Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)

Relevanta dokument
Nervsystemet 1 Sjuksköterskeprogrammet NERVSYSTEMET. Nervsystemets indelning (1)

Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Synapser. ehagglund.se

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet sköter information

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Nervsystemet sköter information

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

Neuronens Fysiologi 1

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

Nervceller och nervsystem 2

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

T E N T A M E N Kurs RSJD11

Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen


1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

Multipel Skleros (MS)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Klinisk smärtfysiologi

Hjärna, ryggmärg och nerver Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Nervsystemet PDF ladda ner

Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Hjärnans utveckling Huvud-svans-axeln Neuroner migrerar och signalerar

Musklernas uppbyggnad

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason Skrivtid.

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

Neuro/Rörelse

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

1. Cellen och vävnader Kodnr.

bild sidan 454 purves.

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Rest- Dugga

PREPARATKOMPENDIUM WORKSHOP NERVSYSTEMET. OSOF Karolinska Institutet

Inledning. Cellens fysiologi

Namn: Personnr: - texta

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet

Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben

1. Vad heter glykoproteinet som förekommer i basalmembranets lamina lucida och vad har det för funktion?

Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

Transkript:

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht2013 (Ewa Grönlund HT2012)

Inledning Skallen fram, sido, tak, bas Ryggrad fram, bak, kotor Nervsystemets indelning: CNS anatomisk översikt PNS anatomisk översikt Nervvävnad Gliaceller Nervceller Synapsen Motoriska, efferenta nerver Sensoriska, afferenta nerver Nervsystemet Föreläsningsöversikt Fortledning av nervimpulsen Membranpotential Depolarisation Aktionspotential CNS Hjärnans byggnad och funktion Hjärnans och ryggmärgens hinnor Likvorcirkulationen Hjärnans blodcirkulation Blodhjärnbarriären Ryggmärgen PNS Hjärnnerver/Kranialnerver Ryggmärgsnerver/Spinalnerver Autonoma nervsystemet Sympaticus Parasympaticus Somatomotoriska nerver Sensoriska nerver Från CNS till PNS och vice versa motoriska och sensoriska ledningsbanor (Mediala) Baksträngsbanorna Smärtbanan/ Laterala systemet, tractus spinothalamicus lateralis Pyramidbanan, tractus corticospinalis Extrapyramidala banor Reflexer Skyddsreflex Sträckreflex

Nervsystemets indelning (1) Centrala nervsystemet CNS Hjärnan och ryggmärgen Perifera nervsystemet PNS Sensoriska nervsystemet Sensoriska nervfibrer från sinnesceller Somatomotoriska nervsystemet Motoriska nervfibrer till skelettmuskulatur Autonoma nervsystemet Motoriska nervfibrer till körtlar, hjärtat och glatt muskulatur Sympatiska nervsystemet Aktiveras i krissituationer Fight, Fright, Flight Parasympatiska nervsystemet Aktiveras i vila Enteriska nervsystemet bukhjärnan ENS Motoriska nervfibrer som bildar plexa, nervflätor kring matstrupe, magsäck, tarm

Vad är: Nervvävnad,nervcell,nervfiber,nerv Nervvävnad består av två typer av celler: Stöjde och bindvävsceller = Sk gliaceller finns ffa i CNS Astrocyter Microglia Ependymceller Oligodendrocyter Nervceller = neuron Nervsystemets funktionella celler Registrerar: Rörelser Registrerar intryck Inlärning Minne Smärta Kommunicerar genom att snabbt leda elektriska impulser, aktionspotentialer

Gliaceller 1. Astrocyter, stjärnceller Stöd runt blodkärl och neuron Bildar blodhjärbarriären Uppgift: Stödja,skydda reparera och reglerar miljön Microglia spindellika Immunceller i CNS Det vanliga immunförsvaret har inte fritt tillträde till CNS Uppgift: Fagocyterar invandrande ämne ex virus,bakterier aktiverar cytokiner spec IL1

