Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB
Sara Lundin Högskoleingenjör Bygg och anläggning, ekologiskt byggande Certifierad passivhusexpert Certifierad energiexpert Balkongkonstruktör Småhusprojektör/konstruktör Tyréns sen 2009
Per Petersson Civilingenjör i Maskinteknik Fördjupning Energi Certifierad energiexpert, sakkunnig Energi Avdelningschef FLK Kronoberg/Halmstad Ansvarig för FLK:s Energigrupp FLK trogen sedan 2003
Vår vardag som energikonsulter Energibalansberäkning Tidigt skede inför förfrågningsunderlag (beställaren) Byggskede (entreprenören) Slutskede, granskning kontroll (beställaren) Energideklarationer (fastighetsägaren) Energisakkunnig Kan vara punktinsatser Energisamordning Är med i projektet från start till mål. Hjälper och stöttar projektörer och entreprenör och har ofta också en kontrollerande/granskande funktion. 4
Agenda Energikrav i Boverkets byggregler Energiberäkningar i byggprocessen Energibalans Indata vid energiberäkningar Energiberäkningsprogram Tolkning av resultat Felkällor Diskussion 5
BBR 21- Dagens byggregler för energi - Vilka krav stället BBR? Byggnadens specifika energianvändning Energibalansberäkning [kwh/m² Atemp, år] U m -beräkning som visar att kravnivån uppfylls (inkl köldbryggor) [W/m², K] Om eleffektiva installationsapparater använts, [W/m²] Att mätsystem finns som kan användas för att verifiera energiberäkningarna med uppmätt energianvändning. Energianvändningen ska följas upp inom två år - Energideklaration
BBR 21-Beskrivning av definitioner Byggnadens energianvändning Byggnadens specifika energianvändning Atemp Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Um. Elvärme Energi för komfortkyla Installerad eleffekt för uppvärmning Specifik fläkteffekt (SFP) Fastighetsenergi Hushållsenergi Verksamhetsenergi Normalår/Normalårskorrigering 2014-12-02 www.tyrens.se 7
BBR 21 9 Energihushållning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL. (BFS 2011:26). 9:1 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. 9:1 Allmänt 9:2 Bostäder 9:3 Lokaler 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning 9:5 Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer 9:6 Effektiv elanvändning 9:7 Mätsystem för energianvändning 9:8 Klassning av byggnadens energianvändning 9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnader 2014-12-02 www.tyrens.se 8
BBR 21 9.2 Bostäder Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning, och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a och 9:2b. Tabell 9:2a Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m² Atemp, år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m² K] 130 110 90 0,40 0,40 0,40
BBR 21-9.2 Bostäder Tabell 9:2b Bostäder med elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m² Atemp, år] 95 75 55 Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] 5,5 5,0 4,5 + tillägg då Atemp är större än 130 m2 0,035(Atemp 130) 0,030(Atemp 130) 0,025(Atemp 130) Genomsnittlig värmegenomgångs-koefficient [W/m² K] 0,40 0,40 0,40 Mer elenergi och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2b kan godtas om särskilda förhållanden föreligger. Allmänt råd Exempel på särskilda förhållanden där mer elenergi och högre eleffekt kan vara motiverat är om geologiska eller andra förutsättningar inte möjliggör installation av värmepump och inga andra uppvärmningsformer såsom fjärrvärme eller biobränsle är möjliga, eller om kravet på specifik energianvändning inte är möjligt att uppfylla av kulturhistoriskt motiverade begränsningar. Vid sådan förutsättning bör värdena i tabell 9:2b dock inte överskridas med mer än 20 %.
BBR 21 9:2 Bostäder/9:3 Lokaler Allmänt råd Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden. För elvärmda byggnader bör dessutom installerad eleffekt för uppvärmning beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad, genom summering av märkeffekter. Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i ortens klimat, avsedd innetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten och vädring. Om innetemperaturen är okänd vid projekteringen kan 22 C användas som genomsnittlig inomhuslufttemperatur för bostäder vid energi- och effektberäkning. Särskilda regler om termisk komfort finns i avsnitt 6:42. Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (innetemperatur, tappvarmvattenanvändning, vädring och dylikt) bör redovisas i en särskild utredning. Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. (BFS 2013:14). Zon III Zon I Zon II
BBR 21 9.3 Lokaler Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning, och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a och 9:2b. Tabell 9:2a Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m² Atemp, år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m² K] 130 110 90 0,40 0,40 0,40
BBR 21-9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning
BBR 21-9:5 Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer
BBR 21 9.6 Effektiv elanvändning
BBR 21-9:7 Mätsystem 9:7 Mätsystem för energianvändning 9:71 Mätsystem Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Allmänt råd Mätning av byggnadens energianvändning och verifiering av kravnivåer enligt avsnitten 9:2 och 9:3 kan ske genom avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder (kwh) som används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. För tillbyggnad kan mätning ske genom befintlig byggnads mätsystem. I byggnad som har elvärme bör hushållsenergi och verksamhetsenergi, i de fall de förekommer, vara möjliga att avläsa separat. Byggnad som har annat uppvärmningssätt än elvärme och har elektrisk kylmaskin bör förses med möjlighet till separat avläsning av kylmaskinens elanvändning. Avläsning av energimätning bör göras lätt tillgänglig för abonnenten, i eller i anslutning till byggnaden. För energislag som inte erhålls direkt i kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde.
