7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115

Relevanta dokument
Människan, brottet, följderna

20 frågor om Kriminalvården

Kriminalvårdens författningssamling

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

KRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Reviderad

Kriminalvårdens författningssamling

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

Reviderad

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Svensk författningssamling

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Rättigheter och Rättsskipning

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT

Lag och rätt. Vecka 34-38

Svensk författningssamling

Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Straff i proportion till brottets allvar

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

En effektivare kriminalvård

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

2014:24. Kriminalvårdens bidrag till ideella organisationer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Kriminalvården. Motion till riksdagen 2016/17:1534. Förslag till riksdagsbeslut. KD148 Kommittémotion

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2

Kriminalvårdens författningssamling

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Rattfylleri och sjöfylleri

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Svensk författningssamling

Utvecklingsseminarium

Kriminalpolitikens utveckling i Sverige sedan Eskilstuna-Strängnäs Nämndemannaförening

Svensk författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling

KOS Kriminalvård och statistik

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

Kontaktperson: Louise Ekström Telefon: Telefax: E-post:

Protokollet innehåller avslutningsvis ett uttalande av chefsjo.

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Kriminalvårdens författningssamling

Sluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000

KOS 2018 Kriminalvård och statistik

Lag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag

Innehållsförteckning

Kriminalvårdens riktlinjer för samverkan med civilsamhället m.m. (2018:6)

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

KOS Kriminalvård och statistik

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

KOS Kriminalvård och statistik

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Innehåll, förord

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Personer lagförda för brott år 2002

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Regeringens proposition 2009/10:135

Frågor och svar: Om brottsbekämpning. 42 frågor, 42 svar. under utarbetande - välkommen med synpunkter: jan.milld@sverigedemokraterna.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården

Svensk författningssamling

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Kriminalvårdens författningssamling

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Svensk författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling

En modernare kriminalvårdslag

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Kriminalvårdens författningssamling

SiS statistik år 2009

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

2007 års reform av utslussning i kriminalvården

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret

Transkript:

Innehåll Förord 13 1. BROTT OCH BROTTSUTVECKLING 15 Vad är brott? 15 Avvikande beteende 15 Beteende som strider mot lagen 16 Brottsutvecklingen 17 Kort historik 17 Grov organiserad brottslighet 19 Fler tillfällen att begå brott 21 Mindre av social kontroll 21 Känd och dold brottslighet 22 Variationer i statistiken 23 Brottslighetens geografiska fördelning 24 Typer av brott 24 Andelen uppklarade brott 26 Internationellt samarbete 27 2. STRAFFRÄTTSTEORIER 29 Synen på straffrätt i Europa 29 På medeltiden 29 Under upplysningstiden 29 1800-talsfilosofernas synsätt 30 Olika teoretiska skolor 30 Synen på rättskipning i Sverige 31 Från 1960-talet och till i dag 3 2 fram 3. STRAFFSYSTEMET 34 Böter 35 Fängelse 36 Intensivövervakning med elektronisk kontroll - verkställighet utanför anstalt 37 Nya former av utslussning 38 Villkorlig frigivning 39 Villkorlig dom 41 Skyddstillsyn 41 Kontraktsvård 43 Samhällstjänst 44

Överlämnande till särskild vård 45 Ungdomstjänst 47 Vård och behandling i SiS:s regi 48 Sluten ungdomsvård 49 Ungdomsmål 50 Medling för unga lagöverträdare 51 Lag om medling med anledning av brott 52 Vård av missbrukare 52 Rättspsykiatrisk vård 53 Påföljd för allvarligt psykiskt störda lagöverträdare 53 4. KRIMINALPOLITIK 55 Regler och kontroll 56 Faktorer som påverkar kriminalpolitiken 56 Lagstiftningen 56 Forskningen 57 Allmänna opinionen 58 Massmedier 59 Vad s k r i v e r t i d n i n g a r n a o m k r i m i n a l vården? 62 Massmedierna och insynen 63 Försäkringsbolagens roll 64 Bankernas roll 65 Samhällsekonomins roll 66 Kriminalpolitiken under 1990-talet och fram till år 2010 66 5. VÅLDS-, ALKOHOL- OCH NARKOTIKABROTTSLIGHET 69 Våldsbrottslighet 70 Dödligt våld 70 Misshandel 73 Alkohol och våldsbrott 75 Kvinnomisshandel 76 Barnmisshandel 79 Våldtäkt 82 Sexuella övergrepp mot barn 83 Några övriga sexualbrott 85 Barnpornografi 85 Sexköpslagen, människohandel och koppleri 85 Alkohol och trafikonykterhet 86 Narkotika och kriminalitet 88 Narkotikabrottslighet 89 Påföljder för narkotikabrott 91 Narkotikamissbruk 92 Narkotikakommissionen och Mobilisering mot narkotika 93 Hur mycket kostar den svenska narkotikapolitiken? 94 Dopning och kriminalitet 95

