarker, se avsnitt 6.2. Detta levereras som ett generellt gräsmarksskikt eftersom det innehåller ett stort antal förekomster.

8 3 GENERELLA BEARBETNINGSMETODER 3.1 Erase för att ta bort överlapp mellan ytor När naturtypsskiktet för en naturtyp skapas så används kommandot Erase i ArcGIS för att säkerställa att det inte finns överlapp mellan ytor som kommer från olika indata. Kommandot fungerar som en kakform där ett gis-skikt används för att ta bort alla data som överlappar i ett annat skikt, se illustration i Figur 1. Detta tillvägagångssätt medför att överlappande ytor inte förekommer inom ett GIS-skikt, däremot ger det upphov till flera små ytor slicar något som kommer att finnas kvar. Figur 1. Illustration hur kommandot Erase i ArcGIS fungerar. Den generella prioriteringsordningen mellan de nationella skikt som används är (högst prioriterat överst): 1. TUVA 2. Basinventeringen 3. Biotopskyddet 4. Nyckelbiotopsinventeringen 5. Vegetationskartan 6. KNAS

9 4 HAV 4.1 Ingående naturtyper Kod Namn 1110 Sublittorala sandbankar 1130 Estuarier 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 1150 Laguner 1160 Stora grunda vikar och sund 1170 Rev 1180 Submarine structures made by leaking gases 1610 Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation 1620 Skär och små öar i Östersjön 1650 Smala vikar i Östersjön 4.2 Sammanställning av befintliga underlag 4.2.1 Natura 2000 naturtyper Den potentiella nationella utbredningen för vissa kustnära Natura 2000 naturtyper har tagits fram av Metria i tidigare projekt (Axelsson 2003, Axelsson 2004 samt Törnqvist och Wennberg 2007). De naturtyper som togs fram var Estuarier (1130), Laguner (1150), Stora grunda vikar och sund (1160) samt Skär och små öar i Östersjön (1620). Utbredningen av naturtyperna togs fram genom GISanalyser enligt kriterier som finns beskrivet i rapporterna ovan. De underlag som användes kom från projektet SAKU; Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö (Naturvårdsverket 2006). 4.3 1110 Sublittorala sandbankar Ett underlag som beskriver utbredningen av sublittorala sandbankar bedöms kunna skapas med hjälp av djupinformation (Sjöfartsverkets djupkartor) och information som används enligt avsnitt 4.2.1. Att genomföra dessa analyser och skapa en databas bedöms ta ca 15 arbetstimmar.

10 4.4 1130 - Estuarier 4.4.1 Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1) 4.4.2 Metoder och analyser Metod 102: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. I attributfältet kommentarer anges vilka tveksamheter som framkommit i tolkningarna, t ex om objektet helt eller delvis kan vara ett annat habitat. Metod 103: Objekten är tagna från GSD Marktäckedata (se Törnqvist och Wennberg 2007). Dessa objekt bedöms som säkra förekomster. Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. 4.4.3 Kvalitetsbedömning Objekten avgränsar grunda områden i anslutning till flod- och åmynningar. Objekten från Marktäckedata är kontrollerade av respektive länsstyrelse och bedöms därmed som säkra förekomster. De resulterande objekten från GISanalysen har kontrollerats mot ortofoton men bedöms som potentiella förekomster. Vid jämförelse med objekt som är inventerade inom basinventeringen är de GIS-framställda objekten generellt sett vidare avgränsade. Det är därmed möjligt att arealen av naturtypen är något överskattad. Sammantaget bedöms emellertid underlaget utgöra en rimlig uppskattning av naturtypens utbredning. 4.5 1140 Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att skapa en nationell översikt för denna naturtyp. En idé som snabbt utvärderades visuellt var att använda topografiska kartans osäker strandlinje för att hitta de strandlinjer där det fanns grunda sandbottnar. En visuell kontroll visade att denna typ av strandlinje används där vass/myrmark gör att strandlinjen varierar. En mer omfattande analys kan kanske ge ett bättre underlag. I så fall ett urval där osäkra strandlinjer, längs kustlinjen där det inte finns angränsande myr. Detta urval av strandlinjer ska sedan ytbildas. Tidsuppskattning för att ta fram ett förfinat underlag, ca 1-2 arbetsdagar.

