Yttrande Riskbedömning

Yttrande Riskbedömning Yttrande - Riskbedömning Fastighetsbeteckning: Projekt: Datum: Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: Yttrandet avser: Kv. Snöflingan 10, Växjö kommun 2016-11-16 16326 Vöfab Nygatan 34 352 31 Växjö Bedömning av personsäkerheten för planerade bostäder i närhet av väg för transporter med farligt gods. Handläggare: Andreas Lennqvist Brandingenjör Civilingenjör Riskhantering andreas@brandrisk.se Kontrollerad av: Mattias Lundqvist Brandingenjör Brand & Riskanalys AB Inledning Brand & Riskanalys har på uppdrag av Vöfab utfört en riskbedömning med avseende på väg 23 och hur dess transporter av farligt gods påverkar personsäkerheten i samband med etablering av bostäder på Kv. Snöflingan 10. I samband med nytt detaljplanförslag, samrådshandling daterad 2016-07-22 Dnr: 2016BN0069, för berörd fastighet medför närliggande väg för transporter av farligt gods att risker måste beaktas. Det ska nämnas att plankarta och beskrivning har ändrats bland annat avseende avstånd till bebyggelse samt antal våningsplan. Förutsättningar beskrivna i aktuellt yttrande är de som gäller i skrivande stund. Etablering utgörs av bostäder i form av småhus och flerbostadshus med 2-4 våningsplan. 391 92 Kalmar 1 (8)

Det finns en befintlig riskanalys upprättad för Bredviksområdet med avseende på transporter av farligt gods på väg 23. Berörd riskanalys upprättades 2011-08-15 och berör etablering av bostäder samt förskola för ett större planområde på andra sidan väg 23 jämfört med aktuell fastighet. 2016-08-23 justerades denna riskanalys för att utreda riskbilden för etablering av Bredvikskolan, en grundskola för ca 1000 elever. Bredvikskolan är placerad på andra sidan väg 23 mittemot Kv. Snöflingan 10. Syfte med detta yttrande är att utreda om ovanstående befintlig riskanalys kan appliceras även för Kv. Snöflingan 10 eller om en ny riskanalys behöver upprättas. I yttrandet redovisas även den övergripande riskbilden samt vid behov förslag på riskreducerande åtgärder för aktuellt planområde. Riskbedömning omfattar endast Kv. Snöflingan 10 och de personsäkerhetsrelaterade risker närliggande väg för transport av farligt gods medför. Vid eventuella förändringar av de dimensionerande förutsättningarna bör aktuell rapport revideras utifrån nya förhållanden. Dimensionerande förutsättningar Nedan beskrivs dimensionerande förutsättningar för planområdet och transporter av farligt gods på väg 23. Vidare beskrivs kriterier för acceptabel risknivå. Förutsättningar är delvis hämtade från befintlig riskanalys, framför allt antal transporter av farligt gods. Områdesbeskrivning Detaljplaneförslag, daterad 2016-07-22, visar aktuellt planområde i stadsdelen Räppe, vilket är beläget ca 4 km väster om Växjö centrum. Området är ca 2,5 hektar (0,025 km²) stort och förväntas inrymma cirka 32 bostäder i form av småhus och ca 50 lägenheter i flerbostadshus. Med underlag på antal personer per lägenhet från Statistiska Centralbyrån (scb.se) kommer aktuellt område hysa drygt 200 personer. Småhus planeras minst 70 meter ifrån väg 23 och flerbostadshus planeras minst 80 meter ifrån väg 23. Samhällsrisk beräknas normalt utifrån befolkningsmängden i en kvadratkilometer stort område, där berörd fastighet/planområde placeras i mitten (RIKTSAM, 2007). Direkt väster om planområde finns byggnader för förskola och vård, men i huvudsak utgörs de närmsta 500 meterna av grönområden och vatten (in/utlopp Bergkvarasjön) samt en grusplan. Direkt norr om planområdet finns småbostadshus, på en yta ca 1,5 gånger så stor som aktuellt planområde. Bortom det finns vägar och trafikplatser för Stora Räppevägen och väg 23. Huvudelen av de närmsta 500 meterna norr om planområdet utgörs av grönområde, vatten och parkering för Räppe GOIF. Direkt öster om planområde, mellan planområde och väg 23, går Örsledsvägen och en tunnel för gång- och cykelväg samt grönområde (ej stadigvarande vistelse). Mellan planerade byggnader och Örsledsvägen planeras för parkering. På andra sidan väg 23 byggs för en större grundskola. Huvuddelen av de närmsta 500 meterna öster om planområdet utgörs av grönområde och vatten (Norra Bergundasjön). Direkt söder om planområde ligger småbostadshus, på en yta ca 1,5 gånger så stor som aktuellt planområde. Huvuddelen av de närmsta 500 meterna söder om planområdet utgörs dock av grönområde. 391 92 Kalmar 2 (8)

