Värmepumpssystem för nära-nollenergihus Nya utmaningar kräver ny lösningar Svein Ruud SP Energiteknik



Relevanta dokument
Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

HP4NZEB Värmepumpsystem för Nära nollenergismåhus och flerfamiljshus

Värmepumpsystem för näranollenergi. flerfamiljshus. Martin Persson


Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Det händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten Åsa Wahlström CIT Energy Management

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

Heat pump systems for Near Zero Energy Buildings Svein Ruud SP

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola

En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2)

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.

Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.

FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV

En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition Richard Thygesen

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Administrativa uppgifter

indata och resultat

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Konsekvensanalys av NNE-krav för befintliga flerbostadshus

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 15.

Kostnadsoptimala nivåer. Linda Lagnerö

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

WP1: System för energieffektivitet. Tekn.Lic. Svein Ruud SP Energiteknik

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

P06 - VIDAREUTVECKLING AV VÄRMEPUMPSSYSTEM FÖR NNE-HUS

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden?

Telefon:

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Resultat från energiberäkning

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Klimatkyla i närtid och framtid för bostäder och lokaler (P13) Nästa generations värmepumpssystem i bostäder och lokaler (P14)

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Tekn. Konsult Lars B. Bergman LB-Hus AB Tekn. Chef Esse Ingesson VästkustStugan. Tekn. Expert Svante Wijk

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels

Rapport Energideklaration Västan 9A Kulladalsvägen 40 Vaxholm. Linus Söderman

Resultat från energiberäkning

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

SKL:s rekommendation och läget

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Hållbara byggnader och energi

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP?

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 7.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum

Telefon:

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Linus Söderman Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Resultat från energiberäkning

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Resultat från energiberäkning

Väla Gård - ett plusenergikontor. Åse Togerö, Tekn Dr, Grön Affärsutveckling, Skanska Sverige

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Sammanställning Resultat från energiberäkning

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ARPHUS 1:1. Utetemperatur: 22 C

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Brf Utsikten i Rydebäck

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

Arstaängsvägen 19 B Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Transkript:

Värmepumpssystem för nära-nollenergihus Nya utmaningar kräver ny lösningar Svein Ruud SP Energiteknik

Projektinformation Projektstart: April 2012 Projektslut: Juni 2014 Finansiering/deltagande: Effsys+ TMF - Trä och Möbelföretagen Skanska Teknik / SBUF SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bosch Thermoteknik / IVT Danfoss / Thermia Enertech /CTC

Projektgrupp Projektledare: Assisterande projektledare : Tekniska experter: Svein Ruud SP Martin Persson SP Caroline Haglund Stignor SP Jessica Benson SP Företagsdeltagare: Anders Rosenkilde TMF Tommy Walfridson Skanska Teknik AB Kent Karlsson Enertech/CTC Timo Haak Bosch/IVT Gunnar Eklund Bosch/IVT Olav Öhmark Danfoss/Thermia Magnus Lantz Danfoss/Thermia

Bakgrund EU-direktivet om byggnaders energiprestanda 2010/31/EG (EPBD2) kräver att alla nya byggnader ska ha mycket låg energianvändning, nära-noll, fr.o.m. 1 januari 2021. Beräkningar har visat att i ett Svenskt klimat så är berg-/markvärmepumpar ett mycket bra alternativ ur energisynpunkt, men att befintliga modeller är för stora och för dyra för att kunna användas i småhus med mycket låga värmebehov. Även för flerbostadhus hade beräkningar i ett tidigare avslutat Effsys+ projekt visat att värmepumpar är ett konkurrenskraftigt alternativ, men att det finns behov av att utveckla systemlösningarna. Ett viktigt randvillkor för en nära-nollenergibyggnad är att kravnivåerna inte bara ska vara tekniskt möjliga att uppnå utan att de även ska ligga på en kostnadsoptimal nivå.

Målsättning Projektet skulle: Visa vilken energibesparing som kan uppnås i ett småhus respektive ett flerbostadshus med ett värmepumpsystem installerat på ett optimalt sätt ur ett systemperspektiv, samt kombinerat med ett energieffektivt klimatskal och ventilationsvärmeåtervinning Visa på möjligheterna att med hjälp av solvärme och solel ytterligare reducera energianvändningen ned mot en nära-nollenergi -nivå, liksom lönsamheten ur ett livscykelperspektiv (LCC) för dessa olika lösningar Utveckla konkurrenskraftiga värmepumpsystem som industrin kan vidareutveckla för både den svenska marknaden och exportmarknaden

Delmål Utveckla teoretiska koncept för småhus och flerbostadshus som nära-nollenergihus Utveckla och utvärdera en prototyp av ett värmepumpsystem som klarar kravnivåerna för nära-nollenergi, F-gas-, Eco Design- och RES-direktivet och samtidigt med en LCC som gör det till ett kostnadseffektivt alternativ Förbättra beräkningsmodeller för nära-nollenergibyggnader Deltagande i IEA HPP Annex 40 HP4NZEB koordinerat av Carsten Wemhöner, Schweiz

