S e m i n a r om V A R M E K R A F T V E R K 31. oktober og 1. november 1977 i Oslo V A R M E K R A F T I DEN S V E N S K E E L F O R S Y N I N G E N av Driftdirektør Sven Lalander Statens Vattenfallsverk Vattenfa11 Stockholm
Varmekraft i den svenska elf5rsorjningen (FOredrag av Driftdirektdr Sven La land er i Oslo den 31 oktober 1977) For att no r s ka energiexpert er skall ha full nytta av svenska erfarenheter inom elforsbrjningen kråvs till en borjan en jåmfsrelse mellan norsk och svensk energifdrsorjning. Jag mena r då" r vid hela energif6rs6rjningen, eftersom elforsorjningen idag inte långre kan betraktas såsom en isolerad sektor. 1. ElfOrsOrjningen som en del av den totala energif6rs6rjningen Egentligen å'r elene> gi endast en distributionsform f6r energi. Den finns inte i kommersiell skala till gan gl i g i naturen utan erhålles genom omformning från prim åra energikållor: Vattenkraft, olja, kol, kårnbrånsle, vind etc. Elenergin kan heller inte såsom sådan utnyttjas direkt av konsum ente r- na utan om form as på konsumtionsplatsen till nyttoenergi: Ljus, mekaniskt arbete, kemisk energi, varme - kyla Trots dessa dubbla orcformningsprocesser omfattar elenergin idag en stoi del av den totala energi som levere ras till konsum ente rna, speciellt om man ser till energins varde. Orsakerna hårtill ar elenergins Overlågsna kvalitéer i flera avseenden, som det skulle f6ra fttr langt att forscka redovisa i detta sammanhang. Elenergins st&rsta nackdel ar dess beroende av omvandlingsprocesser i produktionsledet. Tillgång till billig vattenkraft i stora msngder - vilket hitt ills varit forhållandet i Norge - medffir mojligheter till en mycket expansiv elsektor. 2. Jamforelse mellan energiforsqrjningen i Norge och Sverige Utan tillgång till lokalt bundna, billiga energikållor maste elproduktionen baseras på brånslen vilkas kostnad beståms av véirldsmarknadens priser. Normalt sker omformningen av detta brånsle i kondenskraftverk med deras forhållandevis laga verkningsgrad. I Sverige har elforsorjning
sedan lange varit delvis beroende av iroportbransle, vilket givit elenergin en mindre franntrcidande del av den totala energiforsttrjningen étn i Norge. 2. Figur 1 Skillnaden mellan de bada landerna framgår klart av figur 1. Vi ser att elfors&rjningen Sr ungefår lika stor i Norge som i Sverige, trots att Sverige har ungefar dubbelt så många invånare. Den rena brånsleforsorjningen (exkl vårmekraftverkens brånsleforbrukning) år daremot nå" ra fyra ganger større i Sverige å'n i Norge. Den norska elfsr- «Orjningens andel av den totala energiforbrukningen ar alltså våsentligt mycket storre an den svenska. Skillnaden utgtires fram st av elenergins større anvåndning fttr bostadsuppvålrmning - elektrotermisk och elektrckemisk energi. oz I lo- Figur 2 Det kan ockaå noteras, att enligt foreliggande prognoser - redovisade i Nordels senaste årsberåttelse - elfbrbrukningen vaxer procentuellt snabbare i Sverige, medan motsatta forhållandet råder fbr branslefbrsflrjningen. Nuvarande stora skillnader mellan de bada lånderna synes alltså komma att minska. Den ovre bilden å figuren belyser vattenkraftens dominans i norsk elfttr- Orjning och varmekraftens våxande betydelse f dr svensk elforsbrjning. 3. Historisk utveckling av elforssrjnineen i Sverige Ser vi utveeklingen av elf0rs6rjningen i Sverige i ett ISngre tidsperspektiv (figur 2) finner vi att den svenska vattenkraften Snda sedan andra varldskrigeta slut komplette rats med en mindre andel varmekraft. Anda till mitten av I960-talet kunde dock vattenkraftutbyggnaderna i stort sett tacka de kontinuerligt vaxande elbehoven. Kompletteringskraften f6rblev en liten andel av elforsorjningen, omkring 5 %. Under senare halften av 1960-talet intradde en radikal find ring med starkt véixande varmekraftandel. Den ekonomiskt mest gynnsarrrra vattenkraften var utnyttjad. Genom ie laga oljepris erna hade kondenskraftverken blivit konkurrenskraftiga och flera stora kondenskraftverk med olja som brånsle hade byggts ut,- bland annat Vattenfalls Stenungsundsanlaggning och Sydkrafts Karlsharrnsanlaggning. Samt idig t fick utbyggnaden av
