Marknadsprofil 2011 Spanien Foto: Erik Lindvall, Henrik Trygg & Nicho Södling/ VisitSweden Källa: VisitSweden/Kairos Future. Varumärket Sverige - en netnografisk studie, 2011 1
Om Marknadsprofilen Kontinuerliga marknads-, målgrupps-, konkurrent- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med besöksnäringen. Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av marknadsrapporten som har tagits fram för Spanien och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarkander. Marknadsprofilen ger dig inblick i: Generell landsprofil Land, Befolkning Ekonomisk bakgrundsinformation Helgdagar och semester - överblick Kulturella egenskaper Medieprofil - överblick Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utomlands Profilen av utlandsresenären Resor till Sverige Tillgänglighet till Sverige Vill du veta mer? I våra marknadsrapporter 1, ca 60-70 sidor, får du svar på följande: Vem är den spanska globala resenären? Varför reser man? Var reser man och hur bor man? Vad gör man på semestern? När reser man och hur länge stannar man? Hur mycket spenderar man? Vilket transportsätt använder man och hur tar man sig till Skandinavien? Vilka informationskällor använder man och hur bokade man? Vad vet man om Sverige? Vilka associationer har man och vilka regioner och attraktioner känner man bäst till? Vad har spanjorer för Sverigebild? Hur stor är tillväxtpotentialen för målgruppen som planerar en resa till Sverige inom de tre närmaste åren? Vad kännetecknar Meetings & Incentivesresor från Spanien till Sverige? Hur ser den spanska Travel Trade-marknaden med fokus på privatresenären ut? Vilka globala trender/ trender inom turism och trender i Spanien är viktiga att ta hänsyn till? Här kan du se en mer detaljerad innehållsförteckning av rapporten. Beställ marknadsrapporten hos analys@visitsweden.com. Pris 2 marknader: 12 500 SEK (ex. moms) för besöksnäringen. Priset för samtliga 12 marknader: 50 000 SEK för besöksnäringen. Ord pris per marknad: 12 500 Sek, 12 marknader 75 000 SEK. I priset ingår en uppdatering 2012. Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm Tel + 46 8 789 10 00 Fax + 46 8 789 10 31, analys@visitsweden.com, http://partner.visitsweden.com. 1 Marknadsrapporter finns för följande 12 länder: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. 2
Generell landsprofil Land & Befolkning Figur: Karta Spanien Tabell: : Land & Befolkning Yta 505 370 km2 (världsrank: 52) 92,6 2 invånare/km2 Folkmängd 46,8 milj (juli 2011 beräknat), världsrank: 27 tillväxttakt 2011: - 0,6% (2011 beräknat) Städer Huvudstad Madrid (befolkning 5,8 milj) Barcelona 5 milj, Valencia 812 000 (2009) 77% av spanjorerna bor i städer (2010) Språk Spanska 74%, katalanska 17%, galiciska 7%, och baskiska 2% Källa: CIA World Factbook 3 Källa: CIA World Factbook 4 Tabell: Åldersstruktur: Spanien och Sverige i jämförelse, 2011 beräknat Spanien Sverige 0-14 år: 15,1% 15,4% 15-64 år: 67,7% 64,8% 65 år och över: 17,1% 19,7% Genomsnittsålder 40,5 år 42 år Källa: CIA World Factbook 5 Spaniens befolkningsstruktur är jämförbar med Sveriges. Det finns dock drygt 2 procent färre vuxna över 65 år i Spanien. Detta bidrar till att genomsnittsåldern i Spanien är 1,5 år lägre än i Sverige. När det gäller utveckling och prognosen av folkmängden skiljer sig länderna åt. Medan Sverige förutspås växa med ungefär 14 procent, kommer Spanien att växa med 22 procent mellan 1990 och 2020. 6 Skillnaderna blir ännu större vid betraktelse av vilka åldersgrupper som växer/minskar mest. I Spanien kommer befolkningsandelen över 65 år att växa med ca 73 procent mellan 1990 och 2020, medan andelen barn i åldrarna 0-14 år minskar med nästan 5 procent under samma period. Spanien har därmed en starkt åldrande befolkning. 7 2 Worldbank, befolknings täthet, www.data.worldbank.org/indicator/en.pop.dnst (2011-06-28). 3 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-07-19). 4 Ibid. 5 Ibid. 6 Tourism Economics, 2011 (2011-07-19). 7 Ibid. 3