Uppskattningsvis utgör minst 75 % av det kvadratkilometer stora området beskrivet ovan markanvändning som ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Hastigheten på väg 23 är 90 km/h och 50 km/h. I höjd med mitten på planområdet ändras hastigheten. Med anledning av inbromsning och acceleration bör hastigheten överlag vara närmare 50 km/h över merparten av aktuell vägsträcka. Befintlig riskanalys har dock redovisat risknivån för båda hastigheterna. Persontäthet Då befintlig riskanalys berör ett område i direkt anslutning till Kv. Snöflingan är det ett rimligt antagande att persontätheten för ett kvadratkilometer stort område borde vara ungefär det samma. Till exempel är Bredvikskolan placerad ca 150 meter ifrån aktuellt planområde och har en betydligt högre persontäthet än planerat område för bostadsbebyggelse. Nedan följer de markanvändningar med persontätheter som legat till grund för befintlig riskanalys: Bostadsbebyggelse likt aktuellt planområde, 4000 pers/km². Förskola, 4000 pers/km² Bredvikskolan, 22 500 pers/km² Enligt Statiska Centralbyrån (scb.se) hade Växjö tätort 2015 en persontäthet på 1580 per kvadratkilometer (väljs tabell utifrån region istället för tätort blir tätheten 1846). Som exempel kan ges att riskanalys för farligt gods vid järnväg i anslutning till Bäckaslövsområdet har räknat med en genomsnittlig persontäthet på 1899 per kvadratkilometer, även det taget från SCB:s databas över genomsnittlig persontäthet i Växjö tätort (WSP, 2011). Ovan kan jämföras med Räddningsverkets (1996) definition på "stad" som utgörs av en befolkningstäthet på 2500 personer per kvadratkilometer. De mest tätbefolkade områdena i Malmö har mellan 6000-10 000 personer per kvadratkilometer (VTI, 1994). Vid beräkning av samhällsrisk för Bredvikskolan, i befintlig riskanalys, har alltså ett värde på 22 500 personer per kvadratkilometer använts. Detta är ett oerhört konservativt värde för området så som det ser ut idag och så som det planeras för inom närmsta framtid. Utifrån områdesbeskrivning ovan är ett rimligt antagande att Bredvikskolan hyser ca 1000 personer som mest och att aktuellt planområde tillsammans med anslutande bostadsbebyggelse (inom 500 meter radialt) hyser maximalt 1000 personer stadigvarande. Detta skulle innebära en persontäthet på ca 2000 personer per kvadratkilometer, vilket är konservativt jämfört med SCB:s statistiska underlag för Växjö tätort. Ovan innebär att den troliga persontätheten är hälften så stor jämfört med den antagna persontätheten i riskanalys, utförd med bostadsbebyggelse som utgångspunkt. Jämfört med justerad riskanalys för Bredvikskolan är skillnaden mer än tio gånger så stor. Därmed bedöms befintlig riskanalys kunna appliceras på aktuellt planområde avseende persontäthet. Vidare kan nämnas att huvudparten av personer i bostadsområden normalt sett inte är hemma under dagtid. För skolan är det tvärt om, där är ingen verksamhet utanför arbetstid. Detta innebär att persontätheten sannolikt är ännu lägre än 2000 per kvadratkilometer. 391 92 Kalmar 3 (8)

