Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Föreningen Norden Sammanställning av David Hulth Wallgren Mars 2009
Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Redaktör: Karin Valtersson Layout: Ramquist & CO Föreningen Norden och David Hulth Wallgren, 2009. Detta är en uppdaterad version av tidigare sammanställning från november 2008. Texten får användas fritt så länge källan uppges och det inte sker i kommersiellt syfte. 2 Finns det en nordisk klimatpolitik?
INLEDNING De nordiska länderna vill gärna se sig själva som föregångare i den internationella politiken på klimatområdet. Men exakt hur ambitiösa är klimatmålen i länderna och hur stora är egentligen de internationella insatserna? I denna sammanställning granskas de fem nordiska ländernas klimatmål. Målen jämförs på sex olika nivåer: politisk vision, effektmål, temperaturmål, koncentrationsmål, utsläppsmål och aktivitetsmål. I sammanställningen granskas även ländernas internationella klimatinsatser. Insatserna förekommer inom två huvudsakliga områden: bistånd/utvecklinssamarbeten och klimatinvesteringar i utvecklingsländer och Östeuropa. Klimatinvesteringar görs inom ramen för Kyotoprotokollet i form av köp av koldioxidkvoter. Det sker antingen genom Clean Development Mechanism, CDM, eller Joint Implementation, JI. Sammanställningen bygger på en genomgång av ländernas officiella dokument, såsom budgetpropositioner, policy- och strategidokument samt informationsmaterial. Genomgången är gjord i mars 2009 och är en uppdatering av den första sammanställningen från november 2008. Det ska understrykas att klimatpolitiken, liksom all annan politik, ständigt förändras. Nya mål och insatser presenteras, och förutsättningarna för att genomdriva politiken förändras. Till exempel så utgör den ekonomiska konjunkturnedgången en osäkerhetsfaktor. I sammanställningen har vi inte tagit framtida eventualiteter i beaktande utan endast granskat fakta som föreligger vid tidpunkten för skrivandet.
KORT OM SLUTSATSER I GENOMGÅNGEN I och med de stundande internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn, och Sveriges ordförandeskap i EU, kommer världens blickar att vändas mot Norden. Klimatförändringar är en prioriterad fråga i alla de nordiska länderna och önskan om ett framgångsrikt nytt klimatavtal är stor. Regeringarna i de fem länderna har uttalat att ett nordiskt samarbete kan vara av vikt för framgång i förhandlingarna. Bland annat har regeringarna därför avsatt resurser för en särskild arbetsgrupp, den så kallade COP15- gruppen. Det är av stor vikt att de nordiska länderna bidrar positivt till förhandlingarna och således medverkar till enighet kring en ny global klimatregim, heter det i COP15-gruppens direktiv. Vår genomgång visar att de övergripande politiska klimatmålen är ytterst ambitiösa i alla de nordiska länderna. Sverige vill vara en internationell förebild, Island vill vara ett föregångsland, Danmark ska spela en global roll, Norge anser sig ha världens mest ambitiösa klimatmål, och Finland ska ta ett tungt ansvar för klimatfrågan. Utformningen av klimatpolitiken varierar mellan länderna, vilket till viss del måste ses mot bakgrund av nationella förutsättningar vad gäller naturresurser med mera (läs mer om detta i skriften Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna, Föreningen Norden/ Global Utmaning). Vad som däremot är problematiskt är att det överlag råder stor brist på tydlighet i övergripande målsättningar. Det gäller framför allt temperaturmål och koncentrationsmål, det vill säga frågan om hur mycket temperaturen ska tillåtas att stiga och frågan om hur stor koncentrationen av koldioxid i luften ska tillåtas bli. På samma sätt visar jämförelsen att målsättningarna varierar väldigt mellan de nordiska länderna. Inte minst när man tittar på ländernas utsläppsmål till år 2050: Sverige och Norge vill vara kol- 4 Finns det en nordisk klimatpolitik?
