Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats (EMI) 2015

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats (EMI) 2018

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Patientsäker hets berättelse

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans psykologiska insats i Ale kommun. År Datum och ansvarig för innehållet

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats 2016 Bromölla kommun

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhets- berättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2015

År Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats [EMI]

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska insatsen av elevhälsan År 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Karin Jonsson Bäckström Datum UN-2016/ Utbildningsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse Skolhälsovården Borlänge Kommun

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Patientsäkerhetsberättelse 2016 för den medicinska delen av elevhälsan i Västra Göteborg

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats, EMI

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/ / / / /2016

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse 2017 KS2018/143/01

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Rutiner för f r samverkan

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (15)

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats. Ledning och styrning av elevhälsans psykologiska insats enligt (SOSFS 2011:9)

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

Patientsäkerhetsberättelse

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats (EMI) 2015 Sektorn för utbildning och kultur 2016-02-15 Gunilla Cederberg, verksamhetschef EMI för grundskola Egil Gry, verksamhetschef EMI för gymnasieskola Anna Lindelöf, medicinskt ledningsansvarig skolsköterska EMI

Innehåll Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Vårdgivare... 3 Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen 29... 3 Medicinskt ledningsansvarig (MLA)... 4 Rektor... 4 Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Åtgärder för ökad patientsäkerhet... 5 Identifiering av riskområden inom elevhälsans medicinska del... 6 Utbildning och kompetensutveckling inom kvalitetsområdet sker strukturerat... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 7 Samverkan för att förebygga vårdskador... 8 Riskanalys... 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporterings-skyldighet... 9 Avvikelser... 9 Hantering av klagomål och synpunkter... 9 Sammanställning och analys... 10 Samverkan med patienter och närstående... 11 Resultat... 12 Övergripande mål och strategier för 2016... 13 Mål... 13 Strategier... 13

Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen ( SFS 2010:659) ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas varje år där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Det är ansvarig vårdgivare som tillsammans med utsedd verksamhetschef ansvarar för patientsäkerhetsarbetet inom Elevhälsans medicinska insats, fortsättningsvis kallad EMI. I Härryda kommun är det kommunstyrelsen som är ansvarig vårdgivare. Under 2015 har en omorganisations genomförts gällande verksamhetschefsansvaret inom EMI. Kommunstyrelsen har utsett två nya verksamhetschefer för EMI grundskola respektive EMI gymnasiet och dessutom har en ny medicinskt ledningsansvarig skolsköterska, fortsättningsvis kallad MLA, anställts. Under 2015 har EMI arbetat med patientsäkerhets- och säkerhetskulturen, avvikelserapportering och skolsköterskornas aktiva deltagande i att utveckla säkra rutiner. Under året har MLA i Härryda kommun samverkat med andra MLA i Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen med syfte att skapa likvärdighet i verksamheten. Under året har det inkommit avvikelserapporter som handlar om PMO datajournaler, tidsbrist, medicinsk teknik och vårdkedja mellan vårdgivare. Samtliga avvikelser har bedömts och ingen Lex Maria anmälan har gjorts. Alla elever har erbjudits vaccinationer enligt basprogrammet. 2