6. UNGDOMAR OCH BROTT 97 Brottsutvecklingen bland ungdomar 99 Påföljder 102 Vad påverkar ungdomsbrottsligheten? 103 7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115 8. INVANDRARE OCH BROTT 117 Invandrare i kriminalstatistiken 117 Är kyrkobokförda utländska medborgare överrepresenterade bland dem som lagfors för brott? 117 Vilka brott begår utländska medborgare? 119 Begår invandrarungdomar mer brott? 120 Vilka straff döms utländska medborgare till? 120 Utländska medborgare i kriminalvården 120 Vad beror skillnaderna på? 122 9. NÅGRA»MODERNA«BROTT 125 Ekonomisk brottslighet 125 Omfattning 126 Vad vet vi om den ekonomiska brottsligheten i dag? 127 Vilka döms för ekonomiska brott? 129 Åtgärder mot ekonomiska brott 129 Ekobrottsmyndigheten 130 Internetbrott 132 Hatbrott 133 Miljöbrott 136 Miljöbalken 138 10. INDIVIDFAKTORER OCH BROTTSLIGHET 141 Biologiskt arv och brottslighet 141 Studier av arvets betydelse vid missbruk och kriminalitet 141 Brottslighet och neuropsykiatriska skador 143 ADHD och DAMP 144 Brottslighet och social miljö 146 Personlighetsutveckling och socialisation 146 Småbarnsåren 146 Skoltiden 148 Tonårstiden 151 Riskfaktorer 151

11. RÄTTSVÄSENDETS ORGANISATION I SVERIGE 153 Polisen 155 Polismyndigheterna 155 Åklagarna 157 Domstolarna 159 Kriminalvården 160 12. KRIMINALVÅRDENS FRAMVÄXT 161 Den historiska utvecklingen internationellt 161 Cellfängelser 161 Svensk kriminalvård genom historien 162 Nya lagar från slutet av 1800-talet och fram till 2010 163 Frivårdens tillkomst 165 Kriminalvårdens moderna historia 166 Kriminalvårdsreformen på 1970-talet 166 Diskussioner under senare år 168 Åren lyy^-zoio 168 Frivårdens utveckling 170 Häktenas utveckling 172 13. KRIMINALVÅRDEN - ORGANISATION, MÅL, ETIK OCH EKONOMI 175 Verksamheten 175 Mål i regleringsbrevet 177 Vision 177 Etiska regler 179 Rättigheter 183 Grundläggande rättigheter för kriminalvårdsklienter 183 Kriminalvårdens handlingsplan rörande brott med rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska inslag 184 Tillsyn och inspektioner av Kriminalvården 184 Organisationen 189 Kriminalvårdens organisation 189 Rekrytering och utbildning 190 Huvudkontoret 192 Regioner 193 Verksamhetsområden 193 Verksamhetsställen 194 Beslut 194 Transporttjänsten (TPT) 196 Nämndorganisationen 196 Kriminalvårdsnämnden 197 Övervakningsnämnder 197 Internationellt samarbete 198 Kriminalvårdens ekonomi 199

14- HÄKTENA 201 Målen för häktesverksamheten 203 Organisation och personal 204 Vistelsen på häktet 205 Verkställighetsplanering vid häktet 209 Utplacering från häkte 210 Utvisning på grund av brott 210 Riksmottagningarna vid Kumlaoch Hinsebergsanstalterna 210 Val av anstalt 212 Frifotingar 213 Skadestånd efter frikännande dom 213 15. FÄNGELSERNA 214 Anstalterna enligt säkerhetsindelning 214 Säkerhetsenheter och slutna avdelningar med förhöjd säkerhet 217 Avdelningar för särskilt resurskrävande intagna (SRI) 218 Målen för verksamheten vid fängelserna 219 Organisation och personal 222 Förändringar i vårdarrollen 222 Vistelsen i anstalt 224 Information vid ankomsten 224 Olika perioder under vistelsen 224 Programverksamhet 226 Sysselsättningen 226 Klientutbildningen 227 Övrig programverksamhet 228 Avskiljanden 228 Rutiner under dagen 229 Kommunikation 230 Åtgärder mot insmuggling av droger 232 Övriga säkerhetsåtgärder 233 Dynamisk säkerhet 235 Den intagne och omvårdnaden 235 Fritid och hälsa 237 Andlig vård 239 Utevistelser 241 Fritidsverksamhet 241 Permission 242 Normalpermission 242 Särskild permission 245 Utslussningsåtgärder 246 Frigång 246 Vårdvistelse 247 Halvvägshus 247 Utökad frigång 248 Skyldigheter 248 Villkor 249 Utevistelse på grund av hälso- och sjukvård, 37, eller på grund av inställelse vid domstol eller nämnd, 43 2 49 Behandling av långtidsdömda - särskilda villkor 249 Misskötsamhet - reaktioner och sanktioner 250 Rymningar 251 Missbruk av vistelse utanför anstalt vid fritidsverksamhet, sjukhusvistelse, permission eller

