Nyhet Testa AR! Förstärkt verklighet på sidan 35. SAMVERKAN TRAFIK MEDICIN Regler för utryckningsförare Nummer 2 2013 Årgång 12 Pris 49 kr SINGEL RESPONDER En ny sorts utryckningsenhet KRIMINELLA GÄNG Ett hot mot demokratin? MEDICINSKT STÖD Till ambulansbesättningar Andreas Wändahl är en av ambulanssjukvårdens projektledare bakom SAMS-projektet i Skaraborg. Foto: John Thorner www.s112.se Senaste blåljusnyheterna på nätet. Landet runt med 70 dagstidningar varje dag! SALSA I SKARABORG Ambulans och räddningstjänst larmas samtidigt!
Lättstyrd kommunikation Telium Pandora PCM förenklar arbetet i krävande situationer Telium Pandora är en flexibel kommunikationsplattform, som används i blåljusfordon för att samtidigt hantera t.ex. Tetra/Rakel, GSM och egna radionät. Nu har denna plattform blivit ännu smidigare genom Telium Pandora PCM en användarvänlig PC-applikation som gör att alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Därmed förenklas kommunikationen samtidigt som förarmiljön blir renare och mer trafiksäker. Telium Pandora PCM är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Föraren och vårdaren manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd intercom och kan även genomföra 3-partssamtal. Allt efter vad situationen kräver. AMBULANS POLIS SJUKHUS SOS ALARM hstd.se Tel 035-16 61 00 www.teliumsweden.se 2 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon SAMVERKAN 12 Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer ann-marie andersson, eva-lotta andersson, torvald brahm, eva dahl, linda solum, karin strand, helmut stark/rettungs-magazin och dag öhrlund. Formgivning Sven Åsheden och Josephine Öhrlund (praktikant). Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040-97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb... NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr... NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun... NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug... NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt... NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec... Ny utbildning för utryckningsförare Att köra lastbil och buss i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Lagen om yrkesförarkompetens som utfärdades av näringsdepartementet 2007-11-29 ska säkerställa att alla lastbils- och bussförare har den kompetens som är nödvändig för yrket. Lagen bygger på ett direktiv som är antaget av EU och gäller förare som utför gods- eller persontransporter med fordon som kräver körkortsbehörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE. Samma lag innehåller också krav på grundläggande trafikutbildning, som efter godkänt prov leder till ett yrkeskompetensbevis. Beviset gäller därefter i fem år. För att få ett nytt bevis krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning. Lagen gör däremot inga anspråk på att definiera begreppet yrkesförare. Och behörigheterna C, CE, D och DE betyder inte med automatik att innehavaren är yrkesförare. Transportstyrelsen menar att det leder fel att fundera på om en professionell förare av ett uttryckningsfordon är yrkesförare eller inte. Det finns en mängd andra yrken där man utför yrkesmässiga persontransporter eller kör mycket bil, som inte heller kan göras jämförliga med yrkesförare som omnämns i lagstiftningen ( 2007:1157, 2009:43). Kompetensbevis ett krav i Norge I Norge måste alla förare av ett utryckningsfordon inneha ett kompetensbevis. Kompetensbeviset utfärdas av Statens vegvesen som en nationell kod (160) i körkortet. Kompetensbevis och kod 160 i sitt körkort erhåller den förare som genomgått en grundläggande teoretisk och praktisk utbildning i utryckningskörning. Kompetensbeviset gäller därefter i fem år. För att förnya kompetensbeviset krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning, är under 70 år och kan uppvisa ett giltigt läkarintyg. Den som är mellan 65 och 70 år måste förnya kompetensbevis och läkarintyg varje år. Kravet är till stora delar, bortsett från utbildningens innehåll, identiskt med det svenska kompetensbevis som gäller för att få framföra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik. Nationellt kompetensspår Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) har tagit över stafettpinnen från Trafikverkets utbildningscentral och tänker nu driva det nationella kompetensspåret i egen regi. AKMC är en del av Akutsjukvården i Västerbotten, där det bedrivs forskning, projekt och utbildningar inom en rad profilområden. Ett profilområde handlar om att sprida ny kunskap till befintliga och blivande trafikinstruktörer runtom i landet. Pontus Albertsson, Med. Dr. och projektledare tror att detta kan vara ett sätt att driva frågan om nationell licens för utryckningsförare, i väntan på att myndigheterna ska ta ett initiativ i frågan, likt Norges Code 160. Läs mer ocm utbildningen på sidorna 24 och 25. Avslutningsvis önskar jag dig en spännande och intressant läsning! Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se SAMVERKAN 112 NR 2 2013 3
SAMVERKAN Innehåll 44 Höjda ben - lyft för HLR? 26 Intelligent olycks-app - som larmar 18 Vem är yrkesförare -definitionsmässigt? 28 Sven Moe i Duved - en av hjältarna 6 10 12 17 22 24 26 30 34 36 SALSA i Skaraborg - Samtidigt larm Singel responder - har allt utom bår IVPA föddes i Värmländska Torsby Ny utbildning för trafikinstruktörer Medicinskt stöd till ambulansbesättningar Intelligent olycks-app som larmar 112 Personalen kluvna till RLS Sven Moe i Duved - en av fjällens hjältar 18 Vem är yrkesförare - rent definitionsmässigt Aktörernas ansvar på en skadeplats 20 Trafikmedicin för utryckningsförare Händer bara andra - inte mig 38 40 44 48 50 Många lämnar sina arbeten - ALARM Hells Angels och Original Gangsters Forskning - Höjda ben ett lyft för HLR? Marknadsnyheter Marknadsnyheter 4 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
Trygghet - Ekonomi - Kvalitet För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård. Läs mer på: www.ambulansproduktion.se Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30 SAMVERKAN 112 NR 2 2013 5
Samverkan SALSA i Skaraborg Ambulans och räddningstjänst larmas samtidigt 6 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
Henrik Pettersson och Peter Andersson från Ambulanssjukvården samt Mikael Ingvarsson och Simon Rosén från Räddningstjänsten i Skövde rycker ut samtidigt vid larm om misstänkta hjärtstopp. Den enhet som når fram först inleder HLR. >> SAMVERKAN 112 NR 2 2013 7
