Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1
Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa pronomen... 9 (Interrogativa) Frågande pronomen... 10 Adverb... 10 Skilj mellan adjektiv och adverb!... 10 Räkneord... 11 Prepositioner, konjunktioner, interjektioner... 11 Reflexiva pronomen... 13 Indefinita... 13 Demonstrativa... 13 Reciprokt... 13 Räkneord... 13 Konjunktioner... 13 Satsdelar... 14 Predikat & Subjekt... 15 Direkt objekt... 16 Indirekt objekt... 16 Predikatsfyllnad... 18 Adverbial... 19 Passiva meningar... 19 Attribut... 21 2
Grammatik Många tror att grammatik är något svårt och kanske tråkigt, men du ska få se att det är det inte. Anledningen till att många tycker det verkar krångligt är att en del av termerna, orden man använder, låter krångliga. Men du kommer att ha mycket glädje av att kunna grammatiken, inte minst när du lär dig andra språk. Och då kommer du märka att terminologin (de ord man använder) är desamma. Vet du förresten vad ordet grammatik betyder? Vi har fått det från grekiskan och det betyder ungefär konsten att läsa och skriva rätt. Genom att förstå ett annat språks grammatik kan vi lättare tala, skriva och läsa felfritt. För det mesta menar man två saker när man pratar om grammatik och det första är just ordens indelning i Ordklasser. Här handlar det om hur ordet ser ut, vilka egenskaper det har och vilka signalement, kännetecken, som ordet lystrar till. Den andra är Satsläran, som ska lära oss hur orden har det med sina relationer med a n d r a ord. När man håller på med satsdelar arbetar man med hela meningar. Satsdelarna får du lära dig senare. 3
De 9 ordklasserna Alla ord i alla språk kan delas in i nio olika grupper som kallas ordklasser. Det finns alltså inte ett enda ord som inte tillhör någon ordklass. Varje ordklass har vissa medlemsregler som alla dess ord faktiskt uppfyller. Du ska få en bild som kanske kan hjälpa dig: Tänk dig att ditt språk är som en stor byrå med nio lådor. Varje låda innehåller en hög med ord som alla liknar varandra - annars hade de fått plats någon annanstans. Kom ihåg: Inget ord kan ligga utanför de nio lådorna! Precis som du säkert har haft någon som tjatat på dig att lägga dina saker i rätt låda och inte huller om buller, ska du nu få lära dig att stoppa in alla ord i rätt ordklass. Språkbyråns tre största lådor heter substantiv, adjektiv och verb. Där verkar det finnas hur mycket plats som helst! Nya ord ramlar in hela tiden (speciellt av engelskt märke). De tre mellanlådorna heter räkneord, adverb och interjektioner. Där köps inte särskilt mycket nytt, men det finns ändå ganska mycket plats, i fall att. Längst ner har du tre lådor som heter pronomen, prepositioner och konjunktioner. Tidigare har du förhoppningsvis lärt dig: substantiv verb adjektiv pronomen (personliga och possessiva) räkneord Nu bygger vi på med övriga, nämligen; ytterligare några pronomen adverb prepositioner konjunktioner interjektioner 4
Substantiv Substantiv är ord som man kan sätta en, ett eller flera framför ex. boll, hund, träd, stolar Namn räknas till substantiv ex. Stockholm, Kalle. Också ämnesord hör hit ex. snö, guld, matematik. Man skiljer mellan två typer av substantiv: * de vi kan se och ta på som kallas konkreta ex. penna, sko * de vi inte kan se eller ta på, abstrakta ex. känsla, själ. Du ska kunna tala om två saker om ett substantiv: 1. Numerus: (som betyder antal) Man gör endast skillnad på om det är en eller flera ex. hund - hundar. I första fallet, hund, kan det bara vara en hund. Ental heter singular. Ordet hundar är flera, och flertal heter plural. Exempel singular: träd, boken, själ Exempel plural: träden, böcker, själar. 2. Form: Ett substantiv kan ha två former: obestämd ( du kan sätta en, ett eller flera framför) ex. bok, hus, böcker bestämd ( du kan sätta den, det eller de där framför) ex boken, huset, böckerna. Övning. Ange numerus och form för följande substantiv. Se exemplet: Pennor: plural, obest.form Gardin: Tankarna: Spel: Till facit 5
