Cancer i Sydöstra Sverige

FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29

FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581 85 LINKÖPING Tfn (13) 22 2 vx Fax (13) 22 28 46 E-post onkologisktcentrum@lio.se Rapporten kan laddas ner från Onkologiskt centrums hemsida: www.lio.se/us/onkologisktcentrum Fördjupad analys - Cancer i Sydöstra Sverige Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen ISBN: 91-8653-45-3 Onkologiskt centrum, Linköping

INNEHÅLL INLEDNING...3 STATISTISKA TERMER OCH METODER...4 DATAKÄLLOR...5 BEFOLKNINGENS ÅLDERSFÖRDELNING...6 1. SAMTLIGA CANCERDIAGNOSER ICD7: 14-29...8 PREVALENS SAMTLIGA CANCERDIAGNOSER INOM REGIONEN... 8 RELATIV ÖVERLEVNAD SAMTLIGA CANCERDIAGNOSER... 1 2. TJOCKTARMSCANCER ICD7: 153...14 INCIDENS TJOCKTARMSCANCER... 14 MORTALITET TJOCKTARMSCANCER... 15 PREVALENS TJOCKTARMSCANCER...16 RELATIV ÖVERLEVNAD TJOCKTARMSCANCER... 17 3. ÄNDTARMSCANCER ICD7: 154...2 INCIDENS ÄNDTARMSCANCER... 2 MORTALITET ÄNDTARMSCANCER... 2 PREVALENS ÄNDTARMSCANCER... 21 RELATIV ÖVERLEVNAD ÄNDTARMSCANCER... 22 4. BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR ICD7: 162.1...24 INCIDENS BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR... 24 PREVALENS BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR... 25 RELATIV ÖVERLEVNAD BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR... 26 5. BRÖSTCANCER ICD7: 17...28 INCIDENS BRÖSTCANCER... 28 MORTALITET BRÖSTCANCER... 29 PREVALENS BRÖSTCANCER... 29 RELATIV ÖVERLEVNAD BRÖSTCANCER... 3 6. PROSTATACANCER ICD7: 177...31 INCIDENS PROSTATACANCER... 31 MORTALITET PROSTATACANCER... 32 PREVALENS PROSTATACANCER...32 RELATIV ÖVERLEVNAD PROSTATACANCER... 33 7. MALIGNT MELANOM ICD7: 19...36 INCIDENS MALIGNT MELANOM... 36 PREVALENS MALIGNT MELANOM... 37 RELATIV ÖVERLEVNAD MALIGNT MELANOM... 38 8. REFERENSER...39

INLEDNING Rapporten Cancer Sydöstra Sverige 27 (http://www.lio.se/us/onkologisktcentrum) visade, förutom deskriptiva data på förekomst och mortalitet för olika tumörtyper, även på flera viktiga utvecklingstendenser i sydöstra sjukvårdsregionen rörande cancersjukdomar. Ändamålet med den här presenterade rapporten är att genom fördjupad statistisk analys kunna belysa förekomst, utveckling och resultat utifrån registerdata för de vanligaste tumörformerna. Jämförelser har också gjorts mellan regionens tre län och dessa har i sin tur också ställts mot data för hela Sverige. Ett mål med rapporten är också att visa på hur nödvändigt det är att använda olika statistiska metoder för att kunna säkerställa t ex skillnader mellan olika län i förekomst och överlevnad. Till synes klara skillnader kan vara slumpvisa eftersom den studerade patientgruppen är liten. Det kan också vara så att, vid första påseende, en mer diskret skillnad eller trend för en stor patientgrupp mycket väl kan vara statistiskt säkerställd. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet [4], framtagna av Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen, har visat på skillnader mellan olika landstings vårdresultat. Cancervården i regionens tre län (Kalmar, Jönköping, Östergötland) har gemensamma vårdprogram och handläggningsprinciper, som ofta är nationellt överenskomna. Det finns därför anledning att tro att cancerförekomst och medicinska resultat skall vara likvärdiga för patientgrupper med olika hemvist. Cancer Sydöstra Sverige 27 visade dock att även i Sydöstra regionen fanns det vissa skillnader både vad gäller förekomst och överlevnad, t ex vid prostata- och tjocktarmscancer. Som bidragande förklaringar kan man åberopa vissa olikheter mellan länen i åldersfördelning i populationen. Även skillnader mellan olika populationer i levnadsvanor kan tänkas påverka cancerstatistiken. Dock, enligt Folkhälsoinstitutets befolkningsenkät Hälsa på lika villkor (http://www.fhi.se/) går det inte att med säkerhet påvisa skillnader mellan länen i sydöstra sjukvårdsregionen med avseende på levnadsvanor kopplade till tobak, alkohol, låg fysisk aktivitet och fetma. Denna rapport har inte haft ambitionen att ge enkla statistiskt säkerställda förklaringar till olika förändringar och skillnader rörande cancersjukdomen. Genom att fördjupa sig i några av de mer intressanta fynden i Cancer Sydöstra Sverige 27 hoppas vi ändå att de allra vanligaste frågorna har belysts. Rapporten kan rekvireras i tryckt form eller laddas ner via Onkologiskt centrums hemsida. Hans Starkhammar Nosrat Shahsavar Johan Rosell Verksamhetschef Bitr verksamhetschef Statistiker Helena Fohlin Johan Lyth Anna-Carin Bring Statistiker Statistiker Statistiker Onkologiskt centrum Fax: (13) 22 28 46 Universitetssjukhuset Tfn: (13) 22 2 vx 581 85 Linköping Hemsida: http://www.lio.se/us/onkologisktcentrum 3