>> Det framgångsrika SALSA-projektet som räddat många stockholmares liv vid plötsligt hjärtstopp når nu resultat även på mindre orter. Skaraborg är ett av de områden där en landsbygdsvariant SAMS provats sedan början av förra året. Samtliga räddningstjänstens 23 stationer har nu hjärtstartare och larmas parallellt med ambulans vid misstänkta hjärtstopp. SALSA står för Saving Lives in the Stockholm Area och har fördubblat antalet överlevande vid plötsligt hjärtstopp sedan projektet startades 2004. I Stockholm har såväl räddningstjänst som polis och andra aktörer, som privatpersoner med HLR-utbildning, varit inblandade och larmas vid misstänkta hjärtstopp. Under perioden 2004-2009 räknar man med att 50 personer räddades till livet tack vare de nya rutinerna. FAKTA: Kontaktpersoner i Skaraborg: Jan-Otto Andersson tfn 076-104 55 41 och Andreas Wändahl tfn 070-229 57 78. Men frågan är om man kan nå lika bra resultat i mindre tätbefolkade delar av landet. Därför har projektet SAMS ( Saving More lives in Sweden ) startats och är nu övriga landets försök att upprepa de positiva resultaten från Stockholm. Treårigt projekt Ambulanssjukvården i Skaraborg är en av aktörerna i SAMS-projektet som ska pågå under tre år, till att börja med. Under första halvan av 2012 etablerades samarbetet mellan ambulansen och räddningstjänsterna. De 23 räddningstjänsterna i Skaraborg har utrustats med hjärtstartare och personalen har utbildats i HLR. Vid misstanke om hjärtstopp larmar SOS Alarm ut både ambulans och räddningstjänst utan att värdera vem som har chans att komma först till platsen. Den enhet som sedan är först utför livräddande åtgärder med hjärt- lungräddning och hjärtstartare. Först vid hälften av larmen Räddningstjänsterna i Skaraborg utbildade under förra året sin personal i handhavande av hjärtstartare. Därefter har de blivit operativa för utlarmning vid misstänkt hjärtstopp. Än är det svårt att utvärdera vilka livräddande effekter SAMS har fått, materialet är ännu ganska litet, berättar en av projektledarna, Andreas Wändahl. Han är dock övertygad om att man når positiva resultat precis som i Stockholm. Här är förutsättningarna delvis annorlunda, med större avstånd och längre insatstider. Men vi ser ändå att insatstiderna förkortats när räddningstjänsterna involverats, berättar han. Av de 119 larm vid misstänkta hjärtstopp som kom under 2012 och början av 2013 och som både ambulans och räddningstjänst larmades till, handlade 74 om hjärtstopp. HLR utfördes vid 25 av dessa tillfällen. Det visar sig också att räddningstjänsten är först på plats vid ungefär hälften av larmen. I genomsnitt kommer räddningstjänsten fram åtta minuter före ambulansen, vilket ju är en viktig tidsvinst vid den här typen av larm då betydelsen av tidiga insatser är stor. Kommit för att stanna I september i år kommer mer utvärderingsresultat att presenteras. Då hålls en nationell SAMS-konferens i Skövde. Det blir ett av de första tillfällena då lite säkrare statistik från SAMS kan presenteras och kanske jämföras med SALSA-projektet. Andreas Wändahl tror att rutinerna vid misstänkta hjärtstopp kommit för att stanna. Det här kommer säkert att fortsätta på något sätt. Räddningstjänsterna är en fantastisk resurs som finns i varje kommun och som kan användas för att rädda fler liv. SAMS-projektet är ett samarbete mellan ambulanssjukvården och räddningstjänsterna runt om i landet, som fått stöd av Hjärt- och Lungfonden. På nationell nivå visar statistiken att 10 000 personer varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhusen. Av dem är det bara 500 som överlever. >> 8 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
BranddocKa KemdocKa överviktsdocka multitraumadocka YtBärgningsdocKa Övningsdockor för alla situationer! Kontakta oss gärna för mer information! www.karnag.se 08-630 10 00 www.stiernform.se Översiktssystem 360 Ett system för total översikt runt ditt fordon. Systemet består av fyra kameror och en kontrollbox. Systemet sammanflätar bilderna från kamerorna runt fordonet och genererar en översiktsbild i 360 utan döda vinklar. Utmärkt vid precisionskörning i trånga utrymmen, passager och i stora folksamlingar (ex. dagis, skolor & på olycksplatser). Kontrollboxen kan kopplas till befintlig monitor eller användas med Safedrivings original. Safedriving 24 AB har sedan 2006 inriktat sig på produkter för säker körning. Huvudsortimentet består av fordonskameror med ett brett utbud av backkameror, krankameror samt GPS-navigatorer. I sortimentet finns också en serie produkter för trådlös däcktrycksövervakning (TPMS / DTÖ). www.safedriving.se 040-30 30 24 190x130.indd 1 2013-04-09 14.53 SAMVERKAN 112 NR 2 2013 9
>> Det betyder att potentialen för att rädda fler liv är stor, förutsatt att man kan minska tiden fram till att HLR kan påbörjas. Tiden mellan hjärtstoppet och behandling med HLR eller hjärtstartare är den viktigaste faktorn för ökad överlevnad varje minut som kan sparas har stor betydelse. Utmaningen för SAMS-projektet har varit att överföra de goda resultaten från SALSA-projektet i Stockholm även till mindre städer och landsbygd. Räddningstjänsterna i Skaraborg består idag av fyra organisationer. 1. Räddningstjänsten Östra Skaraborg. Skövde, Mariestad, Tibro, Töreboda, Hjo, Karlsborg och Gullspång. 2. Räddningstjänsten Västra Skaraborg. Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga. 3. Räddningstjänsten Skara-Götene. Skara och Götene. 4. Räddningstjänsten Falköping- Tidaholm. Falköping och Tidaholm. Brandmannen Mikael Ingvarsson vid Räddningstjänsten i Skaraborg tar fram hjärtstartaren ur Bas1- bilen. HLR-larm ingår nu som rutin i räddningstjänstens beredskap. IVPA FÖDDES I VÄRMLÄNDSKA TORSBY för 21 år sedan Enligt Sveriges kommuner och landsting startades IVPA redan 1992 som ett glesbygdsprojekt i Torsby kommun, Värmlands län. Initiativtagare var dåvarande Räddningsverket. Syftet var tydligt. Att förbättra samverkan mellan ambulanssjukvård och räddningstjänst. Det fanns behov av ett mer organiserat samarbete framförallt ute på landsbygden. Projektet innebar att räddningstjänstens personal fick 15 timmars sjukvårdsutbildning. Efter utbildningen skulle brandmännen kunna utföra basala sjukvårdande åtgärder som att lägga en patient i framstupa sidoläge, skapa fri luftväg och stoppa blödningar. Allt för att patientens tillstånd inte skulle förvärras i väntan på ambulans. Räddningstjänsten i Torsby larmades ut, som IVPA-enhet, när det antogs att räddningstjänsten skulle komma fram till patienten före ambulanssjukvården. 