Adjektiv Adjektiv talar om hur substantiv är eller ser ut Ex. gul, gammal, intressant Adjektiven kan förstärkas, kompareras. Vi har tre komparationsgrader: Positiv Komparativ Superlativ gul gulare gulast härlig härligare härligast Vanligaste sättet att komparera är med ändelserna -are och -ast. Men långa adj. kompareras med mer och mest: intelligent mer intelligent mest intelligent fantastisk mer fantastisk mest fantastisk OBS! Se till att du inte gör dubbel komparation och skriver mest intelligentast. Adjektiv kan också kompareras oregelbundet: gammal äldre äldst ung yngre yngst dålig sämre sämst 6
Verb Verb är ord som talar om vad någon gör. Man kan sätta ordet att framför grundformen, som heter infinitiv, ex att hoppa, att springa. Du vet säkert från engelskan att man lär sig ta tema på verb. Om man kan de tre formerna kan man nämligen bilda alla tempusformer. De kallas: Infinitiv (att) Imperfekt (igår) Supinum (har, hade) hoppa hoppade hoppat springa sprang sprungit De verb som får tillägg av -ade och -t kallas regelbundna. De som inte följer detta mönster kallas oregelbundna. Alltså är verbet springa oregelbundet. Anledningen till att du lär dig rabbla tre temaformer är att du behöver dessa former för att kunna bilda olika tidsformer, tempus. I svenskan använder vi fem tempus: Presens (tänk dig ordet nu framför) jag hoppar, jag springer (= nutid) Imperfekt (tänk dig ordet igår framför) jag hoppade, sprang (= dåtid) Perfekt som har hjälpverbet har: jag har hoppat, har sprungit (= dåtid) Pluskvamperfekt som har hjälpverbet hade: jag hade hoppat, hade sprungit (= dåtid) Futurum som har hjälpverbet ska, kommer att: jag ska hoppa, kommer att springa (= framtid) Obs! Kom ihåg att även hjälpverben ingår i tempusformerna! 7
Pronomen Pronomen betyder i stället för namn och som du vet hör alla namn till substantiv. Pronomen är ersättningsord för just substantiv. I stället för att säga hunden är brun, hunden är glad, hunden har ett ben, så byter jag ut ordet hunden mot den. I stället för att säga mitt namn när jag talar om mig själv säger jag just jag. Det finns många olika typer av pronomen, och du bör redan nu känna till de personliga och de possessiva. Nu lägger vi till ytterligare två, relativa och interrogativa. De personliga finns i olika personer och du får lära dig att rabbla dem. Om du så blir väckt mitt i natten ska du kunna dem i rätt ordning. Personliga pronomen Personliga pronomen har en subjektsform och en objektsform, som du ser nedan. Som du ser rör första person den som står en allra närmast, alltså jag och vi Andra person är den man riktar sig till; du och ni Tredje person är den man pratar om, han, han, den, det och de Subjektsform Jag är här s p Objektsform Ser ni mig? p s obj (du kommer väl ihåg subjekt, predikat och objekt?) 1:a pers sing. jag mig 2:a pers sing du dig 3:e pers sing han honom hon henne den den det det 1:a pers plur vi oss 2:a pers plur ni er 3:e pers plur de dem Här ser du skillnaden mellan de och dem, som båda heter dom i talspråk. Nu förstår du vilket du ska välja när du skriver! Många blandar ihop de/dem på svenska, men på engelska blandar man oftast inte ihop they/them. Ett tips är att tänka på att dem används när du på engelska skulle ha använt them. 8