dioxidneutrala (vilket emellertid inte är detsamma som att utsläppen ska minska till 0%), Island vill minska utsläppen med 50-75%, medan varken Finland eller Danmark något tydligt mål. Vår jämförelse visar också att de internationella klimatinsatserna varierar kraftigt. Vi har alltså granskat budgeterade utgifter dels för bistånd och internationellt utvecklingssamarbete, dels klimatinvesteringar och köp av så kallade klimatkvoter genom Kyotoprotokollets projektmekanismer CDM och JI, vilket i praktiken innebär investeringar i enskilda projekt i andra länder. det förstås tydligt hur mycket pengar som avsatts. Även när det gäller deltagande i de FN-administrerade mekanismerna CDM och JI så varierar graden av engagemang mellan länderna. Norge har avsatt avsevärt mer pengar än de övriga nordiska länderna, vilket ska ses mot bakgrund av landets mål att bli koldioxidneutralt år 2050. Minskningar av koldioxidutsläpp i andra länder kan nämligen tillgodoräknas av det land som står för investeringarna. Alla de fem nordiska länderna ger bistånd för klimatinsatser, men nivåerna varierar mycket kraftigt. Det kanske allra mest anmärkningsvärda är dock att det är väldigt oklart exakt hur mycket pengar som går till klimatinsatser inom ramen för respektive lands biståndsbudgetar. Klimatrelaterade insatser anges ofta som miljöinsatser i statistiken. Samtliga fem länder har, när vi varit i kontakt med dem, haft svårt att redogöra för detta. Sverige, Danmark och Norge har däremot gjort specifika klimatsatsningar och i de fallen är Finns det en nordisk klimatpolitik? 5
DE KLIMATPOLITISKA MÅLEN DANMARK Politisk vision Effektmål Temperaturmål Danmark vill framhäva Det danska exemplet. Med detta menar de att det genom aktiva energipolitiska satsningar är möjligt med ekonomisk tillväxt samtidigt som fossila bränslen minskar och miljön skyddas. Danmark ska spela en global roll på klimatområdet. Danmark ska bli helt fritt från fossila bränslen. Saknas Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: 2008-2012: -21% jmf 1990 2050: Saknas. Men den klimatpolitiska kommissionen har som direktiv att utgå från EU:s ambition att minska utsläppen 60-80% till 2050. Exempel: 30% av energin förnybar 2025-2% energiförbrukning 2011 jmf 2006-4% energiförbrukning 2020 jmf 2006 Danmark ska göra den procentuellt största minskningen av utsläpp av växthusgaser bland EU-länderna. Detta beror på att basåret 1990 var ett ofördelaktigt år för Danmark. Danmarks export och import av el varierar från år till och år, och 1990 importerades el från den nordiska marknaden. Detta har varit en pågående debatt i Danmark, där frågan ibland kallas basårsproblematiken. Europeiska miljöbyrån räknar med att Danmark blir ett av tre EU-15-länder som inte når sina utsläppsmål 2008-2012. Danmark har svarat med att sätta upp ännu ambitiösare mål: år 2025 ska 30% av energin vara förnybar. I dag kommer cirka 15% av energin från förnybara källor. 6 Finns det en nordisk klimatpolitik?
FINLAND Politisk vision Effektmål Finland ska på egen hand och tillsammans med övriga EU ta ett tungt ansvar för klimatförändringarna. Finland ska bli ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, med låg kolförbrukning. Klimatförändringarna ska stävjas. Temperaturmål Saknas * Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: 2008-2012: +/- 0% jmf 1990 Exempel: 38% av energin förnybar 2020 30-40% lägre energiförbrukning i nybyggda bostäder 20% energieffektivisering 2020 * * Finland hänvisar till EU:s överenskommelse. Finland har i november 2008 antagit en ny klimatstrategi. Den finländska regeringen har tidigare uttalat att Finland har som mål att i en betydande omfattning öka användningen av förnybara energikällor från den nuvarande nivån på ca 25 procent. Man slår nu fast att målet är att 38% av energin ska komma från förnybara källor 2020. Det är också det mål som EU-kommissionen föreslagit. För perioden 2008-2012 ska utsläppen av växthusgaser stabiliseras på 1990 års nivå. Finns det en nordisk klimatpolitik? 7