11 4.6 1150 - Laguner 4.6.1 Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1) 4.6.2 Metoder och analyser Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. Metod 103: Objekten är tagna från GSD Marktäckedata (se Törnqvist och Wennberg 2007). Dessa objekt bedöms som säkra förekomster. Metod 104: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Metoden skiljer på helt avsnörda och delvis avsnörda laguner vilket anges i attributfältet kommentarer. Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. 4.6.3 Kvalitetsbedömning Objekten avgränsar grunda, skyddade, oexploaterade vattenområden med en storlek på högst 30 ha, helt eller delvis avsnörda från havet. Objekten från Marktäckedata är kontrollerade av respektive länsstyrelse och bedöms därmed som säkra förekomster. Resultatet av GIS-analysen har kommenterats av tre länsstyrelser (O, M och AB) samt har kontrollerats mot inrapporterade arealer inom några Natura 2000-områden. Analysen av helt avsnörda laguner (glo-sjöar) riskerar att inbegripa sjöar som allt för länge varit avsnörda från havet. Analysen av delvis avsnörda laguner tenderar att överskatta antalet objekt men underskatta arealen. Vid flacka kuster och landhöjningskuster tenderar GIS-analysen att, generellt sett, underskatta arealen av objekten. Objekt som är påverkade av exploatering har tagits bort genom att ta hänsyn till ett exploateringsindex baserat på förekomst av bryggor, tätorter, industrier samt hamnområden (se Smedberg 2006). Sammantaget bedöms underlaget utgöra en rimlig uppskattning av naturtypens utbredning. 4.7 1160 - Stora grunda vikar och sund 4.7.1 Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1)

12 4.7.2 Metoder och analyser Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. Metod 105: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. Om något objekt inkluderar ett objekt av naturtypen laguner så har detta angetts i attributdatafältet kommentarer. 4.7.3 Kvalitetsbedömning Objekten avgränsar stora (minst 20 ha) skyddade, relativt grunda vikar och sund. Förekomst av rika bentiska växt- och djursamhällen har inte bedömts. Inte heller har begränsat inflytande av sötvatten påverkat avgränsningen. Det ursprungliga skiktet är emellertid attributsatt med olika parametrar som beskriver det potentiella inflytandet av sötvatten. Områden med kraftig påverkan av sötvatten bedöms som estuarier och har raderats från detta skikt. Om objekt som bedömts som laguner ingår i något objekt så är detta angett i attributdatafältet kommentarer. GIS-analysen tenderar att överskatta arealen av naturtypen och inkludera vikar med lite för hög exponering för att kunna hysa en hög biodiversitet, framförallt längst väst- och sydkusten. 4.8 1170 Rev Ett underlag som beskriver utbredningen av rev bedöms kunna skapas med hjälp av djupinformation (Sjöfartsverkets djupkartor) och information som används enligt avsnitt 4.2.1. Att genomföra dessa analyser och skapa en databas bedöms ta ca 15 arbetstimmar. Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in. 4.9 1180 Submarine structures made by leaking gases Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att skapa en nationell översikt för denna naturtyp. I basinventeringen finns inga förekomster. 4.10 1610 Rullstensåsöar i Östersjön Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att snabbt skapa en nationell översikt för denna naturtyp. De underlag som finns från SGU har granskats men är för grova för att användas. Att använda SGU:s grova underlag och komplettera med en visuell tolkning av flygbilder bör fungera, men Metria kan inte ge någon tidsuppskattning för detta. Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in.

13 4.11 1620 Skär och små öar i Östersjön 4.11.1 Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1) 4.11.2 Metoder och analyser Metod 101: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. Ytor med säkra förekomster från basinventeringen raderades (ERASE) från naturtypsunderlaget från GIS-analysen. Dessa två underlag lades sedan ihop (MERGE) till ett slutgiltigt underlag. 4.11.3 Kvalitetsbedömning Utbredningen av naturtypen enligt den tidigare genomförda GIS-analysen har kvalitetsgranskats av länsstyrelsen och fanns då vara av god kvalitet. Analysen visade sig ha fångat många relevanta områden men upplevdes ibland som lite för snäv. Några län har exempelvis lagt till ytterligare kala skär i mer skyddade områden. Vissa frågetecken fanns för naturtypens utbredning i Norrbottens län. Underlaget användes i sin helhet inom basinventeringen. Enligt Wennberg m. fl (2008) är resultatet av GIS-analysen väl korrelerat till definitionen av habitatet. Eventuella osäkerheter är främst förknippat med utbredningen av undervattensdelen av habitatet. Objekt som getts säkerhetsklassen sannolik förekomst i det levererade naturtypsskiktet, baserat på att de tagits fram genom GIS-analys, kan därmed anses ha relativt hög sannolikhet för förekomst av naturtypen. 4.12 1650 Smala vikar i Östersjön I en rapport från Stockholms universitet så har ett antal vikar pekats ut som potentiella förekomster av detta habitat. Dessa vikar kan digitaliseras för att skapa ett underlag. Arbetstid för att göra detta ca 8 timmar. Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in.