f kraftvå"rmeverk for kom bine rad produktion av elenergi och fjårrv&rme betydande omfattning i de storre ståderna. Under torråret 1969/70 våxte vårmekraftandelen till ca 30 %. 3. Redan under 1960-talet hade emetlertid de nu aktuella tankegångarna om begrensningen av vfirldens oljetillgångar fått insteg bland kraftforetagen, Samtidigt hade den korrmersiella karnkraften fått sitt genombrott» Sverige hade mycket goda forutsfittningar f Or utbyggnad av kårnkraft med sina stora urantill gangar och sin hogt kvalificerade verkstadsindustri. En stor satsning på kårnkraftutbyggnad inleddes. Den ledde till dyra lårpengar. Den så kallade svenska ksrnkraftlinjen med naturligt uran som br&nsle och tungt vatten som kylmedel ledde fram till kraftvårmeverket i Agesta med ca 10 MW eleffekt och 60 MW vsrmeeffekt. Det fungerade vål under sin 10-åriga driftperiod. Nå 5 ta stora projekt i Marviken kunde eirellertid ej fullfoljas utan anlåggningen fick så småningom byggas om till oljeeldning. Liksom f le ra andra lander senare gjort, Overgick vi till så ' låtttvattenreaktorn, men av inhemsk tillverkning. 4. Den aktuella elkraftbalanaen i Sverige C-E Wikdahl kommer i ett senare foredrag att redo vis a drifterfarenheterna från de svenska ka r nkraf tverken. Jag skall hår endast notera, att vi nu har sex ksrnkraftverk med en total effekt på ca MW i drift och att karnkraftproduktionen natt en omfattning på ca 20 TWh per år, eller drygt 20 % av den totala svenska elproduktionen. Det motsvara r en besparing av oljeimport i eljest nodvåndiga kondenskraftverk ( på drygt 5 mil joner ton olja per år, som skulle kostat ca 2 miljarder svenska kronor per år. Karnkraftverken har alltså redan blivit en stor ekonomisk tillgång f&r inte båra kraftindustrin utan for hela landet. ' Ja Den aktuella va'rmekraftandelen i svensk elfttrsttrjning framgår av en nyligen uppgjord elkraftbalans f Or innevarande driftår, 1.7.1977 -. Tabell 1 30. 6. 1978 (tabell 1). Kårnkraftverken berå"knas ge 22 TWh eller 24 % av den totala elproduktionen. D<? konventionella varmekraftverken ger under normalår drygt 11 TWh eller 12 %, varav storre delen från mottrycksverken. Under torrårsforhållanden va'xer kondenskraftproduktionen
t 4. betydligt. Det kan dock noteras, att aven under dessa førhållanden finns ett stort produktionsøverskott, som kan anvåndas t ex for export av tillfållig kraft till Norge, om T.å skulle erfordras. Vattenkraftens andel har sjunkit till 64 % under normalår och 54 % under torrår. 5. Optime ringen av elproduktior.en a- Is- Tabell 2 I ett blandat vatten- och vårmekraftsystem som det svenska kørs kraftstationerna efter låg sta marginalkostnad, for att få lågsta møjliga totalkostnad f Or systemet. Hårvid medråknas endast de r6rliga kostnaderna. Typiska energikostnader vid nuvarande brånslepriser frarrgår av tabell 2. ta till Jag skall ej hair ge mig in på dei relativt komplicerade matematiska modellen, som utnyttjas før att optimera produktionsapparaten och som våra vanner i Samkjøringen och Vassdragsvesenet kanner vål till. Jag vill endast påpeka, att ksrnkraftens laga rorliga energikostnader medfør att denutnyttjas i forstå hand som bottenkraftverk vid sidan av vattenkraf- ' ten. Vattenkraftenergin år ju given av tillrinninga rna till de vattenkraf tproduce rande anla"ggningarna och optimeringsstrategin medfør att denna energi utnyttjas i størsta møjliga utstråckning. S k