ISLAND Politisk vision Effektmål Temperaturmål Island ska tillhöra föregångsländerna när det gäller att minska växthusgaser globalt. Att förhindra de värsta effekterna av klimatförändringar orsakade av människan, som skulle kunna få oförutsägbara konsekvenser för miljön och levnadsförhållanden i många delar av världen. Saknas Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: 2008-2012: max +10% jmf 1990 2050: -50-75% jmf 1990 Exempel: -25% organiskt avfall i hushåll 2009-50% organiskt avfall i hushåll 2013 Island använder geometrisk teknik för att utvinna jordvärme, som betraktas som en förnybar energikälla. All elektricitet och 90% av all uppvärmning utvinns med hjälp av geometrisk teknik. Island har därför låga koldioxidutsläpp per invånare och därmed också relativt liten potential för inhemska minskningar. Regeringen har dock som ambition att öka användning av förnybara energikällor ytterligare. Få konkreta aktivitetsmål har ännu presenterats. 2009 väntas en så kallad Master Plan där mer konkreta målsättningar kan komma att ingå. Mot bakgrund av de inhemska förnybara energikällorna argumenterar Island för att det är effektivt i ett klimatperspektivt att förlägga energikrävande industri, såsom aluminiumtillverkning, till Island. Det var också ett av skälen till att landet lyckades driva igenom en särskild klausul vid de internationella klimatförhandlingarna i Marrakech år 2001. Klausulen ger små ekonomier möjlighet att driva utvecklingsprojekt som bidrar med stor miljöpåverkan. Islands tillåts därför att öka sina utsläpp med 10% år 2008-2012. 8 Finns det en nordisk klimatpolitik?
NORGE Politisk vision Effektmål Temperaturmål Norge ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken. Koncentrationen av klimatgaser ska stabiliseras på en nivå som för hindrar farlig påverkan på klimatsystemet av människan Högst +2 grader Koncentrationsmål Saknas Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: 2008-2012: -10% jmf 1990 2020: -30% jmf 1990 = 13-16 Mton koldioxid 2050: -100% Exempel: 5% av bilarna biodrivna 2009 7% av bilarna biodrivna 2010 +18 TWh förnybar energi 2011 Den norska regeringen vill att landet ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken. Norge har ej angett något koncentrationsmål, men i den senaste propositionen Norsk klimatpolitikk och i andra dokument refereras till EU:s mål om 450 ppm. Målet att vara hundraprocentigt koldioxidneutralt år 2050 betyder inte att de egna utsläppen ska vara noll. Inhemska utsläpp ska neutraliseras genom exempelvis reduktioner i andra länder. Exakt hur mycket köp av kvoter i andra länder som Norge avser att göra beror på hur stora minskningar man lyckas uppnå inom landet. Norge har nyligen höjt målet på förnybar energi till 18 TWh år 2011. Finns det en nordisk klimatpolitik? 9
SVERIGE Politisk vision Effektmål Temperaturmål Sverige ska visa ledarskap både internationellt och genom de åtgärder som görs i Sverige. Sverige ska driva en kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen både nationellt och internationellt. Utsläppen ska stabiliseras på en nivå som inte ger skadliga effekter på människor och djur. Högst +2 grader Koncentrationsmål 400 ppm CO2 Utsläppsmål Aktivitetsmål Utsläpp av växthusgaser: 2008-2012: - 4% jmf 1990 2020: -40% jmf 1990 (motsvarande -ca 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter) 2050: nettoutsläpp noll Exempel: 50% förnybar energi 2020 25 TWh förnybar el 2020 30 TWh el från vindkraft 2020 fordonsflotta utan fossila bränslen 2030 uppvärmning i bebyggelse fossilfri 2020 I mars 2009 lade Sveriges regering fram propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. En utgångspunkt i propositionen är att Sverige ska bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det internationella ansvaret betonas i stor utsträckning. Utsläppen av växthusgaser ska år 2020 vara 40% mindre än de var år 1990, och år 2050 ska nettoutsläppet vara noll. Detta är en skärpning av tidigare målsättningar. I målet till år 2020 ska cirka 27% av minskningarna göras inom landet, medan återstående del ska uppnås genom projektbaserade investeringar. Även aktivitetsmålen höjs i och med propositionen. Energimyndigheten ska utreda hur 25 TWh förnybar el kan nås år 2020. Vindkraft ska generera 30 TWh el år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Den svenska fordonsflottan ska år 2030 vara fri från fossila bränslen. 10 Finns det en nordisk klimatpolitik?