1993 gjordes en utvärdering av Torsby-projektet och 80 IVPA-insatser detalj-granskades. Utvärderingen visade att räddningstjänstens personal var på plats i snitt tolv minuter före ambulans. Uppsala följde efter Samma år startades ett liknande projekt i Uppsala län. Deltidsbrandmän utbildades i basala första hjälpen-kunskaper och användes även där som en första insatsstyrka i väntan på ambulans. Erfarenheterna av detta projekt var mycket goda och efter kompletterande utbildningar i bland annat hjärtlungräddning (HLR) och regler kring tystnadsplikten utvidgades verksamheten till att bli en länstäckande organisation år 1995. Ett första steg mot IVPA-avtal Hösten 2000 tillsatte Sveriges kommuner och landsting (SKL) en arbetsgrupp som skulle se över och redovisa erfarenheter från Värmland och Uppsala där räddningstjänsterna, i samverkan med ambulanssjukvården, hade ryckt ut på sjukvårdslarm. Uppdraget resulterade i en rapport som gavs ut 2001 och som Socialstyrelsen ställde sig positiv till med det förbehållet att räddningstjänsten skulle syssla med första hjälpen-insatser och inte med hälso- och sjukvård. Olika lagar reglerar insatserna IVPA är enligt gällande lagar och regler hälso- och sjukvård. Regioner och landsting är huvudman och då gäller hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) för insatspersonal. Statlig och kommunal räddningstjänst regleras av en annan lag, (LSO) lagen om skydd mot olyckor. De livräddningsåtgärder som kan utföras av vanliga brandmän vid ingripande vid olyckor regleras däremot av nödrätten. Text: Sven Åsheden Källor: Arbetsdomstolen, Universitetet i Karlstad 10 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
Akut- och Andningsvårdsväska i nytt material Vattenavvisande och avtorkningsbart, bottentyget i kevlar. Flexi XL är akutväskan för den nya ambulanssjukvården. Den har två väggar för torra läkemedel samt en vägg för läkemedelsampuller. Väskan är utvecklad för att optimalt kunna packas och ergonomiskt bära det som behövs i den akuta situationen. Den kan även bäras som ryggsäck. Andningsvårdsväska som passar AGAs 3-liters lättviktsflaska och övriga befintliga flaskor. Ny bredare modell. Ergonomiskt och funktionellt utvecklad tillsammans med användare. Bärsystem med breda axelremmar och upphängninskrokar för ambulansbåren. Adolfsbergsvägen 31 168 66 BROMMA Tel.08-715 55 10 info@im-medico.se SAMVERKAN 112 NR 2 2013 11
Ambulanssjukvård MEDICINSKT STÖD till ambulansbesättningar Texter: Sara Gunnarsdotter Foto: Julia Lindemalm Morten Ljungdahl övergav blåljus och adrenalinkickar för telefonrådgivning från hemmet. Det börjar skymma under den korta bilresan mellan Lund och Malmö. Klockan närmar sig fem och Morten Ljungdahl, specialist i intermedicin och akutsjukvård, är på väg hem för att laga middag till familjen och för att arbeta ett 15 timmar långt pass som Regionalt läkarstöd, RLS, till den skånska ambulansen. 12 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
>> SAMVERKAN 112 NR 2 2013 13
>> Nästan omedelbart när bilen är parkerad utan för den stora villan i Limhamn utropar Morten Ljungdahl att det är så typiskt honom! Han har glömt två paket köttfärs, som han skulle ha till middagens pasta bolognese, i kylen på jobbet. Eftersom hans jourpass börjar om bara någon minut får hustrun Pia, som själv är sjuksköterska, göra en utryckning till närmaste matvarubutik och kompletteringshandla. Hon himlar lite med ögonen. Morten Ljungdahl börjar förbereda matlagningen medan han själv ringer jourpassets första samtal till en kollega på Region Skånes prehospitala centrum. Kollegan verkar blir lite förvånad över uppmaningen att vittja arbetsplatsens kylskåp på köttfärs.»ta det och gör en hakkeböf«, säger Morten Ljungdahl på sin svensk-danska. Annars ringer han inte alls från jourtelefonen eftersom det då blockerar linjen som ska vara till för ambulansteamen. Men nu var det nödfall. Totalt besvarade Morten Ljungdahl 39 samtal under sitt jourpass klockan 17 till 08. Efter midnatt ringde telefonen cirka en gång i halvtimmen. Läkar-Morten, RLS Morten Ljungdahl är telefonjour max fem gånger i månaden, men det är han som schemalägger de 15 20 kollegerna och ibland måste han därför själv ta de mest obekväma passen, som till exempel midsommarafton. Det firar vi inte i Danmark, så det blir dansken som får ta hand om de fulla svenskarna. Morten Ljungdahl hackar lök till köttfärssåsen när telefonen ringer första gången.»det är läkar-morten, RLS.«Anteckningarna gör han på bänken bredvid skärbrädan, på förtryckta formulär för bästa möjliga struktur. A4-papperet är också det som utgör patientjournalen. Helt analogt alltså.»feber?«, frågar Morten, sedan hummar han uppmuntrande många gånger innan det korta samtalet avslutas. Det var ett barn med astma som hade haft hosta och blivit blå om läpparna, men nu hade hon slutat hosta och det var bra. Det kändes som om det var okej att lämna hemma. Egentligen ganska vanligt, förklarar Morten Ljungdahl. Det går inte ens en minut innan telefonen ringer igen. Morten Ljungdahl har bara precis hunnit tvätta händerna och lyfta lökkniven innan han åter måste sätta på sig sin blue toothsnäcka och svara:»läkar-morten, det är RLS.«Morten Ljungdahl lyssnar uppmärksamt.»och han har ingen smärta? Nej, för min del går det bra«, säger Morten och upprepar hela sitt namn tydligt för inringaren. Trafikolycka, säger han när han lagt journalbladet underst i högen. Det är också vanligt. Det är halt i dag. Ibland kommer det tio samtal från samma olycka. Men de allra allvarligaste olyckshändelserna och sjukdomarna, de hör Morten Ljungdahl och hans RLS-kolleger sällan något om, för där behöver inte ambulanspersonalen tveka utan kör direkt till sjukhusets akutintag. De ringer om patienter som är skadade inte vill följa med ambulansen. I samband med alkohol eller olyckor när patienten blivit riktigt skadad, då blir de ofta rädda och vill bara hem. Morten Ljungdahl säger att man då får försöka övertyga patienten om att det inte är förnuftigt. Fungerar inte det kan man be om en vårdintygsbedömning. Svårt att kombinera Nu kommer hustrun med den nya köttfärsen. Lök, vitlök, bacon och färs fräser snart på spisen, och trots att den moderna köksfläkten arbetar effektivt letar sig aromatiska ångor ut i det luftiga köket. Matlagningen går i akuttempo. Metodiskt, noggrant och raskt. Parallellt ringer telefonen och Morten Ljungdahl frågar efter vitalparametrar, tidigare sjukdomar och läkemedel. Och ambulansnummer. Däremellan är han glad och avspänd. Men han säger att det vore svårt att arbeta kliniskt samtidigt. Att stå mitt i ett patientmöte och gå ifrån för att ambulansen ringer, och det kanske går 20 minuter för att fem ambulanser ringer på rad, det är inte bra att kombinera. Det är det som är så himla bra med RLS, att det är renodlat medicinskt stöd. Man ska akta sig för att blanda in levande patienter. Då ljuder en amerikansk siren, som i»spanarna på Hill street«. Jag tror att det är något av barnens leksaker, men det visar sig vara dörrklockan. Tidigare har Morten Ljungdahl sagt att han fått sin dos av blåljus, men jag undrar, jag. Det är Läkartidningens fotograf som kommer. Morten berättar att han vid ett tillfälle själv var tvungen att ringa ambulansen mitt under ett RLS-pass då hans son fått svårt att andas. >> 14 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