kraftbalansspill førbi vattenkraftaggregaten år idag en mycket ovanlig foreteelse i Sverige. er a- Figur 3 Detta innebar em elle r tid inte att vattenkraften skulle utnyttjas i botten av belastningskurvan. De svenska va ttenkraftproduce rande ål va rna år i likhet med de nor ska vål regle råde och vattenkraftproduktionen kan d årfør anpassas till førbrukningens tidsvariationer. Såsom figur 3 visar, føljer vattenkraften i Sverige v&l belastningens årvariationer under nortnala vattenår som år 1975. Da*rut Øver utnyttjas vattenkraftverken f Ør vecko- och dygnsreglering. De svenska varmekraftverken kan dårfør køras relativt jårnnt.vilket år en stor førdel så vål från teknisk som från ekonomisk synpunkt. >nen Optime ringen av kørningen av de svenska kraftstationerna går utøver føretags grans erna genom utbyte av tillfållig kraft mellan føretagen. Priserna før dessa elkraftutbyten beståmmes av de rørliga kostnaderna før den marginella produktionen. Inget kraftføretag behøver t ex anvånda sina kondenskraftverk, om samkørningens marginalkostnader ligger under de do svenska øre/kwh, som idag år rørlig energikostnad før ett modernt kondenskraftverk»
Samkttrningens marginalpriser varierar kraftigt från år till år, vilket framgår av figur 4, beroende på den aktuella kraftbalanssituationen. Det kan speciellt noteras, att prisskillnaderna mellan dag och natt år relativt små. Det beror på de goda regleringsmojligheterna i de svenska vattenkraftverken, som Itan utreglera belastningens dygnsvariationer. 5. 6. Den nordiska samkorningen Samk6rningen Sr emellertid inte be gran a ad till Sverige. Genom de betydande internordiska kraftledningsforbindelserna ar i sjalva verket ( praktiskt taget alla nordiska kraftverk anslutna till ett gemensamt samkorningsnat. Vi har da'rfor i realiteten en nordisk samkbrning av liknande ka r akta r som jag nyss antytt fdr Sverige. Utbytespriserna bet tam s / av relationen mellan de nationel la samkgrningspriserna och syftar till or att de deltagande foretagen skall få varsin del av de vinster, som uppstår genom samkorningen. raf- Den våxande vårmekraftandelen i Sverige tillsammans med den anda mera dominerande varmekraftandelen i Finland och Danmarks 100 %-iga : vårmekraftproduktion har lett till att utbytespriserna kommit att knytas nsrmare till vfirmekraftverkens r&rliga kostnader. Det har Norge under perioden 1974-1976 haft stor fttrdel av genom de relativt httga forsåijningspriser, som uppnåtts vid export av va ttenkr aft Ove r skotten dessa år. Motsatt forhållande har sjslvfallet rått i år, då de nor ska kraftverken / mast importera betydande mångder elenergi, som producerats i dans ka S och svenska oljekondensverk. ar, w Det klagas på-att priserna vid samkorningsutbyten ibland kan variera ^- kraftigt. Så var fallet i våras, då ett kortvarigt vattenkraftoves-skott In upptrådde aven i Sverige. Såsom framgår av priskurvan foll hsrigenom marginalpris erna kraftigt. Sjalvfallet kan kraftfdretagen i Sverige då ej betala mer for importerad vattenkraft från Norge an som motsvarar kostnaden for alternativ kraftanskaffning i Sverige. En månad senare 'rivar situationen helt fbråndrad och marginalpriserna hade stigit kraftigt. i ir De tillfalliga kraftutbytena mellan de nordiska lélnderna har under senare Figur 5 år fått stor omfattning såsom fiamgår av figur 5. Under åren 1972-1976