14 5 SÖTVATTEN 5.1 Ingående naturtyper Kod Namn 3110 Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation 3160 Dystrofa sjöar och småvatten 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 5.2 Sammanställning av befintliga underlag 5.2.1 Metod 301: GIS-analys av humösa sjöar Kartering av humösa sjöar har genomförts genom att välja alla sjöar i fastighetskartan < 10 hektar där den omgivande marken till mer än 50% är myrmark. Denna analys genomfördes rikstäckande 2007, ett antal områden har utelämnats eftersom fastighetskarta saknades där. Det har inte genomförts någon komplettering för detta uppdrag. En komplettering med de områden som saknas beräknas ta ca 20 timmar. 5.2.2 Metod 302: Vattendragsklassificering Inom basinventeringen har det genomförts en klassificering av vattendrag baserat på fastighetskartan och ett underlag från SMHI som beskriver vattendragsordning och vattenföring (se referens 5). Denna klassificering genererade följande klasser: 3210 Vattendragsordning >= 4 eller flöde >= 20 m3/sek 3220 Vattendragsordning < 4 och Flöde < 20 m3/sek 3260 Vattendragsordning < 4 och Flöde < 20 m3/sek Ovan eller nedan barrskogsgräns. Ovan barrskogsgräns. Nedan barrskogsgräns.

15 Vattendragen i fastighetskartan valdes ut och tilldelades naturtyp baserat på SMHI:s klassificering ovan. Denna klassificering har gjorts heltäckande för ett antal vattendrag vilket betyder att vattendragen finns klassificerade oavsett hur gränserna för de skyddade områdena går. 5.2.3 Metod 303: Vattendragsklassificering, utanför skyddade områden Den klassificering som beskrivs i avsnittet ovan har gjorts för samtliga vattendrag enligt röda kartan. GIS-data är i form av linjer och innehåller samtliga vattendrag i Sverige. 5.3 Sjöhabitaten: 3110, 3130, 3140 och 3150 För dessa klasser har data från Basinventeringen valts ut, se avsnitt 2.1. Potentiella förekomster kan tas fram genom analyser av vatten i topografiska kartan som sammanlagras med geologiska data och eventuell ett urval av naturgeografiska regioner. Tidsuppskattning 15-20 timmar. 5.4 3160 Dystrofa sjöar och småvatten 5.4.1 Underlag De underlag som används är: 2.1 Basinventeringen 5.2.1 Metod 301: GIS-analys av humösa sjöar 5.4.2 Metoder och analyser Samtliga förekomster i underlaget Metod 301: GIS-analys av humösa sjöar kodas som 3160 (metod 301) sedan adderas alla förekomster från basinventeringen med aktuell metod (10-14). För de förekomster som överlappar varandra så behålls basinventeringens förekomster. 5.4.3 Kvalitetsbedömning Analysen av humösa sjöar bygger på fastighetskartan och den geometri som finns där, vilket generellt sätt är en bra geometri. Analysen genomfördes 2007 och det saknas data för ett antal områden där fastighetskartan inte fanns 2007. I det fall myrområdet närmast sjön är väldigt smalt så är myren sannolikt inte karterad i fastighetskartan och dessa förekomster är inte med i urvalet. Säkerhetsmässigt bedöms samtliga förekomster som säkra förekomster.

16 5.5 Vattendragshabitaten: 3210, 3220 och 3260 5.5.1 Underlag De underlag som används är: 2.1 Basinventeringen 5.2.2 Metod 302: Vattendragsklassificering 5.2.3 Metod 303: Vattendragsklassificering, utanför skyddade områden 5.5.2 Metoder och analyser Vattendragsklassificeringen enligt beskrivningen i avsnitt 5.2.2 har genomförts för de flesta skyddade norrländska älvarna (lista namnen). Utanför de skyddade områdena har vattendragsklassificeringen enligt avsnitt 5.2.3 lagts in. 5.5.3 Kvalitetsbedömning Inom de skyddade områdena så har geometrin för vattendragen korrigerats efter bästa möjliga underlag och dessutom har i flera fall granskningar skett från länsstyrelsen, alternativt har flygbildstolkning skett. Utanför de skyddade områdena är data hämtat från röda kartans indelning av vattendragen vilket är en väldigt schematisk redovisning. Samtliga vattendrag har bedömts som potentiella habitat och de potentiella habitat som redovisas med metodkoden 303 ses som grova uppskattningar. De potentiella förekomsterna kan sannolikt förbättras genom att använda databasen för biotopkartering längs vattendrag som kommer att vara klar hösten 2010. Det finns ett överlapp mellan basinventeringens kartering och metod 303. Detta överlapp är väldigt svårt att komma åt med enkla GIS-bearbetningar.

