Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Relevanta dokument
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Kunskapskrav i religion

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Religioner och andra livsåskådningar

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Mission: Buddhist! Rapporten Så här skriver du din rapport. Bedömning. Uppdrag. Genomförande

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

LPP i religion ht. 2015

LPP i religion vt. 2016

Religionskunskap. Ämnets syfte

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

Religionskunskap. Syfte

Hinduism och Buddhism

Läroplansträff Välkomna

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Tummen upp! Religion ÅK 6

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

M E D I A I N M O T I O N

Kristendomen och andra livsåskådningar

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Övergripande planering

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Planering Religionskunskap

Övergripande planering Reviderad:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Provrapport Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2016

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen

Handlingsplan 0-18 år

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Religion Livsfrågor och etik

Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Provrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 6 våren 2014

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Jämförande analys av nazismen i Tyskland och kommunismen i Sovjetunionen. Länge leve Stalins konstitution!

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Ma7-Åsa: Procent och bråk

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Centralt innehåll årskurs 7-9

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Transkript:

Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7

Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan 195 Man ska ha läst sidan 196-201 Svarat på frågor s. 201 fråga 1-14 Läxförhör torsdag s. 186-195. Veckomål vecka 17 Tisdag genomgång frågorna sidan 201. Man ska ha läst sidan 202-227 Svarat på frågor s. 215 fråga 1-16 och s. 227 fråga 1-12. Läxförhör torsdag s. 215-227. Veckomål vecka 18 Tisdag genomgång frågorna sidan 215 och 227. Prov onsdag på sidorna 186-227. Omprov sker på onsdagar kl 14;40-16:00 i sal 59 eller 60. Eller torsdagar mellan kl 12:30-16:00, men då behöver man söka upp mig. 2

Inför läxförhör 1 Man ska ha läst sidorna186-195 och svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Jag väljer några frågor av dessa så läs på samtliga. Inför läxförhör 2 Man ska ha läst sidan 196-201 och svarat på frågor s. 201 fråga 1-14. Jag väljer några frågor av dessa så läs på samtliga. Inför läxförhör 3 Man ska ha läst sidan 202-227 och svarat på frågor s. 215 fråga 1-16 och s. 227 fråga 1-12. Jag väljer några frågor av dessa så läs på samtliga. 3

Inför prov kristendom s. 202-227 Inför provet ska du/ni kunna: Ange hur den kristna läran växer fram med gudstjänster, präster och biskopar. Och kunna ange vilka som var de första anhängarna. Förklara Hur de tidiga gudstjänsterna gick till. Resonera kring religionsfriheten och förföljelsen av de kristna Resonera kring vilka de tre inriktningarna är och kunna jämföra dem. Kunna ange hur kristendomen kom till Sverige och hur den kunde segra över asatron. Ange hur Sverige blev ett protestantiskt land. Kunna redogöra för den moderna svenska kyrkan och dess organisation. Kunna ange hur det är att vara kristen när det kommer till att be, vilodagen och att gå i kyrkan. Kunna ange några kristna högtider, ritualer och deras koppling till den kristna tron och kristendomens historia. 4

De kunskapskrav som kommer beröras under denna kurs Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla likheter och skillnader inom och mellan några livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Eleven kan också föra enkla hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Eleven kan söka information om livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del informationens och källornas trovärdighet 5

betyget E i slutet betyget D i slutet betyget C i slutet betyget B i slutet betyget A i slutet Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla likheter och skillnader inom och mellan några religioner och livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Eleven kan också föra enkla hur livs frågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Eleven kan resonera och argumen tera kring moraliska frågeställningar och Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade likheter och skillnader inom och mellan några religioner och livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och resonemang. Eleven kan också föra utvecklade hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt. Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade likheter och skillnader inom och mellan några religioner och livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och 6

värderingar genom att föra enkla och till viss del resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del informationens och källornas trovärdighet värderingar genom att föra utvecklade och resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett fungerande sätt. Eleven kan söka information om livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett fungerande sätt samt för utvecklade och informationens och källornas trovärdighet värderingar genom att föra välutvecklade och väl resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl informationens och källornas trovärdighet 7