exporterade Norge år från år vaxande elmangder upp till ca 6 TWh nettoexport år 1976. I jamforelse harmed var elkraftutbytena mellan Sverige och Finland samt mellan Sverige och Danmark av relativt blyg- «am omfattning. Tyvarr har det nyligen startade kraftutbytet mellan Norge och Danmark ej kommit med på bilden. De norska kr aft6ve r skotten utnyttjades i Sverige vasentligen for minskning av den svenska varmekraftproduktionen, i forstå hand vid kondenskraftverken men under vissa perioder aven vid mottrycksverken. 6. n- v Inne va rande år har skett en radikal omsvangning på grund av den dåliga vattentillgången i Norge. Sverige har levererat betydande kraftbelopp till Norge, vasentligen producerad i egna kondenskraftanlåggningar. år ja i re '6 7. Varmekraftens inverkan på elprisnivån I stort synes Norge idag stå infor a amma situation inom elforsorjningen som Sverige gjorde i borjan av 1960-talet. Man ser framfor sig att vatten kraftutbyggnaderna ej långre racker till f Or att tacka de fortsatt vaxande! elbehoven. Sverige kunde den gangen komplettera vattenkraft med olje- ' kraft, som då var billig, och senare karnkraft. Vårmekraftandelen fick så lange oljan var billig ej någon kraftigare inverkan på prise rna fdr den fasta elforsaljningen. Annorlunda har ut ve eklingen va r it efter oljekrisen 1973/74. De rorliga kostnaderna i varmekraftverken har fyrdubblats. Samtidigt har såval anlåggningskostnaderna f Or nya karnkraftverk som de rorliga energikostnaderna i dessa verk vuxit ( myeket kraftigt, FOljden har blivit en myeket kraftig stegring av de nor- Figur 6 mala elpriserna i Sverige (se figur 6). Oljan har dock stigit åndå kraftigare, vilket delvis mildrat prisstegringens inverkan på utvecklingen av den svenska elforbrukningen. c Jag har velat namna denna prisutveckling, darfor att man val knappa st kommer ifrån en liknande utveckling under den narmaste 10-15-årsperioden i Norge. Ekonomerna havdar ju bsstamt, att elpriserna skall aétttas efter va r det av energins alternativanvandnxig och i stort sett har vi: foljt den prisprincipen i Sverige. i
7. 8. Framtidsutveckling for svensk elforaorjning Mur kommer då elfttrsorjningen att utvecklas i framtiden i Sverige? Jag skulle Ønska att jag kunde ha redovisat detta hair idag. Den stora osåkerheten om kå r nk raftens f ramtidsutve ekling gor ennellertid att jag endast kan antyda sannolika utvecklingster.denser. Låt mig emellertid utgå ifrån det riksdagsbeslut, som fattades våren 1975 med stor majoritet. Det fastslog den målsattning fttr svensk energipolitik som framgår av figur 7. r F6r perioden 1973-1985 forutsågs att den totala energifdrbrukningen skulle stiga med ca 2 % per år mot ungefår dubbelt så htig Okningstakt under 1960-talet. F Or elforbrukningen forutsågs en vasentligt hogre Okningatakt eller ca 6 % per år, vilket angav en fortsatt elekt rifiering av energiforsorjningen.. De Okade elbehoven skulle våsentligen tackas av kårnkraft, såsom fram- Figur 8 går av figur 8. Totalt skulle 13 ksrnkraftaggregat vara i drift 1985, och dåj ge nsra 40 % av den totala svenska elforbrukningen på ca 160 TWh. Mottrycksproduktionen inozn industrin samt i stadernas kraftvårmeverk skulle Sven expandera kraftigt. Det ar som bekant inte alltid verkligheten foljer uppgjorda prognoser och 1975 års energiprognos har hittills dr abba ts hårt av detta 6de. Det Sr emellertid inte prognosmakarnas fei, utan den internationella f Figur 9 lågkonjunkturen. Såsom figur 9 visar har elforbrukningen fram till mitten av 1977 endast uppnått halva den prognoserade okningstakten. Det beror helt och hallet på industrins elfsrbrukning. Den svenska industriproduktionen ligger idag snara st under 1973 års produktionsnivå och det- amma galler industrins elbehov. Detaljffirbrukningen, som hittills ungefoljt 1975 års prognos, står i sjalva verket f Or hela Økningen av elforbrukningen sedan 1973. Vad skall man då tro om framtiden. Det råder idag en myeket pensimistisl istamning inom svensk industri och de stora utbyggnadsprojekten ar få. i Det &r uppenbart att industrins elbehov år 1985 ej alis kommer att uppnå 1975 års prognosvarde. Var vifiamnar åir en i hog grad oppen fråga.