BBR 21 9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnader
BBR xx 1 februari 2015 Skärpta krav på energihushållning Boverket har haft regeringens uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning i Boverkets föreskrifter. Boverket har för avsikt att genomföra ändringar i Boverkets föreskrifter, BBR, avsnitt 9, energihushållning. Följande ändringar är tänkta att träda i kraft den 1 februari 2015; En indelning av kategorin Bostäder i två nya grupper; Småhus och Flerbostadshus En ny klimatzon IV som omfattar Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö i Västra Götalands län och medför en skärpning av kraven med ca tio procent i den nya zonen Ingen skärpning för gruppen Småhus annat än vad som blir effekten av att införa en ny klimatzon IV En generell skärpning med ca tio procent för Flerbostadshus och Lokaler i alla klimatzoner I ZON IV blir effekten tio procent generell skärpning och tio procent skärpning som effekt av den nya klimatzonen. Zon I Zon II Zon III Zon IV
BBR xx 1 februari 2015 Zon I Zon II Zon III Zon IV
BBR xx 1 februari 2015 Zon I Zon II Zon III Zon IV
BBR xx 1 februari 2015 Zon I Zon II Zon III Zon IV
Energiberäkningen genom byggprocessen Bygglov Slutbesiktning Utredning Projektering Produktion Drift Energiberäkningen 1) Program/ Systemhandling 2) Bygghandling 3) Relationshandling Energimål Avtal Indata Delsystem Indata Mätning Energideklaration System Provning Schabloner
Husets energibalans Solinstrålning Ev. rökgaser Ventilation Luftläckage Uppvärmning (el, olja, fjv,...) Tillskott från personer, lampor, elutrustning m.m. Transmission mot ute Avloppsvatten Transmission mot mark
Energibalans Värmeförsörjning Tillskott Solinstrålning Värmetillskott (personer, apparater/belysning) Förluster Transmissionsförluster Ventilation inkl läckage (infiltration/exfiltration)
Indata energibalandberäkning Vilka parametrar ingår i en energibalansberäkning? Klimat Byggnad Driftfall Värme/Kyla Ventilation Energinorm
Källor för energistatistik Energimyndigheten, t ex Energiläget, Energiindikatorer, STIL-projekten Boverket Energivägledning 8. Energihushållning & värmeisolering Sveby-programmet För passivhus: FEBYs kravspecifikation för passivhus Dina egna beställares (fastighetsförvaltare) driftstatistik + vad mer du kan komma på!
Schabloner tänk efter vad som är rimligt Tänk på att alla inte är i byggnaden hela tiden Om man utgår från ett hushålls användning av hushållsel, så kan kanske inte mer än 70-80% utnyttjas som frivärme. Även om det blir värme till slut så kan elen inte utnyttjas till fullo för uppvärmningsändamål. Exempelvis går en del värme ut direkt via forceringsfläkten i köket, styrsystemet i huset kan inte tillgodogöra sig värmen (slår ej av i tid) etc. etc. Att räkna konservativt på frivärmen ger en säkerhetsmarginal i uppskattningen av köpt energi I lokaler med olika verksamhet dag och natt är det än viktigare att försöka gissa närvarotid och antal personer i lokalen samtidigt.