STATISTISKA TERMER OCH METODER Incidens Incidens är antalet nya fall under en viss tidsperiod. Oftast beräknas den per 1 invånare, för att lättare kunna göra jämförelser t.ex. mellan län som har olika stor befolkning. Vid åldersstandardiserad incidens elimineras effekten av ålder, så att skillnader som kvarstår, när t.ex. län jämförs med varandra, inte beror på skillnad i åldersfördelning. Som standardpopulation har befolkningen i Sverige för år 2 används. Vid beräkning av incidenstrender över tid har vi tillämpat poisson-regression med basår 1981 [1]. Prevalens Prevalens är antalet individer som lever med en viss sjukdom vid en viss tidpunkt. I den här rapporten använder vi oss av 5-årsprevalens. Femårsprevalensen för ett visst år beskriver hur många patienter som har diagnostiserats de senaste fem åren och fortfarande lever vid det aktuella årets slut. För att beräkna den genomsnittliga årliga ökningen av prevalensen har exponentiell regression använts. Relativ överlevnad Relativ överlevnad kan användas då patienternas dödsorsaker inte finns att tillgå [2]. Vid beräkning av relativ överlevnad jämförs varje patients överlevnad med den förväntade livslängden för en kontrollperson - en jämnårig person av samma kön i Sverige. Genom att beräkna relativ överlevnad undviker man problematiken med felaktigheter i dödsorsaksregistret. Samtidigt uppstår andra svårigheter att ta hänsyn till. Man kan fråga sig om vissa diagnosgrupper skulle ha haft en bättre förväntad överlevnad än en godtycklig person i Sverige. Som exempel tar vi en melanompatient. Den har kanske fått melanom, för att den har vistats mycket ute i solen. Det kan betyda att den gillar att vara utomhus och röra på sig och är mån om sin hälsa. Den har alltså ett sundare levnadssätt än medelsvensken och skulle, utan sin cancerdiagnos, ha haft bättre förväntad överlevnad. När denna patients överlevnad jämförs med sin kontrollpersons överlevnad, blir skillnaden mindre än om melanom- diagnosen skulle vara det enda som skiljer personerna åt. På motsvarande sätt finns det andra diagnosgrupper (såsom lungcancer) som har riskfaktorer, som innebär högre risk för död, inte bara i cancer, utan också i annan sjukdom. Vid beräkning av relativ överlevnad för dessa grupper överdrivs istället cancerns negativa inverkan. Eftersom sambandet mellan cancerrisk och livsstil, arvsanlag och andra faktorer är komplext, är det omöjligt att justera för detta i beräkningarna. Man nöjer sig med att korrigera för ålder och kön. För det mesta ger detta en bra skattning av den relativa överlevnaden, men det kan vara bra att ha problematiken med andra faktorer i åtanke, när man tolkar överlevnadskurvorna. Den relativa överlevnaden i den här rapporten har beräknats med dataprogrammet surv3 (www.cancerregistry.fi/surv3). P-värde och konfidensintervall [KI] Ett 2-sidigt p-värde mindre än eller lika med.5 betraktas i rapporten som statistiskt signifikant. Ett 95% konfidensintervall innebär att det är 95% sannolikhet att det verkliga värdet ligger inom intervallet som har angivits. 4

DATAKÄLLOR Olika datakällor har använts för att utföra analyserna i den här rapporten. De aktuella databaserna har bra datakvalitet och förbättringar för datasamling har pågått under flera år. Analyserna är baserade på data från det regionala cancerregistret, kvalitetsregister för vissa diagnoser, dödsorsaksregistret från Socialstyrelsen och befolkningssiffror från Statistiska centralbyrån. ÅTKOMST FRÅN INTERNET/INTRANET Cancerförekomst inom regionen kan sökas on-line av behöriga inom landstingets intranet via ett webbgränssnitt för olika diagnoser under åren 196-27. Resultat av sökningar kan även laddas till Excel filer för vidare bearbetning. Inom Östergötlands landsting Välj Cancerstatistik på Onkologiskt centrums hemsida och sedan klicka på länken on-line statistik. Inom Kalmar- och Jönköpings landsting http://onkcentrum.lio.sjunet.org/ocstat Rapporten Cancer Sydöstra Sverige 27 är publicerad på hemsidan under Rapporter (http://www.lio.se/us/onkologisktcentrum). 5