8. Så mycket år dock klart, att en fortsatt ekonomisk utveckling i Sverige, sådan den återspeglas i BNP-okning kraver mera elenergi. Enligt en nyligen publicerad internationell energistudie - den s k WAES-studien - skulle en årlig Okning av BNP i Sverige mc></ 3 å 4 % per år krava en okning av elkonsumtionen med 6 % per år (se figur 10). Nyligen gjorde utredningar i Sverige, i figur intecknad som cirkeln SIND. antyder att 5 % årlig elkonsumtionsdkning skulle vara tillracklig. Man får vål forutsåtta att de svenska politikerna raknar med fortsatt ekonomisk utveckling, trots de dagsaktuella svårigheterna. Då maste man åwn rakna med 5kad elforbrukning. De senast aktuella prognoserna tyder på att 1985 års elforbrukning uppskattas komma att ligga vid ca 130 TWh. 9. Industriutvecklingens inverkan på elfsrsdrjningen Det &r uppenbart att de kraftigt sankta elprognoserna medfor att produktionsutbyggnaderna kan begrånsas i fdrhållande till 1975 års riksdagsbeslut. Vi behbver inte långre ha 13 kårnkraftverk i drift år 1985. En från ekonomisk synpunkt optimal produktionsutbyggnad kraver emellertid fortfarande att åtminstone 10 a" 11 kårnkraftaggregat år i drift vid denna tidpunkt. Det motsvarar exakt nuvarande 6 aggregat i drift j*rte de 4 å 5 aggregat som nu år under utbyggnad och av vilka 2 aggregat ar klara f Or idrifttagning under år 1978. Rent tekniskt-ekonomiskt borde svensk kraftindustri sitta i en myckei formåhlig situation. Situationen år em elle r tid i verkligheten helt annorlunda på grund av det politiska spelet om kårnkraften. f 10. Politikernas ansvar f Or denfortsatta utvecklingen TyvSrr har kårnkraften blivit helt politiserad i Sverige. Två partier motsatte r sig idrifttagning av de under utbyggnad vårande kårnkraftverken, metiari de tre ovriga stora partierna kraver fu'.lffiljande av de pågåen de ksrnkraftutbyggnaderna och eventuellt aven påborjande av ytterligare några kårnkraftbyggen, som ingick i 1975 års riksdagsbeslut. En klar majoritet av riksdagsledarnoterra torde favorisera kå.rnkraftutbyggnade rna. Problemet år emellertid att den svenska statsministern
9. och det sto" r sta regeringspartiet år kårnkraftens storsta motståndare. Det ar en Oppen fråga hur den nuvarande regeringen skall losa karnkraf tdilemm at. )IND, e srna f Vid regeringsbildningen foregående host lostes regeringspartiernas oenigj^gj. j karnkraftpolitiken genom tillkomsten av den s k villkorslagen. Den kraver att kraftf ore tågen kan fårete for regeringen godtagbara avtal om upparbetning av det utbrånda kårnbrånslet]'é"iler kan visa att kårnbråns let kan deponeras f6r slutlig forvaring på ett helt såkert satt. De svenska kraftf Oretagen har startat en mycket omfattande utredning f Or att uppfyl la dessa villkor, och anser sig ha goda forutsåttningar ha rfor. Sist och slutligen år det dock regeringen som skall fatta det slutliga besiutet, vilket innebar en betydande osåkerhetsfaktor for kraftindustrin. n I Den nya regeringen tillsatte aven en sarskild Energikommission som i mars 1978 skall framlagga en plan f Or den framtida utvecklingen av svensl energif6rs6rjning. Inom råmen for detta kommissionsarbete pågår ett mycket omfattande utredningsarbete inom nedanstående fem expertområden miijo och såkerhet energitillforsel energihushållning energipolitiske styrmedel forskning och utveckling. or- (^ v ^ V Det kommer genom detta arbete fram nya ron inom samtliga områden r&rande den framtida energif6rs6rjningen inte minst betråffande olika energiformers inverkan på miljo- och såkerhet. FOrsOk g6rs att jåmfbra de mycket diskuterade riskerna ''id kårnkraftutbyggnad med de risker som foreligger vid den alternativa olje- och kolfttrbrånningen. r- j^en Olika handlåggningsalternativ utarbetas for elproduktionens fortsatta utre byggnad. Fyr^ aktuella huvudalternativ studeras nårtra re, se figur 11. r FOrutom det tidigare av 1975 års riksdag fasts tå Ilda utbyggnadsalternative Btnderas två alternativ, dår ka'r nkr aften skall avvecwas samt ett alternativ