INTERNATIONELLA KLIMATSATSNINGAR Anslag till internationellt utvecklingssamarbete med fokus på klimat 2008 2009 2010 2011 2012 Danmark 403 DK 457 DK 1 015 DK 584 DK 656 DK (72USD) (81 USD) (180 USD) (104 USD) (117 USD) Finland Island Norge uppg saknas 1 USD 1 796 NOK (275 USD) Sverige 1 300 SEK 1 300 SEK 1 300 SEK (158 USD) (158 USD) (158 USD) Miljoner i respektive valuta Danmark Danmarks budget år 2009 för internationella klimat- och miljöinsatser uppgår till 457 miljoner danska kronor. Inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet finns alltså en specificerad utgiftspost, Miljö och klimat. Klimatprogrammen ska bidra med förebyggande insatser, men framför allt med lösningar av de problem som länderna drabbas av på grund av ett förändrat klimat. Danmark har inrättat en särskild Klimatavdelning inom Utrikesdepartementet. För 2009 är avdelningens budget cirka 190 miljoner danska kronor (som ingår i anslaget på 457 miljoner kronor). Klimatavdelningen bistår bland annat fattiga länder till att förebygga och anpassa sig till klimatförändringar samt att bistå i förberedelser inför det globala klimat- Finns det en nordisk klimatpolitik? 11
mötet COP15 i Köpenhamn i slutet av 2009. Anslaget inkluderar multilaterala insatser, men även bilaterala. Bilaterala insatser ska enligt 2009 års budget på klimatområdet omfatta kapacitetsuppbyggnad hos myndigheter och organisationer, som ska planera och förestå den nationella administrationen av Kyotoprotokollets Clean Development Mechanism (CDM). Finland Finland har ingen specifik budgetpost för internationella insatser med fokus på klimatförändringar. Inom biståndsbudgeten på totalt 910 miljoner euro för år 2009 är de internationella insatserna för klimat, tillsammans med miljöbistånden integrerade med bi- och multilaterala utvecklingssamarbeten. Öronmärkta pengar för klimat finns således inte, men det finns ändå ett fokus i programmen på miljö- och klimatrelaterade program. En målsättning är också att allt utvecklingssamarbete ska ske klimatvänligt. Prioriteringar inom det internationella utvecklingssamarbetet ses för närvarande över. Island Island särredovisar inte något anslag till miljö och klimat. Däremot gick cirka 4% av den isländska utvecklingsmyndigheten ICEIDA:s budget till klimatrelaterade projekt förra året. Island har bidragit med 1 miljon dollar till ett multilateralt afrikanskt projekt. I isländska kronor motsvarar det i dagens penningvärde 121 miljoner. Norge Den norska regeringen har anslagit nästan 1,5 mdr norska kronor till en särskild klimat- och skogssatsning. Anslaget ses som ett första steg på väg mot en förhöjd satsning på 3 mdr norska kronor per år. Merparten av pengarna kommer att gå via multilaterala kanaler. Även bilaterala arbeten är aktuella, i vilka det norska utvecklingsorganet Norad är inblandat. Mellan 2006-2008 har Norge totalt anslagit 1,2 miljarder norska kronor för klimat och miljö. Tidigare har en satsning om cirka 400 miljoner kronor gjorts. Det anslaget var ämnat för bilaterala samarbeten med fokus på anpassning i Afrika, ökad satsning på klimatforskning samt multilaterala klimat- och energiinitiativ inom FN-systemet och utvecklingsbankerna. 12 Finns det en nordisk klimatpolitik?
