PERSONLIG ASSISTANS - HANDBOK TILL ARBETSGIVAREN OCH ASSISTENTEN

PERSONLIG ASSISTANS - HANDBOK TILL ARBETSGIVAREN OCH ASSISTENTEN Handikappservice Kyrkslätts kommun Vård-och omsorgsväsendet 14.2.2011

Innehållsförteckning 1 ANSKAFFNING OCH ANSTÄLLNING AV ASSISTENT OCH EN VIKARIE FÖR ASSISTENTEN... 5 2 ARBETSGIVARENS (DEN HANDIKAPPADE PERSONENS) ANSVAR... 7 3 ARBETSAVTALET OCH DESS INNEHÅLL... 8 4 KOSTNADER SOM ERSÄTTS ARBETSGIVAREN... 9 4.1 KOSTNADER SOM ERSÄTTS ARBETSGIVAREN... 9 4.2 Lagstadgade avgifter och ersättningar som ersätts för arbetsgivarens del... 10 4.3 Försäkringspremier... 10 5 KVÄLLS-, NATT- OCH VECKOSLUTSERSÄTTNINGAR... 11 5.1 Kvällsarbetstillägg... 11 5.2 Lördagsarbetstillägg... 11 5.3 Söndagsarbetsersättning... 11 5.4 Nattarbete... 12 6 ÖVRIGA SKÄLIGA AV EN ASSISTENT MEDFÖRDA NÖDVÄNDIGA KOSTNADER SAMT UTLANDSRESOR... 12 6.1 Övriga skäliga nödvändiga kostnader... 12 6.2 Utlandsresor... 12 7 SJUKLEDIGHET... 12 8 MODERSKAPS-, FADERSKAPS-, FÖRÄLDRALEDIGHET... 13 9 VÅRDLEDIGHET MED BARN UNDER 3 ÅR OCH TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET (VÅRD AV SJUKT BARN)... 13 10 SEMESTER... 14 10.1 Månadsavlönad assistent... 14 10.2 Timavlönad assistent... 15 11 AVBROTT OCH UPPHÄVANDE AV ERSÄTTNING (LÖNEUTBETALNING)... 15 12 UPPHÖRANDE AV ARBETSFÖRHÅLLANDET... 16 12.1 Uppsägning som görs av arbetsgivaren... 16 12.2 Uppsägning som görs av arbetstagaren... 17 12.3 Hävning av arbetsförhållandet... 18 13 ANMÄLNINGSPLIKT OCH ÅTERKRAV... 18 14 BESTÄMMELSER OCH ANVISNINGAR SOM GÄLLER SAKEN... 19 15 KONTAKTUPPGIFTER... 20 BILAGOR... 20 Bilaga 1 Ansökan om personlig assistans... 21 Bilaga 2 Arbetsavtal Kyrkslätts kommun - Socialkansliet - Handikappservice... 23 Bilaga 3 Arbetstidslista... 24 2

ALLMÄNT Handikappservicelagen reformerades 1.9.2009. Målet med reformen var att öka gravt handikappade personers jämställdhet, självständighet och självbestämmanderätt samt förbättra en gravt handikappad persons möjligheter att delta i samhällets olika funktioner. Målet var också att konkretisera utgångspunkterna för en finsk handikappolitik: Handikappade personers rätt till lika behandling, rätt till delaktighet samt rätt till behövliga tjänster och stödåtgärder. I och med reformen av handikappservicelagen blev personlig assistans en subjektiv rätt för gravt handikappade personer. I den reformerade lagen har kommunen ett särskilt ansvar för ordnande bl.a. gällande nödvändig och skälig färdtjänst, dagverksamhet, behövliga ändringsarbeten i bostaden, serviceboende samt personlig assistans (Handikappservicelagen 8-9 ). I den reformerade lagen har gränserna förtydligats framför allt beträffande personlig assistans som man gjort till en tjänst uttryckligen för gravt handikappade. En annan väsentlig reform är ett preciserat ställningstagande till mängden hjälp till en gravt handikappad. Enligt lagen ska hjälp ges enligt behov med de dagliga sysslorna samt arbete och studier. För deltagande i samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala förhållanden garanterar lagen ett minimitimantal som från början av år 2011 är 30 timmar (enligt behovet av hjälp). Handikappservicelagen kommer fortfarande i andra hand i förhållande till övrig lagstiftning. Med lagen förenliga stödåtgärder och tjänster ordnas om personen inte får tillräckliga eller för honom/henne lämpliga tjänster eller stödåtgärder med stöd av annan lag. Enligt 4 1 mom. som ändrats ordnas särskilda tjänster för de personer som avses i 1 i lagen om utvecklingsstörda i första hand med stöd av handikappservicelagen då de är tillräckliga och lämpliga och förenliga med den handikappade personens intresse. Handikappservicelagens och lagen om utvecklingsstördas inbördes tillämpningsordning ändrar alltså från den i lagarnas tillämpningspraxis anammade ordningen på så sätt att handikappservicelagen i princip blir den primära i förhållande till lagen om utvecklingsstörda. Bestämmelserna som gäller syftet med lagen om utvecklingsstörda, dess tillämpningsområde samt tjänster hålls oförändrade. Sålunda innebär de nya bestämmelserna i handikappservicelagen inga förändringar i ordnandet av specialomsorgstjänster för de personer som uttryckligen behöver dem. Med stöd av lagen om utvecklingsstörda ordnas tjänster då de med handikappservicelagen förenliga tjänsterna och stödåtgärderna inte är tillräckliga eller lämpliga för kunden. Bland annat boendetjänster som motsvarar utvecklingsstörda personers individuella behov, familjevård och tjänster som förutsätter krävande och branschövergripande specialkunskaper, vård dygnet runt och övervakning ordnas fortfarande med stöd av lagen om utvecklingsstörda. 3

