Dosgränser för ögats lins

Relevanta dokument
De nya dosgränserna för ögats lins

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nya gränsvärden för stråldos till ögon Hur påverkas verksamheten. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer

Strålsäkerhet för strålande läkare

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Visualisering av osynliga risker

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålskyddsreglering

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle

MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Säkra dosgränser, finns det?

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Föreläggande om åtgärder

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Air Operations 965/2012 Annex IV Part CAT Subpart D - IDE

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Hur kan kunskapsluckorna överbryggas?

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

Anga ende fo rslaget till ny lag om stra lskydd

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

Fysiologiska effekter av joniserande strålning

Årsrapport strålskydd 2011

Joniserande strålning

Joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al.

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Introduktion till Strålskyddsläran

Stråldoser vid neuroimaging

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Observera att det även finns en praktisk handhavandedel vilken krävs för att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) kompetenskrav.

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse

Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?

Röntgen och nuklearmedicin

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYS. Följedokument till RÅDETS DIREKTIV

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Strålskyddskommittén Region Östergötland

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

STRÅLSÄKERHET INOM NUKLEÄRMEDICIN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Detektorer för strålningsmätning

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Stråldosreducering till ögats lins genom vinklat gantry vid DT- skalle undersökningar

Grå starr (katarakt) Information inför operation

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?

Strålsäker hälso- och sjukvård. Röntgenveckan Uppsala 2013 Torsten Cederlund

2 Endast örtkryddor, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung får behandlas med joniserande strålning.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Ögondosreducering och bildkvalitétsbedömning vid datortomografiundersökningar

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar

Kärnenergi. Kärnkraft

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Radiojodbehandling - enkätsvar Mattias Nickel, sjukhusfysiker

Föreläggande om åtgärder

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon?

Transkript:

Dosgränser för ögats lins - Bakgrund till sänkningen Röntgenveckan Karlstad 2014

Innehåll Introduktion Studier som de nya rekommendationerna grundar sig på. Nyare studier Diskussion / Frågor

Introduktion 21 april 2011 ICRP - Sänkt rekommendationerna för dosgränsen för ögats lins för arbetstagare vid verksamhet med joniserande strålning. Tröskeldos anses nu vara 0,5 Gy jmfr med 2 Gy (akut) och 5 Gy (fraktionerad) tidigare. Maximal ekvivalent dos på 20 msv/år till ögats lins, som ett medelvärde över 5 år. Inget enstaka år får överstiga 50 msv. Tidigare gränsvärde 150 msv/år. https://rpop.iaea.org/rpop/rpop/content/news/icrp-statement-threshold-eye-lens.htm

Katarakt: grumling av ögats lins (grå starr) Strålningsinducerad katarakt Ögats lins är en av kroppens mest strålkänsliga vävnader Kan delvis särskiljas från katarakt i allmänhet Posterior subcapsular Irreversibel Ögats lins har ingen funktion för borttagning (apoptos) av gamla celler. En skada på linsens celler består livet ut Linsbyte Västvärldens vanligaste operation 90 000 ingrepp i Sverige 2010.

Personal som berörs av dosgränsen Personal i närheten av patienten vid röntgenvägledda interventionella procedurer Personal som är delaktig vid interventionella procedurer med hjälp av datortomograf, inklusive biopsier. Personal som arbetar med manuell brachyterapi Personal som arbetare med radiofarmaka för PET/CT, speciellt om betastrålande källor används. Personal som arbetar med cyklotronverksamhet

Studier Studier på radiologer, radioterapi patienter, DT-patienter, A-bombs överlevande, saneringsarbetare Tjernobyl, Astronauter Nyare studier föreslår att det finns en signifikant risk för linsgrumling hos personer som utsatts för låga doser av joniserande strålning.

Händelse: 2 röntgenrum där röntgenvägledda interventioner utfördes i Spanien Ej anpassade för ändamålet Röntgenrör ovanför britsen Inga strålskydd för ögonen 2-5 ingrepp per dag (1,5 msv per ingrepp) Uppskattad årlig ekvivalent dos till ögats lins på 450 till 900 msv Båldos < 5 msv Linsgrumling hos 2 radiologer och 2 sköterskor Slutsats: Rätt utrustning viktigt ej överrör Användning av strålskydd Strålskyddsutbildning Dosmätning

Metod/Resultat: Historisk data från 295 astronauter. Kataraktdata har samlats in sedan starten av rymdprogrammen. Sedan 1989 genomgår alla astronauter ögonundersökningar innan och efter flygning och undersöks därefter vart eller vartannat år. Astronauterna har burit TLD Tätjoniserande (protoner, neutroner, kosmisk strålning) Medeldos 45 msv.till ögats lins. Slutsats: Ökad risk för katarakt hos astronauter med en faktor 2.35 vid 60 års ålder. Antyder att relativt låga doser av rymdstrålning ökar risken för tidig uppkomst av katarakt. Talar emot en tröskeldos.