Possessiva pronomen Possess på engelska betyder äga och possessiva pronomen är just ägandepronomen. De finns också i de olika personerna. 1:a pers.sing min, mitt,mina 2:a pers sing din,ditt,dina 3:e pers sing hans, hennes, dess 1:a pers plur vår, vårt,våra 2:a pers plur er,ert,era 3.e pers plur deras (OBS! Våran och vårat är talspråksformer och skrivs inte. Likadant är det med eran och erat) Relativa pronomen Relativa pronomen är tillbakasyftande. I stället för att säga: Ser du Kalle? Kalle är glad.kan du säga: Ser du Kalle, som är glad. Som är ett relativt pronomen, som syftar tillbaka på Kalle. Relativa pronomen syftar på senast nämnda substantiv. Syftningsordet (Kalle, alltså) kallas korrelat. De vanligaste relativa pronomen är: som, vars, vilken, vilket, vilka, vad. I uppsatser är det vanligt med syftningsfel t ex En liten kattunge låg i korgen, som var nyfödd. Som borde ju här syfta på kattungen, men sista substantivet innan ordet som är ju korgen, och då blir det korgen som var nyfödd. Ibland kan syftningsfel bli ganska roliga (nåja, lite roligt för en svensklärare i alla fall ): Prinsen gav en ros till prinsessan, som var taggig och röd. Vem eller vad var det som var taggig och röd? Hur borde meningen se ut? 9
(Interrogativa) Frågande pronomen Frågande pronomen är ord som: Vem ska med? Vad ska du göra? Vilka ska med? Här ser du att vad och vilka finns både som tillbakasyftande och frågande pronomen. I det här fallet syftar de ju inte tillbaka på något redan nämnt, eller hur? Adverb Adverb svarar på frågorna När? Var? Hur? något görs. De liknar adjektiven, men adjektiven talar ju om hur substantiven är eller ser ut. Jämför: Huset är högt. Högt är adjektiv. Flickan hoppar högt. Högt talar inte om hur hon är, utan hur hon gör något, alltså adverb. Svar på när kallas tidsadverb, till exempel: Vi kom igår. Svar på frågan var kallas rumsadverb, till exempel: Han är hemma. Svar på frågan hur kallas sättsadverb, till exempel: Han springer fort Skilj mellan adjektiv och adverb! 10
Räkneord Räkneord är ord som: ett, två, tre, första, andra, hundrasjuttioåttonde Prepositioner, konjunktioner, interjektioner Prepositioner är småord som: på över, under, bakom, framför, av Dessa ord betecknar oftast läge. Konjunktioner är ord som binder ihop meningar t ex och, men, eftersom. Interjektioner är utropsord: hej, ja, nej, usch, och ljudhärmande ord: pang, krasch 11
Överkurs ordklasser Du som gillar språk och grammatik, kan också göra en överkurs. Då lär du dig följande om de olika ordklasserna också: Substantiv Förutom form och numerus kan man också lära sig Genus (kön) Nuförtiden talar vi bara om två genus: Utrum (även kallat reale) vilket är ord man sätter en eller den framför, t ex bok, hunden Neutrum vilket är ord man sätter ett eller det framför, t ex träd, paketet Förr fanns det två till, nämligen maskulinum (manliga ord, tupp) och femininum ( kvinnliga ord, höna). Men idag är det inte så ofta man tittar på dessa två genus, utan bara ser om orden är sk n-ord (en) eller t-ord (ett). I tex tyskan och franskan har vi fortfarande kvar maskulina och feminina ord. Kasus Substantiven kan stå i genitiv, vilket är ägandeformen med s t.ex. Kalles, hundens, Sveriges. Alla övriga former står i grundform, t.ex. Kalle, hund, hunden, hundar, hundarna, Sverige osv. Notera att man på svenska inte markerar genitiv som på engelska