Att leda en elevintervju

Relevanta dokument
Boken Förstå och använda tal en handbok behandlar 22 områden av elevers

Om undervisningen. Att förstå tal. Förstå och använda tal en handbok

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Introduktion. Syfte med handboken Generella utgångspunkter Beskrivning av materialets delar Hur handboken kan användas

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Alistair McIntosh NSMO NCM

5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under

1 Aylas bil har gått kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till?

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Lärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter.

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Lärarhandledning Numeracitet

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1

Räkning med decimaltal

Lathund, bråk och procent åk 7

Tankar om elevtankar

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Ecolier för elever i åk 3 och 4

BARN OCH UTBILDNING Verktyg för systematiskt arbete i matematik

Tal i decimalform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Extra-bok nummer 2B i matematik

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Olika sätt att lösa ekvationer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion

Extra-bok nummer 3B. i matematik

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

2-4: Bråktal addition-subtraktion. Namn:.

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Lärarhandledning matematik

Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

Likhetstecknets innebörd

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

A: 3 B: 4 C: 5 D: 6 E: 7 Ryssland

Studieguide till Matematik för lärande och undervisning för F-3 och 4-6 del 1 ht 2015

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Exempel på observation

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

Av kursplanen och betygskriterierna,

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation

ARBETSPLAN MATEMATIK

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Att förstå bråk och decimaltal

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Likhetstecknets innebörd

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Pedagogisk planering i matematik

Ma7-Åsa: Procent och bråk

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek

Extra-bok nummer 3. i matematik

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7

Karin Bergwik Pernilla Falck

Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Förstå tal i bråkform

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Bråk. Introduktion. Omvandlingar

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

Potenser och logaritmer på en tallinje

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Taluppfattning och tals användning Matematik

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Bråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

Identifiering av stödbehov

Mapping the conflict Kartläggning av konflikten

Under höstterminen 2015 arbetade lärare på mellan- och högstadiet på

Mål Blå kursen Röd kurs

Transkript:

Att leda en elevintervju En översiktsdiagnos, i form av ett skriftligt test till en klass, kan ge läraren användbar information. Det kan sätta ljuset på starka och svaga områden, i klassen som helhet identifiera grupper av elever som har styrkor eller svagheter inom samma områden identifiera kompetenta elever och elever som har allmänna eller specifika svårigheter. En översiktsdiagnos kan dock i allmänhet inte ge svar på varför en elev gör särskilda misstag och vilka missuppfattningar eller bristande kunskaper som orsakar problemen. Den kan inte heller ge läraren tillräcklig information för att precis peka ut vilken typ av hjälp eleven behöver. Naturligtvis samlar lärare under läsåret på sig en hel del information om elever, genom observationer av elevens attityd och självförtroende, av hur eleven svarar på muntliga och skriftliga uppgifter och från andra kollegor. Men för att få reda på hur eleven tänker finns inget bättre än det enskilda samtalet. En intervju kan vara ett kort informellt samtal vid elevens plats eller en mer planerad diskussion med eleven. Det väsentliga är att läraren och eleven engageras i en dialog, med minsta möjliga avbrott. Syftet med intervjun är att eleven ska få möjlighet att visa och förklara och att läraren ska upptäcka hur eleven tänker när hon löser problem. Varför tänkte och gjorde hon så? Målet är att ge läraren en säkrare grund när den enskilde elevens arbete planeras. Några generella råd Av ovanstående framgår att en intervju inte är ett undervisningstillfälle och att det är elevens tänkande som är det centrala. Av detta följer några principer om hur man kan leda en intervju, oavsett om den är spontan och kort eller förberedd och längre. Låt eleven stå för pratandet. Detta kan verka självklart, men det är ofta läraren som pratar mest, åtminstone i undervisningssammanhang. TIMMS videostudie visar att läraren yttrade ungefär 8 gånger så många ord som eleverna sammantaget (åtminstone i de studerade sjundeklasserna från olika håll i världen). Där framgår också att 70 % av lärarens yttranden innehöll fler ord än fem medan elevernas bidrag till 66 % innehöll fyra ord eller färre. En intervju med 25

samma förutsättningar skulle avslöja väldigt lite om eleven. Många elever har svårt att uttrycka sig och är inte vana att i någon större omfattning berätta hur de tänker. Detta innebär att en intervju till en början kan verka tröttsam och frustrerande. Men försök att uppmuntra eleven att förklara och ingrip bara för att hålla intervjun på spåret. Under intervjun ska läraren inte undervisa. Syftet med en intervju är att få underlag för vad som ska göras efter intervjun. Hjälp inte eleven att komma fram till en korrekt lösning, en lämplig strategi eller tankeform. Detta kan inkräkta på elevens egna tankeprocesser och försämra möjligheterna att förstå elevens tänkande. Under intervjun ska läraren hålla sig neutral och varken ge positiv eller negativ respons. Detta följer av ovanstående. De flesta elever vill tillfredsställa sin lärare och de är skickliga på att tolka lärarens reaktioner är svaret det som läraren önskat? Under en intervju ska läraren agera som en forskare: varje svar betraktas inte, i första hand, som rätt eller fel, bra eller dåligt, utan som intressant och informativt. De felaktiga svaren hjälper till att fånga elevens missuppfattning eller svårighet och är därför till lika stor hjälp som ett korrekt, i själva verket till större hjälp. Under intervjun får vi dölja glädje vid korrekta svar för att det inte på ett motsvarande sätt ska leda till besvikelse vid felaktiga svar. Förberedelse Det är en fördel att en intervju, formell eller informell, kommer efter ett översiktstest, eftersom elevens svar då kan användas som underlag för intervjun. En idé är att välja ut 5 0 uppgifter från översiktstestet, inklusive en eller två som eleven besvarat korrekt. Resten ska vara uppgifter som eleven har besvarat felaktigt och som behöver undersökas eftersom de har ett viktigt innehåll eller för att elevens svar är oklara. Ha uppgifterna och elevens lösningar till hands och anteckna vad eleven säger och gör under intervjun. Det kan vara på ett papper med tre kolumner. En kolumn med testuppgiften och elevens ursprungliga svar, kompletterat med de specifika frågor att ställa under intervjun. I andra kolumnen kan det eleven säger och gör antecknas och i tredje kolumnen lärarens egna spontana tankar eller tolkningar. Det är inte möjligt att anteckna allt som händer under intervjun. Det kan därför vara bra att använda en bandspelare för att dokumentera. Se till att eleven har det bra under intervjun och inte distraheras av omgivningen (t ex fönster mot lekplats). 26 Nationellt centrum för matematikutbildning

