Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap RAPPORT 1 (6) 2009-03-23 Rapporten har utarbetats av Roger Bolling Haveriövning ARN 08 Utvärdering Regionala Enheten för Kris- och katastrofberedskap (REK) lämnar här sin rapport över de resultat som framkommit i utvärderingarna av haveriövningen ARN 08 på Arlanda flygplats den 9 oktober 2008. Allmänt Bakgrund Den 9 oktober 2008 genomfördes en regional samverkansövning på Stockholm-Arlanda flygplats med syfte att under realistiska former öva ett flygplanshaveri. Huvudansvarig för övningen var Luftfartsverket. Övningen planerades och genomfördes inom ramen för Emergency training group (ETG) där Stockholms läns landsting ingår. Gruppen verkar bl.a. för att skapa förutsättningar för ett väl fungerande samarbete och effektivt genomförande av insatser vid en särskild händelse på flygplatsen. Syfte och mål för ARN 08 Mål Att genom samverkan mellan polis, sjukvård, räddningstjänst och flygplatsens organisationer öka förmågan att hantera en särskild händelse. Pröva utlarmning och larmvägar Samverkan mellan de berördas ledningsnivåer, för att skapa en gemensam lägesbild Samordna kommunikation med media och allmänhet Samverkan mellan organisationerna för att efter händelsen minimera effekterna av skada/sjukdom och psykosociala påverkan Syfte Att förbättra organisationernas samverkan, med fokus på: Skadeplats Ledningsplatser Omhändertagande vid skade- och uppsamlingsplats Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-653 21 88 E-post: registrator.lsf@sll.se Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69 Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se
2 (6) Psykosocialt omhändertagande Informationshantering Deltagande organisationer I övningen deltog Luftfartsverket (LFV), Stockholms läns landsting (SLL), SOS Alarm, Luftfartsstyrelsen (flygräddningscentralen = ARCC), Kommunala räddningstjänsten, Polismyndigheten i Stockholms län, SAS, Sigtuna kommun, SAS Ground Services, Securitas, Länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska Röda korset och Frivilliga resursgruppen i Sigtuna kommun (FRG). ARN 08 i SLL Övningsplanering REK har haft planeringsansvaret för sjukvårdens deltagande i ARN 08. Den övergripande övningsplaneringen har skett i en arbetsgrupp på Arlanda med representanter från de deltagande organisationernas övningsansvariga. Sjukvården har också haft en egen planeringsgrupp för planering av sjukvårdsmomenten och krisomhändertagandet. Gruppen har bestått av representanter från ambulanssjukvården, akutsjukhusen, Enheten för krisoch katastrofpsykologi, CeFAM och SOS Alarm. Planeringsarbetet pågick under ca ett år. Scenario Torsdagen den 9 oktober är European Airways, EU 123 med callsign Eurofox på väg från Ronneby till Arlanda. Flygplanet är en B 737-600. Ombord finns 99 personer vilket inkluderar 6 stycken besättningsmedlemmar. Planet får tekniska problem och p.g.a. detta beslutar piloten att flyga till Arlanda flygplats med anledning att flygplatsen bedöms bättre lämpad för en nödlandning. Efter varningslarm havererar planet på bana 3. Skadepanoramat får följande utfall: 10 personer klassas som döda 30 personer klassas oskadade/lätt skadade (gröna) 60 personer klassas svårt skadade (gula/röda)
3 (6) Vid terminal 4 kommer det att anlända 40 stycken anhöriga och mötande. Ett stort antal anhöriga/mötande kommer också att ringa in till polisens Katastrofregister för att efterfråga person. Övade i SLL I skadeområdet deltog 19 ambulanser (varav en från Uppsala läns landsting), 2 akutbilar, 1 ambulanshelikopter samt 5 sjukvårdsgrupper från akutsjukhusen (Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och Solna, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Norrtälje sjukhus). Två katastrofsjukvårdsenheter (med tält och sjukvårdsutrustning) från räddningstjänsten i Rimbo och Sollentuna deltog också. Mottagande sjukhus i övningen var S: t Görans sjukhus, Karolinska Solna och Karolinska Huddinge. S: t Görans sjukhus deltog fullt ut och tog emot skademarkörer medan Karolinska Solna och Huddinge övade sina katastrofledningsgrupper. PKL organisationen övades på Arlanda och på S: t Görans sjukhus. Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) övade med fullt utbyggd stab i katastrofläge. Genomförande av utvärdering En övergripande utvärdering med fokus på samverkansperspektivet görs av Luftfartsverket i samverkan med deltagande organisationer. På uppdrag av Regionala enheten för kris- och katastrofberedskap (REK) har Stockholms prehospitala centrum (SPC) genomfört utvärderingen av det medicinska omhändertagandet samt sjukvårdsledning på regional och lokal nivå. För utvärderingen av krisomhändertagandet har Enheten för kris- & katastrofpsykologi, CeFAM ansvarat. Ett seminarium för återkoppling av utvärderingsresultatet till de övade i SLL genomfördes den 16 mars 2009. Resultat utvärdering Alarmering Det kan konstateras att det finns ett väl fungerande system för alarmering av sjukvårdens resurser. När det gäller Arlanda finns checklistor för vad som initialt larmas ut vid varningslarm respektive haverilarm. Funktionen med jourhavande tjänsteman/tib är mycket värdefull och en förutsättning för en snabb mobilisering av sjukvården vid en allvarlig händelse.