BEFOLKNINGENS ÅLDERSFÖRDELNING ÅR 1981 År 27 ÖSTERGÖTLANDS LÄN JÖNKÖPINGS LÄN KALMAR LÄN 6

Fördjupad analys - Cancer Sydöstra Sverige Summerad befolkning uppdelad på kön och år År 1981 Män % År 1981 Kvinnor % Östergötlands Jönköpings Kalmar Östergötlands Jönköpings Kalmar Ålder län län län Ålder län län län <5 6. 6.3 5.8 <5 5.7 5.9 5.4 <1 12.9 13.4 12.3 <1 12.1 12.5 11.6 <15 2.2 21.1 19.4 <15 18.9 19.7 18.2 <2 27.7 28.8 26.9 <2 25.8 26.9 25.4 <25 34.6 35.4 33.1 <25 32.2 32.9 31.1 <3 41.6 42.1 39.6 <3 38.6 39.2 37.1 <35 49.3 49.3 46.9 <35 45.9 46.1 43.9 <4 57.3 56.9 54.4 <4 53.2 53.2 5.9 <45 63.2 62.6 6.2 <45 58.8 58.8 56.5 <5 68.3 67.7 65.4 <5 63.9 63.9 61.6 <55 73.6 72.9 7.8 <55 69.3 69.4 67.1 <6 79.4 78.7 76.5 <6 75.1 75.3 72.9 <65 85.2 84.7 82.6 <65 81.1 81.3 79.2 <7 9.3 89.9 88.4 <7 86.8 86.9 85.1 <75 94.7 94.5 93.5 <75 91.9 91.9 9.8 <8 97.6 97.4 96.9 <8 95.9 95.8 95.3 <85 99.2 99.1 98.9 <85 98.4 98.3 98.2 <9 99.8 99.8 99.7 <9 99.6 99.5 99.5 <95 1. 1. 1. <95 99.9 99.9 99.9 tot. 1. 1. 1. tot. 1. 1. 1. År 27 Män % År 27 Kvinnor % Östergötlands Jönköpings Kalmar Östergötlands Jönköpings Kalmar Ålder län län län Ålder län län län <5 5.5 5.9 4.9 <5 5.3 5.4 4.6 <1 1.7 11.5 9.8 <1 1.2 1.7 9.1 <15 16.9 17.9 15.8 <15 16.2 16.9 14.8 <2 24.3 25.6 23.4 <2 23. 24.3 21.9 <25 31.5 32.1 29.4 <25 29.4 3.1 27.5 <3 37.8 37.7 34.5 <3 35.1 35.2 32.1 <35 44.3 43.7 39.9 <35 41.1 4.9 37. <4 51. 5.5 45.9 <4 47.4 47.3 42.9 <45 58.3 57.8 53.1 <45 54.3 54.1 49.6 <5 64.6 64.3 59.5 <5 6.4 6.2 55.8 <55 7.9 7.7 66.3 <55 66.6 66.3 62.4 <6 77.4 77.1 73.5 <6 73.1 72.7 69.4 <65 84.2 83.8 81.2 <65 79.8 79.3 76.8 <7 89.1 88.7 87. <7 84.9 84.3 82.7 <75 92.9 92.4 91.5 <75 89. 88.5 87.5 <8 95.9 95.5 95.2 <8 92.9 92.6 92. <85 98.2 98. 97.8 <85 96.4 96.2 95.8 <9 99.5 99.5 99.4 <9 98.8 98.7 98.6 <95 99.9 99.9 99.9 <95 99.7 99.7 99.7 tot. 1. 1. 1. tot. 1. 1. 1. Kommentar, befolkningens åldersfördelning: Populationens åldersfördelning förskjuts uppåt i åren, vilket är en utveckling som är tydligast i. Cancerrisken ökar med åldern, samtidigt som andra sjukdomstillstånd behandlas effektivare, vilket leder till att antal personer med cancer kommer att fortsätta att öka till uppskattningsvis dubbelt så många personer år 23 jämfört med nuläget [3]. 7