Ekonomiska Indikatorer 8 För närvarande befinner sig Spanien i allvarlig ekonomisk kris, tillsammans med EU-länderna Grekland och Italien, där främst den höga arbetslösheten och budgetunderskottet bidrar till stor oro i Spanien. Spanien har dock den 12:e största ekonomin i världen, och inkomsten per capita är lika hög som i Tyskland och Frankrike. Men efter nästan 15 år av över genomsnittlig BNP-tillväxt började den spanska ekonomin att sakta in under slutet av 2007, och trädde i en recession i början av 2008. BNP sjönk med 3,7 procent under 2009 och med ytterligare 0,2 procent 2010. Regeringens insatser för att stimulera ekonomin genom stimulansåtgärder, utökad A-kassa, och lånegarantier har inte förhindrat en kraftig ökning av arbetslösheten, som steg till 20 procent år 2010. Regeringens budgetunderskott försämrades från 3,8 procent av BNP 2008 till ca 9,7 procent av BNP under 2010, vilket motsvarar mer än tre gånger vad euroområdets gräns tillåter. Tabell: Ekonomiska Indikatorer Valuta Euro (1 Euro = 100 cent) = ca 9,54 SEK 9 BNP (PPP) $ 1 369 miljader, världsrank: 14 BNP per capita (PPP) $ 29 400 = ca 211 798 SEK 10, världsrank: 48 BNP-tillväxt -0,1%, världsrank: 190 Inflation 2%, världsrank: 61 Arbetslöshet 20,1%, världsrank: 166 World Economic Forums Global Competitiveness Report 11 Gini-koefficient 12 Human Development Index (HDI) 13 Spanien har sjunkit nio platser och rankas i år på 42:a plats av 139 länder. Minskningen beror till stor del på en negativ bedömning av arbetsmarknaden och ekonomin samt framtiden för landets företag. 0,32, vilket innebär en något mindre balanserad fördelning av inkomster, jämfört med genomsnittsvärdet på 0,31 bland OECD medlemsländerna. "Very High Human Development, plats 20 av 169 rankade länder i världen och med ett HDI värde på 0,863 (Sverige: 9:e plats, HDI värde: 0,885). Källa: CIA World Factbook. 14 Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2010, undantag valuta (* 2009). Växelkurs, köpkraftsparitet k och jämf j mförande prisnivåindex index Av följande diagram framgår hur växelkursen SEK mot EUR har utvecklats hittills under 2000-talet. Förhållandet mellan de båda valutorna har varit stabilt under en längre period, men under andra hälften av 2008 sjönk kronans värde gentemot euron påtagligt, för att nå en topp på 11,17 SEK i mars 2009. Kronan har nu återhämtat sig en del sedan kursraset vintern 2008/2009, i maj 2011 handlades den svenska kronan till 8,96 kronor gentemot euron. 15 Den instabila valutan gör att Sverige skiftar från att vara ett prisvänligare land (2009) till att vara ett dyrare land för euroländer att semestra i (2011). 16 Medan spanska restauranger och hotell hade i snitt 5,5 procent lägre prisnivå än EU27 genomsnittet, hade svenska restauranger och hotell jämförelsevis ett prisnivåindex som var 38,1 procent högre än EU27 genomsnittet. Sveriges ökning 2010 beror på en förstärkning av kronan. 17 8 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 9 Riksbankens snittkurs 2010 (1 EUR = 9,54 SEK), www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 10 Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 11 Global Competitiveness Report 2010-11, www3.weforum.org/docs/wef_globalcompetitivenessreport_2010-11.pdf (2011-06- 28). 12 Gini-koefficient, OECD Factbook 2010, www.oecd-ilibrary.org/economics/oecd-factbook-2010_factbook-2010-en (2011-07-05). 13 Human Development Index, www.hdr.undp.org/en/media/swedish%20hdr%202010%20summarypdf.pdf (2011-07-05). 14 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 15 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06). 16 För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/eur. 17 Eurostat Databas 2011, Köpkraftsparitet (PPP) och prisnivåindex, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-28). 4