Vid beräkning av samhällsrisk i befintlig riskanalys har det även antagits att 20 % av personerna befinner sig utomhus dygnet runt, vilket är ett mycket konservativt antagande. Normalt antas 10 % vara ute dagtid och 1 % nattid (Mett,1997 & RIKTSAM, 2007). Ovan innebär att riskanalys har antagit att nästan fyra gånger så många personer är riskutsatta för olycka med farligt gods jämfört med praxis. Transporter av farligt gods En parameter som är mycket viktig för beräkning av frekvens av farligtgodsolycka är antalet transporter med farligt gods. I Sverige finns begränsad statistik för antalet transporter med farligt gods på vägar. Det statistiska underlag som finns representerat av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) består av en enkätundersökning utförd 1998 av Statens räddningsverk (nuvarande MSB). Denna undersökning ligger till grund för beräkningar av transporter med farligt gods i riskanalys. En liknande undersökning gjordes 2006 i september, men MSB avråder användning av denna undersökning på grund av att denna inte bedöms vara robust. Istället hänvisas till undersökningen 1998. Svarsfrekvensen för ovanstående undersökning var endast 56 %, dock svarade samtliga stora petroleumföretag som står för merparten av all transporterad mängd farligt gods vilket överensstämmer med redovisad andel nedan för väg 23 (63,5% av all transporterad mängd). I undersökningen behandlas osäkerheten med att redovisas mängden farligt gods i intervall. Vid beräkning av antal transporter, nedan, har riskanalys i samtliga fall utgått från 70 % av maximal mängd i intervallen. Detta för att erhålla konservativa resultat i och med osäkerheten i undersökningen. De transporter av farligt gods som identifierats i och med MSBs undersökning 1998 (msb.se) uppgår för väg 23 till ca 441 stycken om året. Fördelningen av farligt gods redovisas i nedan. De ADR-klasser som inte redovisas nedan fraktades inte på väg 23 utifrån undersökningen. Antal transporter per år Andel (%) Samtliga transporter med farligt gods 441 100 ADR 2 - Gaser 33 7,5 ADR 3 - Brandfarliga vätskor 280 63,5 ADR 6.1 - Giftiga ämnen 36 8 ADR 8 - Frätande ämnen 92 21 Antagen mängd transporter av farligt gods antas mycket konservativ då statistik från Trafikanalys (2013) visar att mängden farligt gods på vägar stadigt har minskat med ca 55 % under 2000-talet. Detta innebär att de värden som presenteras i enkätstudien från 1998 bedöms överskattade jämfört med dagens transporter av farligt gods. Detta är bland annat en konsekvens av att lastbilsbranschen arbetar aktivt med flera projekt för att minsta mängden farligt gods på svenska vägar. Vidare antyder statistiken att farligt gods övergår från väg till järnväg istället. Till exempel har Brand- och Riskanalys gjort andra riskanalyser där kontakt tagits med bensinstationer i Växjö och på Öland där en tydlig nergång av mängden farligt gods enligt ovan kan bekräftas av verksamheten. 391 92 Kalmar 4 (8)

Vidare bedöms antalet och fördelningen av farligt gods på väg 23 ej ha förändrats i någon betydande omfattning de senaste 5 åren sedan befintlig riskanalys upprättades. Till exempel var årsmedelsdygnstrafiken, enligt Trafikverkets senaste mätning 2014 (Trafikverkets trafikflödeskarta), 8320 fordon jämfört med 2010 då mätresultatet var 8270 fordon, vilket användes som underlag i befintlig riskanalys. Med anledning av ovanstående bedöms befintlig riskalys kunna appliceras på aktuellt planområde avseende antal transporter av farligt gods. Vidare utfördes en känslighetsanalys i riskanalysen där antalet transporter med farligt gods dubblades från 441 stycken till 882 stycken. Detta eftersom antagen mängd transporter av farligt gods är den paramater som är mest osäker. Resultat från känslighetsanalys redovisas i avsnitt bedömd risknivå nedan. Kriterier Befintlig riskanalys har utförts utifrån RIKTSAM, riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (2007). I denna handling definieras bl.a. gränsvärden för acceptabla risknivåer beroende på markanvändning samt olika framtagna konsekvensscenarion med avseende på farligt gods klasser (ADR). Dessa har legat till grund för den riskbild som redovisas i befintlig riskanalys. För bostadsbebyggelse har befintlig riskanalys antagit en persontäthet på 4000 personer per kvadratkilometer, vilket redovisas mer ingående ovan. För ett område med maximalt 4000 personer per kvadratkilometer skall skyddsavståndet uppgå till minst 70 meter från väg utan att riskutredning krävs. Ovanstående krav utifrån RIKTSAM uppfylls för