Sverige Den svenska regeringen har annonserat ett anslag på 4 miljarder kronor, uppdelat på tre år, för klimatinsatser inom utvecklingssamarbeten. Av dessa går 1 150 miljoner kronor genom Sida till bilaterala och regionala insatser. Utgångspunkten är redan existerande program, framför allt inom miljö, vatten och energi. Fokus är länder med hög risk och stor sårbarhet. Vidare ska 1 200 miljoner kronor användas för att stödja de mekanismer som etablerats under klimatkonventionen och/eller Kyotoprotokollet. Summan ska emellertid ej användas för investering i enskilda CDM- och JI-projekt. Resterade pengar går huvudsakligen till multilaterala organisationer såsom Världsbanken. Målet för satsningen är, enligt klimatpropositionen, främst att på ett effektivt sätt bidra till långsiktiga insatser för anpassning till klimatförändringar i de fattigaste länderna, men också till utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa halten av växthusgaser. Det ska ske bland annat genom ökad energieffektivisering, ökad tillgång till bättre teknik och alternativa energikällor samt återbeskogningsprojekt. Utöver denna satsning är miljö- och klimatinsatser integrerade i Sidas övriga arbete. Klimat och miljö är ett av tre prioriterade områden för det svenska biståndet. 2007 gick 1,8 miljarder svenska kronor av Sidas insatser till miljö och hållbar utveckling, där klimat ingår. Finns det en nordisk klimatpolitik? 13
ANSLAG TILL INTERNATIONELLA KLIMATPROJEKT (INOM KYOTOPROTOKOLLET) 2008 2009 2010 2011 2012 Danmark 90 DK 95 DK (16 USD) (17 USD) Finland 24 Euro 15 Euro (32 USD) (20 USD) Island - - - - - Norge 500 NOK 715 NOK 7 000 NOK (76 USD) (108 USD) (1 057 USD) Sverige 50 SEK 280 SEK 280 SEK 228 SEK (6 USD) (34 USD) (34 USD) (27 USD) Miljoner i respektive valuta Här jämförs ländernas anslag till internationella klimatprojekt inom ramen för Kyotoprokollet. Kyotoprotokollet anger två projektbaserade mekanismer: Clean Development Mechanism, CDM, för projekt i utvecklingsländer, och Joint Implementation, JI, för projekt i Östeuropa. Båda innebär en möjlighet för ett land att bidra med investering i ett projekt som minskar utsläppen av växthusgaser i ett annat land. Projekten sker genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC. Reglerna för dessa mekanismer fastlades i Marrakech 2001. De var till en början omdebatterade. Bland annat för att de kunde uppfattas som en möjlighet för ett land att köpa sig fritt från ansvar. De har också kritiserats för att vara administrativt krångliga. Allteftersom har 14 Finns det en nordisk klimatpolitik?
emellertid ett stort antal projekt inletts i olika utvecklingsländer och östeuropeiska länder. Danmark Danmarks regering anslår totalt 95 miljoner danska kronor för köp av koldioxidkrediter. 32 miljoner danska kronor går till Östeuropa, JI, och 47 miljoner kronor till andra utvecklingsländer, CDM. För 2009 har Danmark avsatt cirka 15 miljoner kronor för köp av krediter i samband med statliga flygresor samt resor relaterade till COP15-mötet. De utgifter som ska gå till utsläppskrediter uppgår således till cirka 95 miljoner kronor. De danska investeringarna i CDM och JI verkställs av en särskild fond, Danish Carbon Fund. Bidragsgivarna till denna är Utrikesdepartementet, Klimatoch energidepartementet och en handfull danska företag. Fonden administreras av Energimyndigheten. Danmarks 29 CDM-projekt finns i Armenien, Egypten, Kina, Malaysia, Thailand och Sydafrika. 18 JI-projekt finns i Bulgarien, Tjeckien, Polen, Rumänien och Ryssland. Finland 2009 års anslag för köp av utsläppskrediter uppgår till 15 miljoner euro. Finland har anslagit cirka 50 miljoner euro för köp av krediter fram till 2012. Ytterligare cirka 30 miljoner, som tidigare budgeterats för perioden, har förskjutits till perioden efter 2012. Finland bidrar i dag till 4 JI-projekt i Estland samt 8 CDM-projekt i Honduras, Jordanien och Kina. Island Island har ej deltagit i eller finansierat CDM och JI. Norge Den norska regeringen har anslagit 715 miljoner norska kronor för köp av koldioxidkrediter. Det anslagna beloppet utgör emellertid en fullmakt till Finansdepartementet. Det innebär att hela beloppen inte nödvändigtvis kommer att spenderas, utan slår fast en övre gräns. Beloppet 7 miljarder år 2012 i tabellen är det totala beloppet för perioden från och med nu, det vill säga inklusive de 715 miljoner som anslagits för 2009. Sverige Sverige har angett att klimatkvoter ej behövs för att klara utsläppsmålet för perioden 2008-2012, vilket emellertid behövs för att nå målet med 40 % minskning av utsläppen till år 2020. För när- Finns det en nordisk klimatpolitik? 15
varande pågår 20 CDM-projekt, varav 3 i Sydamerika, 1 i Indien och 16 i Kina, samt 2 JI-projekt, varav 1 i Rumänien och 1 i Estland. Anslaget för år 2009 är 280 miljoner kronor. I klimatpropositionen förlängs perspektivet på investeringar i projektbaserade mekanismer till bortom år 2020. 16 Finns det en nordisk klimatpolitik?
