DAGS ATT LYFTA PÅ LOCKET! INGEN SLÅR VÄL EN BLIND KVINNA? ELLER

www.kvinnofrid.nu DAGS ATT LYFTA PÅ LOCKET! INGEN SLÅR VÄL EN BLIND KVINNA? ELLER VÅLDTAR EN RULLSTOLSBUREN KVINNA? Kerstin Kristensen 20161103

Agenda Vad är våld? Våldets omfattning normaliseringsprocess konsekvenser Vad utmärker våld i nära relation? Våld med fokus: kvinnor med funktionsnedsättning Vilja veta och agera - att ställa frågan Fallbeskrivning Anmäla eller inte anmäla 2

Motstånd och medvetenhet En känsla av obehag inför ämnet Känner skuld Maktlöshet Provocerande Viktigt lyssna med öppet sinne 3

Plattform Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948 Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, 1979 Konventionen om barnets rättigheter, 1989 Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993 Torontodeklarationen, WHO om våld mot äldre, 2002 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2006 BrB, SoL, LSS/FSB, HSL Fjärde jämställdhetsmålet, 2006 Sol 5 kap 11 2007 Föreskrifter och allmänna råd 2014 4

Förskrifter och Allmänna råd SOSFS 2014:4 5 kap. Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer, utredning enl. 11 kap. 1 SoL - Allmänna råd I ärenden som gäller våldsutsatta vuxna, den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld 5

6 SoL 5 kap11 - Brottsoffer Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Källa: www.riksdagen.se

7

Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 8

Bilder säger mer än 1000 ord Spaning på jämställdheten fokus ord och bilder 9

Kvinnor och män = jämställda? 10

11

12

Spaning på ordens betydelse Motsatser? Kvinna och Man Kvinnlig och Manlig Inger Rydström,Göteborgs Stad 13

Synonymer i Word Kvinnlig Feminin Moderlig Mjuk Manlig Maskulin Viril Manbar Karlaktig Karavulen Kaxig Stolt 14 14

Feminin Kvinnlig Förkvinnligad Vek Fruntimmersaktig Maskulin Maskulinum Manligt genus Kraftfull Mansperson Manlig Viril 15 15

Vek Mjuk Smidig Svag Bräcklig Späd Veklig Känslig Lättrörd Ömtålig Böjlig Rank Klen Fragil Kraftlös Kraftfull Kraftig Effektiv Resolut Maskulin Viril Potent Kärnfull Mustig Märgfull Stark Myndig 16 16

Fortsatt spaning. Motsatser trygg otrygg lycklig olycklig Fungerar inte alltid orolig rolig otymplig tymplig Oprovocerat våld? 17

18 Har du mött någon som varit utsatt för våld i en relation? Granne, anhörig, arbetskamrat, omsorgstagare Varifrån har du fått din kunskap?

Åtal och allmänt åtal Åtal innebär att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Allmänt åtal betyder att åklagaren väcker åtal för samhällets räkning. Detta innebär att den utsatte inte själv behöver anmäla Om brottsoffret inte vill medverka i utredningen kan brott är det svårt bevisa brott 19

Vad är våld? Makt? Vanmakt? Blint våld? Varför? Vem? När? 20

21 Våld är en maktutövning Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får personen att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Fritt översatt från Per Isdal, Alternativ til Vold Meningen med våld, Gothia förslag 2001

Hjul med våldshandlingar Funktionshinderrelaterat Ex. Flytta på rullatorn Fysiskt Ex. Sparkar, Slag, Bett, Knuff in i väggen Ex. Ingen hjälp med nedre hygien, Försummelse Ingen medicin För lite mat Makt och Kontroll Ex. Isolering, Inte få sova, Nedvärderande attityd Psykiskt Ex. Måste be om pengar Skriva på lån.. Ex. Tvingas göra som i porrfilmen, Ha sex inför andra Ekonomiskt Sexuellt 22