Ordnande av personlig assistans grundar sig på i serviceplanen konstaterat behov av hjälp. För att utreda vilka tjänster och stödformer en handikappad person behöver, och för att sammanpassa dem, uppgörs en personlig serviceplan tillsammans med varje klient (och vid behov dennas anhöriga samt med olika myndighetsinstanser). Utgångspunkten för serviceplanen är klientens servicebehov. Serviceplanen justeras vid behov, dock minst vartannat år. I serviceplanen beskrivs klientens nuläge och den service och de stödåtgärder som han/hon får, kartläggs behov och uppgörs en plan för framtiden. Syftet med planen är att täcka all handikappservice. Ärendena som skrivits ner i serviceplanen är emellertid inte lika med ett positivt beslut, utan varje service eller stödåtgärd ska ansökas separat. Syftet är att med hjälp av serviceplanen förbättra klientens självbestämmanderätt och möjligheter att påverka. Serviceplanen är ett samarbetsredskap som utgår från klientens deltagande och ett tätt samarbete mellan olika myndigheter. Serviceplanen baserar sig både på handikappservicelagen och på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Med personlig assistans avses i handikappservicelagen (8c ) den nödvändiga hjälp som en gravt handikappad har behov av hemma eller utanför hemmet i de dagliga sysslorna, i arbete och studier, i fritidsaktiviteter, i samhällelig verksamhet samt i upprätthållande av sociala kontakter. Servicen förutsätter att tillräcklig omsorg om den gravt handikappade personen kan tryggas som helhet med åtgärder inom öppenvården. Ifall assistansen och assistansbehovet huvudsakligen grundar sig på vård, omsorg och övervakning, måste man svara mot det på annat sätt. Beviljandet av personlig assistans grundar sig inte på diagnos, utan behovet av hjälp bedöms alltid på basis av personens funktionsförmåga. När det gäller att ordna personlig assistans anses som gravt handikappad den som till följd av ett långvarigt eller framskridande handikapp eller en sådan sjukdom nödvändigt och upprepade gånger behöver en annan persons hjälp för att klara vanliga dagliga funktioner och behovet av hjälp inte i främsta hand beror på sjukdomar och funktionshinder som har samband med normalt åldrande (handikappservicelagen 8c ). Den personliga assistansen inriktas på de funktioner som personen skulle utföra själv, men inte klarar av p.g.a. sitt handikapp eller sin sjukdom. Ordnande av personlig assistans förutsätter i utgångsläget att den gravt handikappade personen har resurser att definiera behovet av assistans och genomföringssättet. Också ett gravt handikappat barn kan beviljas personlig assistans om de lagstadgade förutsättningarna för personlig assistans uppfylls. I regel kan personlig assistans beviljas ett barn i skolåldern då barnets specialbehov med beaktande av barnets ålder och utveckling av barnets föräldrar förutsätter särskild omsorg som överskrider föräldraskapet. Med personlig assistans är det möjligt att kompensera funktionsnedsättning som 4

handikappet förorsakar i sådana situationer där barnet annars (om barnet inte led av ett handikapp) redan skulle fungera utan sina föräldrar. På så sätt främjar man barnets självständiga utveckling. Ordnande av personlig assistans förutsätter tjänsteinnehavarbeslut av vilket framgår det beviljade timantalet assistans. Personlig assistans ansöks via handikappservicen med en ansökan till vilken läkarintyg bifogas. Utgångspunkten för bedömningen av assistansbehovet är personens egen funktionsförmåga. Sättet att ordna den personliga assistansen och mängden assistans definieras i en individuell serviceplan. Då man beslutar om sätten att ordna den personliga assistansen och då den ordnas tas den gravt handikappade personens egen åsikt och önskemål, det individuella assistansbehovet och livssituationen som helhet i beaktande. I Kyrkslätt ordnas personlig assistans i första hand genom att ersätta lönekostnaderna för en personlig assistent. Den handikappade personen är den personliga assistentens arbetsgivare och arbetsförhållandet grundar sig på ett arbetsförhållande mellan den personliga assistenten och den handikappade personen. Som kollektivavtal för arbetsförhållandet används det riksomfattande kollektivavtalet som gäller personliga assistenter. Om det av motiverad orsak inte är möjligt att anställa en egen personlig assistent, är det andra alternativet för att få personlig assistans att ordna servicen som köpt service, varvid man utöver beslutet om personlig assistans med en av kommunen godkänd privat företagare ingår ett avtal om förverkligande av assistansen. I den här handboken avser man med arbetsgivare den handikappade personen/personen som assisteras och med anställd den personliga assistenten/assistenten. 1 ANSKAFFNING OCH ANSTÄLLNING AV ASSISTENT OCH EN VIKARIE FÖR ASSISTENTEN Den handikappade personen skaffar och anställer i huvudsak själv sin assistent och en vikarie för assistenten och har hand om de skyldigheter som hör till arbetsgivaren bl.a. ingående av ett skriftligt arbetsavtal samt ifyllnad av den månatliga arbetstidslistan och returnering av den till handikappservicen. I de situationer där den som assisteras är minderårig kan någon av föräldrarna fungera som arbetsgivare för assistenten. Den personliga skattekontoreferensen som behövs för löneutbetalningen är dock alltid den handikappade personens egna skattekontoreferens. 5