Regionalt läkarstöd i Skåne EZ GLIDE POWERTRAXX I många landsting finns inget formaliserat system då ambulansteamen behöver läkarstöd i sina bedömningar. I Skåne finns Regionalt läkarstöd, RLS ett slags bakjour dit ambulansteamen vänder sig för råd, stöd och ordinationer. 1981 köpte kirurgen Ove Grauers en bil och började, utan några tillstånd från sjukvården, åka runt kring Lund för att ge stöd åt ambulanspersonalen. Däremellan gjorde han hembesök. Han hade radion på hela tiden och så fort det hände något så åkte han ut med sin bil. Han gjorde det utan ersättning, men hembesöken fick han betalt för, berättar Poul Kongstad, som numera är verksamhetschef för Region Skånes prehospitala centrum. Fick inte tillstånd att ha blåljus Ove Grauers ville ha blåljus på bilen, men fick inget tillstånd från sjukvården som var lite avvaktande till hans verksamhet. Däremot kunde han regi strera in sin bil hos brandkåren i Lomma! Han var kompis med räddningschefen och fick blåljus på taket. 1988 hade Ove Grauers verk samhet blivit rumsren, han hade fått avtal med landstinget och så fick han också ytterligare en bil som bemannades med läkarkolleger som också arbetade utan ersättning för larmuppdragen. 2004 fattades ett regionbeslut om att det skulle finnas fyra prehospitala bilburna enheter med läkare och sjuksköterska som en förstärkning till ambulansen. Dessa fyra team skulle nu täcka hela Skåne och sorterade in under en egen förvaltning i Region Skåne. De prehospitala teamen skulle larmas samtidigt med ambulansen utifrån vissa kriterier, anropas av ambulansen eller åka ut om de själva bedömde att de behövdes utifrån larm de lyssnade på. Poul Kongstad var chefläkare under den perioden. Han säger att det fanns ett stort intresse och stor entusiasm från läkarna som gärna ville delta i verksamheten. Renodlad telefonsupport Nu kom vi i samma division som sjukhusen, som ju också har både läkare och sjuksköterskor. Vi hade plötsligt väldigt mycket diagnostisk kompetens prehospitalt. Tillsammans med de utmaningar som redan då fanns kring ökad vård av patienter i hemmet kände vi oss väl rustade för framtiden. Tyvärr blev det mycket turbulens kring verksamheten som efter ett politiskt beslut och en stor debatt i media lades ner 2008. Vi var mycket emot det och sa att vi måste ha kvar någon form av rådgivningsfunktion, säger Poul Kongstad. Så skapades Regionalt läkarstöd (RLS), som är en renodlad telefonsupport med en jourlinje av bemannad dygnet runt av läkare som bistår ambulansteamen med råd, beslut och specifika ordinationer. I gruppen som bemannar RLS ingår 15 20 läkare med varierande specialiteter. Alla RLS-läkarna jobbar vid sidan om sina ordinarie arbeten, och numera utgår arvode för insatsen. Alla måste certifieras för sitt uppdrag genom bland annat såväl muntligt som skriftligt test, ledarskaps- och triage-utbildning samt auskultation i ambulansen. Certifikatet måste förnyas varje år. Text: Sara Gunnarsdotter EZ GLIDE POWERTRAXX MAX 227 KG Trappstolen som tar dig ll nya höjder! Eldrivna larvfö er transporterar pa enten upp eller ned med bara en knapptryckning. Bä re arbetsmiljö för dig och tryggare för pa enten. ALLFA EUROPE PREMIUM Tillverkad i Sverige ALLFA EUROPE PREMIUM Världens mest exibla ambulansbår? Allfa Europe är den kompletta lösningen om du vill ha högsta kvalitet, multipla funktioner, högsta säkerhet, ergonomiska valmöjligheter utifrån situation, hög patientkomfort samt ett enkelt handhavande för personalen. Allfa Europe erbjuder en mångsidighet som gör den till Sveriges populäraste ambulansbår i akutambulanser. Har du provat Sidearm? Armstöd för Allfabåren 20 G MAX 300 KG TEL: 0520 420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se I dagsläget bedriver Falck Ambulans AB ambulanssjukvård i samtliga fyra Skåne-distrikten. Från och med den 8 september 2013 Distrikt 1. Sydvästra Skåne Malmö, Svedala, Trelleborg och Höllviken Distrikt 2. Mellersta Skåne Ystad, Hörby, Lund, Landskrona och Eslöv. Distrikt 3. Nordvästra Skåne Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Förslöv, Östra Ljungby och Perstorp Distrikt 4. Östra Skåne Kristianstad, Broby, Degerberga, Hässleholm, Osby, Simrishamn och Tomelilla. er sätt Fort k Falc r e t t ä forts 2015 /2 till 1 013 8/9 2 er sätt Fort Illustration: Sven Åsheden SAMVERKAN 112 NR 2 2013 15
>> Jag ringde SOS Alarm.»Ni måste skicka ut en ambulans så att han kan inhalera!«jag kunde ju inte sitta på akutmottagningen med ambulanstelefonen! Det ringer igen. Morten Ljungdahl svarar och lyssnar.»när det kommer igen så här så ska man misstänka en mer allvarlig infektion«, säger han och lyssnar vidare.»jag tycker faktiskt att hon ska till sjukhuset, hon är lite snabb i andningsfrekvensen också Jättebra. Tack, hej.«morten Ljungdahl säger att det där var en typisk RLS-patient som man misstänker har influensa igen efter att just ha haft det. Det kan vara en sepsis. Nio av tio gånger är det säkert ingenting, men hittar man den tionde så är det bra. Diskussionen gällde hur man skulle hantera ärendet. Kunde det vara lämpligt att lämna patienten hemma? Influensasymtom utanför influensasäsongen, då är det oftast allvarligt, men det är svårare nu mitt i influensasäsongen. Då får man försöka se till helheten. Samtal om hjärtstopp Det ringer omedelbart igen. Men Morten har just råkat hälla i en halv burk torkad basilika i köttfärssåsen. Han tar en tesked och rättar kvickt till sitt misstag, men hinner ändå svara.»det är Läkar-Morten, RLS.