Vilket våld, mer eller mindre konkreta handlingar 23

Hjul med våldshandlingar Försummelse Tore vill ju bara vara hemma Jag kan väl läsa dina emails Funktionshinderrelaterat Kaffekoppen, skyller på Siri Datorn i källaren har inget talprogram, Köpa ny dator Makt och Kontroll Fysiskt Datorn i hallen, snubblar Psykiskt Jag kan väl inte följa med, det vet du ju Roa dig du Sitt still Ekonomiskt Sexuellt 24

25 Misshandel, BrB 3 kap. 5 Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

26 Vad definieras som brottsligt? (RPS mars 2013) Att slå sin partner eller 96 % Att sparka sin partner eller barn 95 % Att säga jag ska slå ihjäl dig till sin partner eller barn 86 % Att örfila sin partner eller barn 85 % Att avskärma sin partner eller barn från omvärlden Att upprepade gånger kalla sin partner eller barn för misslyckad, tjock etc. 81 % 63 % Att knuffa sin partner eller barn 60 %

Olika handlingar flera lagstiftningar Funktionshinderrelaterat SOL, LSS, olaga hot, misshandel Fysiskt Misshandel, mord, fridskränkning, dråp, SOL, HSL, Försummelse LSS, oaktsamhet Makt och Kontroll Olaga hot, skadegörelse, Psykiskt överträdelse av kontaktförbud, Stöld, bedrägeri, urkundsförfalskning Sexuellt tvång, våldtäkt, sexuellt ofredande Ekonomiskt Sexuellt 27

28 Fridskränkning, BrB 4 kap. 4a Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 lagen (1988:688) om kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse i lägst nio månader och högst sex år.

Så frågan är - skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind eller synsvag? 29

Våldets normaliseringsprocess Eva Lundgren m.fl. 30

Vad utmärker våld i nära relation VEM? VAR? NÄR? HUR? Någon hen känner Oftast i hemmet Upprepat under en längre tid Flera olika typer av våld DESSUTOM: Gärningspersonen stannar kvar på brottsplatsen Ingenting hen pratar om 31

En annan Siri? - särskilt utsatta grupper Lika men ändå olika Levnadsvillkor Utsatthet Konsekvenser Behov av olika stödinsatser LHBTQ Kvinnor i hederskontext Äldre kvinnor Kvinnor med annan etnisk bakgrund Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor i missbruk Unga kvinnor 32

33 Omfång - notera, lite olika frågeställningar och definitioner Slagen dam (2001) (urval motsvarande Sveriges kvinnor, generell fokus mäns våld) 46 procent, efter 15 år Dubbelt Utsatta damer? (2010) (urval ur Slagen dam, de med funktionsnedsättning fokus mäns våld) 50 procent, efter 15 år Vi är många (2004) (urval kvinnor med psykisk ohälsa) 70 procent, någon gång i livet OFREDAD (2013) (urval hälften av män och kvinnor över 65 år på Gotland) Kvinnor: 16 procent Män: 15 procent Våld och hälsa (2014) (urval motsvarande Sveriges kvinnor och män, generell) Kvinnor: 46 procent allvarligt våld, någon gång i livet Män: 38 procent allvarligt våld, någon gång i livet

Kvinnor i missbruk 34

Äldre kvinnor 35

LHBT 36

Kvinnor med annan etnisk bakgrund 37

Unga kvinnor 38

Kvinnor i patriarkal miljö 39

Särskilt utsatta grupper med fokus funktionsnedsättning Missbruk Ålder Äldre Unga Hedersrelaterat våld och förtryck Utländsk bakgrund LHBTQ 40

It is a right to live a life without violence! (q) Recognizing that women and girls with disabilities are often at greater risk, both within and outside the of violence, injury or abuse, neglect or negligent treatment, maltreatment or exploitation. from the preamble in CRPD

Kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med andra kvinnor Undersökningar i Europa, Australien och Nordamerika har visat att över hälften av kvinnorna med funktionsnedsättning har upplevt fysisk misshandel jämfört med en tredjedel av kvinnor utan funktionsnedsättning. (min översättning) In-depth study on all forms of violence against women FN (2006) 42

43 Män med funktionsnedsättning jämfört med andra män När det gäller män med omfattande rörelse- eller psykiska funktionsnedsättning är oftare utsatta inomhus och någon de känner jämfört med män i totalbefolkningen. Brå 2007 Skillnaderna gentemot män i totalbefolkningen kan antas bero på dessa gruppers särskilda vårdberoende, vilket innebär att de mera sällan rör sig i de miljöer där män ofta utsätts för våld. NCK 2013 Fokus sexuellt våld visar en drygt fyra gånger högre risk att utsättas jämfört med män utan funktionsnedsättning

44 Tabell * I den totala summeringen dubbelt Dubbelt utsatta och Slagen slagen ingår erfarenheter av hot, fysiskt och sexuellt våld dam Våldserfarenheter efter 15 års ålder* - Utanför en sexual relation* utsatta damer? dam 50% 46% 42% 30% - Av en pojkvän 25% 15% - Av en make/sambo* 8% 11% - Av en tidigare make/sambo* Våldserfarenheter innan femton års ålder* 37% 35% 41% 31% Slagen dam (2001) Dubbelt utsatta damer (2010)

45

Särskild utsatthet Beroende Osynlighet Utsatthet Sårbarhet Varierar med andra faktorer, såsom individernas ålder samt typ och grad av funktionsnedsättning.

47

Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning (HANDU, 2007) 14 procent, en eller flera gånger fått fysiska skador av våld från män 18 procent tvingats delta i en sexuell aktivitet inte ville delta i 33 procent uppgav att de har erfarenhet av hot, våld eller sexuella trakasserier 33 procent har funderat på att ta livet av sig 48

49

50 Blinda och synskadade kvinnor (HANDU, 2007) Nästan alla med synskada uppgav att de någon gång fått oönskad sexuell uppmärksamhet av en man Var fjärde har varit med om att någon man tagit i dem på ett sexuellt sätt mot deras vilja, t.ex. genom att ta tag i, hålla fast, kyssa eller krama

Citat teckenspråk Ritade tecken som stöd: Polis 51

Brå 2007 Bland döva personer däremot uppgav männen en högre utsatthet än kvinnorna, elva procent jämfört med åtta procent. Det framgick också att kvinnor framför allt utsattes för våld i bostäder och män framför allt på offentliga platser Det tar upp till sju gånger så lång tid för en döv kvinna att lämna en förövare jämfört med en hörande kvinna 52

Grundenhjulet 53

Kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (HANDU, 2007) 43 procent har varit utsatta för sexuella övergrepp av män de inte har haft sexuellt förhållande med 26 procent har haft en pojkvän (ej bor ihop) som våldfört eller tvingat sig på henne på något sätt Prostitutionsliknande handlingar Sex för att få en relation och bekräftelse Sex i utbyte mot något materiellt såsom cigaretter, godis etc. Sex för att få pengar Kuosmanen J & Starke M 2011 & 2013 54

Bomb 55

Vi är många - kvinnor med psykisk ohälsa 70 procent någon gång i livet varit utsatt för fysiska, sexuella, psykiska övergrepp och/eller ekonomiskt utnyttjade 54 procent hade utsatts i barndom 63 procent hade utsatts efter 16 års ålder 31 procent hade utsatts under senaste året Källa: Bengtsson-Tops, RSMH 2003 56