Handikappservicens socialarbetare ger råd och hjälper vid behov med att hitta en assistent. En assistent kan man hitta t.ex. i den handikappade personens bekantskapskrets, via en tidningsannons eller via Arbets- och näringsbyråernas webbsida http://www.mol.fi. Ibland kan också handikappservicens socialarbetare känna till en ledig person som letar efter assistentjobb. För att självbestämmanderätten ska förverkligas är det dock viktigt att den handikappade personen själv beslutar vem som assisterar honom/henne. En anhörig eller annan närstående till den gravt handikappade kan emellertid inte utses till personlig assistent om detta inte av särskilt vägande skäl kan anses förenligt med den gravt handikappades intresse. (Handikappservicelagen 8d ). En anhörig kan däremot fungera som närståendevårdare och ansöka om stöd för närståendevård hos kommunen. En person som omfattas av personlig assistans ska inte vara ett passivt objekt för vårdåtgärder, utan syftet med personlig assistans är att ge personen möjlighet att enligt egna förutsättningar förverkliga sina egna val i livet. Den personliga assistentens arbetstider kan variera enligt arbetsgivarens behov av assistans. Arbetet kan vara endera regelbundet eller oregelbundet, deltidsarbete eller heltidsarbete. Assistenten och den som assisteras avtalar om den exakta tidpunkten för arbetet i enlighet med den assisterades behov. En assistent kan också vara assistent för flera personer, varvid assistenten ingår ett eget avtal med var och en av dem som assisteras. För ett heldagsarbete (40 h/vecka) utbetalas en månadslön till assistenten. För ett mindre timantal per vecka och för oregelbundet arbete utbetalas timlön. En handikappad person har möjlighet att på basis av arbetsavtalet han/hon ingått betala sin anställda en högre lön än vad som täcks av ersättningarna som fastställts i den här handboken. Kommunen ansvarar emellertid inte för dessa kostnader. En handikappad person som fungerar som arbetsgivare kan vid behov anställa flera än en personlig assistent, om de praktiska funktionerna så förutsätter. I Kyrkslätts kommun räknas assistenternas löner av den privata bokföringsbyrån Rantalainen (uppgiften uppdaterad 14.2.2011). Dessutom upprättas för nya arbetsgivare/anställda via bokföringsbyrån filer, lönekort och en anmälan om lagstadgade försäkringar lämnas in till försäkringsbolaget Pohjola. På basis av timlistorna som månatligen lämnas in till handikappservicen räknar man på bokföringsbyrån ut tim-/månadslöner samt eventuella kvälls-, veckosluts- eller nattillägg. Lönekorten skickas månatligen till löntagarna. Det finns inget särskilt kompetenskrav för arbetet som personlig assistent. En personlig assistent är inte sin arbetsgivares hälsovårdare och svarar inte för dennas sjukvård eller vårdåtgärder. En personlig assistent svarar inte heller för den assisterades rehabilitering. Om en gravt handikappad person har beviljats serviceboende i sitt eget hem är han/hon berättigad till att utöver personlig assistans dessutom få hemvård via kommunens handikappservice eller hemvård (handikappservicelagen 8, handikappserviceförordningen 10-11 ). 6

2 ARBETSGIVARENS (DEN HANDIKAPPADE PERSONENS) ANSVAR I Kyrkslätt ordnas personlig assistans i huvudsak genom den ovan beskrivna arbetsgivarmodellen där den gravt handikappade personen själv fungerar som den personliga assistentens arbetsgivare. Genom arbetsgivarmodellen förverkligas den gravt handikappade personens självbestämmanderätt bäst. Arbetsförhållandet grundar sig på ett avtal mellan den personliga assistenten och den handikappade personen. Som arbetsgivare bestämmer den handikappade personen själv assistentens arbetsuppgifter (med vad han/hon behöver hjälp och hurdan assistans han/hon önskar) samt svarar för de skyldigheter som hör till en arbetsgivare, bl.a. ingående av ett skriftligt arbetsavtal. Arbetsavtalsblanketter får man på kommunens webbplats eller av handikappservicens socialarbetare. Vid behov hjälper socialarbetaren med att skriva arbetsavtalet. Den personliga assistenten har inte ett arbetsförhållande med Kyrkslätts kommun, utan kommunen fungerar endast som den tekniska utbetalaren av ersättning (lön) för arbetsgivarens (den handikappade personens) del. Då ett minderårigt barn får personlig assistans fungerar ofta föräldern som arbetsgivare och är således ansvarig för förverkligandet av den personliga assistansen. Assistenten som väljs till att arbeta med ett minderårigt barn bör uppvisa ett straffregisterutdrag. Arbetsgivaren bör anteckna dagen för utfärdandet av straffregisterutdraget i arbetsavtalet. Att fungera som arbetsgivare för en personlig assistent innebär ansvarstagande. Officiellt förknippas ansvaret med att ta hand om lön, försäkringar och förskottsinnehållningar samt företagshälsovård. Eftersom löneutbetalningen i Kyrkslätt sköts via en privat bokföringsbyrå tar bokföringsbyrån i praktiken hand om en stor del av dessa arbetsgivarens skyldigheter. Uppgiften som arbetsgivare och ett vardagligt liv med en personlig assistent kräver dock alltid att man är medveten om förhållandet arbetsgivare-anställd. Arbetsgivaren bör komma ihåg att han/hon är chef och bör sträva efter att lösa eventuella problem som uppstår i arbetsförhållandet. En viktig del av arbetsgivarens uppgifter är att den anställda orkar och trivs med arbetet. Den personliga assistenten arbetar väldigt nära sin arbetsgivare och för att allting ska löpa flexibelt är det ofta bättre att arbeta som ett arbetspar än som ledare och underordnad. Till arbetsgivarens uppgifter hör att definiera hurdan arbetstagare som är lämplig för honom/henne och vilka arbetsuppgifter som hör till den anställda. Personer som rekryteras till arbetet bör väljas noggrant och inskolningen i arbetet bör vara så grundlig och välplanerad som möjligt. Inskolningen och handledningen i arbetet bör man komma ihåg att upprätthålla alltid då situationen förändras. Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetsuppgifterna lyckas och den anställda trivs. Nyckeln till båda är en öppen diskussion. Så säkrar man ett så lyckat arbetsförhållande som möjligt. 7