17 6 GRÄSMARKER 6.1 Ingående naturtyper Kod Namn 2320 Torra sandhedar med ljung och kråkbär i inlandet 2330 Inlandssanddyner med öppna gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräs 4010 Fukthed med klockljung 4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen 6110 Basiska berghällar 6120 Sandstäpp 6210 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen 6230 Artrika stagg-gräsmarker nedanför trädgränsen 6270 Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen 6280 Kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtssamhällen 6450 Nordliga översvämningsängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6520 Höglänta slåtterängar 6530 Lövängar 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 8240 Karsthällmarker 9070 Trädklädda betesmarker 6.2 Samtliga naturtyper Som underlag har Jordbruksverkets Ängs- och betesmarksinventering använts, se beskrivning i avsnitt 2.2. Ytterligare ett skikt gräsmarker levereras. Detta innehåller alla förekomster från Svenska Marktäckedata som är betesmark eller naturlig gräsmark vilket är väldigt många förekomster. Detta skikt kan kombineras vidare med naturgeografiska regioner, höjddata, förekomst av vatten/våtmarker etc för att skapa mer potentiella förekomster för några av gräsmarkstyperna. Uppskattad tidsåtgång 3-5 dagar beroende på ambitionsnivå.

18 7 FJÄLL OCH BRANTER 7.1 Ingående naturtyper Kod Namn 4060 Rishedar ovanför trädgränsen 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen 6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen 6170 Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen 7240 Artrika alpina rikkärrssamhällen med brokstarr/svedstarr 7320 Palsmyrar 8110 Silikatrasmarker 8120 Kalkrasmarker 8210 Klippvegetation på kalkrika bergssluttningar 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar 8340 Permanenta glaciärer 7.2 Sammanställning av befintliga underlag 7.2.1 Basinventeringens fjällhabitatkarta Inom basinventeringen så gjordes en fjällhabitatkarta där vegetationskartan, fjällvegetationskartan, geologisk information och en satellitbaserad klassning (GSD Marktäckedata) lades ihop för att skapa naturtyper enligt indelningen för Natura 2000. 7.2.2 Basinventeringens data I de fall det finns granskade data eller fältkontrollerade data från basinventeringen så används dessa. 7.3 Metod Utbredningskartorna för fjällhabitaten är framtaget från två källor. Dessa är BIDOS och fjällhabitatkartan. Eftersom det finns ett överlapp mellan dessa två dataset har de delar av fjällhabitatkartan som täcks av BIDOS, maskats bort. I BIDOS finns data av olika ursprung, såsom flygbildstolkat data, underlagsmaterial från fjällhabitatkartan samt underlagsmaterial från andra databaser, såsom vegetationskartan, fastighetskartan och vägkartan, med komplement från ängs- och betesinventeringen och våtmarksinventeringen.

19 BIDOS-uttaget har gjorts heltäckande i de delar som sammanfaller med fjällhabitatkartan. Därutöver ingår resten av de områden som delvis täcks av fjällhabitatkartan. Utöver detta ingår områden där något fjäll- eller bergshabitat förekommer utanför fjällkedjan. I habitatet 7320 Palsmyr ingår även data från vegetationskartan. Följande grupperingar har gjorts för att skapa de enskilda utbredningskartorna: Habitat Ingående koder från basinventeringens data (N2000A) 4060 4060 4000 4840 6825 4080 4080 4000 4880 6150 6150 6815 6170 6170 6815 7240 7240 7320 7320 8110 8110 8810 8120 8120 8810 8210 8210 8212 8820 8930 8932 8220 8220 8221 8820 8930 8931 8230 8230 8231 8232 8840 8930 8931 8340 8340 9040 9040 I den ursprungliga fjällhabitatkartan fanns en klass som innehöll vide nedanför barrskogsgränsen. Denna typ är inte ett eget habitat och grupperades ursprungligen ihop med samlingsklassen 6820 Obestämd fuktig naturlig gräsmark/hed nedanför barrskogsgränsen. I samband med att länsstyrelserna utvärderade fjällhabitatkartan, fanns kommentarer från såväl Västerbottens som Norrbottens län att det verkade finnas för lite av habitatet 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen. En kontroll gjordes därför mot vägkartans fjällbjörkskog och kalfjäll och en del av dessa ytor överfördes till kod 4080. Kommentar: Många av de genuina fjällhabitaten finns sprida i Skåne och Halland, detta är givetvis felkodade ytor, men det har inte gjorts någon redigering av dessa.