utslussning 252 Positivt prov vid drogkontroll eller vägran att lämna prov 253 Våld eller hot 253 Fånguppror 255 Överförande av verkställighet av fängelsestraff till annat land 256 Förberedelser för frigivning 257 Andra insatser på häkten och anstalter 260 Röda Korsets besöksverksamhet 260 RFS, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare 260 KRIS, Kriminellas revansch i samhället 261 X-Cons 261 Föreningen Riksbryggan 261 16. FRIVÅRDEN 263 Frivårdens mål 264 Organisation och personal 265 Verkställighetsplanering 267 Övervakningen 267 Personutredning 269 Övervakarna 271 Vad förväntas av en lekmannaövervakare? 272 Vem kan bli lekmannaövervakare? 273 Förhållningssätt 273 Kontakterna 274 Särskilda föreskrifter 274 Misskötsamhet, reaktioner och disciplinära åtgärder 275 Kontraktsvård 276 Samhällstjänst 277 Intensivövervakning (IÖV) 277 Utökad frigång 278 Brotts- och missbruksrelaterade program 278 Frivårdsklienternas arbets- och bostadssituation samt missbruk 279 Frivårdens arbete med klienter med en psykiatrisk problematik 280 Frivårdens arbete på anstalter och häkten 280 17. PROGRAMVERKSAMHET I KRIMINALVÅRDEN 282 Olika typer av programverksamhet 283 Nationella program ackrediterade år 2009 284 Program under pågående prövning år 2009 286 Ny programutveckling år 2009 286 Yoga 287 Skolutbildning 287 Arbetsträning 288 Insatser för narkotikamissbrukare 289 Uppsökande verksamhet 290 Kartläggning av behov och problem 291

Behandlingsplatser 291 Läkemedelsassisterad behandling 292 Insatser för andra målgrupper 292 Insatser för korttidsdömda alkohol- och biandmissbrukare 292 Insatser för sexualbrottsdömda 293 Insatser för dömda för relationsvåld 293 Insatser för ungdomar 294 Insatser för kvinnor 294 Övriga insatser 295 Samverkan 296 Motivation att delta i påverkansprogram 297 18. KRIMINALVÅRDENS KLIENTER 299 Kvinnor i kriminalvården 299 Ungdomar i kriminalvården 300 Utländska medborgare i kriminalvården 301 Klienternas skolutbildning 301 Arbetsförhållanden 302 Bostadssituationen 302 Missbrukare på anstalter och i frivård 302 Alkoholmissbruk 303 Narkotikamissbruk 303 Narkotikamissbruk under strafftiden 304 Hiv och aids 304 Psykiskt störda inom kriminalvården 305 19. FORSKNING OCH UTVÄRDERING 309 Kriminalvårdens FoU-verksamhet 309 Återfall i brott 311 Brå:s återfallsstudier 311 Kriminalvårdens återfallsstudier 312 Återfall i missbruk 316 Utvärdering av insatser i kriminalvården 318 Tidigare utvärderingar 318 Utvärderingar av brotts- och missbruksrelaterade program och andra insatser 319 Klientutbildning och Kr Ami 321 Utvärderingar genomförda 2008 och 2009 322 Slutförda FoU-projekt inom kriminalvården 2009 3 2 3 Ideella organisationers insatser inför frigivning 326 20. BROTTSOFFREN OCH DE ANHÖRIGA 329 Brottsoffren 329 Hur många utsätts för brott? 329 Vilka är mest utsatta för våld och hot? 330 Utländska medborgare som offer för brott 330 Upprepad utsatthet för brott 331 Den ojämlika utsattheten 332 Utsatthet för

brott bland fattiga och rika 1984-2001 332 Hjälp till brottsoffren 333 Kvinnojourer 333 Brottsofferjourer 333 Brottsoffermyndigheten 334 Brottsofferfonden 335 Annat stöd 335 Kriminalvården och de anhöriga 338 Anhörigas reaktioner 339 Brottsoffer 339 Besök 340 Brottslingens föräldrar 341 Brottslingens familj 341 Anhörigas medverkan 343 Föreningen Riksbryggan 345 21. REFLEKTION OCH PREVENTION 347 Organiserad brottslighet 347 Marginalisering av samhällen och individer 349 Brottspreventiva åtgärder 351 Primär prevention 351 Insatser på samhällsnivå 351 Insatser på individnivå 354 Sekundär prevention riktad mot riskgrupper 356 Insatser mot unga lagöverträdare 356 Insatser mot våld i nära relationer 357 Tertiär prevention 359 Behandlingsinsatser vid missbruk och beroende 359 Prevention i kriminalvården 360 LITTERATUR 365 FÖRKORTNINGAR 382 REGISTER 383