Syftet med personlig assistans är att ersätta funktionsnedsättning som förorsakats av skada eller sjukdom. En personlig assistent kan inte arbeta ensam utan sin arbetsgivares närvaro, utan syftet är att genom att handla tillsammans assistera den handikappade personen i de uppgifter där han/hon behöver en annan persons hjälp. Då arbetsgivaren är t.ex. i rehabilitering eller sjukhusvård är det på arbetsgivarens ansvar att senast två veckor före tidpunkten i fråga endera permittera arbetstagaren under perioden eller komma överens om användning av avlönad semester under perioden. Då arbetsgivaren t.ex. plötsligt läggs in för sjukhusvård är assistenten berättigad till lön i 14 dagar enligt avtalet. Den personliga assistentens arbetsuppgifter gäller assistans i olika funktioner såsom personens rörlighet, påklädning, handhavande av personlig hygien, kosthåll, städning av bostaden och skötsel av ärenden i och utanför hemmet. Trots arbetets mångsidighet och variation kan de anställda uppleva att de är ensamma och att arbetet är psykiskt betungande. Det här kan vara oberoende av arbetsgivaren och inverka på arbetstagarens trivsel och ork i arbetet. Arbetsgivaren borde beakta även sådana psykiska frågor så att den anställda ska må bra. 3 ARBETSAVTALET OCH DESS INNEHÅLL Ett skriftligt arbetsavtal bör alltid ingås även med anställda på viss tid och med vikarier. (Arbetsavtalsmodell i bilaga 2.) Arbetsgivaren bestämmer själv den anställdas arbetsuppgifter och bör tillsammans med den anställda gå igenom dem före arbetsförhållandet inleds. Vid behov hjälper socialarbetaren vid handikappservicen med att fylla i arbetsavtalet. Av arbetsavtalet bör framgå arbetsgivarens och arbetstagarens personuppgifter; namn, personbeteckning, adress och telefonnummer, arbetsgivarens personliga skattekontoreferens och arbetstagarens bankkontonummer för löneutbetalningen. Dessutom bör av arbetsavtalet framgå: 1) arbetsförhållandets inledningsdatum och eventuell prövotid (högst fyra månader) under vilken både arbetsgivaren och assistenten kan upphäva arbetsavtalet utan uppsägningstid 2) arbetsförhållandets giltighetstid, om arbetsavtalet är på viss tid nämns orsaken till visstidsanställningen 3) gällande timlön eller månadslön 4) huvudsakliga arbetsuppgifter 5) arbetstid 6) kollektivavtal som iakttas: det riksomfattande kollektivavtalet för personlig assistans 7) semester och uppsägningstid 8

8) tystnadsplikt 9) då det är fråga om en minderårig som assisteras, dagen för utfärdandet av straffregisterutdraget Förutsättning för betalning av ersättning dvs. assistentens lön är att arbetsgivaren (eller enligt avtalet arbetstagaren) lämnar in en kopia av det undertecknade arbetsavtalet och före den sjätte dagen varje månad lämnar in en arbetstidslista som undertecknats både av arbetsgivaren och assistenten till kommunens handikappservice på adressen: Handikappservice Kyrkslätts kommun PB 20 02401 Kyrkslätt Besöksadress: Stationsvägen 3 B 4 KOSTNADER SOM ERSÄTTS ARBETSGIVAREN Kyrkslätts kommun ersätter kostnaderna som medförs av anställningen av en assistent och i vilka utöver ersättningen ingår de lagstadgade avgifterna och ersättningarna som hör till arbetsgivaren. Assistentens ersättning (lön) bestäms enligt eventuell utbildning och arbetstimmar. För kvälls- och veckoslutsarbete samt nattarbete betalas separat tillägg. 1.2.2011 är en personlig assistents grundtimlön 9,29 e/h + eventuella tillägg. Om assistenten har avlagt utbildning till personlig assistent eller om han/hon ät utbildad närvårdare eller har en motsvarande utbildning inom vårdsektorn, får han/hon en högre grundtimlön som 1.2.2011 är 10,58 e/h + eventuella tillägg. Lönens förskottsinnehållning är löntagarspecifik (0-20 %). Arbetspensionsavgiften bestäms enligt arbetstagarens ålder enligt följande: 18-52 år arbetspensionsavgift 4,5 % och 53-67 år arbetspensionsavgift 5,7 %. Arbetslöshetsförsäkringspremien är 0,4 % för 17-65-åringar. 4.1 KOSTNADER SOM ERSÄTTS ARBETSGIVAREN Arbetsgivaren ersätts i regel för en assistentlön inklusive bikostnader enligt högst 40 veckotimmar (en assistents arbetstid; arbetstidslagen 605/1996, 3 kap. 6 ). Ersättningen beviljas från och med att arbetsförhållandet mellan assistenten och den handikappade personen inleds. Ersättningen kan betalas som månadslön eller timlön. Till assistenter med regelbunden 40 timmars veckoarbetstid betalas lönen som månadslön. Lönen för assistenter med veckoarbetstid på mindre än 40 timmar eller oregelbunden veckoarbetstid grundar sig på timlön. 9