«Är bullarna färdiga? frågar Pia när maken avslutat samtalet. Ja, du får titta de skulle ha 6 minuter, svarar Morten. Köttsåsen är i alla fall färdig. Lilla Mathilde kommer in i köket. Hon är klädd i sitt blommiga nattlinne och bär på en tufsig gosekatt. Mathilde har varit hemma med feber i dag, och vill hellre spela datorspel än att äta mat. Det ringer igen. Morten Ljungdahls röstläge och talhastighet sänks något. Han bekräftar inringaren flera gånger innan samtalet är slut. Det var ett hjärtstopp som de fick avsluta. De ringde till mig för att höra om det är okej. De får ju lov att avsluta efter 30 minuter, men nu var det mindre än 30 minuter utan respons och vi kom överens om att det var rimligt att avsluta. Vi sätter oss för att äta. Tagliatelle, köttfärssås, tomatsallad och små baguetter. Innan Morten ens hunnit komma till bordet så ringer det igen. Elvin tittar lite efter sin pappa som nu går in och sätter sig på sängen i ett sovrum en bit bort för att inte störa middagen. Ibland är det jobbigt. När man pratar så går han iväg hela tiden. Ibland ringer det så ofta så att man knappt hinner träffa honom. Jobbigast tycker sonen att det är vid läggdags. Han får avsluta mitt i meningen om han läser en bok. Finns det kvällar då det inte ringer? frågar fotografen, som hade funderat på vad hon skulle tagit för bilder om det inte ringde. Nej, det finns det inte, säger Pia. Och det har blivit mycket mer, upplever jag i alla fall, fortsätter hon. I början var det bara någon gång, fyller Elvin i. Båda har rätt i sina iakttagelser. Antalet samtal till RLS ökar procentuellt mer än samtalen till SOS Alarm och antalet utryckningar. Ringer mycket till pappa.. Inget av barnen verkar tycka att det lockar att bli vare sig sjuksköterska eller läkare Mathilde vill bli frisör. Eller balettdansös. Hon tycker också att det ringer mycket till pappa. Nu kommer Morten och slår sig ner igen. Han har inte ens rört maten ännu. Man skulle kunna tro att jag har beställt dem till att ringa för att ni skulle komma, säger han, tittar på Läkartidningens utsända, och kastar i sig en stor tugga. Då ringer det igen. Danska och svenska yr om vartannat. Det verkar olika hur lätt ambulanspersonalen har att förstå Mortens idiom och ibland blir han extra tydlig. Morten kommer och sätter sig vid matbordet igen och kan nu fortsätta sin måltid. Men nu börjar övriga familjen bli klar. Tack för maten, far, säger Mathilde. Værsgo min skatt, säger Morten och den lilla tjejen tassar iväg ut i vardagsrummet till datorn.»spanarna på Hill street«- sirenen ljuder igen och Pias dotter Katarina kommer hem från dansrepetition på Malmöoperan inför»trollflöjten«. Hon ska vara fågel. Nu landar hon vid matbordet och gör honom sällskap. Det är aldrig roligt när man sätter sig ner för att äta och telefonen ringer tio gånger. Alla har hunnit äta. Man kommer ner till kall mat och får sätta sig och äta ensam, säger Morten. Pussel är som meditation Efter maten finns tid för lite pusslande. Det är Morten Ljungdahls sätt att varva ner. Ett helt förfärligt pussel! nästan ropar han glatt.»två systrar på terrassen«, Renoir, 1 500 bitar. En speciell pusselduk ligger på matsalsbordet under den stora designade taklampan. Det är som att meditera. Det är bra att lägga pussel när man har RLS, då står man bara där. Elvin brukar vara med. Kommer du ihåg den där lilla svåra där i hörnet, säger han. Där vi bara testade alla? Ja, Morten kommer ihåg. Och den där vid huvudet! Det var ett väldigt avancerat pussel det här, säger Morten. Och så ringer det igen. 16 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
Ambulanspersonal kluvna till RLS Ambulanspersonalen i Skåne tycker att det är bra att kunna ringa läkare vid osäkerhet, men är kritisk till att det finns ett krav på läkarkontakt vid»rutinsituationer Text: Sara Gunnarsdotter Om jag har en kille som har stukat handleden som jag vill lämna hemma, så måste jag lik förbaskat ringa doktorn hur säker jag än är. Vi tycker att det är lite tramsigt. Det kommer ju aldrig att bli föremål för inläggning. Det säger Rickard Uppenberg, ambulanssjuksköterska och huvudskyddsombud för Vårdförbundet hos Falck, som bemannar ambulansen i Skåne. Om ambulanspersonalen i Skåne beslutar sig för att inte ta med patienten till akutmottagningen, eller då patienten körs till en lägre vårdnivå än akutmottagningen, så måste de enligt de regionala riktlinjerna alltid ta kontakt med det regionala läkarstödet (RLS). Och vi förstår inte varför vi ska ringa till RLS och tala om att en patient har avlidit. Vi ska ringa RLS när patienten lämnas, och det inkluderar när patienten är död. Bagatellärende skapar kö Men Rickard Uppenberg säger att de gånger han är tveksam är det skönt att dela ansvaret för beslutet med någon. Det är jättebra med en speciell linje för oss, med en doktor som vet vilka vi är och vad vår yrkesgrupp kan och har för befogenheter. Det som är dumt är att det blir kö eftersom vi måste ringa även för bagatellärenden. Ett back-up-system när det är jättebråttom, företrädesvis när det gäller barn, vore bra. Rickard Uppenberg säger också att ibland när RLS rekommenderar att ambulansen ska ta in patienten till akutmottagningen, så ifrågasätter läkaren på akutmottagningen det. Det blir en schism mellan doktorerna som vi får stå mitt i. Ibland hade det varit bra om den doktorn som säger att vi ska åka in också hade fått ta hand om ärendet. Ambulanspersonalen ska också ringa om de frångår rutinen, till exempel avslutar HLR tidigare än 30 minuter utan resultat. Om det inte finns någon prognos att patienten skulle överleva, då vill vi avsluta på ett värdigt sätt, och vi tycker inte att det är ett värdigt sätt att en står och snackar i telefon med någon livlina när det är helt uppenbart vartåt det kommer att barka. Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet Den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård. Din partner i yrkeslivet. Läs mer på: www.vardforbundet.se under Min profession/yrke och Vård A-Ö/Ambulanssjukvård SAMVERKAN 112 NR 2 2013 17