aktuellt planområde. Då Värends räddningstjänst har uttryckt synpunkter på persontäthet och säkerhetsavstånd med mera, redovisas risknivån kvantitativt nedan utifrån befintlig riskanalys och de kriterier som RIKTSAM tagit fram. Dessa kriterier presenteras kortfattat nedan. I det fall persontätheten understiger 4000 personer per kvadratkilometer men skyddsavståndet understiger 70 meter skall beräkning visa att individrisken för aktuellt avstånd understiger 10-6. I denna risknivå är samhällsrisken inräknad enligt RIKTSAM. I det fall persontätheten överstiger 4000 personer per kvadratmeter och skyddsavståndet understiger 150 meter skall beräkning visa att individrisken för aktuellt avstånd understiger 10-7. Dessutom skall samhällsrisken understiga 10-5 per år där N=1 och 10-7 där N=100. Bedömd risknivå I aktuellt kapitel redovisas beräknad risknivå för aktuellt planområde utifrån befintlig riskanalys. Individrisk Individrisken, som redovisar hur stor sannolikheten är för en person att omkomma beroende på avstånd från riskkällan (väg 23), kan sammanfattas enligt nedan. 391 92 Kalmar 5 (8)

Förutsatt en hastighet på 50 km/h uppgår individrisken, 70 meter från väg, till knappt 2*10-8 per år. Med andra ord innebär detta att risken för att omkomma, under ett år, 70 meter från väg 23 är 1 på 50 miljoner. För att ge ett exempel på hur liten denna risk är kan jämföras med att bli träffad av blixten under ett år. Normalt brukar mellan 5-10 personer i Sverige träffas av blixten varje år. Om man förutsätter 10 personer per år och en befolkning på 10 miljoner innebär det att risken för att träffas av blixten är 1 på miljonen. Sannolikheten att bli träffad av blixten under ett år är alltså 50 gånger så stor som att omkomma 70 meter från väg 23. För hastighet med 90 km/h uppgår individrisken till ca 4*10-8 per år, 70 meter från väg 23. Sammanfattningsvis uppfylls samtliga acceptanskriterier för individrisk i RIKTSAM för aktuellt planområde. Samhällsrisk Samhällsrisken redovisar konsekvensen (antal omkomna) i ett givet område för de identifierade olycksscenarierna (se befintlig riskanalys). Detta riskmått tar hänsyn till persontätheten i ett bestämt område givet en eller flera olyckor, jämfört med individrisken som endast redovisar risken för en person beroende på avstånd från riskkälla. I aktuellt fall beräknas samhällsrisken utifrån persontätheten i ett kvadratkilometer stort område, där berörd fastighet/planområde placeras i mitten. Samhällsrisken redovisas enklast med hjälp av ett F/N-diagram enligt nedan. Persontäthet har för nedanstående beräkning av samhällsrisk antagits till 4000 per kvadratkilometer. Samhällsrisk väg 23 90km/h Frekvens per år 1,0E+00 1,0E-01 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 1,0E-10 1,0E-11 1,0E-12 1 10 100 1000 10000 Antal omkomna (N) Samhällsrisk 90 km/h Kriterie RIKTSAM Den blåa linjen visar samhällsrisken för aktuellt område, det vill säga en kvadratkilometer med aktuellt planområde i mitten. Den röda linjen representerar acceptanskriteriet enligt RIKTSAM. I samtliga fall understiger risknivån acceptanskriteriet med god marginal. Vid sämsta utfall är det en säkerhetsmarginal på 1,5 tiopotens, det vill säga 50 gånger så säkert som acceptanskriteret. 391 92 Kalmar 6 (8)

Vid beräkning av samhällsrisk kan nämnas att inget avdrag för olycksscenarier är gjort för det obebyggda området mellan väg 23 och berörda byggnader. Det är vanligt att ett avdrag görs för de områden som inte ger upphov till stadigvarande vistelse. Exempel på detta tillvägagångsätt finns redovisat i riskanalys för farligt gods på järnväg för Bäckaslövsområdet (WSP, 2011). Om detta förfarande skulle appliceras vid beräkning av risknivå för aktuellt planområde, där markanvändning utan stadigvarande vistelse uppgår till 70 meter, skulle endast två stycken olycksscenarier återstå. Det vill säga att endast två typer av olycksscenarier ger ett sådant utfall att de ger en dödlig utgång på ett avstånd längre än 70 meter från