Kyrkslätts kommun fungerar endast som den tekniska utbetalaren av lönen för arbetsgivarens del. Lönen betalas direkt till arbetstagarens bankkonto den 15 dagen varje månad. Om ersättningen förfaller till betalning på en söndag, en kyrklig helgdag (trettondagen, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, pingst, allhelgonadagen, juldagen-annandag jul), självständighetsdagen eller första maj, midsommarafton, midsommardagen eller helgfri lördag, anses förfallodagen vara föregående vardag. Lönen är skattepliktig inkomst för assistenten. Assistenten bör själv se till att han/hon då arbetsförhållandet inleds lämnar in sitt skattekort i tid till handikappservicen i Kyrkslätts kommun och då arbetsförhållandet fortsätter också årligen. Om arbetsgivaren betalar sin anställda en större lön än ersättningen som nämns i handboken ansvarar kommunen inte för dessa kostnader. De tillbörliga lagstadgade avgifterna beaktas endast för det timantal som är förenligt med socialarbetarens beslut. Förutsättningen för utbetalning av lön både för månadsavlönade och timavlönade assistenter är att arbetsgivaren (eller enligt avtal assistenten) lämnar in en arbetstidslista över kalendermånadens gjorda timmar till handikappservicen för den 6 dagen följande månad. 4.2 Lagstadgade avgifter och ersättningar som ersätts för arbetsgivarens del Utöver kostnaderna som medförs av ersättningen (lönen) i beslutet om personlig assistans ersätts de lagstadgade avgifterna som arbetsgivaren ska betala: Arbetspensionsavgift 21,8-22,4 % (inkl. arbetstagarens andel) Olycksfallsförsäkring 0,3-8 % Arbetslöshetsförsäkring 0,75 % (inkl. arbetstagarens andel) Grupplivförsäkring 0,071 % Socialskyddsavgift 2,23 % 4.3 Försäkringspremier Arbetsgivarens och arbetstagarens andelar av den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringspremien om arbetsgivaren är olycksfallsförsäkringspliktig är han/hon också skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremien. En anhörig som bor i samma hushåll kan inte teckna en lagstadgad arbetslöshetsförsäkring. 10

Lagstadgad gruppliv- och olycksfallsförsäkringspremie bör tecknas genast då arbetsförhållandet inleds. Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen gäller inte familjemedlemmar som bor i samma hushåll som den som assisteras. För assistenter i Kyrkslätt har man via löneräkningen tecknat gruppliv- och olycksfallsförsäkring i Pohjola. Socialskyddsavgift Kyrkslätts kommun svarar för redovisningen av socialskyddsavgifterna. Avgift som uppbärs för lagstadgad företagshälsovård I Kyrkslätt använder de personliga assistenterna tjänsterna i kommunens hälsocentral. Arbetstagarens sjukvård omfattas inte av den lagstadgade företagshälsovården. 5 KVÄLLS-, NATT- OCH VECKOSLUTSERSÄTTNINGAR Kvällstillägg, lördagstillägg, nattillägg och söndagstillägg betalas enligt hur man kommit överens om den personliga assistentens arbetstid i serviceplanen och i beslutet och arbetsavtalet som gjorts utgående från den. 5.1 Kvällsarbetstillägg Kvällsarbetstillägget är 15 % andra vardagar är lördagar för arbete mellan kl. 18-22. 5.2 Lördagsarbetstillägg Tillägget för lördagsarbete är 20 % och betalas för arbete mellan kl. 6-23 på helgfri lördag, midsommarafton samt julafton som infaller på annan dag än söndag. 5.3 Söndagsarbetsersättning Söndagsarbetsersättning 100 % betalas för arbete på söndagar, kyrkliga helgdagar (trettondagen, långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärd, pingst, allhelgonadagen, juldagen-annandag jul) samt nyårsdagen, första maj, midsommardagen och självständighetsdagen. 11

5.4 Nattarbete Nattarbetstillägget är 40 % kl. 22.00-7.00. 6 ÖVRIGA SKÄLIGA AV EN ASSISTENT MEDFÖRDA NÖDVÄNDIGA KOSTNADER SAMT UTLANDSRESOR 6.1 Övriga skäliga nödvändiga kostnader Enligt handikappservicelagen räknas även övriga skäliga nödvändiga kostnader som medförs av en assistent till kostnader. Arbetsgivaren (den handikappade personen) bör med en separat ansökan ansöka om ersättning för kostnaderna. Om det fattar socialarbetaren ett separat beslut. Det kan vara fråga om sådana kostnader som uppkommit genom assistentverksamheten och som är absolut nödvändiga. Som nödvändiga kostnader kan man anse de kostnader som förorsakats arbetsgivaren och utan vilka man inte skulle ha kunnat inleda eller fortsätta assistansen. 6.2 Utlandsresor För tiden för en utlandsresa betalas ersättningen i regel ur den personliga assistentens lönekostnader enligt det gällande beslutet. Ersättning betalas inte då det gäller boende utomlands på viss tid eller permanent, eftersom man inte ordnar socialtjänster utomlands. 7 SJUKLEDIGHET Arbetsgivaren (den handikappade personen) är berättigad till att få en utredning om assistentens sjukdom genast från och med den första sjukdagen. För en sjukledighet som överskrider tre dagar krävs alltid intyg av en läkare, sjukskötare eller hälsovårdare. Lönen under sjukdomstiden ersätts högst till slutet av den nionde vardagen efter insjuknandet (måndag-lördag räknas till vardagar). Under prövotiden ersätts inte lönen under 12