Metod: 605 personer födda på 1940-talet som behandlats med 226 Ra (88 %) eller röntgen (12 %) för hemangiom i ansiktet som barn Kontrollgrupp med icke-behandlade Hög dosrat 0.13 Gy/h Medeldos till lins: 0.4 Gy (median 0.2 Gy, max 8.4 Gy) Resultat/Slutsats: Signifikant ökad risk för linsgrumling med ökad dos. OR 1.50/Gy Posterior Subcapsular OR 1.35/Gy Cortical

Metod: Data insamlad 2000-2002 Hiroshima och Nagasaki 730 personer exponerade efter födsel och 143 som foster (medianålder 10,5 år). Gamma- och neutronstrålning (RBE = 10), hög dosrat. Medeldos 0.522 Sv (range 0 4.94 Sv) Resultat/Slutsats Tröskelnivå Cortikal katarakt 0.6 Sv (0.0-1.2 Sv, 90 % CI) Tröskelnivå PSC 0.7 (0.0-2,8 Sv, 90 % CI) Ingen statistisk säkerställd tröskelnivå över 0 Sv P>0.50 respektive P>0.348 för tröskel över 0 Sv

Metod: Försök att bestämma en tröskeldos efter akut exponering 3761 A-bomb överlevare med kända dosuppskattningar 479 postoperativa katarakt fall Gamma- och neutronstrålning Hög dosrat Resultat/Slutsats: Dosrespons samband OR, 1.39 vid 1 Gy Beräknad tröskeldos 0,1 Gy Undre gränsen av 95 % CI < 0 Gy inget stöd för en tröskel Övre konfidensgräns < 0,8 Gy ev. tröskel < 0,8 Gy. Studien visar att kliniskt signifikant katarakt inträffar vid relativt låga doser!

Metod: Fraktionerad bestrålning (veckor till månader) Uppföljning efter 12 och 14 år. 8 607 personer undersöktes av ögonspecialister 410 ständig dosövervakning 838 analytisk dosrekonstruktion 7255 gruppdosimetri och kalkylerade doser 104 dosbestämning via tandemalj (EPR) Resultat/Slutsats: Övre gräns för tröskeldos 0.7 Gy. Linjärt dosresponsförhållande över tröskeln

Nya Studier under senare år

Metod: 56 Kardiologer inom intervention vid en konferens i Malaysia I genomsnitt 9 arbetsår inom intervention Två oberoende ögonläkare 22 personer i kontrollgruppen (ej verksamma inom intervention) Antog 0.5 mgy per undersökning utan skyddsutrustning Skärmar och blyglas antogs reducera stråldosen med en faktor 10. Resultat/Slutsats Mediandos till ögats lins: 1.1 Gy 52 % hade PSC förändringar jämfört med 9 % i kontrollgruppen. Antyder en lägre tröskeldos (än 2 Gy) Strålskydd för ögonen bör användas. Utbildning i strålskydd är mycket viktigt.

Metod: Två undersökningar i samband med konferenser i Bogota och Montevideo 58 kardiologer och 52 sköterskor I genomsnitt 14 respektive 7 arbetsår inom intervention Två oberoende ögonläkare Frågeformulär med 90 frågor Antog 0.5 mgy respektive 0.15 mgy per undersökning utan skyddsutrustning Kumulativ linsdos (median): Kardiologer 6 Sv, Sköterskor 1.5 Sv. Resultat/Slutsats: 38 % av kardiologer hade linsförändringar 21 % av sköterskor (dock inget statistiskt signifikant samband) 12 % av de i oexponerad kontrollgrupp Pekar mot ingen eller mycket låg tröskeldos Belyser vikten av strålskyddsutbildning

Osäkerheter Fortfarande inte tillräckligt med data för att fastställa en väldefinierad tröskeldos. Problem med att fastställa noggranna dosuppskattningar. Ofta har dosimetrar inte använts och när de använts (t.ex. båldosimetrar) så har de varit placerade under ett förkläde. Det antas att små linsförändringar leder till katarakt bara de ges tillräcklig tid. Olika uppfattningar bland kliniker och forskare om den exakta kliniska definitionen av ett strålningsinducerad katarakt.

Genomslag

Genomslag IAEA General Safety Requirements Part 3 EU:s strålskyddsdirektiv Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter Den årliga dosen får inte överskrida 20 msv ekvivalent dos till ögats lins. (förslag)

Sammanfattning

Sammanfattning Flera studier antyder en tröskeldos på 0,5 Gy Viktigt att använda strålskydd och optimera arbetssättet Utbildning i praktiskt strålskydd är av stor vikt Dosmätningar kommer att krävas Hur påverkar detta patienterna?

Tack för uppmärksamheten! Carl.bladh-johansson@ssm.se

Typiska doser till ögats lins vid röntgenvägledda interventioner Ingrepp Ögondos (msv) Kommentar Iliac angioplasty 0,25-2,2 Oskärmad 0,015-0,066 Skärmad Pulmonary angiography 0,19-1,5 Oskärmad 0,011-0,045 Skärmad Cerebral angiography 0,046 (medel) Oskärmad 0,025 (medel) Skärmad Orthopedic 0,05 Oskärmad ERCP 0,094 (medel) Rtg-rör under brits ERCP 0,55 (medel) 2,8 (maximum) Rtg-rör över brits