20 8 SKOGAR 8.1 Ingående naturtyper Kod Namn 9010 Västlig taiga 9020 Boreonemoral ädellövskog 9030 Skogar på landhöjningskust 9040 Fjällbjörkskog 9050 Näringsrik granskog 9060 Åsbarrskog 9080 Lövsumpskog 9110 Näringsfattig bokskog 9130 Näringsrik bokskog 9160 Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog 9170 Ek-avenbokskog av måratyp 9180 Ädellövskog i branter 9190 Näringsfattig ekskog 91D0 91E0 91F0 Skogbevuxen myr Svämlövskog Svämädellövskog 8.2 Sammanställning av befintliga underlag 8.2.1 Nyckelbiotoper och biotopskydd Nyckelbiotoper (uttag september 2007) för SVO, Sveaskog, SCA, Holmen, Bergvik, Assi, Stift (Karlstad, Strängnäs, Västerås). Biotopskydd (uttag september 2007) 8.2.2 KNAS inom Oförändrad skog Skogsklasser enligt KNAS4 inom Oförändrad skog. Oförändrad skog, 25 m. Baseras på skikten: Storområdesprojektet, hela Sverige1975-2000. Fil: Storomr_helsv.img, 25 m. Valda attribut: oförändrad skog (4) och oklassad skog (5).

21 Hyggen från SVO, uttag 20071008. Om hygge sammanfaller med klass oförändrad skog (4) eller oklassad skog (5) i dataset ovan så togs dessa bort. KNAS baseras på: KNAS4 karteringen och klassning 3 som är heltäckande (utom fjällen). I skyddade områden är klassning 3 visuellt kontrollerad och vid behov korrigerad. I de skyddade områdena har den kontrollerade klassningen (klassning 4) ersatt klassning 3. 8.2.3 Övrigt I de initiala testerna användes Jordartskartan (1:1 miljon) för att potentiellt skilja näringsrika (bruna jordar) från näringsfattiga (podsol jordar). I leveransen finns inte denna information eftersom sambandet mellan basinventeringens relevanta klasser och jordartskartan inte var starkt. 8.3 9010 Västlig taiga 8.3.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1. Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 Ett underlag som är möjligt att använda är KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2. I dagsläget beslöt vi att inte inkludera detta skikt eftersom antalet potentiella ytor kommer att bli väldigt stort. Om inte underlaget baserat på nyckelbiotoper och biotopskydd anses tillräckligt så kan KNAS övervägas. 8.3.2 Metoder och analyser Det skikt som levereras innehåller endast förekomster inom basinventeringen. Att lägga till andra urval innebär att ett väldigt stort antal ytor blir potentiell västlig taiga. 8.4 9020 Borenemoral ädellövskog 8.4.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2. Underlag som potentiellt skulle kunna användas men inkluderades inte var Borenemoral region enligt skogens SUS-regioner (följer länsgränser).

22 8.4.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd, Äldre naturskogsartade skogar, Gamla hassellundar, Hassellundar och hasselrika skogar eller Mark med mycket gamla träd. Trädslag: Blandad ädel- och ordinär lövskog och Ädellövskog. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha. 8.4.3 Kvalitetsbedömning Nyckelbiotoper och Biotopskydd har en aktualitet av som bäst september 2007 eftersom uttaget gjordes då. 8.5 9030 Skogar på landhöjningskust 8.5.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 8.5.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Landhöjningsskog i något av fälten Beskrivning 1-6. Den svenska definitionen begränsar förekomst till längs kusten från Uppland och norrut. Ytor som ligger utanför detta område har inte tagits bort. 8.6 9040 Fjällbjörkskog 8.6.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Fjällhabitatkartan, Kapitel 7.2.1 Basinventeringens fjällhabitatkarta