Gliaceller 3. Ependymceller år en typ av epitelceller Kubiskt Epitel som kläder hjärnans hålrum, ventriklarna Specialiserade ependymceller producerar cerebrospinalvätska/ likvor i plexus choroideus, epitelet i ventriklarna ca 500 ml producerar/dygn finns ca 150 ml i systemet Bild 4.13 Cerebrospinalvätskans cirkulation (Människokroppen, Sand 2006) Ependymet innhåller även stamceller som kan differentieras till glia och nervceller

Gliaceller 4. Oligodendrocyter Producerar fettrikt isolerande material fettskida sk myelin omkring nervcellernas utskott, axon i CNS Ju mer myeliniserat ett axon är desto snabbare fortledningsförmåga kan innesluta flera celler sämre isolering Swannsk cell bildar myelin i PNS En oligodendrocyt kan myelinisera 50 axon Multipel skleros (MS) brist på myelin Bild 2.18 Ranviers nod i vilken axonet ligger blottat (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)

Nervceller, neuron Neuronet Kan bilda, ta emot, leda elektrisk ström impulser Soma Cellkroppen är metabolt centrum syntetiserar substanser. Rik på mitokondrier, neurofibriller och Nissl substans Axon Nervcellsutskott långa, upp till mer än 1 m Ju mer myeliniserad ett axon är desto snabbare fortledningsförmåga En gliacell kan innesluta flera axon samtidigt sämre isolering ansvarar utåtgående=efferent impulstrafik AxonHillockregion genereras impulserna rörelse 80100 m/sek. Transporterar exogen alt endogena ämne i vesiklar till o från somat. Dentriter Korta utskott (0 20 st) max någon eller några mm leder impulser till soma kan stimulera alt hämma Samlar information genom att bilda synapser med omgivande neuron Synaps Kontaktpunkt mellan nervcellen och en annan cells cellkropp eller dendrit Bild 4.1 En motorisk nervcell som innerverar skelettmuskelceller. Nervändslut från andra nervceller bildar synapser på cellkropppen och dendriterna (Människokroppen, Sand 2006)

Motoriskt neuron Motorneuron, Efferent neuron förmedlar signaler från CNS till musklerna, bildar synapser med den motoriska ändplattan Sensoriskt neuron Afferent neuron förmedlar signaler från vävnaden till CNS till ryggmärgen och vidare tolkning i hjärnan Sensoriska neuron har sina cellkroppar utanför CNS, spinalganglier Interneuron (vanliga i CNS) Kopplar signal mellan två andra neuron Små, korta axoner, lokala Samlar eller sprider signalen Stimulerande eller hämmande Ex: mellan sensoriska och motoriska neuron i ryggmärgen vid reflexer Bild 4.2 Exempel på nervceller med olika utformning av utskotten (Människokroppen, Sand 2006) se sid 98 i R Christensson

Nervceller, neuron Grå substans utgörs av nervcellskroppar Cortex cerebri, storhjärnsbarken Områden med grå substans kallas kärnor (nucleus nuclei) i CNS Områden med grå substans kallas ganglier i PNS Vit substans består av nervcellsutskott, axoner, omgivna av fett, myelin Buntar av axoner kallas banor i CNS Buntar av axoner kallas nerver i PNS Hjärnbalken Corpus Callosum interneuron förbinder hjärnhalvorna med varandra så den ena hjärnhalvan vet vad den andra gör. Beslutsfattande osv Bild: www.hjarnguiden.se Hemsida från KI university press

Exempel Hjärntumörer utgår oftast ifrån gliaceller Tumörer som har sitt ursprung i hjärnan kallas primära hjärntumörer: Maligna hjärntumörer utvecklas vanligen från gliaceller De kallas gliom och är alla mer eller mindre elakartade (maligna) Oftast utgår de från astrocyter astrocytom Ependymom har sitt ursprung i ependymceller. Vanligast hos barn och tonåringar Oligodendrogliom Medulloblastom uppkommer oftast i lillhjärnan och drabbar nästan enbart barn Neurinom, nervcellstumörer, är oftast godartade (benigna). Tumörer i hjärnan kan också utgå från andra vävnader: Meningiom uppstår i hjärnhinnorna, meningerna, och är i allmänhet godartade. Hemangiom bildas i blodkärl i hjärnhinnorna. Dessa är sällan elakartade. Tumörer i hjärnan kan också vara metastaser (dottertumörer) som härrör från en annan cancersjukdom Källa: www.cancerfonden.se