sjukdomstiden. Efter insjukningsdagen och den påföljande nionde vardagen kan assistenten ansöka om dagpenning enligt sjukförsäkringsdagen som han/hon själv eller arbetsgivaren ansöker om hos Folkpensionsanstalten. En förutsättning för utbetalning av den personliga assistentens lön är att arbetsgivaren eller assistenten då assistenten insjuknat till handikappservicen lämnar in intyget av läkare/sjukskötare eller hälsovårdare i original. Originalläkarintyget returneras vid behov till assistenten eller arbetsgivaren som lämnar in det till Folkpensionsanstalten som bilaga till ansökan om dagpenning. Under assistentens sjukledighet ersätter kommunen vid behov kostnaderna som medförs av anställning av vikarie. Arbetsgivaren (den handikappade personen) bör i första hand själv skaffa och anställa en vikarie. 8 MODERSKAPS-, FADERSKAPS-, FÖRÄLDRALEDIGHET Arbetstagaren har rätt att få ledigt från arbetet för i sjukförsäkringslagen avsedda perioder med moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. Assistenten har inte rätt till avlönad föräldraledighet eftersom arbetsgivaren enligt lagen inte har skyldighet att betala lön för ovan nämnda ledigheter. Arbetstagaren bör ansöka om föräldrapenning hos Folkpensionsanstalten. Man bör meddela arbetsgivaren om moderskaps- eller faderskapsledighet senast två månader innan ledigheten börjar. Vid beräkning av semester är moderskapsledighet dock likvärdig med arbetsdagar och berättigar till semester. 9 VÅRDLEDIGHET MED BARN UNDER 3 ÅR OCH TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET (VÅRD AV SJUKT BARN) Arbetstagaren har rätt till oavlönad vårdledighet för vård av sitt barn eller annat i hans/hennes hushåll permanent bosatt barn, tills barnet fyller tre år. Arbetstagaren bör meddela arbetsgivaren om vårdledigheten och dess längd senast två månader innan den börjar. Då arbetstagarens barn eller annat barn som är permanent bosatt i hans/hennes hushåll och som inte har fyllt 10 år plötsligt insjuknar har arbetstagaren rätt att för att ordna vård av barnet eller vårda barnet få högst fyra arbetsdagar tillfällig oavlönad vårdledighet i gången. Man har till en assistent som är i ordinarie arbetsförhållande i Kyrkslätts kommun ersatt lönen (inga 13

tillägg) för de tre första dagarna för vård av sjukt barn. Då bör arbetstagaren alltid uppvisa intyg av läkare, sjukskötare eller hälsovårdare för tiden i fråga. 10 SEMESTER Arbetsgivaren bör före assistenten håller semester skriftligen meddela om detta till handikappservicen, eftersom ersättningen (lönen) för semestern betalas till arbetstagaren före semestern börjar. Semesterlönen betalas på löneutbetalningsdagen som normalt iakttas i arbetsförhållandet. Arbetstagarens rätt till semester har upphört om han/hon inte krävt sin semester inom två år från att det kalenderår då semestern borde ha givits har upphört. Kommunen ersätter de kostnader som medförts den handikappade personen för assistentens semester. Under assistentens semester eller sjukledighet ersätter kommunen vid behov kostnaderna som medförts av anställning av vikarie. Då arbetsförhållandet upphör betalar Kyrkslätts kommun en semesterersättning för semestrar som inte tagits ut. 10.1 Månadsavlönad assistent En månadsavlönad assistent förtjänar avlönad semester för varje månad som hör till semesterkvalifikationsåret. Med semesterkvalifikationsår avses den tolv månader långa tidsperioden som börjar 1 april och upphör i slutet av mars följande år. Man samlar 2,5 semesterdagar/månad om arbetsförhållandet före slutet av semesterkvalifikationsåret har pågått ett år och 2 dagar/månad om arbetsförhållandet före slutet av semesterkvalifikationsåret pågått under ett år. I regel är en full semesterkvalifikationsmånad en kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat minst fjorton (14) dagar eller 35 arbetstimmar. Under sommarsemesterperioden (1.5-30.9) samlas 24 dagar semester och under vintern 6 dagar. Semestern hålls i regel i ett sträck, dock minst 2 veckor utan avbrott. Också lördagarna räknas till semesterdagar. Om arbetstagarens arbetsförhållande före utgången av semesterkvalifikationsåret (31.3) som föregår semesterperioden varat minst ett år har assistenten alltså rätt till totalt 30 semesterdagar. Semesterlönen är normal månadslön. I semesterlagen avses med vardagar övriga veckodagar än söndagar, kyrkliga helgdagar (trettondagen, långfredag, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärd, pingst, allhelgonadagen, juldagen och annandag jul) 14

samt nyårsdagen, påsklördagen, första maj, midsommarafton, midsommardagen, självständighetsdagen och julafton. Vid beräkningen av semestern bör man anse att frånvarodagar från arbetet på grund av moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet är likvärdiga med arbetsdagarna. 10.2 Timavlönad assistent Semesterersättningen betalas i pengar till en timavlönad assistent. Semesterlönen för en timanställd (över 35 timmar/mån för samma arbetsgivare) är 11,5 % av årslönen (över 1 år) och 9 % av årslönen (under 1år). Semesterersättningen betalas månatligen i samband med löneutbetalningen. Utöver semesterlönen betalas till de timanställda en semesterpeng som är 50 % av semesterlönen. 11 AVBROTT OCH UPPHÄVANDE AV ERSÄTTNING (LÖNEUTBETALNING) Arbetsgivaren kan då grunderna som stadgats i arbetsavtalslagen uppfylls permittera assistenten endera för viss tid eller tills vidare avbryta arbetet. Permittering bör ske till exempel i situationer då arbetsgivaren åker på utbildning och den rehabiliterande instansen för honom/henne ordnar tillräcklig assistans, eller då arbetsgivaren läggs in för sjukhus- eller anstaltsvård. Om arbetsgivaren känner till avbrottet i förväg betalas ingen ersättning för assistentens lön under perioden i fråga, utan arbetsgivaren bör permittera arbetstagaren 14 dygn före tiden då permitteringen börjar. Med permittering avses ett tillfälligt avbrott i arbetet och utbetalningen av lön, medan arbetsförhållandet i övrigt hålls i kraft. Om arbetsgivaren plötsligt läggs in för sjukhus- eller anstaltsvård på grund av sitt eget hälsotillstånd eller av andra orsaker och assistentens arbete på grund av detta har avbrutits, kan ersättning betalas för högst 14 dygn i ett sträck. Då den handikappade personen dvs. arbetsgivaren har fått kännedom om permitteringens nödvändighet, bör han/hon ge assistenten en preliminär utredning om grunderna för permitteringen samt om den beräknade varaktigheten. Dessutom bör han/hon meddela arbetstagaren om permitteringen personligen senast 14 dagar före permitteringen inleds. Om meddelandet inte kan lämnas personligen får man skicka det per brev eller elektroniskt genom att följa samma anmälningstid. Under permitteringen betalas ingen lön till assistenten. 15