23 8.6.2 Metoder och analyser Se avsnitt 7.3 Metod. 8.7 9050 Näringsrik granskog 8.7.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 Ett underlag som är möjligt att använda är KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2. I dagsläget beslöt vi att inte inkludera detta skikt eftersom antalet potentiella ytor kommer att bli väldigt stort. Om inte underlaget baserat på nyckelbiotoper och biotopskydd anses tillräckligt så kan KNAS övervägas. 8.7.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: ("DOMTRSL1" = 'GRAN' AND ("VIRKDEL1" = '1' AND "VIRKDEL2" = ' ') OR "DOMTRSL1" = 'GRAN' AND "VIRKDEL1" >= '5') AND ("Biotop1" = 'Barrnaturskog' OR "Biotop1" = 'Barrskog' OR "Biotop1" = 'Bäckdal' OR "Biotop1" = 'Kalkbarrskog' OR "Biotop1" = 'Kanjondal, kursudal' OR "Biotop1" = 'Källpåverkad mark' OR "Biotop1" = 'Lövrik barrnaturskog' OR "Biotop1" = 'Naturlig skogsbäck' OR "Biotop1" = 'Örtrika bäckdråg') AND NOT ( "Biotop2" = 'Bergbrant' OR "Biotop2" = 'Rasbrant' OR "Biotop2" = 'Ravin' OR "Biotop2" = 'Skog-myrmosaik' OR "Biotop2" = 'Tallmyr' OR "Biotop2" = 'Alsumpskog' OR "Biotop2" = 'Lövsumpskog' OR "Biotop2" = 'Ädelsumpskog' OR "Biotop2" = 'Åsgranskog') Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Kalkbarrskogar eller Urskogsartade bestånd av barrträd eller Äldre naturskogsartade skogar eller Örtrika bäckdråg. Trädslag: Granskog. 8.8 9060 Åsbarrskog 8.8.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 8.8.2 Metoder och analyser Metod 10: Basinventeringen Granskade data. Metod 11: Basinventeringen Flygbildstolkade data naturtyp

24 Metod 13: Basinventeringen Underlagsmaterial Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Åsgranskog i fält Biotop1 eller Biotop2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Åsgranskog i fält Biotopskydd. 8.9 9080 Lövsumpskog 8.9.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 8.9.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Alsumpskog, lövsumpskog eller ädellövsumpskog i fält Biotop1 eller Biotop2. Inte Landhöjningskust i fält Beskrivning 1-7. Sveaskog: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Biotoptyp. Holmen: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Biotop1. Bergvik: Sumplövskog i fält Biotopkara. Stift, Västerås och Strängnäs: Alsump och Lövsump i fält Biotoptyp. Stift, Karlstad: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Nbiotext1. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Alkärr, ädellövsumpskogar och örtrika sumpskogar i fält Biotopskydd och aspskog, björkskog, blandad ädel- ordinär lövskog, ordinär lövskog eller ädellövskog i fält Trädslag. 8.10 9110 Näringsfattig bokskog 8.10.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2. 8.10.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):

25 SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Bok. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Bokskog. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha. 8.11 9130 Näringsrik bokskog 8.11.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2. 8.11.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Bok. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Bokskog. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha. 8.12 9160 Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog 8.12.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1

26 KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2. 8.12.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Ek eller Avenbok Domtrsl2 eller 3 (om Avenbok i Domtrsl1): Ek Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Ekskog Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha. 8.13 9170 Ek-avenbokskog av måratyp 8.13.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2. 8.13.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Bergek Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Ekskog Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha.

27 8.14 9180 Ädellövskog i branter 8.14.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2. Rikstäckande lutning i grader, Kapitel 2.3 8.14.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: ädellövskog, ädellövnaturskog, sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1 eller Biotop2 och ravin, bergbrant, rasbrant i fält Biotop1 eller Biotop2. Sveaskog: ravin, bergbrant eller rasbrant i fält Biotoptyp och ädellövskog (----x) i fält TSL blandning. Holmen: ädellövskog, ädellövnaturskog, sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1 och rasbrant, bergbrant, eller bäck med branta sidor i fält Biotop2 eller Biotop3. Stift, enbart för Karlstad kunde information erhållas: ädellövskog, ravin, rasbrant, bergbrant i fält Nbiotext1 och ravin, rasbrant, bergbrant, ädellövnaturskog i fält Nbiotext2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Ras- eller bergbrant, ravinskogar i fält Biotopskydd och ädellövskog, blandad ädel- ordinär lövskog i fält Trädslag. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog och potentiell ädellövskog i områden med > 10 graders lutning. Dessa kriterier sattes baserat på 9180 i basinventeringen. Utsökning av ytor > 0,4 ha. 8.15 9190 Näringsfattig ekskog 8.15.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2.