57

58

Utmaningar kopplade till relationer och funktionsnedsättning Fokus 15, MHCF/En hemlighet känd av många, V. Svensk 2011 Inget kön och därmed asexuella.. Utgår från att de tillhör normen Möjligheten att uttrycka sin sexualitet Omsorgsgivares inställning Att fritt kunna välja könsidentitet/könsuttryck Möjlighet till privatliv (institutioner/leva med PA) Bli ihop, dansa, ta med någon hem Föräldraskap Tillgång till information om sexuell och reproduktiv hälsa, Ex. sex- och samlevnadsundervisning. Borgifta 59

60

Funktionsnedsättning Beroende Saknar stöd från omgivningen Skuldbelägger sig själv Mindre nätverk Långt liv med våld Fler förövare Rädsla för att inte bli trodd... Svårigheter att fly och ålder. Beroende Saknar stöd från omgivningen Skuldbelägger sig själv Mindre nätverk ju äldre Långt liv med våld Fler förövare Äldre tiders normer Tills döden skiljer... 61

Uppbrottstrappan utifrån Holmberg C. & Smirthwaite G. (TGV nr 35 (2-3) 2014) Generellt Personer med funktionsnedsättning Brist på kunskap/tillgänglighet, information/skyddat boende. Men inte kan väl han, Inte han som är så trevlig. Tänk om jag inte kan få det stöd som jag behöver. Rädsla för ex. värre våld hot att döda nära och kära. Rädsla Bemötande Många är beroende av andra i sitt dagliga liv. Känslomässigt, ekonomiskt, och materiellt. Högre grad arbetslösa, beroende sociala aktiviteter. Hindras umgås, alltid hem direkt efter jobbet osv. Vana vid att människor tar i hårt vart går gränsen? Uppfattas som "normalt", både av utövare/utsatt. Skuldbelägger sig.. jag är inte så lätta att leva med. Känner skuld och skam över att "tillåta sig bli Normalisering Beroende Isolering Skuld och skam 62

Lika men olika - större likheter än skillnader utsätts av andra än sin partner utsätts för försummelse och funktionshinderrelaterat våld fått sin funktionsnedsättning pga. våld assistansanordnare och arbetsgivare könlösa och därmed asexuella... 63

64

Tillgängliga Kvinnojourer? Projekt EJA tillgänglighetsinventerade 58 av 68 Unizons kvinnojourer med boende: 27 procent har möjlighet att ta emot en kvinna beroende av rullstol 68 procent har möjlighet att ta emot en kvinna med ledarhund Extern personal? 70 procent positiva att ta med personlig assistans 50 procent positiva ta med hemtjänstpersonal 65

Jourers erfarenhet av en stödsökande med funktionsnedsättning Rörelse 79 procent Hörsel 26 procent Syn 36 procent Kognitiv 81 procent Psykisk 86 procent Intellektuell 67 procent Astma/Allergi 62 procent 66

Projekt EJA rekommenderar Kommuner/Kvinnojourer/Tjejjourer Ta fram ett dokument/ handlingsplan för åtgärder för att möjliggöra att jouren kan ta emot en våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning Strategi gällande personal på det skyddade boendet Hemtjänst; hur göra? 67

Projekt EJA rekommenderar Länsstyrelsen Sprid kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning lokalt och regionalt Skapa en gemensam handlingsplan i länet Bidra till att länet har minst ett tillgängligt skyddat boende 68

VILJA VETA OCH AGERA 69

70 Från lagändring till föreskrifter behov av ökad kompetens! 2007 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor förtydligande av nämndens ansvar 5 kap. 11 SoL 2011 VÅLD Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Våld i nära relation Föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4 (M och S)

Socialtjänst Personal som arbetar på äldreboenden, inom hemtjänsten, i verksamheter för personer med funktionsnedsättning, dagverksamheter, inom missbruks- och beroendevården, på HVB etc bör ha kunskap om våld och andra övergrepp för att kunna uppmärksamma att en person är våldsutsatt och se till att hon eller han för hjälp för sin våldsutsatthet. Våld. Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer (2016) sid 77 71