med en apostrof. The girl s bike heter rätt och slätt Flickans cykel på svenska, helt utan apostrof. Verb Imperativ är en uppmaningsform av verben, t ex Sitt!, Tyst! Presens particip är formen hopp-ande, spring-ande, gå-ende Perfekt particip är formen är/ blir jagad, skjuten Verb kan vara starka, svaga eller oregelbundna Svaga böjs efter mönstret ade/-te, eller dde i imperfekt; tro, trodde, trott Starka bildar imperfekt utan ändelse, men med annan vokal än i infinitiven, skriva, skrev, skrivit Oregelbundna följer inget mönster, säga, sade, sagt 12
Reflexiva pronomen Också tillbakasyftande, sin, sitt, sina, sig. Han sätter sig Indefinita Obestämda, någon, somliga, alla Demonstrativa Utpekande, denna, den där Reciprokt Ömsesidigt, finns bara ett; varandra Räkneord Delas in i två grupper; grundtal, som låter precis som när du räknar ett, två, trettio, hundra osv. och ordningtal, som låter som om man pratar om datum eller placering, alltså första, andra, trettionde, hundrade. Konjunktioner Binder ihop meningar eller ord; Samordnande binder ihop likadana meningar; Jag diskar och du torkar Vanligast: och, samt, eller, för Underordnade inleder bisats; Hon sprang, när bussen kom. Vanligast: att, för att, eftersom, om Facit substantivövning När du kom till spel upptäcker du något, inte sant? Jo, det stämmer. Vissa ord har samma form i singular och plural och då får du skriva både och. Så här långt är det väl inte så svårt? Om du förstått så här långt har du skrivit Gardin: sing, obest Tankarna: plur, best Spel: sing/plur, obest 13
Satsdelar I det första grammatikavsnittet arbetade du med ordklasser. Den här gången handlar det om satsdelar. Skillnaden mellan satsdelar och ordklasser Skillnaden mellan ordklasser och satsdelar är kanske svår att begripa. Man kan förklara den genom att säga att ett ord hör till en viss ordklass eftersom det har vissa egenskaper och släktdrag som gör att det passar in i en viss låda i den där ordbyrån. Om vi vet vilken ordklass ett ord tillhör, vet vi också hur man t.ex. böjer det (verb) eller komparerar det (adjektiv) för att det inte ska låta helt fel. Även om vi vet vilken satsdel ett ord är i en viss mening, berättar det inte mycket om ordets egenskaper. Ett substantiv t ex kan ena gången vara satsdelen subjekt och i nästa mening satsdelen objekt. Med hjälp av satsdelarna förstår vi alltså bara vilken relation ordet har till andra ord och hur de hör ihop. (Relation betyder förhållande eller samhörighet!) Satsdelarna talar om för oss vilken roll ordet har i en mening. Det hjälper oss framförallt när vi översätter från ett språk till ett annat. Det gäller att du förstår just detta: Ordklasser berättar om hur ordet fungerar och ser ut. Satsdelar berättar hur orden hänger ihop med varandra. Det är två helt skilda saker. Man brukar räkna med minst 10 olika satsdelar. Men vi börjar med de fem viktigaste: 1. subjekt 2. predikat 3. predikatsfyllnad 4. direkt objekt (kallas också ackusativobjekt) 5. indirekt objekt (kallas också dativobjekt) 14