Samverkan Vem är yrkesförare - rent definitionsmässigt? Är förare av utryckningsfordon hos polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård eller likvärdiga utryckningsenheter, med högre körkortsbehörighet - yrkesförare? För att finna ställen där uttrycket yrkesförare används har Transportstyrelsen hjälpt Samverkan 112 att maskinellt söka igenom Svensk författningssamling (SFS). Sökningen visar att uttrycket används i två författningar: 1. 2007:1157, Lag (2007:1157) om yrkesförarkompetens. 2. 2009:43, Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå. Lagen om yrkesförarkompetens som utfärdades 2007-11-29 av näringsdepartementet gör inga anspråk på att definiera begreppet yrkesförare. Vi menar att det, i fråga om användning av blåljus, leder fel att fundera på om föraren av uttryckningsfordonet är yrkesförare eller inte, säger Niclas Nilsson som är utredare på sektion vägtrafik vid Transportstyrelsen i Borlänge. Det finns en mängd övriga yrken där man utför professionella persontransporter eller kör mycket bil, som inte heller kan göras jämförliga med förare som omnämns i de två lagstiftningarna berättar Niclas Nilsson vidare. Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Lagen om yrkesförarkompetens ska säkerställa att alla förare har den kompetens som är nödvändig för yrket. Lag om yrkesförarkompetens Den svenska lagen innehåller bland annat krav på grundläggande utbildning, som efter godkänt prov leder till ett yrkeskompetensbevis. Yrkeskompetensbeviset gäller därefter i fem år. För att få ett nytt bevis krävs att föraren går en återkommande fortbildning. Lagen bygger på ett direktiv som är anta- Text: Sven Åsheden Polis på plats vid en långtradare som hamnat med släpet i diket vid Sövestad norr om Ystad under snöoväder. Foto: Johan Nilsson / SCANPIX 18 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
get av EU och gäller förare som utför godseller persontransporter med fordon som kräver körkortsbehörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE. Men behörigheterna C, CE, D och DE betyder inte med automatik att innehavaren är yrkesförare. Utryckningskörning i Norge För att få köra utryckningsfordon i Norge måste föraren inneha ett kompetensbevis för utryckningsförare. Kompetensbeviset utfärdas av Statens vegvesen som en nationell kod (160) i körkortet. Kompetensbevis och kod 160 i sitt körkort erhåller den förare som genomgått en grundläggande teoretisk och praktisk utbildning i utryckningskörning. Kompetensbeviset gäller därefter i fem år. För att förnya kompetensbeviset krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning, är under 70 år och kan uppvisa ett giltigt läkarintyg. Den som är mellan 65 och 70 år måste förnya kompetensbevis och läkarintyg varje år. Kravet är till stora delar, bortsett från utbildningens innehåll, identiskt med det svenska kompetensbeviset för yrkesförare. Trafikmedicin Reglerna för att inneha körkort och därmed förbud för vissa att ha körkort finns i EU:s lagstiftning, körkortslagen och föreskrifter från Transportstyrelsen. >> SAMVERKAN 112 NR 2 2013 19
Trafikmedicin De medicinska kraven i trafiken regleras i Transportsyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Innehållet i dessa har ändrats något genom åren, senast genom TSFS 2013:2. I denna föreskrift finns samtliga gällande regler eftersom grundföreskriften TSFS 2010:125 och alla ändringar har sammanställts i ett omtryck. Skälet till förändringarna har varit flera. Anpassning till andra lagar och författningar, EG-direktiv, den medicinska utvecklingen etc. I de fall då de nya föreskrifterna innebär högre krav jämfört med tidigare föreskrifter, har reglerna i vissa delar kompletterats med övergångsregler. För den enskilde kan dessa övergångsregler vara svåröverskådliga. I föreskriften VVFS 1996:200 var huvudregeln att insulinbehandlad diabetes utgjorde hinder för högre behörighet C, CE, D och DE. Föreskriften skilde inte heller på diabetes typ 1 och insulinbehandlad typ 2. I föreskriften VVFS 2008:158 infördes för första gången en principiell skillnad mellan insulinbehandlad diabetes typ 1 och typ 2. Det blev möjligt för insulinbehandlade typ 2 diabetiker att få körkort för samtliga behörigheter d.v.s. även för Körkort och diabetes C, CE, D och DE förutsatt att föraren hade förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi och gjorde egenkontroller. Däremot utgjorde insulinbehandlad typ 1 diabetes hinder för ny högre behörighet. Enligt övergångsregeln till föreskriften 2008 fanns det för insulinbehandlade diabetiker typ 1 möjligheter att i vissa fall medges fortsatt innehav av C och CE -behörighet. Vad gäller idag? Enligt den senaste föreskriften TSFS 2010:125 gäller fortfarande att personer med insulinbehandlad typ 2 diabetes får medges nytt eller fortsatt innehav av högre behörighet C, CE, D och DE under förutsättning att föraren har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi och gör egenkontroller. Liksom i bestämmelserna 2008 utgör insulinbehandlad diabetes typ 1 hinder för högre behörighet som C, CE, D och DE. I nuvarande föreskrift (TSFS 2010: 125) har en övergångsregeln som tidigare stod i slutet av föreskrifterna flyttats till 6 kap. och samtidigt omformulerats så att den nu innebär följande:» Fortsatt innehav kan beviljas den som före den 1 maj 2008 hade behörigheterna C och CE och fick sin insulinbehandlade diabetes typ 1 före den 1 september 2010 och som uppfyller förutsättningarna i reglerna från 1996.» Möjligheten till fortsatt innehav gäller alltså inte om typ 1 diabetes har debuterat den 1 september 2010 eller senare. Sammanfattning inklusive övergångsbestämmelser» Det är idag inte möjligt att ansöka och enligt föreskrifterna (TSFS 2010:125) få högre behörighet (C CE D DE och taxi) för personer med insulinbehandlad diabetes typ 1. Men.» Personer med insulinbehandlad diabetes typ 1 med C, CE behörighet (se under 1996) som fick körkortstillståndet före den 1 maj 2008 kan få köra lastbil om diabetessjukdomen debuterade före den 1 september 2010.» Insulinbehandlad diabetes typ 2 är förenligt med körkort för högre behörighet om föraren har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi och gör egenkontroller.» Personer som har fått behörigheten genom dispens har rätt till fortsatt innehav om de medicinska förhållandena inte försämrats. Källa: DiabetologNytt. Mer klargörande info finns i föreskrift TSFS 2013:2. www.transportstyrelsen.se/tsfs/tsfs%202013_2.pdf Regler för utryckningsförare Från och med den 19 januari 2013 gäller nya regler för att inneha högre behörigheter. Regeln innebär bland annat att den som får körkort för högre behörigheter C, CE, D och DE, redan efter 5 år, måste ansöka om förlängd giltighet hos Transportstyrelsen och samtidigt lämna in en hälsodeklaration och ett synintyg. Krav på läkarintyg gäller från 45 år men giltighetstiden ändras till vart 5:e år istället för som tidigare vart 10:e