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659 3 kap, 1 Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten så att den leder till att kravet på en god vård upprätthålls. Målet med patientsäkerhetsarbetet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Med andra ord gäller Nolltolerans för vårdskador. Det skall inom verksamheten finnas den bemanning, personal och den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta mål. Det skall finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa skall vara kända för all personal. Arbetsmiljön ska vara sådan att tid finns för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål är att: Årligen säkra bemanning och kompetens utifrån god vård och en verksamhet som tidigt kan förebygga händelser och avvikelser Det finns förutsättningar att arbeta systematiskt med riktlinjer och rutiner som kan implementeras i verksamheten Kontrollera och följa upp av arbetet Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i verksamheten. Under 2015 skedde flera förändringar för det medicinska ledningsansvaret. Från och med september 2015 ser organisationen ut som följer: Gunilla Cederberg är verksamhetschef för EMI grundskola, och Egil Gry är verksamhetschef för EMI gymnasieskola. Anna Lindelöf är MLA för grundskola och gymnasieskola. Vårdgivare Kommunstyrelsen är vårdgivare för EMI och är ytterst ansvarig för elevhälsan. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan utses. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Vårdgivaren skall leda, planera och kontrollera verksamheten så att kraven på god vård uppfylls. Vårdgivaren ansvarar också för att verksamhetschef, MLA samt LEX-Maria-ansvarig utses. Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen 29 Verksamhetscheferna ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Exempel på detta kan vara att medarbetarna har rätt kompetens, får fortbildning och möjlighet att bedriva en god vård med hög kvalité. Verksamhetschef på gymnasieskola har även personalansvar och kontinuerliga möten för EMI. Lokaler och utrustning för arbetet skall vara anpassade för verksamhetens behov. Rutiner och egenkontroll skall upprättas och följas. Avvikelser och risker skall analyseras och följas upp. 3

Verksamhetscheferna är de personer som tillsynsmyndigheten IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg samt elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschef som inte har medicinsk utbildning måste överlåta det medicinska ledningsansvaret till annan person. Verksamhetscheferna, i samverkan med MLA, planerar, engagerar medarbetare, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar resultatet. Medicinskt ledningsansvarig (MLA) MLA ansvarar för kvalité och säkerhet inom EMI. MLA skall vara uppdaterad och väl förtrogen med gällande regelverk inom området. MLA ansvarar för att rutiner och egenkontroll upprättas och följs, att avvikelser och risker analyseras och följs upp samt ansvarar för LEX-Maria anmälningar. Rektor Rektor är arbetsgivare för skolsköterska på grundskola. Rektor ansvarar för att i samråd med MLA anställa skolsköterska med rätt kompetens och i tillräcklig omfattning samt att det finns ändamålsenliga lokaler. Rektor skall även se till att skolsköterska deltar i kontinuerlig yrkesspecifik kompetensutbildning. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal All hälso- och sjukvårdspersonal d.v.s. skolsköterska och skolläkare, har ett eget yrkesansvar för att arbetet skall utföras med god kvalité och hög patientsäkerhet och skall medverka och bidra till att detta upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten Uppföljning och utvärdering av patientsäkerheten i verksamheten sker i patientsäkerhetsberättelsen. Avvikelser och vårdskador hanteras och mäts via rapportering i avvikelsehanteringen. En risk eller händelse mäts enligt risk och händelseanalys. Avvikelser skall snarast rapporteras till rektor, MLA och verksamhetschef som vid allvarlig händelse rapporterar till vårdgivaren. Samtliga avvikelser rapporteras i patientsäkerhetsberättelsen. Beslutade åtgärder följs upp på skolsköterskornas möten som dokumenteras i mötesanteckningar. Uppföljningar av basprogram och vaccinationer sker löpande. Egenkontroll av olika insatser ger också kunskap kring verksamhetens kvalité. Resultatet av egenkontroll, uppföljningar och utvärderingar skall rapporteras och återföras till verksamheten för att säkerställa utveckling och förbättring. 4