Predikat & Subjekt Alla hela meningar innehåller alltid ett predikat och ett subjekt. När man plockar ut, eller identifierar, satsdelar ställer man vissa frågor till sig själv. Det är viktigt att du alltid tar dem i rätt ordning. Man börjar alltid med predikatsfrågan: 1) Vad är det som händer? Svaret blir: -Jo, någon (något, några) ( predikatet är alltid ett verb) Sedan kommer subjektsfrågan: 2) Vem/Vilka är det som (+ predikatet!)? Svaret blir:... Försök med denna korta mening: Eleverna gråter. Leta fram satsdelarna genom att ställa predikats- och subjektsfrågorna! Alltså: 1. Vad är det som händer? Någon gråter. (Gråter är predikat!) 2. Vem är det som gråter? Eleverna gråter. (Eleverna är subjekt!) I en fråga hamnar satsdelarna tvärtom, men frågorna och svaren blir ju desamma: Gråter eleverna? p s Men det är ju väldigt sällan som man ser meningar med bara två ord i. Oftast är predikat och subjekt omringade av resten av satsdelsfamiljen. Dags att öva! Plocka ut subjekt (=s) och predikat (=p) i följande meningar: Flickorna plockar blommor. Har du varit hemma? Pelle och Lena köpte en hund 15
Skolan börjar kl.9 Vill du ha kaffe? Till facit Som du märker består en satsdel ibland av flera ord. Beträffande predikatet händer det bland annat när verbformerna har hjälpverb. Kommer du ihåg vilka tempusformer som krävde hjälpverb( och kallas sammansatta)? Just det: Perfekt Pluskvamperfekt Futurum ex. Jag har varit ex. Jag hade varit ex. Jag ska vara Direkt objekt Direkt objekt (förkortas DirO) och indirekt objekt (förkortas IndirO) är knutna till predikatet. De är s.k. bestämningar till predikatet. Ett direkt objekt (ackusativobjekt) svarar på frågan: 3) Vad (vem/vilka) + predikat + subjekt? Det ser lite konstigt ut med alla plus och förkortningar, men tänk på att du redan har plockat ut s och p, så där kan du ju stoppa in ord ur meningarna istället. Vi fortsätter med meningen: Eleverna köper kola. Predikat och subjekt kan du snabbt ta ut. Då återstår ett ord. Vilken fråga ska du ställa för att få fatt i kola? Jo, vad köper eleverna? Nu fyller vi på lite fler ord i samma mening: Indirekt objekt Eleverna köper kola till den snälla läraren. Några nya ord som måste få en plats i satsdelsfamiljen, alltså. Vilken fråga kan du ställa som skulle ge svaret : Åt den snälla läraren? 16
Tänk på det en stund. Tänk också på att om det någon gång är ett ord som du inte alls kan luska ut vilken satsdel det handlar om; gör tvärt om! Börja med ett svar som du måste hitta på en egen fråga till. Du kommer att märka att alla frågor som du kan komma på att ställa redan finns (eller åtminstone en variant av dem)! Tillbaka till svaret Åt den snälla läraren! Vilken fråga skulle du då vilja ställa? Du skulle nog ställa en fråga som lyder ungefär: Åt vem köper eleverna en kola? 4) Dativobjektfrågan lyder åt(till/från/ för/ av) vem+ predikat + subjekt + diro. Läraren är indirekt objekt (dativobjekt). Dags att öva! Vi gav henne en ros Har de köpt en ny bil till sonen? Läraren tog pennan från eleven. Facit satsdelar 17
Predikatsfyllnad Egentligen måste du se upp redan när du ställer fråga 3, alltså vad+ p+ s?, för 5) predikatsfyllnadsfrågan lyder nämligen likadant; vad + p + s? Vissa predikatsverb vill inte stå ensamma. De behöver ett ord till för att meningen ska bli en bra och hel mening. Denna utfyllnad kallas för predikatsfyllnad. De verb det gäller är det bra att lära sig utantill: vara bli heta kallas anses förbli förefalla tyckas verka När du plockat ut p och s och är redo för tredje frågan, ska du titta på ditt predikat. Är predikatet någon form av verben ovan, blir inte svaret på vad + p + s = diro utan då blir det predikatsfyllnad (= pf). Jämför följande meningar: Vi har en hund s p diro Vi är glada s p pf Är, som blir predikat i den andra meningen, är ju presensformen av att vara. Verben kan alltså dyka upp i olika tempus. När det gäller t ex vara kan det stå i presens, är, imperfekt, var, perfekt, har varit, pluskvamperfekt, hade varit och futurum, ska vara. Bli och de andra verben kan stå likadant, alltså blir, blev, har blivit osv. 6) Ibland när man gör en satslösning kan man inte ställa frågan vad? eller åt vem? Titta på följande meningar: Jag gick tidigt. Jag gick hem. Jag gick snabbt Fråga 1 och 2 går ju bra; Vad händer? Jo någon gick = p Vem gick? Jo jag =s Men sedan kan vi knappast säga Vad gick jag? 18