Figur: Växelkur V xelkurs, Euro 11,5 11 10,5 10 9,5 9 8,5 8 Källa: Riksbanken, 2011. 18 Anmärkning: Värdena i figuren anger växelkursen SEK mot EUR. Helgdagar och semester I Spanien har heltidsanställda rätt till 22 betalda semesterdagar. 19 De månader under vilka spanjorerna reser mest frekvent är augusti och juli följt av påskveckan. Detta sammanfaller också med att augusti är den stora semestermånaden då många framför allt mindre företag stänger helt. I övrigt sträcker sig semesterperioden från de 1 juli till den 15 september. 20 Spanien har 11 helgdagar som inte alltid infaller samtidigt över hela landet, pga. olikheter inom de 17 olika autonoma regionerna. Dessutom har varje region ett antal dagar som är valbara; exempelvis är den 11 september helgdag i hela Katalonien men inte i övriga Spanien. Majoriteten av helgdagarna firas dock i hela Spanien vid samma tillfälle. De allmänna helgdagarna framgår av tabellen på nästa sidan. 18 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06). 19 Eurofound, Working Time Developments, 2010, www.eurofound.europa.eu/eiro/studies/tn1106010s/tn1106010s.htm#hd6 (2011-08-31). 20 Exportrådet, Kulturella Skillnader i Spanien, www.swedishtrade.se/sv/vara-kontor/europa/spanien/om-spanien/kulturskillnader/ (2011-08-31). 5
Tabell: Helgdagar, Spanien 2012 2013 Nyårsdagen 1/1 1/1 Trettondagen 6/1 6/1 Skärtorsdagen 5/4 28/3 Långfredagen 6/4 29/3 Första maj 1/5 1/5 Maria Himmelsfärd 15/8 15/8 Columbusdagen (Spaniens Nationaldag) 12/10 12/10 Alla Helgons dag 1/11 1/11 Spaniens författningsdag 6/12 6/12 Inmacaluda Concepción (Den Obefläckade Avlelsen) 8/12 8/12 Juldagen 25/12 25/12 Källa: Feiertage 21 Kulturella egenskaper Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder. Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de olikheter som förekommer mellan spansk och svensk kultur. Spanien utgör ett av de största länderna i Europa men kan också ses som 17 mer eller mindre självständiga delar. De autonoma regionerna är väldigt olika varandra, och särskilt utmärkande är Baskien och Katalonien. Generellt sett kan man dock se typiska drag som är kännetecknande för de flesta spanjorer. Det är till exempel inte för inte som man ibland skojar om den spanska mañanakulturen, dvs. spanjorer har ofta ett annat sätt att se på tid. I norra Spanien är dock kulturen mer lik den i norra Europa och Sverige; dvs. man håller mer på tider och är lite mer tillbakadragen. Det kan vara viktigt att veta att i vissa av de autonoma regionerna ser man sig själv i första hand som exempelvis katalan istället för spanjor, vilket kan vara värt att tänka på i affärssammanhang, då det t.ex. inte alltid anses artigt att bära den spanska flaggan (Katalonien har sin egen) eller prata om spansk mat när man är på en katalansk restaurang. Spanskan talas både privat och i affärssammanhang. Ett tecken på detta är den blyga närvaron av spanska företag i Europa och många företagsetableringar i Latinamerika. Den yngre generationen spanjorer börjar använda engelskan på ett mer naturligt sätt. Antalet högutbildade är högt i Spanien och landet är ett av de främsta bland EU-länderna som satsar på universitetsutbildning. 21 Feiertage, www.feiertage.net (2011-07-06). 6
Kulturella dimensioner Spanjoren är mer osäkerhetsundvikande än svensken I detta avsnitt jämförs Spanien och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under 2001. Men de används fortfarande och refereras ofta till i olika sammanhang, och därför anser vi att de fyller sin funktion även här. Dimensionerna är som följer: -Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska. -Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper, såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska. -Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet-femininitet, som refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid prestation och konkurrens i motsats till relation. -Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer, exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av konflikträdsla. Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla oförrätter glöms inte bort. Det ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är den inte med i jämförelsen nedan. Utifrån de här dimensionerna kan man dra slutsatser som att svenskar är mindre benägna att acceptera hierarki och måste därför tänka på att bli tydligare i sin kommunikation med mottagare i mer hierarkiska kulturer. I figuren nedan jämförs Spanien med Sverige, och om vi får tro Hofstede skiljer sig spanjorer och svenskar främst åt inom dimensionerna osäkerhetsundvikande och hårda värden. Figur: Kulturella dimensioner, ioner, Spanien 71 Spanien Sverige 86 57 31 51 42 29 5 Maktdistans Individualism Hårda värden Osäkerhetsundvikande Källa: Geert Hofstede Cultural Dimensions 22 22 Geert Hofstede Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php (2011-07-06). 7
Att spanjoren undviker osäkra situationer i högre utsträckning än svensken kan bland annat innebära att de föredrar regler och strukturerade sociala sammanhang, samt är öppna med vad de tycker och tänker. Det leder till en helt annan syn på konflikter, långt ifrån den konflikträdsla som är vanlig i Sverige. Den högre stapeln avseende hårda värden, innebär bland annat att den spanska kulturen accepterar större hierarkiska skillnader (se även Gini-koefficienten) liksom skillnader mellan könsrollerna. Medieprofil Utöver kännedom om konsumenternas värderingar, som gör det lättare att rikta och kommunicera ett erbjudande som den potentiella besökaren tilltalas av, är det viktigt att även använda sig av rätt kanal dvs. ha kunskap om vilka kanaler det finns och vilka målgruppen använder sig av. Kortfattat kännetecknas Spaniens medielandskapat av följande: Online 23 Internettillgång och internetpenetration ökar. Spanjorerna använder sig även av nätet i hög grad (42 procent under 2010) för sin research/bokning beträffande resa och boende. Andelen mobilt surfande (3G) är något lägre i Spanien men användandet har ökat starkt det senaste året, första kvartalet år 2011 använde 4 av 10 smartphones och 41 procent av dessa surfade på nätet. Sociala mediers ökande roll. E-handeln av resor och semesterboende har ökat med 3 procent till 15 procent mellan åren 2008-2010. Figur: Internettillgång ng 2008-2010 2010 i procent, Spanien jämf mfört med Sverige Sverige Spanien 84 86 88 51 54 59 Källa: Eurostat Databas 2011 24 2008 2009 2010 Bland de ledande resesidorna tillhör: 25 edreams.es, destinia.com, tripadvisor.es, viamichelin.es, muchoviaje.com och guiarepsol.com. Bland de ledande sociala medierna tillhör: 26 facebook.com, taringa.net, linkedin.com samt scribd.com. 23 Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-21). 24 Ibid. 25 Google Double click adplanner (Internetaktivitet/sökord: travel ), juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-08-31). 26 Google Double click adplanner, Social Networks, juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-08-31). 8
Offline Andelen som läser tidningar i Spanien är lägre än i många andra EU-länder, medan internet har ökat mest från 2009 till 2010. 27 Knappt 38 procent av den spanska befolkningen läser dagspress dagligen, vilket är en minskning med 2 procent sedan 2009. Det är 15 procent fler män än kvinnor som läser dagstidningar. De tre största dagstidningarna avseende läsare per dag var under oktober 2010 till mars 2011 följande: 28 o o o Marca (fotbolls- och idrottstidning): 2,97 miljoner 20 Minutos (gratistidning):2,17 miljoner El País: 1,96 miljoner 50 procent av den spanska befolkningen läser månads- och veckotidningar, och det är 7,4 procent fler kvinnor som läser magasin. De största resetidningarna är Viajes National Geographic och Viajar. Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utrikes Spanjoren tillbringar gärna sin semester i Spanien, vilket inte är så konstigt; landet är stort och här finns mycket att se. Enligt tabellen nedan går bara 8 procent av samtliga semesterresor till utländska destinationer, vilket motsvarar drygt 9 miljoner resor 2010. Förhållandet mellan inrikes och utrikes semesterresor har legat relativt konstant under senare år. Utrikesresorna varar däremot ofta längre än dem som går inrikes. Belyser man utvecklingen mellan 2008 och 2010 så kan man konstatera att semesterresor utomlands växer konstant (+14,5 procent jfr med 2008, störst tillväxt bland långa semesterresor utomlands: 17,4 procent). Semesterresor inrikes sjunker däremot (-1,9 procent, störst minskning bland långa semesterresor inrikes med -3,4 procent 2010 jfr med 2008). Tabell: Alla semesterresor inrikes & utrikes, Spanien Antal 2008 Andel Antal 2009 Andel Antal 2010 Andel Alla semesterresor utomlands 7 865 7% 8 384 7% 9 002 8% Långa semesterresor utomlands 5 641 5% 5 984 5% 6 624 6% Korta semesterresor utomlands 2 224 25 2 400 2% 2 378 2% Alla semesterresor inrikes 112 104 93% 113 783 93% 109 927 92% Långa semesterresor inrikes 33 642 28% 33 583 27% 32 502 27% Korta semesterresor inrikes 78 463 65% 80 200 66% 77 425 65% Alla semesterresor 119 969 100% 122 137 100% 118 930 100% Källa: Eurostat Databas 2011 29. Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. 27 AIMC, EGM: Mediekonsumtion i Spanien, www.aimc.es//-datos-egm-resumen-general-.html (2011-08-31). 28 Ibid. 29 Eurostat Databas 2011, http://epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-10-04). 9
Profilen av den spanska utlandsresenären Tabellen över resefrekvens nedan visar hur semesterresandet utomlands fördelar sig mellan olika åldersgrupper i den spanska populationen. Åldersgrupperna 25-44 år samt 45-64 år reser mest per person och de förstnämnda är en särskilt viktig grupp, de utgör 49 procent av alla resorna. Siffrorna avser resor med minst fyra övernattningar. Tabell: Resefrekvens för f r långa l utlandssemesterresor, Spanien Resefrekvens 2008 2009 2010 Förändr. 2010 Andel jfr 2009 15-24 år 802 873 922 6% 14% 25-44 år 2 566 2 745 2 892 5% 44% 45-64 år 1 809 1 923 2 197 14% 33% 65 år och äldre 462 442 608 38% 9% Total 5 640* 5 984 6 619 11% 100% Källa: Eurostat Databas 2011 30. Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. Resor till Sverige När det gäller inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB ökade antalet övernattningar från Spanien med 4,9 procent år 2010. Tabell: Övernattningar i Sverige Spanska Utländska Andel 2009 173 671 12 329 657 1,41% 2010 182 128 12 802 832 1,42% Förändring 2009-2010 4,9 3,80% 0,01% Källa: Tillväxtverket/SCB, 201131. Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (privata förmedlade stugor och lägenheter). Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de spanska övernattningarna fördelar sig i landet. Tabellen på följande sida visar att Stockholm har högsta antalet spanska övernattningar, följt av Västra Götaland. Gävleborg har starkast procentuell ökning med 104,5 procent, medan Kalmar har tappat mest procentuellt med 24,9 procent. I absoluta tal hade Västra Götaland starkast tillväxt, medan Uppsala har tappat 501 övernattningar. 30 Eurostat Databas 2011, http://epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-10-04). 31 Tillväxtverket/SCB, 2011. www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omturism/boendeochinkvarteringsstatistik.4.21099e4211fdba8c87b80001730 2.html (2011-08-12). 10
Tabell: Övernattningar från Spanien 2010 Region/Län Övernattn. Förändr 2010/2009 2010 Nom. i % Stor-Stockholm 122 701 1 490 1,2% Stor-Göteborg 19 781 5 533 38,8% Stor-Malmö 7 542 2 0,0% Andel spanska övernattn. 