Indata energibalandberäkning - Klimat Klimatdata För effektberäkningar används dimensionerande utetemperaturer, t ex DVUT För energiberäkningar bör klimatdata användas som motsvarar ett normalår ur något hänseende (vanligen temp) SMHI jämför ofta temperaturen mot ett normalår som är medelvärdet av en 30-årig mätserie. Programtillverkare har nog tyckt att data köpta från SMHI varit för dyra Syntetiska klimatfiler är därför vanliga, t ex skapade via programmet Meteonorm det är slumpmässigt genererade timvärden baserat på t ex dygnsmedelvärden för en längre period, kanske 10 år. Skuggningar Solinstrålning/Solreflektioner Vindhastighet
Indata energibalandberäkning - Byggnad U-värdes beräkningar för ingående byggdelar Mängdning av ytor utifrån aktuella ritningar. Lufttäthet Markegenskaper Köldbryggor Tillskott Förluster Värmeförsörjning Solinstrålning Värmetillskott (personer, apparater/belysning) Transmissionsförluster Ventilation inkl läckage (infiltration/exfiltration) Arne Elmroth 080513
U-värdes beräkningar SS-EN ISO 6946 - Byggkomponenter och byggnadsdelar - Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient Beräkningsmetod o Rätt lambdavärde o Få med sig reglarna (stålreglar måste räknas i beräkningsprogram) o Med eller utan luftspalt U-värde fönster ska avse hela konstruktionen, inkl karm. Tidigare användes måttet 1,2 x 1,2 m, nu är std 1,23 x 1,48 m vilket ger lägre U-värde Ta fram ett genomsnittligt U-värde för fönstren i projektet. Begär uppgifter från tillverkare!
Lufttäthet Krav i BBR före 2006; Bostäder - 0,8 l/s Lokaler - 1,6 l/s Passivhuskrav - 0,3 l/s Verifiering av lufttäthet Tätheten utvärderas som det luftflöde (l/s) som mäts upp genom fläkten vid 50 Pa i förhållande till den trycksatta volymens omslutande yta (m²). Enhet: (l/s,m²). Trycksätt byggnaden stegvis från 50 Pa ner till 10 Pa och mäter både under och övertryck Europeisk standard EN 13829 Foto: Ulla Jansson
Köldbryggor SS-EN ISO 10211 Köldbryggor i byggnadskonstruktion Tillägg i energibalansberäkningen Alt 1 beräkning av köldbryggor Uppskattning av köldbryggor, påslag i % av de totala tranmissionsförlusterna. Hur stor del av transmissionsförluster är köldbryggor? En äldre undersökning visar på 3-67 % ökning pga köldbryggor Min erfarenhet~20%
Indata energibalandberäkning - Driftfall Fastighetsenergi Verksamhetsenergi Hushållsenergi Personvärme Tappvarmvatten Rumstemperatur Arne Elmroth 080513
Fastighetsel Svebys schablon Är det viktigt att uppskatta fastighetselen måste man lämna schablonen och uppskatta varje post för sig. VIP-energy kan beräkna elbehovet till fläktar och pumpar, men inte till annat som hissar och belysning. Det måste man själv räkna vid sidan om och ev. ange som indata i driftfallskatalogen. Separera fastighetselen i den del som antas kunna utnyttjas för uppvärmning (till rumsluft), och den del som inte kan utnyttjas (extern) Verksamhetsel viktig men svår indata Installerad effekt för belysning, drifttid, styrning (närvaro, dagsljus?) Antal datorer, effekt per arbetsstation, drifttid Serverrum men kyls ofta så påverkar de husets värmebehov? Kopiatorer, kaffemaskiner Kök Annan utrustning?
El-energi lokaler
El-energi bostäder
Tillskottsenergi från verksamhet, hushåll och personvärme Antal personer, närvarograd Användning av värmealstrande utrustning i bostaden utnyttjas en viss andel av hushållselen i kontoret främst belysning, datorer, servar, kopiatorer etc. Soltillskottet beror av fönstrets orientering, avskärmning från omgivande byggnader och systemets (glas+ ev solskydd) solenergitransmittans = g-värde Den andel sol som därefter kan utnyttjas beror av byggnadens balanstemperatur En del handpåläggning efter beräkning i program, t.ex. vädringspåslag, VVS-förluster. En konservativ uppskattning av verksamhetselen känns tryggare för värmebehovet hamnar på säkra sidan, men: Missbedömer vi kylbehovet om vi underskattar verksamhetselen?