Figur 12 med stdrre satsning på ka'rnkraft I figur 12 skisseras sannolika foljder av dessa olika handlings linje r får produktionsapparatens sammansåttning. 10. >emg- Oen bråns Or. rin. Det kommer våren 1978 att finnas ett frllstsndigt och mycket detaljerat underlagsmaterial fsr de beslut som regering och riksdag maste fatta detta år f6r den svenska energifdrsorjningens utveckling under 1980-talet. Vad resultatet blir ar svart att forutse. Den svenska kraft - i ndustrin och det svenska nåringslivet står i stort sett enat bakom uppfattningen att kårnkraf tprogrammet maste fullfdljas. Enligt opinionsundersdkningarna synes det tidigare starka motstå ndet mot kårnkraften bland allmånheten minska. Detta kan knappast ungå att pave r ka de politi ska partiernas agerande. i venal Min personliga uppfattning år att kårnkraf tens framtidstuveckling i Sverige knappast avgors av de svenska politikerna. Det Sr har en internationell fråga av mycket stor betydelse och Sverige kan i långden ej handla annorlunda ån vasterlandets stora industrilender. Jag tror Sven att den målmedvetna satsningen på kårnkraft i Sovjetunionen och ovriga Osteuropeiska stater kommer att inverka på vårt eget agerande. "Ora ut- 1. a ti ve nativ
OQ P I g. " 0" i C" Svensk elkraftbalsos c^ftåret 1977/78 Vattenkraft Kårnkraft Mottryckskraft Kondenskraft Netto elimport Summa elproduktion Prod kapacitet - 22,0 8,2 27,3 - Prognoserad produktion Normalår Torrar 57,8 22,0 8,2 3,0-91,0 48,6 22,0. 8,2 12,2-91,0 Prognoserad elfbrbrukn ina 91.0 91.0 Vattenkraft: inkluderar fast kontrakterad elimport från Norge Torrår: vattenkraftproduktion 80 % av normalårsproduktion Barsebåck B2 fdrutsåttes hållas i drift Elfbrbrukningen inkluderar fbrvantad export av fast elfbrsaljninr N* ^
Rbrliga energikostnader for olika typer av varmekraft Vattenkraft (vid samkdrning = Kårnkraft Stbrre mottrycksverk Stbrre modem kondenskraft Aldre kondenskraft Gasturbiner 0 sv bre/kwh "vattenvårde") 3, 0 sv bre/kwh 5, 0 10, 0 13 ^ 1 5 16 ^ 22 11 C Tung lagsvavlig eldningsolja kostar vid stbrre kondenskraftverk 450 kr/ton Kårnkraftens rbrliga energikostnad jnkluderar 0,3 sy bre/kwh for deponering och slutfbrvaring L-$
>/" / Jåmforelse mel lan Norges och Sveriges energiforsorin. TWh Elforsorjning 120 ^ 20 ' 1970 1975 1980 Mtoe 30 Brånsiefdrbrukning S exkl for elproduktion s s -: j 25 c 20 -V 15 ' i 10 5 N JJ \ i -v M i? N i; «! 1970 'it «Ul 1975 1980 SEIimport I P^ilnhmnska fc»brfinsle!olja Irnkraft i
Utvecklingen av elf orsorjningen i Sverige GWh/år 1945 1950 1955 Srn 1960 1965 1970 1975 ESflMottryck I IKondens N V-s
/,; & I3: C o CM co: e g o 4= 2 JQ. S CD O s
SAMKORNINGENS MARGINALPRiiiRTi971-1977 Torrår + kyla 1971 "' 1972^" 1973 1974 1976 1977
It FOR'SVENSK Att dampa okningen av energikonsumtionen Att driva en aktiv oljepolitik genorrt dels ckad import av andra brånslen dels diversiftering av oljeimporten Att trygga behovet av eienergi ' ; : X Att dslta i internatéonell samvsrkan / for energihushåflning ;? )
// Utvecklingsalternati v for svensk energ i fbrsbrjn ing (Energ ikommi ssionens fyra energ ialternat i v] 1. Måttlig kårnkraftutbyggnad ca 13 aggregat 2. Avveckling av kårnkraften till 1990 3. Avveckling av kårnkraften till 1985 4. Fortsatt kårnkraftutbyggnad inkl utbyggnad av anlåggningar i kårnbranslecykeln
«! : ;. '. ' * TWh 150-i Utvecklingsaljjprnativ for svensk^lenergiforsorjning t. 100- t $ ".4 -A 50- '"?' -. -t ' *' - -3...I»*'. ' "" Ti; ^5 ;; i i?.'; 1 i-.-.- 1976 85 90 85 90 85 90 85 90 Vattenkraft C3 Kamkraft EH Mottryckskraft G Fbssiikondenskraft LJ Alt.kraftslag LJ Import