2010 Stockholm 122 896 1 469 1,2% 67,5% V Götaland 23 035 4 676 25,5% 12,6% Skåne 10 136 117 1,2% 5,6% Norrbotten 5 393 596 12,4% 3,0% Uppsala 2 772-501 -15,3% 1,5% Södermanland 2 281 191 9,1% 1,3% Jönköping 1 729 360 26,3% 0,9% Östergötland 1 711 58 3,5% 0,9% Dalarna 1 643 579 54,4% 0,9% Värmland 1 326 256 23,9% 0,7% Halland 1 174 350 42,5% 0,6% Västmanland 1 164 501 75,6% 0,6% Västerbotten 1 126-334 -22,9% 0,6% Kalmar 1 060-352 -24,9% 0,6% Blekinge 1 055 368 53,6% 0,6% Kronoberg 744-167 -18,3% 0,4% Örebro 703 56 8,7% 0,4% Gävleborg 630 322 104,5% 0,3% Västernorrland 525-136 -20,6% 0,3% Gotland 517-5 -1,0% 0,3% Jämtland 508 53 11,6% 0,3% Hela riket 182 128 8 457 4,9% 100,0% Källa: Tillväxtverket/SCB Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping & SoL i Sverige från Spanien, länsvis 2010 När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från Spanien utgör camping och förmedlade privata stugor och lägenheter den största ökningen, 59,9 procent respektive 34,7 procent: Tabell: Övernattningar efter boendeform i Sverige från Spanien 2008-2010 Övernattningar Spanien 2008 2009 2010 Förändr 2010/2009 i % Hotell 138 638 147 035 155 164 5,5 Stugbyar 664 643 718 11,7 Vandrarhem 28 313 23 099 21 868-5,3 Camping 1 391 1 901 3 040 59,9 SoL 2 094 993 1 338 34,7 Totalt 171 100 173 671 182 128 4,9 Källa ÅrsSM, Tillväxtverket/SCB 11
Tillgänglighet till Sverige Många vägar leder till Sverige via flyg (som är vanligast), med bil, tåg eller färja m m. Nya flygbolag och linjer i Spanien förstärker möjligheten att resa till Sverige och ökar även intresset inom resebranschen och i media. Ryanair började flyga mellan Madrid och Skavsta år 2010 med tre avgångar i veckan. Därutöver kan man sedan 28 mars 2011 bl a flyga med Ryanair från Girona till Skellefteå och Karlstad och från Malaga och Sevilla direkt till Stockholm. Spanair erbjuder flyg från Barcelona och Madrid till Malmö och Arlanda, och Norwegian flyger mellan Gran Canaria, Malaga, Teneriffa och Stockholm Arlanda. Tabellen nedan visar en överblick över de flygförbindelser som finns till Sverige. Viktigt att notera är dock att flygförbindelser inte längre är lika beständiga som de var för några år sedan, vilket i undantagsfall kan innebära att några nu har lagt ner, trots att de var aktuella när den här rapporten skrevs. Tabell: Flygförbindelser till Sverige Från Spanien till Sverige Iberia Norwegian SAS Spanair Ryanair Madrid - Stockholm Arlanda (och länkar därmed olika spanska Iberia-destinationer med Madrid) Alicante, Barcelona, Malaga, Las Palmas, Palma de Mallorca, Teneriffa - Stockholm-Arlanda Barcelona, Palma de Mallorca - Stockholm Arlanda (direktflyg våren 2012 Barcelona - Stockholm) Barcelona - Stockholm (länkar alla spanska Spanair-destinationer : A Coruña, Santiago, Vigo, Asturias, Bilbao, Madrid, Valencia, Alicante, Sevilla, Granada-Jaén, Málaga, Mallorca, Menorca, Ibiza, Teneriffa, Gran Canaria, Fuerteventura och Lanzarote med Barcelona) Girona, Alicante och Malaga - Stockholm-Västerås, Göteborg City Airport Girona, Palma de Mallorca, Ibiza, Alicante, Madrid och Malaga - Stockholm Skavsta Girona - Skellefteå, Karlstad Sevilla - Stockholm-Skavsta Vueling Barcelona - Stockholm Arlanda (Linjen öppnas den 25 mars 2012 och kommer att ha fyra avgångar i veckan) Med Flyg till Sverige via Danmark, Lettland, Tyskland - urval Air Baltic (via Riga, Lettland) Barcelona, Madrid - Riga - Stockholm Arlanda, Göteborg, Visby, Umeå och Luleå Air Berlin (via Berlin, Tyskland) Barcelona, Alicante, Malaga, Palma de Mallorca, Ibiza, La Palma, Gran Canaria, Teneriffa, Lanzarote och Fuerteventura Berlin Stockholm Arlanda, Göteborg www.dohop.com (via Köpenhamn, Danmark) Köpenhamns flygplats kan användas som inkörsport till södra Sverige flyger från Barcelona, Bilbao, Asturias, Santiago, Madrid, Valencia, Sevilla, Alicante, Malaga, Jerez, Ibiza, Palma de Mallorca, La Palma, Gran Canaria, Teneriffa, Lanzarote och Fuerteventura. Källa: Resan till Sverige. 32 Anmärkning: Vi reserverar oss för ändringar som sker kontinuerligt efter uppdateringen 2011-09-23. 32 Resan till Sverige www.visitsweden.com/suecia/guia-de-viaje/como-llegar-a-suecia/ (2011-09-23). 12
Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Miriam Preis/VisitSweden Marknadsprofil Spanien 2011 Copyright V.S. VisitSweden AB Stockholm i januari 2012 Layout: VisitSweden Beställning och frågor: analys@visitsweden.com. 13