Uppskattning av varmvattenbehov Hur stor förlust uppstår pga VVC? Olika schabloner finns för behovet i bostäder: 35%-50% av kallvattenförbrukningen Personrelaterad förbrukning. Tillämpas individuell mätning och används snålspolande armaturer, har det nån betydelse? Om man känner VVC-flödet och fram resp returtemperatur kan den beräknas. Dåligt med mätningar finns, då det normalt är varmvattenflödet som mäts, ej energibehovet för varmvatten Vissa uppgifter finns på förluster om 40-50% av det personrelaterade behovet Värmeförlusten tillförs vanligen byggnaden
Indata energibalandberäkning Värme/Kyla Teknisk data värmepump Teknisk data värmesystem Framlednings- och Returtemperaturer Teknisk data solfångare Arne Elmroth 080513
Indata energibalandberäkning Ventilation Aggregat Verkningsgrader Luftomsättningar Drifttider VAV-system Arne Elmroth 080513
Indata energibalandberäkning Energinorm Val av redovisning Lokal/Bostad Klimatzon Elvärme Arne Elmroth 080513
Svårigheter med energiberäkningar Många samverkande parametrar Boendevanorna inverkar kraftigt, t ex innetemperatur, vädring, varmvattenanvändning, tvättfrekvens Detaljer som påverkar klimatskalet/köldbryggor förändras under resans lopp De U-värden man räknat på kanske inte levereras till byggnaden Utförandet på plats, t ex lufttätheten har man ingen kontroll över (föreskriv täthetsprovning!) Många gissningar och antaganden stora osäkerheter Vilka säkerhetsmarginaler skall vi använda?
Viktiga nyckelparametrar: Realistiska U-värden på fönster och glaspartier Rimlig lufttäthet Kvantifierade köldbryggor Korrekt mängdning av ytor Realistisk innetemperatur Realistisk värmetillskott från personer och apparater Soltillskott (g-värden fönster+solskydd)
Energiberäkningsprogram
Olika nivåer Handberäkningar - Graddagar eller gradtimmar Enklare energiberäkningar på dator - Steady-state beräkningar huvudsakligen månadsvis, per dag eller timme Avancerade energiberäkningar på dator - Dynamiska simuleringar timme för timme eller ännu kortare upplösning 2014-12-02 Energi 45
Beräkningsprogram på marknaden Steady-state TMF Enorm Isover Energi BV2 PHPP Dynamiska VIP-energy IDA Klimat och Energi BSIM2000 EiB Riusska 2014-12-02 Energi 46
Vilka program kan man lita på? Validering För mer avancerade dynamiska program som räknar timme för timme finns valideringsstandard. Vid valideringen jämför man programmet med resultat från mer avancerade program Generellt finns inga direkta krav på energiberäkningsprogram Tänk på: Hur programmet används är mer avgörande än val av program! 2014-12-02 Energi 47
Vilket program ska man välja? Val av energiberäkningsprogram ska vara anpassat till: Uppdragets komplexitet. Krav på inomhusklimat och energi samtidigt Energikrav i BBR Typ av byggnad Tidpunkt i projektet 2014-12-02 Energi 48
VIP Energi Allmänt 2014-12-02 Energi 49
VIP Energi Allmänt Marknadsförs av Strusoft AB Demoversion finns att hämta på www.strusoft.se Används i enklare till mer avancerade byggnader. Räknar med timvisa värden Validerat 2014-12-02 Energi 50
VIP Energi Fördelar Beprövat och validerat. Räknar med timvisa värden Möjlighet att importera ritningar i CAD-format. Lämpar sig mycket bra vid energiberäkningar mot för att verifiera energikraven enligt BBR. 2014-12-02 Energi 51
VIP Energi Nackdelar Det finns ingen koppling mellan inomhusklimat och energi. 2014-12-02 Energi 52
VIP Energi Presentation av resultat - Utdata 2014-12-02 Energi 53
VIP-energi Ett exempel 2014-12-02 Energi 54
IDA klimat & energi Allmänt Utvecklad av KTH Installationsteknik och marknadsförs idag av Equa. Förenklad demoversion finns att hämta på www.swegon.se. Används i byggnader med mer avancerade installationer och byggnadsskal. 2014-12-02 Energi 55
IDA klimat & energi Fördelar Beprövat och validerat. Ger möjlighet att simulera fall med kombinerade energiberäkningar och inneklimatsimuleringar. Kan göra beräkningar i hela byggnaden eller bara i utvalda delar Räknar med timvisa värden Kan hantera värmelagring i stomme, simulera fukt etc. Möjlighet att importera ritningar i CAD-format. 2014-12-02 Energi 56
IDA klimat & energi Nackdelar Dyrt Kräver stor kunskap för att hantera programmet och generera en korrekt beräkning. Utdata för energiberäkning är inte anpassat till BBR:s kravbild. 2014-12-02 Energi 57
IDA klimat & energi Presentation av resultat - Utdata 2014-12-02 Energi 58
IDA klimat & energi Ett exempel 2014-12-02 Energi 59