år. För de nya behörigheterna C1 och D1 gäller samma regler om förlängning som för C och D och samma medicinska krav. Behörighet C1 ger rätt att köra medeltung lastbil och personbil över 3,5 men inte 7,5 ton, medan behörighet D ger rätt att köra en buss på max 8 meter och med högst 16 sittplatser utöver förarplatsen. Får en person med insulinbehandlad diabetes typ 1 köra utryckningsfordon? Det beror på den körkortsbehörighet som krävs för fordonet berättar Lars Englund, leg läk, MD, och chefsläkare på Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd. För de flesta utryckningsförare inom ambulanssjukvården krävs det t.ex. oftast inte mer än vanlig B- behörighet i körkortet eftersom de flesta ambulanser är registrerade som personbil. Därmed är det för en sådan diabetiker fullt möjligt att köra ambulans säger Lars Englund. Därutöver kan förstås arbetsgivaren ha ytterligare krav på förarbehörighet. Får en person med diagnosen epilepsi köra utryckningsfordon? Lars Englund förklarar. I likhet med diabetes gäller samma regler som för personbil om man haft ett epileptiskt anfall. Om det är ett Lars Englund Foto: Transportstyrelsen 20 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
Körkort och epilepsi Svenska Epilepsiförbundets anser att dagens rådande regelverk är väl avvägt och rimligt. Ca 10 procent av alla människor riskerar att någon gång under livet drabbas av ett epilepsianfall. Grunden för nuvarande lagstiftning är EU:s tredje körkortsdirektiv (2006/126/EG). Ambitionen från EU är att alla medlemsstater (MS) ska ha sammaregelverk för att underlätta den fria rörligheten. I detta direktiv finns skrivningar om medicinska förhållanden för att få körkort. Ett EU-direktiv är tvingande för alla MS. EU:s tredje körkortsdirektiv nu infört i svensk författning. I körkortslagen regleras i 10 kap 1 att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter. Regeringen har beslutat att denna myndighet är Transportstyrelsen. EU har vidare utfärdat ett ändringsdirektiv om medicinska krav för att få ta körkort. I korthet innebar detta att man lättade på en del regler för personer med epilepsi, bl a kunde man få inneha körkort om man enbart har anfall under sömn eller får anfall vid byte av läkemedel. Vidare reglerades det inom vilka tidsramar man skulle vara anfallsfri för att kunna köra personbil respektive vara yrkesförare. Några sådana fanns inte i 1991 års direktiv. Vad gäller idag? Först och främst gäller körkortslagen. I denna regleras i 3 kap 2 Körkortstillstånd får meddelas endast med hänsyn till personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av körkortpliktigt fordon. I samma lag återfinns också regler om återkallelse av körkort på samma grund jämlikt 5 kap 7 3. Transportstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol och kammarrätt. De viktigaste reglerna är att för den som inte har diagnosen epilepsi men har haft ett epileptiskt anfall krävs sex månaders anfallsfrihet för B-körkort. För den som har diagnosen epilepsi och haft ett epileptiskt anfall krävs därefter tolv månaders anfallsfrihet för B-kort. Detta innebär att om man har epilepsi, får man körkort efter 12 månaders anfallsfrihet. Från detta finns ett antal undantag varav de viktigaste är att man kan få ha körkort under förutsättning att man har en diagnos som enbart uppträder under sömnen samt att om man sätter ut en medicin och får anfall ska man ha en observationstid på tre månader. Detta regleras i 4-5. För behörigheterna C, CE, D, DE och taxiförarlegitimationgäller istället att efter ett första anfall krävs fem års anfallsfrihet. Om man fått diagnosen epilepsi får man inte inneha högre behörighet förrän efter 10 års anfallsfrihet utan medicinering. Detta regleras i 6. Det finns heller inga undantag som det finns för personbilsförare m fl för anfall under sömn m.m. Källa: Textavsnitten är hämtade från Svenska Epilepsiförbundet. Mer klargörande info finns i föreskrift TSFS 2013:2. www.transportstyrelsen.se/tsfs/tsfs%202013_2.pdf första sådant anfall och inget annat är känt så handlar det om 5 års observationstid utan nya anfall (utan anfallsförebyggande medicinering) där arbetsgivaren kräver högre behörigheter (C, CE, och DE) men bara 6 månader om endast behörighet B krävs. Liksom vid diabetes kan arbetsgivaren ha särskilda behörighetskrav. Vid ställd epilepsidiagnos gäller 1 år för lägre behörighet och 10 år (utan medicinering) för högre. De krav som Transportstyrelsen ställer hänger alltid bara ihop med den behörighet som krävs för att framföra fordonet. Ett exempel. En ambulansstation har ett antal ambulanser, där arbetsgivaren endast kräver B-behörighet, men stationen har även en större buss, där arbetsgivaren kräver högre behörighet. Efter hur lång tid får samma person köra stationens ambulanser respektive bussen? Transportstyrelsens jurist Ingar Werkström förklarar. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter är observationstiden 6 månader för den som ska köra en ambulans som är registrerad som personbil medan längre observationstid (5 år) krävs om ambulansen är registrerad som buss. Arbetsgivaren kan dock välja att ställa de högre kraven även om ambulansen är registrerad som personbil. Den som tagit körkort med B-behörighet före 1 juli 1996 har rätt att köra personbilar utan någon övre viktbegränsning. Vilken observationstid gäller för den som har haft ett första epileptiskt anfall? Den anfallsfria observationstiden måste vara 6 månader. Den som har tagit B-körkort efter detta datum får inte köra en personbil som väger mer än 3,5 ton i totalvikt. Då krävs istället behörighet för tung lastbil och minst 5 års anfallsfri observationstid. Detsamma gäller för behörighet D (buss). Detta kan låta ologiskt men är en följd av att definitionen av behörighet B ändrades i juli 1996. Det är inte ovanligt med övergångsregler av detta slag som ger fortsatt behörighet utifrån tidigare regler samtidigt som nya regler gäller för en ny behörighet. Texter: Sven Åsheden Bakgrundsfoto: Trafikverket Texterna är korrekturlästa och godkända av Transportstyrelsens jurist Ingar Werkström 4-hjulsdrift till ÄLVDALEN Hämtas av Jan Norman och Ulf Spånberg NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50 SAMVERKAN 112 NR 2 2013 21