28 8.15.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Ek eller Avenbok Domtrsl2 eller 3 (om Avenbok i Domtrsl1): Ek Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Ekskog Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha. 8.16 91D0 Skogsbevuxen myr 8.16.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 8.16.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: skog-myrmosaik eller tallmyr i fält Biotop1. Sveaskog: skog-myrmosaik eller tallmyr i fält Biotoptyp. Holmen: myrholmar i fält Biotop1. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Myrholmar i fält Biotopskydd. 8.17 91E0 Svämlöskog 8.17.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 8.17.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):

29 SVO: Allund, aspskog, lövnaturskog, lövrik barrnaturskog, sekundär lövskog, eller örtrik allund i fält Biotop1 eller Biotop2 och översvämningskog i fält Beskrivning 1 eller Beskrivning 2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Strand- eller svämskogar i fält Biotopskydd och aspskog, björkskog eller ordinär lövskog i fält Trädslag. 8.17.3 Kvalitetsbedömning Nyckelbiotoper och Biotopskydd har en aktualitet av som bäst september 2007 eftersom uttaget gjordes då. 8.18 91F0 Svämädellövskog 8.18.1 Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1 8.18.2 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Ädellövskog, ädellövnaturskog eller sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1 eller Biotop2 och översvämningskog i fält Beskrivning 1 eller Beskrivning 2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Strand- eller svämskogar i fält Biotopskydd och blandad ädel- och ordinär lövskog, bokskog, ekskog eller ädellövskog i fält Trädslag.

30 9 SAMMANSTÄLLNING Tabell 1. Sammanställning av metoder, naturtyper och klassificering. Metodkod Metod Naturtyper Klassificering 10 Basinventeringen, förekomster som är inventerade i fält eller på annat sätt granskade av länsstyrelsen. 11 Basinventeringen, flygbildstolkade förekomster (ingen ytterligare bearbetning). De koder som tolkats till en naturtypskod. 12 Basinventeringen, flygbildstolkade förekomster (ingen ytterligare bearbetning). De koder som tolkats till en sk samlingskod. 13 Basinventeringen, underlagsmaterial, ingen ytterligare bearbetning. 20 TUVA, Naturtyp. Ytor som vid fältbesökt karteras som naturtyp som täcker 100% av yta. 21 TUVA, Mosaik Ytor som vid fältbesök karterats som mosaik. Procentandelen anges som speciellt attribut. 30 SMD Gräsmarker. Ett urval ur SMD av klasserna betesmark och naturlig gräsmark 50 Översättning av vegetationskartan där det går att klassa en enskild naturtyp. 51 Översättning av vegetationskartan där det går att klassa till en samlingskod. Samtliga Flertalet Flertalet Flertalet Flertalet (gräsmark) Flertalet (gräsmark) Flertalet (gräsmark) Flertalet Flertalet Säker Säker Potentiell Potentiell Säker Säker Potentiell Säker Potentiell 101 GIS-analys av skär och små öar i Östersjön 1620 Potentiell 102 GIS-analys av estuarie 1130 Potentiell 103 Estuarier i Svenska Marktäckedata 1130 Säker 104 GIS-analys av laguner 1150 Potentiell 105 GIS-analys av stora grunda vikar och sund 1160 Potentiell 301 GIS-analys, humösa sjöar 3160 Säker 302 GIS-analys av vattendragsdata, sambearbetad med fastighetskartan för att få mer korrekta avgränsningar av vattendragen. 3210, 3220, 3260 Potentiell

31 303 GIS-analys av vattendragsdata, genomförd av SMHI och nationellt täckande. 3210, 3220, 3260 Potentiell 801 Fjäll och branter: Fjällhabitatkartan unik kod. 802 Fjäll och branter: Fjällhabitatkartan, samlingskod. Samtliga. Samtliga. Säker Potentiell. 901 Nyckelbiotoper, utsökning Skogsklasser Potentiell 902 Biotopskydd, utsökning Skogsklasser Potentiell 903 KNAS inom Oförändrad skog Skogsklasser Potentiell