TMF Energi Allmänt Utvecklad av SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut på uppdrag av TMF, Trä & Möbelföretagen. Förenklad demoversion finns att hämta på www.tmf.se Lanserades 2009 Används av småhustillverkare för enklare byggnader. Excelbaserat beräkningsprogram 2014-12-02 Energi 60
TMF Energi Fördelar Billigt. Enkelt och snabbt att använda. Uppdateras kontinuerligt. 2014-12-02 Energi 61
TMF Energi Nackdelar Bygger ej på en dynamisk modell utan ett steady-state. Finns brister i hur installationssystem hanteras. Kan inte hantera mer avancerade köldbryggor. Kan endast användas för enklare byggnader. 2014-12-02 Energi 62
TMF Energi Presentation av resultat - Utdata 2014-12-02 Energi 63
Isover Energi Allmänt Utvecklad av Isover och laserades 2009. Bygger på steady-state. Programmet kommer inte att utvecklas vidare på grund av problem i beräkningsstrukturen. Förenklad demoversion finns att hämta på www.isover.se Används av för enklare byggnader. Fokuserar på byggnadsskal men är sämre på att hantera installationssystem. 2014-12-02 Energi 64
Felkällor
Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Sveby undersökte saken genom en energiberäkningstävling! Förutsättningar: - Flerbostadshus med 117 lägenheter, byggt 2008 - Givna indata enligt Sveby brukarindata - Normal projekteringsinformation - Ritningar - Givna kompletterande driftdata på komponenter m.m. (temp, verkningsgrad, uteklimat m.m.) 2014-12-02 Energi 66
Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Beräkning och definition av A-temp ett stort problem: 2014-12-02 Energi 67
Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Hur programmet används är mer avgörande än val av program! 2014-12-02 Energi 68
Felkällor Hur stämmer energiberäkningen med uppmätt förbrukning 2014-12-02 Energi 69
Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Några slutsatser från tävlingen: 2014-12-02 Energi 70
Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Några slutsatser från tävlingen: 2014-12-02 Energi 71
Felkällor Vad har tävlingen givit för lärdomar? Tävlingen ger upphov till bl.a. följande resonemang: Det är inte tillräckligt att ha ett avancerat och väl beprövat beräkningsprogram för att få ett trovärdigt beräkningsresultat. Operatören måste också vara väl förtrogen med programmet. Det verkar också som om det behövs bättre kvalitetskontroll vid beräkningar. 2014-12-02 Energi 72
Felkällor Forts.. Det finns ett behov av en gemensam och tydlig redovisningsstandard som är tillräckligt omfattande för att täcka in olikheter i programmens in- och utmatningsrutiner. Det behövs betydligt större noggrannhet vid mätning av energianvändning. Ett bra mätsystem borde vara ytterst lönsamt för en fastighetsägare eftersom det då finns en god möjlighet att kontrollera att olika börvärden innehålls. 2014-12-02 Energi 73
Felkällor Forts.. Systemgränser för vad som ska ingå i byggnaders energiprestanda behöver ses över, Den nuvarande systemgränsen medför att ett stort antal korrektioner behöver utföras, vilket minskar noggrannheten på uppmätt energiprestanda. 2014-12-02 Energi 74
Felkällor Forts.. Systemgränser för vad som ska ingå i byggnaders energiprestanda behöver ses över, Den nuvarande systemgränsen medför att ett stort antal korrektioner behöver utföras, vilket minskar noggrannheten på uppmätt energiprestanda. 2014-12-02 Energi 75
Tolkning av utdata
Krav på utdata Vad ska framgå av inlämnad energiberäkning? Utförare BBR-version Använda brukarindata Typ av lokal Program och version Resultat av beräkningen gällande: Energianvändning U-värde Installerad eleffekt Säkerhetsmarginal Klimatdata 2014-12-02 Energi 77
Frågor/funderingar/Diskussion Ska tillförd energi genom ved alltid tas med i energideklarationen? Hur kommer de nya energikraven att påverka energiberäkningarna? Hur bedömer man vad som är verksamhet resp fastighet? Hur följer man upp mätningarna? Arne Elmroth 080513
Frågor/funderingar/Diskussion Fastighet kontra hushållet/verksamheten Arne Elmroth 080513
Frågor/funderingar/Diskussion Fastighet kontra hushållet/verksamheten Arne Elmroth 080513
Frågor/funderingar/Diskussion Hur kan man hantera en tveksam energiberäkning? Hur stor säkerhetsmarginal ska man kräva? Hur hanteras fritidshus? Hur hanteras Attefall-hus? När ska man begära in en lufttäthetsprovning? Arne Elmroth 080513
Frågor/funderingar/Diskussion Säkerhetsmarginal hur stor ska den vara? Arne Elmroth 080513
Tack för oss! Per Petersson 0470-700 945 Sara Lundin 010 452 26 33