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivaren skall senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där arbetet med patientsäkerhet skall beskrivas och vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts. EMI arbetar utifrån ett basprogram och efter ett årshjul för att säkerställa att arbetet bedrivs som planerat och att eleverna i kommunen får likvärdig skolhälsovård. Under året har EMI fortsatt med utveckling av dokumentationssystemet PMO där MLA är systemansvarig. Avvikelsehantering sker enligt SOSFS 2011:9. MLA har deltagit i nätverk både inom GR och VGR. Under året har det skett egenkontroll av verksamheten. Skolsköterskegruppen träffas regelbundet 2 ggr/månad och då diskuteras bland annat säkerhetskultur, arbetsmetoder, rutiner, lagar och författningar som styr verksamheten. Identifiering av riskområden pågår ständigt. MLA informerar om nyheter som berör verksamheten till samtliga skolsköterskor, skolläkare och verksamhetschefer. EMI har ett aktivt samarbete med övrig personal inom elevhälsan och med pedagogerna på skolorna samt många olika aktörer utanför skolan exempelvis Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri, Ungdomsmottagningen och Socialtjänsten. Patientsäkerhetsarbetet för EMI grundar sig på rutiner och blanketter för EMI som finns samlade i Metodhandboken. Härryda kommun köper Göteborgs stads Metodhandbok för EMI. Metodhandboken är grunden i ett ständigt pågående kvalitetsarbete, den revideras och förnyas kontinuerligt. Åtgärder för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhets- och säkerhetskulturen Patientsäkerhets- och säkerhetskulturen har fortsatt diskuterats på skolsköterskemöten. Arbetet med dessa frågor handlar om inställning, orsaker, hur människor fungerar i en komplex situation där beslut skall fattas snabbt och hur vi påverkas av olika händelser i omgivningen, såsom stress, oro, ensamarbete m.m. Kommunikation, och brister i kommunikation, kan ofta vara en delorsak till oönskade händelser och tillbud. Följande åtgärder har varit i fokus under året. MLA har upprättat en informationssida för att kommunicera nyheter, händelser, rutiner m.m. Gemensam rutin för att använda avvikelseblankett. Vid vaccination samarbetar 2 skolsköterskor för att uppfylla hög patientsäkerhet 5

Skolsköterskor deltar aktivt i att utveckla säkra rutiner och god kvalité exempelvis genom att: Skolsköterskor rapporterar in risker, tillbud och händelser enligt avvikelserutin Basprogrammet har reviderats och uppdaterats Vaccinationsrutinerna har förbättrats Rutiner för mottagande av nyanlända elever har reviderats efter samverkan med Barn- och ungdomsmottagningen samt vårdcentralerna Ny rutin vid genomförandet av synundersökning för att säkerställa god kvalité Mottagningsarbete Bemanning och resursfrågan har diskuterats kontinuerligt. Vid risk för att arbetet inte kan genomföras enligt planering av basprogram och vaccinationer rapporteras till verksamhetschefen. Härryda kommun följer Metodhandboken Göteborg som innehåller metoder, rutiner, blanketter samt ett ledningssystem för EMI Skolsköterskorna har träffats regelbundet och diskuterat bland annat arbetssätt och metoder, kvalitetsgranskningar, lagar och regelverk. Identifiering av riskområden inom elevhälsans medicinska del Arbetet har påbörjats med att identifiera riskområden såsom vaccinationer, dokumentation och IT-program, elevinflyttning/utflyttning samt vårdkedja och samverkan med Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård. Enligt Patientdatalagen skall dokumentering i patientjournal genomföras snarast i anslutning till besöket för att förhindra risker eller fel i dokumentationen. Detta kan inte alltid ske och det är en risk som EMI behöver arbeta vidare med för att hitta metoder för att säkerställa att inga fel uppkommer. Vi behöver också arbeta vidare med och utveckla avvikelsehanteringen och säkerställa att alla risker och händelser rapporteras. Detta är idag underrapporterat. Inkomna avvikelser och egenkontroll visar att journalhantering och dokumentationsarbetet bör förstärkas genom PMO datajournal och IT-stöd för journaldokumentation som är i behov av en konfigurering, d.v.s. att iordningställa och anpassa journaler för att journalerna inom EMI ska uppfylla kraven enligt patientdatalagen. En konsekvens av ovanstående är att resultatmått inte kan tas ut i statistik från elevernas journaler gällande hälsodata från hälsobesöken på individ- och gruppnivå, till viss del även på organisationsnivå. Utbildning och kompetensutveckling inom kvalitetsområdet sker strukturerat Under året har skolsköterskor och skolläkare deltagit i olika utbildningar. 6