Genomförande Inled med att berätta för eleven att du är intresserad av att få veta hur eleven kom fram till en del svar och hur eleven tänker, för att kunna lägga upp undervisningen på ett bra sätt. Eftersom elever ofta tror att de har svarat fel när lärare frågar hur de har tänk bör man börja med att fråga om några uppgifter som eleven besvarat korrekt. En modell som kan vara till hjälp består av fem steg (Newman, 98):. Läs uppgiften för mig (läsa). 2. Berätta vad uppgiften säger att du ska göra (förstå).. Berätta hur du kan göra för att lösa uppgiften (översätta). 4. Visa mig hur du får fram svaret. Förklara för mig under tiden (välja metod). 5. Skriv nu ner din lösning (formalisera). Det är ett ganska trubbigt instrument, men kan vara bra att ha i bakhuvudet som stöd eftersom det anger de olika stegen i problemlösningsprocessen, se exempel nedan. En alternativ inledning kan vara: Berätta hur du kom fram till svaret på den här uppgiften. Följ sedan upp med frågor som: Varför tror du det? Varför bestämde du dig för det? Är du säker på det? Ställ frågorna oavsett om det tidigare svaret var rätt eller fel. Korrekta lösningar kan ibland grunda sig på felaktiga tankar, som i exempel 2 nedan, elle r på onödigt krångliga tankegångar. Om eleven ogärna berättar hjälper det iblan d att säga: Berätta vad du gjorde först. Detta gör uppgiften mer begränsad och lättare att besvara. När eleven säger jag vet inte eller det kommer jag inte ihåg eller jag kan inte är det överraskande hur ofta uppmaningen berätta hur du skulle börja om du kunde hjälper en elev att komma igång. Tacka gärna eleven för hjälpen när intervjun är slut. Bearbetning Bearbeta anteckningarna av vad eleven har sagt och gjort och markera det som är viktigast. Anteckna också spontana tankar om elevens missuppfattningar och eventuella svårigheter samt de åtgärder som bör göras. Skriv hänvisningar till lämpliga sidor i lärarhandledningen. 27

Några kommenterade exempel Exempel Intervju med en -årig flicka. På uppgiften Min bror och jag åt pizza idag. Jag åt bara en fjärdedel av pizzan, min bror åt två tredjedelar. Hur mycket av pizzan åt vi? hade hon svarat allt. När eleven läst uppgiften korrekt för intervjuaren, ägde följande dialog rum: I: Vad är det du ska ta reda på? E: Uhmm hur många Hur mycket av pizzan vi åt totalt? I: Ok... Hur tog du reda på det? E: Jag ritade en pizza jag ritade ut en fjärdedel och sedan två tredjedelar. I: Vad är det för sorts räkneuppgift? E: En problemuppgift! I: Är det addition, subtraktion, multiplikation eller division? E: Addition. I: Visa mig hur du fick fram svaret. Du sa att du gjorde en figur. Visa mig hur du gjorde och vilken sorts figur du använde. E: [ritar en cirkel]. Jag åt en fjärdedel [ritar en fjärdedel]. I: Vilken är fjärdedelen? E: Den här [pekar på rätt ställe och skriver, i delen]. 4 I: Hur vet du att det är en fjärdedel? E: För att det är en fjärdedel av pizzan. Sedan ritade jag upp två tredjedelar som min bror åt upp [ritar en linje som delar resten av pizzan,, på hälften]. 4 I: Och det är och det är. Hur vet du att det är? E: För att det är en tredjedel av en pizza. 28 Nationellt centrum för matematikutbildning

Exempel 2 Eleven har en tallinje från 0 till. Uppgiften är att placera på lämpligt ställe på linjen. Eleven markerar, till synes, en tredjedel in på sträckan, från nollan. I: Vilket bråk har du? E: En tredjedel. I: Har du placerat det närmast nollan eller ettan? E: Närmast nollan. I: Varför? E: För att tre kommer före fem [markerar en punkt halvvägs längs linjen]. I: Var skulle du då placera detta bråk? [visar eleven ett kort märkt ] 0 E: Här [lägger kortet väldigt nära ]. I: Varför placerar du det där? E: För att tio är större än fem. Eleven har placerat mellan 0 och 0,5 eftersom är mindre än 5. I det här fallet hade det varit lätt att anta att elevens tänkande var korrekt, för att svaret verkade korrekt. 29