Ambulanssjukvård Väntetiderna på ambulans i Lilla Edet är usla sämst i hela Västra Götaland. Men nu ska det förhoppningsvis mycket snart ske en radikal förbättring. Med en helt ny sorts utryckningsenhet ska tiderna kortas upp till 15 minuter. SINGEL RESPONDER ny sorts utryckningsenhet Text och foto: Mikael Thörnqvist Tre av fyra ambulanser tar mer än 20 minuter på sig att nå patienten i Lilla Edets kommun. Med det är man sämst i hela regionen. Men från 1 april är tanken att det ska ske en mycket stor minskning av väntetiden från det att man ringt 112. Jag tror verkligen att vi kommer att få ner insatstiderna. I centrala Lilla Edet kommer det att bli 10-15 minuter tidigare, säger Björn Kalin, avdelningschef för ambulansen i Trestad öst. Lösningen kallas singel responder, ett pilotprojekt som initierats av regionsjukvården. Det är en helt ny sorts ambulans, bemannad med endast en person. Enheten, som är den första i sitt slag i hela landet, kommer att vara permanent stationerad i räddningstjänstens lokaler i Lilla Edet. Det innebär att vi med automatik är närmast på alla uppdrag med prio 1 (livshotande) eller prio 2 (akut men ej livshotande), säger Björn Kalin. Ensamarbete Singel respondern är en vanlig personbil, utrustad med allt som en vanlig ambulans har med undantag av bår. Sjuksköterskan, tillika föraren, kommer att ge sjukvård på plats. Om sjuksköterskan bedömer att det krävs akut sjukhusvård kommer patienten att transporteras dit med en normal ambulans som också kommer till platsen. Sjuksköterskan i singel respondern har dock befogenhet att avbeställa den normala ambulansen efter att ha gjort en bedömning av patienten. En av de sex ambulanssjuksköterskor som kommer att dela på tjänsten i singel respondern är Per Solberg. Han tror inte att han kommer att känna någon större stress av att vara ensam med patienten i ett inledande skede. Nej, inte i vanliga sjukdomsfall. Men kanske när man kommer först till en trafikolycka. Då måste man agera som sjukvårdsledare och inte fastna hos någon patient. Det gäller att ha några år på nacken, säger Per Solberg. Enligt Björn Kalin är de sex i singel responder-personalen erfarna sjuksköterskor med specialistkompetens. Det ger dem förutsättning att vara trygga i sin roll, säger Björn Kalin. En fördel för Lilla Edet-borna som både Björn Kalin och Per Solberg stryker under är att singel respondern aldrig lämnar kommunen. Det innebär att man är redo för nästa patient även i den stund en annan är på väg i ambulans till sjukhus. Projektet kommer att pågå 1 22 SAMVERKAN 112 NR 2 2013
Liv Tid är Lilla Edet Scandinavian AirAmbulance bättre för patienten och effektivare för vården Vi erbjuder ambulansflyg med helikopter och flygplan. Akutsjukvård på hög nivå dygnet runt. Beställning och fri flygmedicinsk rådgivning dygnet runt 020-211 112. www.airamb.se SAA luleå lycksele umeå östersund uppsala stockholm GöteBorG VisBy GÄlliVAre FINLAND: oulo VArkAus rovaniemi NORGE: tromsö svalbard april 1 juni och därefter från 1 september och året ut. En utvärdering som kommer att ske med hjälp av Högskolan Väst ska vara klar under våren 2014. Räddningstjänstens IVPA I väntan på ambulans påverkas inte utan fungerar som vanligt under perioden. Om verksamheten permanentas beräknas den årliga kostnaden till 2,6 miljoner kronor. 4-hjulsdrift till KALMAR LÄN Hämtas av Björn Ohlsson, Åke Stenfeldt och Peter Enoksson NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50 Nyhet! Halskrage för vuxen Justerbar i 8 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring. Halskrage för liten vuxen och barn Justerbar i 6 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring. Se mer av vårt stora sortiment på: Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 info@eventasjukvard.se www.sjukvårdsbutiken.se SAMVERKAN 112 NR 2 2013 23
Trafikutbildning Pontus Albertsson och medarbetare har initierat forskning och metodutveckling kring ett mycket angeläget trafik- och patientsäkerhetsområde inom ambulanssjukvården. Arbetet med insiktsbaserad utbildning för säkrare ambulanstransporter har krävt såväl nytänkande, stort engagemang och långsiktighet. Utbildning - med många nyheter Text: Sven Åsheden Arkivfoto: John Thorner Sveriges Riksdag och dess trafikutskott mottog under hösten 2012, ett antal motionsyrkanden, där motionärerna yrkade på att ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon inrättas. Ett kompetenskrav likt det som gäller för att få framföra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik. Riksdagens Trafikutskott avslog samtliga motionsförslag. Utskottet utgår i stället från att respektive arbetsgivare tillgodoser utryckningspersonalens behov av lämplig utbildning och säkerställer att förarna har den kompetens som är nödvändig för att framföra utryckningsfordonen på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt välkomnar utskottet den förstärkning av polisens nationella förarutbildning som inletts i år. Olika utbildningar i landet Vilken utbildning krävs då för att du ska få köra ambulans eller brandbil? Ja, det beror på vilket landsting, region eller kommun som du jobbar inom, ett problem som Akut- och katastrofmedicinskt centrum (Pontus Albertsson), Västerbottens läns landsting i samarbete med ambulanssjukvården i Gävleborg (Mikael Signon) och Högskolan i Dalarna (Per Edéen) vill komma till rätta med. Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) har tagit över stafettpinnen från Trafikverkets utbildningscentral och tänker nu driva det nationella kompetensspåret i egen regi. AKMC är en del av Akutsjukvården i Västerbotten, där det bedrivs forskning, projekt och utbildningar inom en rad profilområden. Ett profilområde handlar om att sprida ny kunskap till befintliga och blivande trafikinstruktörer runtom i landet. Detta kan vara ett sätt att driva frågan om nationell licens för utryckningsförare i väntan på att myndigheterna ska ta ett initiativ i frågan likt Norges Code 160 säger Pontus Albertsson, Med. Dr. och projektledare. Läs mer om code 160 på sida 19 och i ledaren. 2012 vann ambulanssjukvården i Västerbotten, med Pontus Albertsson i spetsen, det prehospitala priset för sin unika utbildning av utryckningsförare. Det prehospitala priset delas ut varje år av Falck ambulans, tidningen Dagens Medicin samt fackförbunden Kommunal och Vårdförbundet. Utbildningen, som administrerades av AKMC, har medfört att utryckningsförarna fått en mera realistisk syn på sitt kunnande, en förbättrad hastighetsanpassning samt skapat bättre förutsättningar att objektivt kunna diskutera utryckningskörning berättar Robert Ylipää, verksamhetschef för akutsjukvården. Ett flertal av Västerbottens 24 SAMVERKAN 112 NR 2 2013