Skolsköterskedagarna i Karlstad Vaccinationsföreläsning Vaccinationsutbildning Vetenskaplig teori och metod, representant från verksamheten DISA-utbildning (Din Inre Styrka Aktiveras). Metoden förebygger stress och nedstämdhet Utbildning nyanlända ensamkommande barn Övervikt och fetma Skolsköterskorna har fått handledning Dokumentation och journalhantering Riksföreningen för skolsköterskor och ledningsansvariga har haft två konferensdagar där representanter från verksamheten deltagit MLA har deltagit i GR: s nätverk för EMI Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 Vårdgivaren skall utföra egenkontroll i syfte att säkra verksamhetens kvalité Verksamhetschefer och MLA ansvarar för att en egenkontroll av bemanning och resursfördelning sker inför varje läsår för att säkerställa rätt bemanning på de olika skolorna, utifrån elevantal och behov på skolan. Egenkontrollen av utrustning visar att verksamheten har utrustning som behöver kalibreras eller nyinvesteras och detta arbete pågår. Det pågår ständig remissbevakning och uppföljning av skickade remisser sker. Resultat av egenkontroll visar på brister inom följande områden: PMO-journalsystem har stora brister som ska åtgärdas. Mottagandet av nya elever och start av elevhälsojournal med relevanta uppgifter är ännu inte säkerställt. Säkerställande och dokumentering av elevens vaccinationsstatus vid skolstart och nyinflyttning kan förbättras. Säkerställande av medicinska krav på lokaler vid nybyggnation kan förbättras genom att EMI är med i ett tidigt planeringsstadium. Vissa av bristerna kan bero på att rutiner för dokumentation varit otydlig. Under året har det även varit en hög arbetsbelastning för skolsköterskor, skolläkare, verksamhetschefer och MLA. Orsakerna till detta är flera: I takt med att många elever upplever psykisk ohälsa och stress har arbetsbelastningen ökat. Vid hälsobesöken framkommer att många elever behöver stöd, hjälp och även hänvisning till andra vårdgivare för vård och behandling. Samhällets övriga vårdaktörer är dock ansträngda och många gånger får eleverna inte den vård/hjälp de behöver i tid. 7

Samhället ställer större krav på att EMI skall medverka i det förebyggande arbetet kring vaccinationer, övervikt/fetma, psykisk ohälsa, rökning, alkohol och sexuellt överförbara sjukdomar. Skolsköterskans uppdrag med hälsofrämjande och förebyggande arbete, hälsobesök har utökats och det under 2015 har det även genomförts dubbla vaccinationsprogram. Kraven på kvalité, inklusive dokumentation och uppföljningar, har ökat och detta ställer krav på att inhämta kunskap inom hälso och sjukvårdsområdet utöver kunskaper inom skolans områden i övrigt. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 Vårdgivaren skall identifiera processer där samverkan behövs för att förebygga vårdskador Det är viktigt att skolsköterskorna får kännedom om nya elever på skolorna och likaså vid utflyttning. Detta för att journaler skall beställas och att insatser inte skall fördröjas eller utebli. Extern samverkan med andra vårdgivare eller insatser sker genom att: Remissrutiner är framtagna, följs och är kända i verksamheten. Skolläkarinsatserna sker genom avtal med Närhälsan, Barn- och ungdomsmedicin, och samverkan sker med dessa huvudmän för att säkra tillgången på skolläkare. Detta arbete har fungerat mycket bra under året. EMI samverkar med följande parter under elevens skolgång från 6 20 år: elever och vårdnadshavare elevhälsan BVC och förskola inför att elever skall börja förskoleklass elevhälsoteam vid stadie- och skolbyte blivande gymnasieskola, vid övergång från grundskola till gymnasieskola måltidsservice angående rutiner för elever med behov av specialkost vårdcentral/bum angående nyanlända barn och ungdomspsykiatrin regelbundet på olika nivåer för att säkerställa processer i informationsflöde, remissgång och behandlingsresultat. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalité. För varje sådan händelse ska vårdgivaren 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och 8