Vad hindrar folk att agera?... Youtube 72

Varför inte agera vid misstanke Personal uppger bl.a. Tidsbrist Tycker att det är privat/integritetskränkande Tänk om jag har fel Har ingen rutin/handlingsplan/utbildning Rädda att väcka den björn som sover Rättsfria zoner 73

FÖR ATT KUNNA GE STÖD MÅSTE DET PRATAS OCH FRÅGAS. 74

Förskrifter och Allmänna råd SOSFS 2014:4 Hälso- och sjukvården Vårdgivaren bör avgöra när och hur personalen i hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver vård och omvårdnad. Socialtjänsten Socialnämnden bör avgöra när och hur personalen i nämndens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp. 75

Bör ställa frågor Mödrahälsovården bör ställa rutinfrågor om våld, och alla kvinnor som söker psykiatrisk vård bör tillfrågas om sina erfarenheter av våld. Socialstyrelsen rekommenderar även att frågan om våld tas upp i samtliga ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin. Att vilja se, vilja veta och att våga fråga vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet (2014) 76

Fråga! Forskning visar att de flesta tycker att det är bra att någon frågar Jämlikt fråga alla! Få börjar prata spontant, men berättar om man frågar Väljer själv om hen vill svara Tydligt budskap visar att vi har kunskap och villighet! Fråga när ni är ensamma Motivera varför du frågar Definiera vad du menar med våld Förebered dig på vad du ska göra med svaret 77

Inte viktigast att fråga på rätt sätt utan att fråga! Undvik varför - frågor Helst öppna frågor - de inleds med frågeord Hur skulle...? Vad har...? Vilka tankar? : Hur gick det till? - eller med en inbjudan Berätta Beskriv 78

Linda 23 år Linda är 23 år och jobbar på Samhall. Hon flyttade till ett särskilt boende där det finns flera personer med intellektuell funktionsnedsättning. Varannan helg åker hon på besök till sina föräldrar. Hemma bor henne bror kvar och familjens golden retriever som heter Tuffen. Hon älskar att kela med Tuffen. När hon kommer tillbaka till sin bostad en söndag är hon sig inte riktigt lik. Personalen har noterat detta vid flera tillfällen. När de tidigare frågat Linda om något har hänt, har hon inte svarat eller sagt att det inte är något. Denna söndagen är hon mycket uppriven och kastar omkring saker i sitt lägenhet. Hur skulle du göra vid detta tillfälle om du var personal? 79

80

Afsoon Prata 2 och 2 Hur visade Afsoon att hon varit utsatt? Vad kunde Caroline ha gjort? a) I köket? b) I dörren? c) Efter att hon åkt? 81

Verktyg för att börja prata om våldserfarenheter. 82

Samtalsmatta 83

Om någon berättar Ta dig tid att lyssna utan att avbryta var tydlig med att du tror på vad som sägs underdriver oftast är det något du inte förstår fråga! Be hen själv formulera sina behov av stödinsatser informera om att det finns stöd och hjälp Var tydlig med att förövaren är ansvarig för våldet att hen utsatts för ett brott Riskbedömning Förmedla hopp och möjligheter 84

Många får aldrig tillfälle att berätta hur de har det om du inte vågar fråga 85

Fallbeskrivning 1. 2 och 2 2. Läs ert fall 3. Reflektera tillsammans 4. Notera hur ni tänker/resonerar 5. Klar? Läs den andra fallbeskrivningen 86

Redovisning - Fallbeskrivning 1. Hitta en person i den andra gruppen att redovisa din fallbeskrivning för 2. A börjar redovisa hur ni tänkte/ resonerade 3. B redovisar hur ni tänkte/resonerade 87

Sammanfattning Inte en lösning! Har olika kompetens och det är olika för olika omsorgstagare Fråga Anmälan? Behov av rutiner Veta vart hänvisa och hur samarbeta 88

Hinder inte vet vart man ska hänvisa kvinnan vidare och hur man ska hantera den information man fått. Källa: Arbetsgrupp mot våld i nära relation inom Länsstyrelsen Skåne 89