Arbetstagaren har under permitteringen rätt att ta emot annat arbete och i allmänhet också rätt till arbetslöshetsersättning. Om arbetsgivaren har permitterat sin anställda tills vidare, bör arbetsgivaren meddela om inledning av arbetet senast sju dagar tidigare, om man inte har avtalat om annat. 12 UPPHÖRANDE AV ARBETSFÖRHÅLLANDET Enligt arbetsavtalslagen bör arbetsgivaren iaktta följande uppsägningstider då arbetsförhållandet fortsatt utan avbrott: 14 dagar, om arbetsförhållandet har varat högst ett år 1 månad, om arbetsförhållandet har varat mer än ett men högst 4 år 2 månader, om arbetsförhållandet har varat mer än 4 men högst 8 år 4 månader, om arbetsförhållandet har varat mer än 8 men högst 12 år 6 månader, om arbetsförhållandet har varat mer än 12 år 12.1 Uppsägning som görs av arbetsgivaren Arbetsgivarens rätt att avsluta arbetsförhållandet genom att säga upp arbetstagaren förutsätter att det finns med arbetsavtalslagen förenlig uppsägningsgrund, t.ex. att behovet av assistans upphör. Som sakliga och vägande grunder för uppsägning som beror på eller har samband med arbetstagarens person kan anses allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller lag och som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet samt en väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter. Uppsägningsgrunder som förekommit i praktiken har varit bland annat; försummelse av arbetet uppenbar oaktsamhet i arbetet missanpassning i yrket brott mot ordningsregler eller anvisningar som givits i arbetet ogrundad frånvaro eller försening från arbetet nekande till arbete förolämpning av arbetsgivaren 16

osakligt uppförande Däremot kan följande inte anses vara grund för uppsägning; Arbetstagarens sjukdom, skada eller olycksfall, om inte arbetstagarens arbetsförmåga på grund av dessa har minskat väsentligt och så långvarigt att man inte av arbetsgivaren skäligen kan förutsätta att arbetsavtalet fortsätter Arbetstagarens deltagande i facklig stridsåtgärd Arbetstagarens politiska, religiösa eller övriga åsikter eller arbetstagarens deltagande i samhällelig verksamhet eller föreningsverksamhet Om arbetstagarens förseelse varit en lindrig försummelse bör man före uppsägning ge arbetstagaren en i arbetsavtalslagen avsedd varning. Om det dock är fråga om ett allvarligt brott mot arbetsavtalet eller allvarlig försummelse, behöver man inte iaktta varningsförfarandet. Arbetstagaren bör i sådana fall även utan varning förstå klanderbarheten i sitt agerande. Syftet med varningen är att ge arbetstagaren möjlighet att korrigera sitt förfarande och uppförande. Det är rekommendabelt att ge varningen skriftligen och av varningen bör framgå grunden för den och vad den gäller. Det är skäl att ge varningen inom en månad från uppdagandet av det klanderbara förfarandet. Flera också mindre försummelser kan tillsammans utgöra en saklig grund för uppsägning. Före arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet på grund av en orsak som beror på arbetstagaren, bör man för arbetstagaren reservera möjlighet att bli hörd om grunderna för avslutande av arbetsavtalet. 12.2 Uppsägning som görs av arbetstagaren En personlig assistents arbetsförhållande kan upphöra då arbetstagaren säger upp sig själv. Arbetstagaren behöver ingen särskild grund för sin uppsägning. Arbetstagaren är emellertid skyldig att iaktta endera den i arbetsavtalet avtalade uppsägningstiden eller uppsägningstiden enligt arbetsavtalslagen. Uppsägningstiden då arbetsförhållandet fortgått utan avbrott är: 17

14 dagar, om arbetsförhållandet varat högst 5 år 1 månad, om arbetsförhållandet har varat mer än 5 år 12.3 Hävning av arbetsförhållandet Arbetstagaren får av ytterst vägande skäl häva arbetsavtalet så att det upphör genast, om arbetsgivaren bryter mot eller försummar sina plikter som beror på arbetsavtalet eller lagen och som väsentligt inverkar på arbetsförhållandet, på ett så allvarligt sätt att man av arbetstagaren inte skäligen kan förutsätta att arbetsförhållandet fortsätter ens under uppsägningstiden. Arbetstagaren kan häva arbetsavtalet till exempel om arbetsgivaren grovt riskerar arbetarskyddet på arbetsplatsen eller annars förolämpar arbetstagaren eller då lönen inte utbetalas enligt arbetsavtalet. Före arbetstagaren häver arbetsavtalet bör arbetstagaren för arbetsgivaren reservera möjlighet att bli hörd om grunden för hävandet av arbetsavtalet. Man bör åberopa hävningsgrunden inom 14 dagar. För arbetsgivarens del kan hävningsgrunder vara till exempel situationer där arbetstagaren med sin likgiltighet riskerar arbetarskyddet på arbetsplatsen, använder rusmedel, uppför sig hotfullt mot arbetsgivaren, bryter mot tystnadsplikten, arbetstagaren har vilselett vid ingången av arbetsavtalet eller arbetstagaren brukat våld mot arbetsgivaren eller arbetsgivarens familjemedlem. Före arbetsgivaren häver arbetsavtalet, bör man för arbetstagaren reservera möjlighet att bli hörd om grunderna för avslutande av arbetsavtalet. Om arbetstagaren varit frånvarande från arbetet minst sju dagar utan att under den tiden anmäla till arbetsgivaren en giltig orsak till frånvaron, får arbetsgivaren räkna arbetsavtalet som upphävt från den dag då frånvaron börjat. 13 ANMÄLNINGSPLIKT OCH ÅTERKRAV En handikappad person är som erhållare av ersättning och assistentens arbetsgivare skyldig att meddela beslutsfattaren (handikappservicens socialarbetare) om de förändringar som sker i förhållandet och som inverkar på utbetalningen av ersättning. Den handikappade personen och hans/hennes assistent bär gemensamt ansvar för de kostnader som medförs kommunen av försummelse av anmälningsplikten. 18