Fortledning av nervimpulsen Nervimpulsen förmedlas i form av en elektrisk signal Fortledningen av nervimpulsen är snabb Jfr hormonella signaler: mkt långsammare Nervimpulsen fortleds snabbare i tjocka myeliniserade (80100 m/sek ex muskler) än i tunnare axon än i omyeliniserade axon (30 70m/sek) tryck, beröring/vibration Smärta köld (1230 m sek) Bild 4.1 En motorisk nervcell som innerverar skelettmuskelceller. (Människokroppen, Sand 2006)

Fortledning av nervimpulsen Membranpotential elektrisk spänningsskillnad över cellmembranet orsakas av ojämn fördelning av elektriskt laddade partiklar dvs joner mellan cellens in och utsida men olika typer Mer Na utanför cellmembranet än innanför Mer K innanför cellmembranet än utanför Vissa celltyper kan snabbt förändra sin membranpotential: Cytosol nervceller, muskelceller Membranpotential Extracellulära vätskerummet Vilopotential Den membranpotential som en cell har i sitt vilotillstånd Relativt konstant, 70 mv Vilopotentialen är negativ i cellen, dvs det finns fler negativa laddningar innanför cellmembranet än utanför Spänningen över cellmembranet är också viktig för att ge membranproteinerna enzymer, receptorer, jonkanaler rätt orientering i cellmembranet

Fortledning av nervimpulsen Depolarisation, Aktionspotential Celler kommunicerar genom att membranpotentialen ändras Sker genom att jonkanaler öppnas i cellmembranet Depolarisation av en cell Om spänningen ändras mer än till ett visst tröskelvärde depolariseras cellmembranet ligand och spänningsstyrda jonkanaler öppnas 1. Vilomembranpotential 70 mv 2. Depolarisation K Na, Ca 2 Cytosol Extracellulära vätskerummet Cytosol Extracellulära vätskerummet Cl

Fortledning av nervimpulsen Aktionspotentialens spridning i en nervcell Den spänningsförändring som utlöses när cellen depolariseras kallas aktionspotential membranpotentialen blir positiv sprids snabbt längs nervcellens axon är nervcellernas sätt att snabbt sprida en signal i kroppen utlöser nervcellsimpuls eller muskelkontraktion Tjocka axon, tjocka myelinskidor snabb fortledning Tunna, omyeliniserade nervtrådar långsam fortledning utlöser bara kortvariga förändringar av membranpotentialen innan cellen återgår till sin vilopotential

Fortledning nervimpulsen Nervimpuls ökar den positiva laddningen i cellen 35 /0 55 70 mv Bild 4.9 a Nervimpuls (Människokroppen, Sand 2006) Depolarisation av cellmembranet Tröskelvärde nås Aktionspotential Cellmembranets insida blir positivt Repolarisation av cellmembranet Cellmembranets insida blir negativt Cellmembranet hyperpolariseras extra negativt Refraktärperiod Ingen ny aktionspotential kan utlösas

Synapsen Synapser, kontaktpunkter mellan nervceller nervcell muskelcell, nervcell körtelcell Synapser kan nybildas och tillbakabildas Transmittorsubstans Synapsspalt Receptor hämmande signal stimulerande signal o o o o Y Y Y Bild 5.12 Synaps (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006) o o o o o o

Den neuromuskulära synapsen: Motorändplatta Nervimpuls elektrisk signal Transmittorsubstans frisätts till synapsspalten genom exocytos Bild 4.7 En neuromuskulär synaps (Människokroppen, Sand 2006) Transmittorsubstans är ett ämne som vidarebefordrar nervimpulsen mellan två celler acetylkolin i den neuromuskulära synapsen lagras i vesikler i nervändslutet Mottagarmolekyler, receptorer i muskelcellens membran aktiveras Muskelcellen depolariseras kontraktion utlöses Transmittorsubstansen bryts ner av ett enzym i synapsklyftan så att signalen avbryts