90 Social dokumentation Löpande arbetsanteckningar eller rapportböcker Vad ska skrivas i journalen? Avvikelser från det normala Faktiska omständigheter Utan värderingar Skriv! Viktigt som stödbevisning Bra att ha vid behov att bryta sekretess

Social dokumentation Sonja är rullstolsburen och gift med Kurt sedan många år. Mona arbetar som Sonjas personliga assistent. Det har hänt några gånger att när Mona är utanför ytterdörren, att hon har hört oväsen inifrån lägenheten. Hon har bl.a. hört Kurt skrika och gapa. Skulle Mona dokumenterat detta? I så fall vad/hur? Vid ett tillfälle hade Kurt även fortsatt med sitt arga beteende när Mona kommit in i lägenheten. Och vid ett tillfälle uppträder Kurt även hotfullt mot Sonja. Mona upplever att situationen känns obehaglig. Skulle Mona dokumenterat detta? I så fall vad/hur? Idag när Mona kommer dit, uppträder Kurt så hotfullt mot Sonja så att Mona känner att hon måste gå emellan för att skydda Sonja. Då knuffar Kurt undan Mona och ger Sonja en örfil. Vad tycker du att Mona ska göra just i detta tillfälle, här och nu? 91

När det bara återstår att fundera kring att anmäla? Vad gäller? Lex Sarah resp. HSL Vid misstanke anmäla! Polisanmäla Sekretesslagstiftningen Riskanalys via polisen/socialtjänst Riktlinjerna Vad står det i riktlinjerna Underlåtenhet att anmäla 92

Att anmäla eller avslöja brott Underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja brott som är å färde, det vill säga brott som är på väg att ske eller som planeras kan i vissa fall vara straffbart enligt 23 kap. 6 BrB. ur Sällan Sedda 93

94 Riktlinjer/Rutiner/Checklista Befogenheter och skyldigheter Förhållningssätt & handläggning Information Tillgänglig? Vilket stöd finns? Lista på telefonnummer och ansvariga Tillgängligt skyddat boende? Färdtjänst?

95 Förhållningssätt och handläggning? Konsultativ rådgivning Inom kommunen ex. Kvinnofridsansvarig Kvinnojour/Tjejjour/Brottsofferjour Kvinnofridslinjen Vid misstanke eller konstaterat våld - fråga! Om hen säger ja, det händer ofta Hen förnekar våld Hen bekräftar våld, men vill inte att en gör något Dokumentation Att anmäla eller inte anmäla. Konsultativ rådgivning, SARA/PARTIARK Vill hen polisanmäla/gett samtycke Om hen inte vill, men du anser att du måste anmäla

Professionellt förhållningssätt Håll dig till ditt egna kompetensområde Ge tid och omtanke fråga och lyssna Gör en riskbedömning Social dokumentation Rutiner Tolk gärna telefontolk Rättsfria zoner 96

Medarbetare/kollega utsatt för våld i sin relation Om situationen är uppenbar Chef: Fråga rakt på sak om personen blivit slagen, knuffad, sparkad osv. Kunskap Jobbet en livlina Vid misstanke om våld/hot om våld, utifrån rehabutredning alternativt medarbetarsamtal Förberedelser Skriv ned konkreta händelser, så att du är väl förberedd då du får tillfälle att prata ostört med personen. Boka ett samtal med personen och hitta en lugn plats där ni på ett respektfullt sätt kan samtala utifrån det du ser och upplever. Boka in ett nytt möte för att följa upp samtalet 97

www.kvinnofrid.nu JOBBET EN LIVLINA när hemmet är en brottsplats kan arbetsplatsen vara räddningen www.kvinnofrid.nu/livlina

Frågor, tankar, funderingar? Referenser vill veta mer? www.nck.uu.se www.kvinnofrid.nu 99