Norden och framtidens klimat Studiecirklar om klimatförändringar och klimatpolitik Föreningen Norden har tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning utvecklat studiecirklarna Norden och klimatet och Norden och klimatpolitiken. Cirklarna är fristående från varandra och riktar sig till dig som är intresserad av klimatfrågorna och klimatpoltik, men kräver inte att du har några större förkunskaper. Dessutom kommer det att vara möjligt att gå e-kurser på samma teman, som med fördel kan genomföras mellan nordiska vänorter eller i andra nätverk. Anmälan sker via www.sv.se eller www.arenanorden.org. Vad i hela Norden ska vi äta egentligen? Förutom ovanstående cirklar anordnas även en studiecirkel om matens påverkan på klimatet. Anmälan sker via www.sv.se eller www.arenanorden.org. Ett nytt forum för nordisk analys och debatt På www.arenanorden.org sker en daglig bevakning av klimatfrågan ur ett nordiskt perspektiv. Där finns även en stafettblogg, debattforum, kalendarium och möjligheten att prenumerera på ett nyhetsbrev. På www.arenanorden.org finns också allt studiematerial till cirklarna. Rapporten Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna Rapporten består av intervjuer av 19 högt uppsatta personer i Norden inom politik, näringsliv, byråkrati och organisationsvärlden. De ger sin bild på möjligheterna att nå ett nytt klimatavtal i Köpenhamn 2009. Läs mer på www.arenanorden.org. Föreningen Nordens klimatprojekt genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning. Finansiellt stöd har erhållits av Nordiska ministerrådet, Harald Elldins fond, Letterstedtska föreningen, Naturvårdsverket och Sveriges regering. För mer information om projektet Norden och framtidens klimat se www.norden.se eller www.arenanorden.org. Alternativt kontakta oss på foreningen@norden.se eller 08-506 11 300.
18 Finns det en nordisk klimatpolitik?
Föreningen Norden vill påverka den politiska dagordningen för ett stärkt och utvecklat samarbete mellan de nordiska länderna. Föreningen Norden arbetar för att utveckla samarbetet i Europa med utgångspunkt i erfarenheterna av det nordiska samarbetet. Föreningen Norden är en partipolitiskt obunden organisation som bildades 1919, där medlemmarna utgörs av enskilda personer, skolor, bibliotek och samverkande organisationer. Föreningen har också en egen folkhögskola, Nordens Biskops-Arnö, lokalavdelningar i hela Sverige och systerföreningar i samtliga nordiska länder och självstyrande områden. David Hulth Wallgren David Hulth Wallgren är konsult och frilansskribent. Han är statsvetare och jobbar bland annat med opinionsbildning kring miljö- och klimatfrågor.
Föreningen Norden presenterar här en unik och lättillgänglig jämförelse av de klimatpolitiska målen i samtliga nordiska länder. Dessutom jämförs de nordiska klimatinsatserna internationellt. Jämförelsen visar att alla de nordiska länderna har ytterst ambitiösa övergripande politiska klimatmål. Sverige vill vara en internationell förebild, Island vill vara ett föregångsland, Danmark ska spela en global roll, Norge anser sig ha världens mest ambitiösa klimatmål, och Finland ska ta ett tungt ansvar för klimatfrågan. Samtidigt visar vår jämförelse att det varierar kraftigt mellan länderna vad gäller målsättningar, speciellt de långsiktiga utsläppsmålen för 2050. - en del av Föreningen Norden www.arenanorden.org