Målnivåer för nära-nollenergibyggnader föreslaget av Energimyndigheten (jämfört med befintliga kravnivåer i befintliga BBR 20) ER 2010:39 Klimatzon Elvärmda Bostäder 50 (95) Lokaler 50-75 * (95-131) Icke-elvärmda I II III I II III 40 (75) 40-60 * (75-104) *) Beroende på luftflöde 30 (55) 30-45 * (55-78) Inga nivåer är ännu beslutade, men regeringen har uttalat att nära-nollenergi -nivån bör vara skarpare än befintliga kravnivåer - åtminstone för de flesta byggnadstyper och klimat. 75 (130) 70-105 * (120-192) Boverket och Energimyndigheten arbetar för närvarande med flera regeringsuppdrag kring detta bl.a. ett som heter Kontrollstation 2015 65 (110) 60-90 * (100-159) 55 (90) 50-75 * (80-126)

Ingen gemensam definition av en nära-nollenergibyggnad Det är upp till varje medlemsland att utifrån nationella och regionala förutsättningar definiera vad en näranollenergibyggnad är i respektive land. Detta innebär att det kommer att finnas minst lika många definitioner som det finns medlemsländer i EU

Systemlösningar för projektets typhus Värmekälla Berg-/markvärmepump Ventilationsvärmeåtervinning FTX Värmedistribution Golvvärme

Projektets typhus (1) Hustyp Småhus NNE Flerbostadshus NNE Antal hushåll/lägenheter 1 40 Antal boende 4 80 Hushållsel 4800 kwh/år 112 MWh/år Specifik energianvädning, hushållsel 30 kwh/(år m2 Atemp) 28 kwh/(år m2 Atemp) Övrig byggnadsel - 8 MWh/år Specifik övrig byggnadsel - 2 kwh/(år m2 Atemp) Tempererad golvarea, A temp 160 m 2 4000 m 2 * Inre area omslutande klimatskal, A om 390 m 2 6000 m 2 Nominellt luftflöde; 0,35 liter/(s m 2 A temp ) 56 liter/s 1,4 m 3 /s Genomsnittligt värmegenomgångstal, U m 0,2 W/(K m 2 A om ) 0,3 W/(K m 2 A om ) Lufttäthet (vid ±50 Pa) 0,2 liter/(s m 2 A om ) 0,3 liter/(s m 2 A om ) Spec. ventilationsvärmeförlust (vid DVUT) 0,14 W/(K m 2 A temp ) 0,14 W/(K m 2 A temp ) ventilationsvärmeförlust 22,4 W/K 0,56 kw/k temperaturverkningsgrad ca 80 % ca 80 % Specifik fläkteffekt SFP ** 1,5 W/(liter/s) 1,3 kw/(m 3 /s) fläkteffekt 85 W 1,8 kw Specifik fläktenergi 4,5 kwh/(år m 2 A temp ) 4,0 kwh/(år m 2 A temp ) fläktenergi 700 kwh/år 16 MWh/år

Projektets typhus (2) Specifik pumpeffekt värme- och varmvattendistribution *** 0,3 W/(m 2 A temp ) 0,3 W/(m 2 A temp ) pumpeffekt värme- och varmvattendistribution 50 W 1,2 kw Specifik pumpenergi värme- och varmvattendistribution 1,5 kwh/(år m 2 A temp ) 1,3 kwh/(år m 2 A temp ) pumpenergi värme- och varmvattendistribution 250 kwh/år 5 MWh/år Specifik värmeförlust varmvatten/vvc vid stand-by 0,5 W/(m 2 A temp ) 0,3 W/(m 2 A temp ) värmeförlust varmvatten/vvc vid stand-by 80 W 1,2 kw Specifikt värmebehov varmvatten/vvc vid stand-by 4,5 kwh/(år m 2 A temp ) 2,5 kwh/(år m 2 A temp ) värmebehov varmvatten/vvc vid stand-by 700 kwh/år 10 MWh/år Specifikt värmebehov i klimatzon III 36,5 kwh/(år m 2 A temp ) 34,5 kwh/(år m 2 A temp ) värmebehov i klimatzon III 5800 kwh/år 138 MWh/år Maximalt effektbehov ut på värmesystemet 4 kw 75 kw Specifikt varmvattenbehov (exkl. värmeförluster) 21,5 kwh/(år m 2 A temp ) 17,5 kwh/(år m 2 A temp ) varmvattenbehov (exkl. värmeförluster) 3400 kwh/år 70 MWh/år Specifik energibehov netto, inkl. hushållsel 100 kwh/(år m 2 A temp ) 90 kwh/(år m 2 A temp ) energibehov netto, inkl. hushållsel 16 000 kwh/år 360 MWh/år Specifik energianvändning (köpt energi), inkl. hushållsel **** 60 kwh/(år m 2 A temp ) 55 kwh/(år m 2 A temp ) energianvändning (köpt energi), inkl. hushållsel 9 600 kwh/år 220 MWh/år Specifik energianvändning (köpt energi), exkl. hushållsel 30 kwh/(år m 2 A temp ) 27 kwh/(år m 2 A temp ) energianvändning (köpt energi), exkl. hushållsel 4 800 kwh/år 108 MWh/år