4 (6) Brytpunkt På brytpunkten samlas alla räddningsfordon för att sedan efter behov dirigeras fram till skadeplatsen. Många av ambulanserna anmälde sig inte framme på brytpunkt vilket fick till följd att sjukvårdsledningen i skadeområdet hade dålig kontroll på vilka resurser som fanns att tillgå. Genom att utse en sektorledare för sjukvården på brytpunkt hade detta problem sannolikt minskats. Det är viktigt att belysa detta i ledningsutbildningarna. Ledningsplats En av de viktigaste uppgifterna för sjukvårdsledningen initialt i skadeområdet är att snabbt rapportera tillbaka läget till SOS Alarm. Detta skedde inte vilket innebar att SOS Alarm inte fick en lägesbild förrän efter 40 minuter. Följden blev att viktig information för hela sjukvårdsorganisationen blev fördröjd och bristfällig. Att vara sjukvårdsledare vid en allvarlig händelse är en svår och komplicerad uppgift. Här behövs återkommande utbildning och övning. Sedan den 1 februari 2009 gäller en ny organisation för vilka som utses till sjukvårdsledning. Det är nu någon av de 7 utvalda enheterna (4 akutambulanser, 2 akutbilar och akutläkarbilen) som ska utgöra sjukvårdsledning över tid. Genom att färre enheter utnyttjas för sjukvårdsledning får dessa en större erfarenhet samt möjlighet till fler övningar än tidigare organisation möjliggjorde. Dessa fordon behöver ha speciell utrustning för att underlätta ledning av en sjukvårdsinsats. Ett projekt för utvärdering av denna nya ledningsorganisation kommer också att startas i samarbete med SPC och ambulanssjukvården. Sjukvården saknar idag ett eget ledningsfordon där en sjukvårdsstab kan arbeta i skydd av regn och kyla. Under ARN 08 löstes det genom att man fick låna en buss av räddningstjänsten. Behovet av ett eget ledningsfordon för sjukvården bör utredas. En bra ledningsstruktur skapades av sjukvårdsledaren genom att sektorledare utsågs till skadeplats, uppsamlingsplats och hämtplats. Skadeplats Det dröjde lång tid innan den första patienten transporterades till sjukhus och lång tid innan den sista patienten lämnade skadeplatsen. I
5 (6) traumasammanhang är det viktigt att tiden på skadeplatsen minimeras för de allvarligt skadade patienterna. Evakueringen av de skadade hade sannolikt gått snabbare om ledningen av sjukvårdsinsatsen varit effektivare. Vikten av och möjligheten till tidig avtransport behöver diskuteras. Uppsamlingsplats Som uppsamlingsplats för skadade användes de tält som finns i katastrofsjukvårdsenheterna. Eftersom avtransporterna gick långsamt blev tälten snabbt fulla vilket försvårade arbetet. Det behövs ytterligare utbildning i hur arbetet på uppsamlingsplatsen för skadade organiseras. Kommunikation och samband Att kommunikation och samband fungerar är helt avgörande för att sjukvårdsledningen ska fungera. I övningen fanns brister i hur sambandet organiserades. Dagens radiosystem har också brister i både kapacitet och täckning. Detta fick till följd att informationen bakåt till SOS Alarm blev mycket bristfällig. Kommunikationen inom skadeområdet fungerade inte heller tillfredställande. REK har i samband med införandet av de nya ledningsenheterna påbörjat ett arbete tillsammans med ambulansleverantörerna och SOS Alarm med framtagande av en sambandsplan som ska användas vid allvarliga händelser. Det är även viktigt att införandet av Rakelsystemet påskyndas inom sjukvården. Regional ledning Flera av medlemmarna i den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML) var nya i sin befattning och hade inte övat tidigare. Ändå upplevdes stämningen som trygg och man hade en tydlig stabschef men strukturen blev ändå otydlig. Det finns en utarbetad stabsarbetsplan för RKML med uppgifter för respektive funktion. Dock behöver checklistor och åtgärdskalendrar utvecklas. All stabspersonal behöver också en fördjupad utbildning i stabsarbete. Krisomhändertagande Vid en allvarlig händelse på Arlanda blir många organisationer och myndigheter involverade i krisomhändertagandet. Luftfartsverket, Röda
6 (6) korset, berört flyg- och handlingbolag, Sigtuna kommun, Polisen och Stockholms läns landsting har alla ett ansvar i krisomhändertagandet. I ARN 08 fanns uppenbara brister i både samverkan och krisomhändertagande. Det saknas bl.a. rutiner för vem som leder krisarbetet. Luftfartsverket har tagit initiativ till en fortsatt diskussion om hur krisomhändertagandet ska organiseras på Arlanda. Representanter från Enheten för kris- & katastrofpsykologi, CeFAM och REK finns med i dessa diskussioner. Förslag till åtgärder för att förstärka SLLs krisberedskap Med utgångspunkt från erfarenheter av ARN 08 föreslås följande åtgärder för att stärka SLLs krisberedskap fortsatt satsning på övningsverksamhet för de som bemannar ledningsenheterna i ambulansverksamheten fortsatt utveckling av de prehospitala ledningsutbildningarna anskaffande av ledningsutrustning till ledningsenheterna noggrann utvärdering av ledningsenheterna utreda behovet av ett särskilt ledningsfordon för sjukvården framtagande av en gemensam sambandsplan för allvarliga händelser påskynda införandet av Rakelsystemet i ambulanssjukvården framtagande av checklistor och åtgärdskalendrar för RKML utbildning i stabsmetodik för personal i RKML delta i utvecklingen av organisationen för krisomhändertagande på Arlanda flygplats Mona Boström