14 BESTÄMMELSER OCH ANVISNINGAR SOM GÄLLER SAKEN www.finlex.fi Lagen om service och stöd på grund av handikapp 380/1987 Förordningen om service och stöd på grund av handikapp 759/1987 Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 Arbetsavtalslagen 55/2001 Semesterlagen 162/2005 Arbetstidslagen 605/1996 Lagen om företagshälsovård 1383/2001 Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn 504/2002 Anvisningar och ytterligare information Henkilökohtaisten Avustajien Työnantajien Liitto www.heta-liitto.fi Perus- ja ihmisoikeusjärjestö Kynnys ry www.kynnys.fi Uudistuva vammaispalvelulaki. Oikeus henkilökohtaiseen apuun vahvistuu. Sanna Ahola, Juha-Pekka Konttinen. Assistentti info 2009 Pomo - opas. Kynnys ry 2004 Avustajien ABC. Helsingin Invalidien yhdistys ry 2004 19

15 KONTAKTUPPGIFTER Handikappservice Kyrkslätts kommun PB 20 02401 Kyrkslätt Besöksadress: Stationsvägen 3 B Tfn 09-29671 (telefontid må, on och to kl. 9-10.30) Socialservicechef inom stödtjänster för upprätthållande av funktionsförmågan: Jaana Koskela Handikappservicens socialarbetare: Leena Korhonen (socialarbetare för utvecklingsstörda) Sofie Roininen (östra och västra Kyrkslätt, vikarie fr.o.m. 26.2.2011 Sanna Ylinampa) Carola Beijar (svenskspråkiga klienter och södra och norra Kyrkslätt) Kanslisekreterare: Salla Lamminen E-post: fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi BILAGOR Bilaga 1 - Ansökan om personlig assistans Bilaga 2 - Arbetsavtal Bilaga 3 - Arbetstidslista 20

Bilaga 1 Ansökan om personlig assistans 1. Sökandes personuppgifter Efternamn och förnamn Personbeteckning Adress Postnummer Telefonnummer E-postadress Hemort enligt befolkningsdatalagen 2. Kort beskrivning av de hinder som handikappet förorsakar Handikapp eller sjukdom Hinder som handikappet eller sjukdomen förorsakar vid vardagliga funktioner 21

3. I vilka ärenden ansöker du om personlig assistans 4. Beräkning av antalet timmar behov av personlig assistans timmar/dag timmar/vecka timmar/månad 5. Hur och under vilka tider önskas personlig assistans Läkarintyg bör bifogas till ansökan. Jag samtycker till att den anställda som handlägger min ansökan av andra myndigheter kan begära sådana ytterligare uppgifter om mig vilka behövs vid behandling av min ansökan. Ja Ort och datum Nej Underskrift och namnförtydligande Ansökan skickas under adressen: Socialcentralen/ Handikappservice PB 20, 02401 Kyrkslätt Ytterligare information, tfn 09-29671 Telefontid må, on och to kl. 9-10.30 22

Bilaga 2 Arbetsavtal Kyrkslätts kommun - Socialkansliet - Handikappservice Arbetsgivare FO-nummer eller personbeteckning Arbetsgivarens adress Arbetsgivarens telefon Skattekontoreferens Arbetstagare Personbeteckning Arbetstagarens adress Arbetstagarens telefon Bank och kontonummer VI HAR AVTALAT OM FÖLJANDE VILLKOR: Arbetsavtalet är i kraft: tills vidare fr.o.m. / 20 viss tid fr.o.m. / 20, t.o.m. / 20 eller tills följande specificerade arbete har utförts: Arbetsuppgifter i början av arbetsförhållandet Avtalad prövotid månader. Regelbunden arbetstid timmar/dag timmar/vecka timmar/månad Oregelbunden arbetstid timmar/dag timmar/vecka timmar/månad Semester Lön då arbetsförhållandet inleds Löneutbetalningsdag Sista lönen utbetalas efter månadslönens betalningsperiod följande månads 15:e dag då arbetsförhållandet upphör Uppsägningstid Naturaförmåner Kollektivavtal som iakttas: det riksomfattande kollektivavtalet för personlig assistans Tystnadsplikt Arbetstagaren förpliktas att iaktta fullständig tystnadsplikt i personliga frågor som gäller arbetsgivaren och arbetsgivarens familj. Av avtalet skickas ett exemplar till handikappservicen, ett exemplar till arbetsgivaren och ett tredje exemplar till arbetstagaren. / 20 arbetsgivarens underskrift / 20 arbetstagarens underskrift 23

Bilaga 3 Arbetstidslista ARBETSGIVARE FÖR TIDEN ASSISTENT LÖN e/mån e/h datum arbete börjat arbete slutat arbetstid timmar veckodag kvällstillägg 15% lördagstillägg 20% nattillägg 40% sönd.tillägg 100% anmärkningar 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. TIMMAR TOTALT Tillägg: Kvällstillägg 15 % kl. 18.00-22.00 Nattillägg 40 % kl. 22.00-06.00 Lördagstillägg 20 % Söndagstillägg 100 % Returneras före månadens 6 dag till handikappservicen UNDERSKRIFT Assistent Arbetsgivare DATUM HANDIKAPPSERV.GRANSK. 24