Prestanda för utvecklade värmepumpsystem Värmepump för enfamiljshus Värmepump för flerfamiljshus P HP heat, 0/35 C 4750 (W) P HP heat, 0/35 C 90,0 (kw) COP, heat, 0/35 C 4.24 (-) COP, heat, 0/35 C 4.60 (-) P HP heat, 0/45 C 4500 (W) P HP heat, 0/45 C 87,0 (kw) COP, heat, 0/45 C 3.28 (-) COP, heat, 0/45 C 3.66 (-) A-klassad cirkulationspump Ja A-klassad cirkulationspump Ja Tomgångseffekt, el 55 (W) Tomgångseffekt, el 1,2 (kw) Installerad eleffekt 4500 (W) Installerad eleffekt 35,9 (W)

Beskrivning av de olika antagna solsystemen Enfamiljshus Flerfamiljshus Energi, kwh Yta, m 2 Toppeffekt, kwp Solvärme 1 940 4,5 - Solel 3 000 21 3,3 Solvärme 41 800 97 - Solel 40 000 260 44 För överskottselen har det antagits nettodebitering på månadsbasis i LCC-kalkylerna

Beräkning av energiprestanda, Enfamiljshus

Beräkning av energiprestanda, Flerfamiljshus

LCC-analys Variabel Värde Enhet Diskonteringsränta 4.0% Kalkylperiod 30 år Elpris (medelvärde) 1.46 SEK/kWh Fjärrvärmepris (medelvärde) 0.67 SEK/kWh Pelletpris (medelvärde) 0.55 SEK/kWh Elprisökning per år 3.0% Fjärrvärmeprisökning per år 2.0% Pelletprisökning per år 2.0% För elpris, fjärrvärmepris och pelletspris har månatliga variationer under året har använts. Ovanstående tabell ger medelpriserna för el, fjärrvärme och pellets.

Månadsfördelning energianvändning i LCC-analysen

Indata LCC-analys - Enfamiljshus Typ av investering Investeringskostnad (SEK) Livslängd (år) Bergvärmepump 73 500 15 Borrhål 37 500 75 Luft/vatten-värmepump 80 800 15 Fjärrvärmecentral 20 600 20 Pelletpanna 63 750 20 Solfångare + ackumulatortank 56 250 20 Skorsten 18 750 20 Rör mm. 6 250 30 PV- installation, totalt per kwp 20 000 PV-moduler, per kwp 12 000 25 Växelriktare, per kwp 2 000 15 PV-moduler: ytterligare kostnader, per kwp 6 000 25 PV-installation: bidrag, per kwp -7 000 25

LCC småhus

Indata LCC-analys Multifamily house Investment (SEK) Life expectancy (yr) GSHP 440 000 15 Bore hole 308 000 75 District heating sub station 60 000 20 Solar thermal collector + accumulator tan 100 000 20 PV-installation, total per kwp 20 000 PV-module:, per kwp 12 000 25 Inverter, per kwp 2 000 15 PV-modules: additional costs, per kwp 6 000 25 PV-installation: subsidy, per kwp -7 000 25

LCC flerbostadshus

Känslighetsanalys diskonteringsränta för flerfamiljshuset

Slutsatser Systemlösningen med ett välisolerat och tätt hus med golvvärme och FTX-ventilation i kombination med en heltäckande bergvärmepump klarar med god marginal den av Energimyndigheten föreslagna kravnivån för nära-nollenergi -byggnader. Ur ett LCC perspektiv är lösningen även konkurrenskraftig gentemot fjärrvärme, vilken för samma byggnad inte klarar den föreslagna kravnivån. Ovanstående gäller för både småhuset och flerbostadshuset. Solel och solvärme ger ytterligare förbättring av energiprestandan, men för småhuset är endast solel lönsamt ur ett LCC-perspektiv (om nettodebitering på månadsbasis). För samma flerbostadhuset med fjärrvärme är solel och solvärme nödvändigt för att klara föreslagen kravnivå. Bergvärmealternativet är mindre känsligt för variationer i energiprisökningar.

Behov av fortsatt arbete Är billigare on/off värmepumpar lönsammare än dyrare(?) frekvensstyrda. Dimensionering av varmvattenbehov och värmepumpar i flerbostadshus. Installation och styrning av golvvärme i flerbostadshus. Optimering av dimensionering och samstyrning av solel och solvärme i kombination med värmepump Minimering av installationskostnaden för solvärme i småhus med värmepump. Integrering av borrhål, värmepump och FTX-ventilation, exempelvis förvärmning och komfortkylning av uteluft med borrhål/värmepump

Título capítulo Tack för uppmärksamheten! För mer information: svein.ruud@sp.se