Motorisk enhet En nervcell innerverar flera skelettmuskelceller bildar tillsammans en motorisk enhet Bild 4.7 En neuromuskulär synaps (Människokroppen, Sand 2006) När nervcellen signalerar skickas signalen till de muskelceller som den styr över Vissa nervceller kontrollerar bara några få muskelceller Finmotorik: små, precisa rörelser Vissa nervceller kontrollerar många muskelceller Grovmotorik

Aktionspotential i muskelceller Lång refrakträperiod förhindrar tetani (och möjliggör diastolisk fyllnad) = membranpotential = muskelsvar Täta aktionspotentialer (AP) tetani (summation) Skelettmuskelcell Summation av täta aktionspotentialer leder till tetanisk kontraktion av muskeln Hjärtmuskelcell Lång refraktärperiod Kontraktionen kan inte summeras enkelkontraktioner

Sensoriskt neuron Sensoriska nerver omyeliniserade, mindre myeliniserade än motoriska nerver långsammare transmission av nervimpulsen Sensoriska neuron har sina cellkroppar utanför CNS, spinalganglier Receptormembran i slutet av neuronens utskott i huden: fria nervändslut (smärta, temperatur) nervändslut med bindvävskapsel (tryck, beröring) Nociceptorer receptorer för smärta Bild 5.3C Sensoriskt neuron (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)

Transmittorsubstanser Centrala nervsystemet Glutamat GABA Dopamin Noradrenalin Serotonin Acetylkolin Perifera nervsystemet Acetylkolin Noradrenalin Opioider (endorfiner, enkefaliner) hämmar smärtförnimmelsen

Exempel: Den neuromuskulära synapsen Allvarlig muskelsvaghet, Myastenia gravis Autoimmun sjukdom antikroppar mot receptorerna för acetylkolin Impulsöverföringen i den neuromuskulära synapsen försämras Behandlas bl a med acetylkolinesterashämmare ökar mängden och tiden för acetylkolin att verka i synapsklyftan Källor: www.skane.se, www.internetmedicin.se

Ex: Läkemedel som påverkar synapser SSRI = selektiva serotoninåterupptagshämmare Antidepressiva läkemedel: cipramil (SSRI) Serotonin Transmittorsubtans Låg seretoninnivå är kopplad till nedstämdhet, depression Transmittorsubstansen återvinns genom att den tas upp av cellen som frisatte den SSRI hämmar återupptaget s a transmittorsubstansen kan stimulera målcellen under längre tid

Centrala nervsystemet CNS CNS anatomisk översikt Hjärnan, encephalon Förlängda märgen, medulla oblongata Ryggmärgen, medulla spinalis Bild 4.11 Centrala nervsystemet (Människokroppen, Sand 2006)

CNS anatomisk översikt Centrala nervsystemet CNS Hjärnan, encephalon Hjärnstam, truncus encephalicus Förlängda märgen, medulla oblongata Hjärnbryggan, pons (Mitthjärnan, mesencefalon) Lillhjärna, cerebellum (Mellanhjärna, diencephalon) Storhjärna, cerebrum Ryggmärgen, medulla spinalis Bild 4.11 Centrala nervsystemet (Människokroppen, Sand 2006)

PNS anatomisk översikt (2) Perifera nervsystemet, PNS Ryggmärgsnerver, spinalnerver, 31 par innehåller sensoriska, afferenta somatomotoriska, efferenta autonoma nervtrådar Hjärnnerver, kranialnerver, 12 par innehåller sensoriska, afferenta somatomotoriska, efferenta autonoma nervtrådar Bild 4.4 Centrala nervsystemet (rosa) och perifera nervsystemet (gult). (Människokroppen, Sand 2006)