Adverbial Om svaret är tidigt måste ju frågan vara När? Detta blir tidsadverbial. Om svaret är hem är frågan Var, vart gick jag? Detta blir rumsadverbial. Om svaret är snabbt är frågan Hur gick jag? Detta är sättsadverbial. Den sista satsdelen du ska få lära dig dyker upp i: Passiva meningar I en aktiv mening är subjektet aktivt och gör det predikatet talar om. I en passiv mening gör inte s något, utan utsätts för något. Jfr Katten jagar råttan med Råttan jagas av katten Vi börjar som vanligt med första meningen Vad händer? Jo, någon jagar =p. Vem jagar? Jo, katten =s. Sedan tittar vi på meningen. Gör s det p talar om (är s aktiv)? Jo, detta är en aktiv mening, eftersom katten är den som jagar. Då går vi till andra meningen. Vad händer? Jo, någon jagas= p. Vem jagas? Jo, råttan = s. Sedan tittar vi på meningen. Gör s något? Nej, han jagas ju, och det måste ju vara någon annan som utför handlingen. Han utsätts för en handling. Vad är då katten? Katten är den som agerar, och därför är den i detta fallet agent. Agent är den sista satsdelen du ska lära dig. Alltså: Katten jagar råttan S p ao Råttan jagas av katten S p agent 19
Facit satsdelar Facit subjekt och predikat Flickorna plockar blommor. s p Har du varit hemma? p s p OBS! Hela verbformen har varit är predikat Pelle och Lena köpte en hund s s p OBS! Både Pelle och Lena är subjekt. Skolan börjar kl.9 s p Vill du ha kaffe? p s p OBS! Hela verbformen vill ha är predikat. Facit direkt och indirekt objekt: Vi gav henne en ros s p indiro diro Har de köpt en ny bil till sonen? p s p diro indiro OBS! Hela en ny bil är diro, bil är huvudord. Läraren tog pennan från eleven. s p diro indiro 20
Överkurs satsdelar Om vi återgår till den sjätte frågeställningen, finns det ytterligare två typer av adverbial, nämligen Gradadverbial, som talar om graden av något, t ex Hon är mycket trött Hon = s, är= p, trött= pf. Mycket talar om graden av hennes trötthet, och är således gradadverbial. Orsaksadverbial, som anger varför. Hon satte sig på grund av trötthet. Hon= s, satte sig= p på grund av trötthet är orsaksadverbial. Attribut Attributet är en bestämning till substantiv som står i direkt anslutning till sitt huvudord (substantivet) och ofta beskriver detta. Gamle herr Pettersson har en söt hund. Har=p Gamle herr Pettersson=s En söt hund= ao Nu har vi fått två satsdelar som består av flera ord. I subjektet är ju substantivet Pettersson huvudord. Finns det något som beskriver Pettersson? Jo, både herr och gamle, som i detta fall är två attribut. Den andra satsdelen som har flera ord är ao, en söt hund. Hund är ju huvudord, och det som säger något om hunden är ju söt, som är attribut. När du får en satsdel bestående av flera ord och ett substantiv, kan du plocka ut attribut. Nu är vi uppe på riktigt hög nivå, med beskrivningar av olika typer av attribut: Adjektivattribut; Den varma solen. Genitivattribut; Grannens hund. Prepositionsattribut; Tåget till Göteborg. Apposition; Doktor Vik. ( ofta yrke) eller hel förklarande bisats Göteborg, Sveriges näst största stad, ligger vid västkusten. Som tur är behöver du inte kunna detta. Men om du är grammatikintresserad och ska läsa språk i framtiden, kan det vara bra att ha hört begreppen. 21