2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. All personal inom elevhälsans medicinska del ansvarar för att identifiera och rapportera risker som kan medföra negativa händelser eller tillbud i verksamheten och för elever genom avvikelserapportering. Större förändringar i verksamheten kan också väsentligen påverka patientsäkerheten. Verksamhetschef och MLA ansvarar tillsammans med berörda för att göra en riskanalys och återföra information och kunskap till verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att uppmärksamma och påtala risker till vårdgivaren. Riskanalys kommer att genomföras under vårterminen 2016 kring bemanning och resurser utifrån uppdrag, arbetsmiljö och riskområden. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporterings-skyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen skall rapportera till vårdgivaren risker och händelser som skulle kunna medföra en vårdskada. Skolläkare och skolsköterskor rapporterar direkt till MLA och rektor de händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och behandling. Detta görs på blankett för avvikelser. MLA rapporterar till verksamhetschef som vid allvarlig händelse rapporterar till vårdgivaren. Verksamhetschef och MLA ansvarar för händelseanalys, åtgärder och tidsplan och utser vid behov analysteam. Rektor, som ansvarar för elevens skolgång, skall också få rapport om händelsen. Avvikelser Vid stora brister görs anmälan till Inspektion för Vård och Omsorg, IVO. Vid allvarlig vårdskada görs anmälan enligt LEX-Maria. Verksamhetschef och MLA sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehanteringen till verksamheten. Under 2015 har avvikelser inkommit på följande områden gällande: 1. PMO datajournaler 2. tidsbrist 3. medicinsk teknik 4. vårdkedja Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6. Vårdgivaren ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från elever, vårdnadshavare, personal, vårdgivare samt myndigheter. 9

Synpunktshanteringen i kommunen kan användas för synpunkter och klagomål från elever och vårdnadshavare i frågor som rör elevhälsans medicinska delar. Synpunkter på omhändertagandet inom EMI skall alltid tas om hand och vidarebefordras till MLA. EMI i skall främja möjligheterna att samverka med elever och vårdnadshavare i dessa frågor i syfte att öka kvalitén. Klagomål och synpunkter kan även komma från IVO och Patientnämnden. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna klagomål och synpunkter skall sammanställas och analyseras för att vårdgivaren skall kunna se mönster och trender. Verksamhetschef och MLA går regelbundet igenom aktuella negativa händelser, sammanställer och återför resultat till verksamheten och vårdgivaren. Det finns inga dokumenterade synpunkter och klagomål på verksamheten. Verksamheten behöver förbättra information om att synpunkter och klagomål kan lämnas och var de kan lämnas. MLA har påbörjat arbete för att förbättra informationen kring EMI på kommunens webbplats. Sammanställning och hantering av inkomna synpunkter och klagomål behöver också utvecklas för att kunna följa flöden över tid och se mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalité. Detta kan på sikt öka medverkan från vårdnadshavare. Arbetet för att förbättra informationen kring EMI på kommunens webbplats har påbörjats. 10

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vårdgivaren skall ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. All hälso- och sjukvård inom EMI är frivillig, ett erbjudande. Samtycke till vård, undersökning eller behandling sker i de flesta fall muntligt men vid vaccinering efterfrågas skriftligt medgivande. Information om EMI och basprogrammet ges muntligt och skriftligt vid förskoleundersökning då föräldrar deltar eller vid föräldramöte i förskoleklass. Det finns information om EMI och basprogram på kommunens webbplats. Överföring av skolhälsovårdsjournal till/från skola utanför kommunen eller friskola sker med vårdnadshavares skriftliga medgivande. På gymnasiet inhämtas tillstånd från eleverna. Skolsköterskor/skolläkare strävar alltid efter samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Elev bör alltid informeras om det som rör honom eller henne och informationen skall vara anpassad efter ålder och mognad. Vårdnadshavare kontaktas när man bedömer detta som viktigt. Eleven skall ha medinflytande som med tiden, eller under vissa omständigheter, övergår till ett självbestämmande. Hänsyn tas till sekretess och tystnadsplikt. En välinformerad patient upplever ofta en större känsla av trygghet. Samverkan sker med elev och vårdnadshavare runt specialkost och egenvårdsinsatser. Vid behov samverkar EMI med elev och vårdnadshavare vid information om elevs sjukdom/funktionshinder till elever och/eller personal. Information kan vara både muntlig och skriftlig och eleven skall känna sig respekterad. Tolk används vid behov Information och samverkan med elever och vårdnadshavare inom EMI sker på följande sätt och skall alltid vara anpassad efter elevens behov, ålder, kunskap och situation: Beskrivning av Elevhälsans Medicinska Insats och uppdrag samt skolsköterskans roll i arbetet med eleverna. Information inför genomförande av vaccinering och eventuella biverkningar. Information inför, och uppföljning efter, hälsobesök och hälsosamtal. Information om sekretess och tystnadsplikt. Information om vidtagna åtgärder och uppföljning om vad man skall vara uppmärksam på vid exempelvis symptom eller skada. Information till och medverkan från elev/vårdnadshavare behöver stärkas och synliggöras som en viktig del i omhändertagandet och arbetet med patientsäkerhet. Detta arbete sker kontinuerligt inför och i varje möte med elev och vårdnadshavare. 11

Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Vilka resultat som har uppnåtts i verksamheten av genomförda åtgärder. Nedan beskrivs sammanfattande resultat samt förutsättningar och processer inom EMI under 2015. Under 2015 har alla elever erbjudits hälsosamtal, hälsoundersökning samt vaccinationer enligt basprogrammet. Vi kan konstatera att i princip alla elever genomför hälsosamtal och hälsoundersökning. Vi har god vaccinationstäckning i kommunen men det finns enskilda skolor som har lägre andel vaccinationer av HPV på grund av att vårdnadshavarna tackat nej. MLA har bedömt rapporterade avvikelser och inga Lex Maria-anmälningar har gjorts. Gällande förutsättningar för patientsäker EMI i Härryda kommun Det finns en tydlig organisation för EMI Det finns ledningssystem för EMI EMI följer Metodhandboken, årshjul och lokala riktlinjer Metodhandboken uppdateras och revideras kontinuerligt Rutiner finns för risk- och avvikelsehantering Skolsköterskorna deltar i arbetet med att utveckla säkra rutiner Alla skolsköterskor samarbetar för att säkerställa att arbetet utifrån basprogrammet ska hinnas med Kompetensutveckling sker kontinuerligt efter behov Tillsyn av medicinteknisk apparatur genomförs årligen Alla vårdkontakter dokumenteras i elevjournal Elevhälsans medicinska insats är en del av elevhälsoteamen och arbetar gemensamt för elever med behov av särskilt stöd EMI medverkar i elevernas arbetsmiljöarbete Processer för patientsäker EMI Hälsobesök har erbjudits enligt skollagen och Socialstyrelsen och Skolverkets vägledning för elevhälsan Vaccinationer har erbjudits enligt nationella vaccinationsprogrammet Mottagningsverksamhet har erbjudits 12

Övergripande mål och strategier för 2016 Mål Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För EMI är det övergripande målet att säkerställa en god och säker vård som bedrivs av skolsköterskor och skolläkare med hög kompetens. I dagsläget finns det inte kommunala politiska mål gällande EMI i Härryda kommun. Under 2016 kommer EMI att påbörja ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån rapporteringsmallen, Kvalitetsmått fo r elevhälsans medicinska insats. Tanken är fo rbättra strukturer fo r att dokumentera, utvärdera och utveckla kvalitén på verksamheten. Under 2015 framkom flera brister i datajournalsystemet PMO. Målet för 2016 är att datajournalsystemet PMO ska bidra till att tydliggöra och synliggöra statistik kring avvikelsehanteringen och uppfylla patientdatalagen och Socialstyrelsens fo reskrifter. Strategier För att förbättra användningen av journalsystem kommer vi att starta en arbetsgrupp som ska arbeta med strukturer för att utveckla rutiner för dokumentation, utbildning och en handbok till PMO. I övrigt kommer verksamheten att fortsätta arbeta med att erbjuda vaccinationer, hälsosamtal och hälsokontroller enligt basprogrammet, kontinuerlig kompetensutveckling och fortsätta utveckla information och samverkan med elever och vårdnadshavare. 13