olyckan. Risknivån för ovanstående tillvägagångsätt skulle ge en säkerhetsmarginal på mer än två tiopotenser, det vill säga att acceptanskriteriet enligt RIKTSAM uppfylls med en marginal som är 100 gånger så stor. Känslighetsanalys I befintlig riskanalys utfördes en känslighetsanalys med avseende på antal transporter av farligt gods. Detta anses vara den mest osäkra parametern och är därför av intresse att variera för att se hur resultatet påverkas. I riskanalysen dubblades därför antalet transporter från 441 fordon till 882 fordon per år. Individrisk och samhällsrisk för dubbelt så många fordon per år redovisas nedan. Förutsatt en hastighet på 50 km/h uppgår individrisken, 70 meter från väg, till ca 3,2*10-8 per år. För hastighet med 90 km/h uppgår individrisken till ca 7,5*10-8 per år, 70 meter från väg 23. Med andra ord uppfylls samtliga acceptanskriterier för individrisk även för känslighetsanalysen. Ökas transporterna av farligt gods till 1500 fordon per år uppfylls fortfarande kriterier för individrisk enligt RIKTSAM. Säkerhetsmarginalen i befintlig riskanalys är, trots alla konservativa antaganden, mycket omfattande. Samhällsrisken för känslighetsanalys med 882 fordon redovisas i nedanstående figur och uppfyller även den acceptanskriterierna med god marginal. Samhällsrisk väg 23 90km/h Känslighetsanlays Frekvens per år 1,0E+00 1,0E-01 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 1,0E-10 1,0E-11 1,0E-12 1 10 100 1000 10000 Antal omkomna (N) Samhällsrisk 90 km/h Kriterie RIKTSAM Ökas transporterna av farligt gods till 1500 fordon per år uppfylls fortfarande kriterier för samhällsrisk enligt RIKTSAM. 391 92 Kalmar 7 (8)

Slutsats Redovisning i detta yttrande visar att förutsättningar och resultat i befintlig riskanalys är mycket konservativa, och ger ändå en omfattande säkerhetsmariginal jämfört med acceptanskriterier i RIKTSAM. Sammanfattningsvis kan följande konstateras: Persontäthet för ett kvadratkilometer stort område med aktuellt planområde i mitten uppgår rimligen till ca 2000 personer. Befintlig riskanalys har antagit en persontäthet på 4000 personer för bostadsbebyggelse samt 22 500 pers/km² för Bredvikskolan och uppfyller ändå acceptanskriterier enligt RIKTSAM. Utifrån det statistiska underlag som finns tillgängligt från MSB och Trafikanalys uppgår antal transporter med farligt gods på väg 23 till drygt 200 stycken om året. I befintlig riskanalys har 441 stycken antagits som dimensionerande scenario och i känslighetsanalys har 882 stycken förutsatts. I samband med aktuellt yttrande har även en känslighetsanalys genomförts med 1500 fordon per år. Aktuellt planområde placeras 70 meter ifrån väg 23, vilket enligt RIKTSAM innebär att inga vidare åtgärder eller riskutredningar egentligen krävs. Samtliga acceptanskriterier för individrisk uppfylls med god marginal, även för känslighetsanalys med 1500 fordon om året. Samtliga acceptanskriterier uppfylls för samhällsrisk med god marginal, även för känslighetsanalys med 1500 fordon om året. Den risk som uppstår för aktuellt planområde i samband med transporter av farligt gods på väg 23 är obestridligen på acceptabel nivå. Riskreducerande åtgärder för aktuellt planområde är uppenbart obehövligt. Ovanstående slutsats förutsätter att aktuellt planområde tillåter bostäder i form av småhus och flerbostadshus med 2-4 våningsplan. Avstånd mellan väg 23 och småhus skall vara minst 70 meter och avstånd mellan flerbostadhus skall vara minst 80 meter. Referenser Farligt gods - Riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens räddningsverk, 1996. Fördjupad riskbedömning Bäckaslövsområdet, Växjö. WSP, 2011-10-06. Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transporter av farligt gods på väg och järnväg, VTI rapport Nr 3 387:4, 1994. Mett, L, et. al. Kvantitativ riskanalys av ammoniakterminal vid Akzo Nobel i Stenungsund. DNV, projekt nr. 76371, 1997. Riktlinjer för riskhänsyn vid samhällsplaneringen. Länsstyrelsen Skåne, 2007. 391 92 Kalmar 8 (8)