32 10 RESULTAT OCH LEVERANSFORMAT 10.1 Leveransmedia Leverans sker som zip-filer via e-mail och för större filer via Lantmäteriets ftp-site. Vid uppdragets avslutande levereras en DVD med samtliga data och övrig dokumentation. 10.2 Utbredningskartor 10.2.1 GIS-skikt med utbredningskartor För varje naturtypsgrupp så består leveransen av en sk personlig geodatabas. Dessa går att använda i ArcGIS och även i Access. I den personliga geodatabasen finns en sk Feature class per naturtyp som ingår (se Ingående naturtyper i kapitel 4-8). För de naturtyper där utbredningen är både ytor och linjer finns det två Feature class. I Tabell 2 finns en sammanställning av de personliga geodatabaserna och vilka Feature class som ingår. Samtliga geodatabaser levereras i projektionen SWEREF 99 TM. Tabell 2. Sammanställning av personliga geodatabaser och ingående feature class. Personlig geodatabas Hav Sotvatten Gras Feature class 1110_yta 1130_yta 1140_yta 1150_yta 1160_yta 1170_yta 1610_yta 1620_yta 1650_yta 3110_yta 3130_yta 3140_yta 3150_yta 3160_yta 3210_yta, 3210_linje 3220_yta, 3220_linje 3260_yta, 3260_linje 2320_yta 2330_yta 4010_yta

33 Fjall Skog 4030_yta 5130_yta 6110_yta 6120_yta 6210_yta 6230_yta 6270_yta 6280_yta 6410_yta 6430_yta 6450_yta 6510_yta 6520_yta 6530_yta 8230_yta 8240_yta 9070_yta smd_gras 4060_yta 4080_yta 6150_yta 6170_yta 7240_yta 7320_yta 8110_yta 8120_yta 8220_yta 8340_yta 9010_yta 9020_yta 9030_yta 9040_yta 9050_yta 9060_yta 9080_yta 9110_yta 9130_yta 9160_yta 9170_yta 9180_yta 9190_yta 91D0_yta 91E0_yta 91F0_yta

34 10.2.2 Attribut Följande attribut finns i varje feature class: Tabell 3. Tabellen visar vilka attribut som finns för varje feature class, vilken typ dessa är och eventuella kodlistor. 10.2.3 Kodlistor Godkända värden för de kodlistor som används framgår av Tabell 4 och Tabell 1.

35 Tabell 4. Kodlistor som används och definierade värden. Koder för domänen metod framgår av Tabell 1. 10.3 Statistik En separat accessdatabas redovisar statistik för naturtyperna. Denna databas statistik.mdb har länkar till de personliga geodatabaserna och ett antal definierade frågor som gör det möjligt att få fram: total yta känd förekomst av naturtyperna per biogeografisk region. total yta potentiella förekomster av naturtyperna per biogeografisk region uppdelat i metod för framtagandet. Det finns en fördefinierad fråga per naturtyp (namnet är detsamma som naturtypens kod) som sammanställer arealen av säker och potentiell naturtyp inom de olika biogeografiska regionerna. Databasen använder sk länkade tabeller vilket betyder att statistikberäkningarna hämtar information från geodatabaserna. Om databaserna flyttas i filstrukturen så är det nödvändigt att uppdatera länkarna.

36 10.4 Kartbilder i pdf För samtliga naturtyper levereras en pdf-fil i A4-format som visar var naturtypens utbredning av kända respektive potentiella förekomster. Pdf-filen genereras i en upplösning av 300 dpi och redovisar förutom naturtypens utbredning en bakgrundskarta, de biogeografiska regionerna och de marina regionerna. Se exempel i Figur 2. Figur 2. Utbredningskartor levereras i form av pdf-filer för utskrift för i A4-format, upplösning 300 dpi.

37 10.5 Dokumentation Uppdragets utförande och leveranser dokumenteras skriftligt (denna rapport).

38 REFERENSER 1. Axelsson, S., 2003: Kartering av vissa kustbiotoper som utpekas I EU:s Habitatdirektiv. Rapport för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys. 2. Axelsson, S., 2004: Kartering av vissa kustbiotoper som utpekas I EU:s Habitatdirektiv - Estuarier. Rapport för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys. 3. Jordbruksverket, 2005: Ängs- och betesmarksinventeringen inventeringsmetod. Rapport 2005:2 4. Naturvårdsverket, 2006: Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö. Rapport 5591. 5. Naturvårdsverket, 2009: Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden 2004-2008, Rapport 5990, ISBN: 978-91-620-5990-2. 6. Naturvårdsverket, 2009: Data från Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden, Rapport 5907, ISBN: 978-91-620-5907-1. 7. Naturvårdsverket, Basinventering Specifikation av underlagsmaterial, Version 2.3. 8. Törnqvist, O. och Wennberg, S., 2007: Kartering och GIS-modeller av marina Natura 2000-habitat. Arbetsbeskrivning för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys. 9. Wennberg, S., Nöjd, A-L. och Lindblad, C., 2008: Mapping of marine Natura 2000 habitats in GIS a case study from the Stockholm archipelago and Archipelago Sea. Balance interim report no. 30.