1. SAMTLIGA CANCERDIAGNOSER ICD7: 14-29 PREVALENS Samtliga cancerdiagnoser inom regionen 12 1 Antal individer 8 6 4 Män Kvinnor 2 22 23 24 25 26 27 Figur 1.1 Femårsprevalens i Sydöstra regionen för samtliga cancerdiagnoser Samtliga cancerdiagnoser Tjocktarm Ändtarm Prevalens, antal Genomsnittlig årlig 22 23 24 25 26 27 ökning av prevalens P-värde M 7813 812 8473 8966 9374 9657 4.4% <.1 K 8185 8448 871 896 8971 891 1.8%.9 M 518 521 543 539 576 64 3.%.4 K 595 583 591 648 666 76 3.8%.8 M 4 397 42 447 451 474 3.7%.1 K 343 356 384 49 41 384 2.8%.7 Bröst K 327 323 3267 3377 3296 325 1.2%.22 Prostata M 379 3258 3561 3936 4216 4481 7.9% <.1 Bronker och lunga. primär M 235 231 23 244 238 229.1%.94 K 197 231 265 238 228 253 3.2%.23 Tabell 1.1 Årlig prevalensökning för samtlig cancer samt för de fem vanligaste cancerdiagnoserna 8

2,5% 5-års prevalens per län 2,% 1,5% 1,%,5%,% 22 23 24 25 26 27 Figur 1.2 Femårsprevalens för samtliga cancerdiagnoser uppdelat på län kvinnor 2,5% 5-års prevalens per län 2,% 1,5% 1,%,5%,% 22 23 24 25 26 27 Figur 1.3 Femårsprevalens för samtliga cancerdiagnoser uppdelat på län män Kommentar, samtliga cancerdiagnoser, prevalens: Allt fler lever med en cancerdiagnos (figur 1.1) vilket ställer ökande krav på sjukvårdsorganisationen. Prevalensen för all cancer ökar signifikant både för män, 4.4% och för kvinnor 1.8% årligen (tabell 1.1). Delvis beror detta på en allt äldre befolkning (något mer i ) med större risk att få cancer. Andra möjliga orsaker till prevalensökningen kommenteras i samband med de tumörspecifika analyserna nedan. Andelen cancerfall bland kvinnor (i huvudsak bröstcancer, se kapitel 5) har ökat från 1.7% av den kvinnliga befolkningen i regionen år 22 till 1.8% år 27 (figur 1.2). Motsvarande utveckling för män är 1.6% för år 22 till 2.% för år 27. Den särskilt tydliga utvecklingen för män i (figur 1.3). har stark koppling till diagnostik av prostatacancer (se kapitel 6). Skillnaderna i 5-årsprevalens mellan regionens län är statistiskt säkerställd. 9

RELATIV ÖVERLEVNAD Samtliga cancerdiagnoser 6.2 (59.6-6.7) Sydöstra regionen 62.4 (62.1-62.7) 62.9 (62.3-63.6) 64.8 (64.2-65.4) 2 4 6 8 % Figur 1.4 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 1 Kumulativ relativ överlevnad, % 8 6 4 2 23-27 1998-22 1993-1997 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 25224 2825 1998-22: 23493 12931 1664 1993-1997: 23221 11581 7865 123 Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 1 66.3 (64.9-67.7) 1998-22: 1 63.5 (63.-64.) 57.2 (55.5-59.) 1993-1997: 1 57.8 (57.2-58.3) 52.4 (51.8-53.) 5.6 (48.4-52.8) Figur 1.5 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser kvinnor och män Tre diagnosperioder, uppföljning till 27-12-31 1

Kommentar, samtliga cancerdiagnoser, överlevnad: I Jönköpings och är relativa 5-årsöverlevnaden för samtliga cancerdiagnoser signifikant bättre än i. har bäst överlevnad (64.8%) följt av (62.9%) och (6.2%) (figur 1.4). En ansats till förklaring av överlevnadsskillnaderna är att se på fördelningen av tumörstadier vid diagnostillfället i de tre länen. Andelen T4-tumörer (=lokalt mest avancerat) för samtliga diagnoser är 8.2% i, 9.5% i och 11.% i Östergötlands län. Denna skillnad mellan länen är statistiskt signifikant (p<.1). För andelen M1 (=spridd cancer) finns också en signifikant skillnad (p<.1) mellan länen (12.2% i Jönköpings län, 14.% i och 15.8% i ). Faktorer som olika grad av tidigdiagnostik och utredningsambitioner kan bidra till dessa stadieskillnader, men också olikheter i inrapportering kan göra analysen svår. En närmare granskning av rutiner vid TNM-inrapporteringen bör göras för att kunna säkerställa TNM-baserade faktorer. Det är viktigt att komma ihåg att även små skillnader i handläggningen och resultaten av de allra vanligaste cancerdiagnoserna, prostatacancer (se kapitel 6) och bröstcancer (se kapitel 5), kan ha stor påverkan på de statistiska resultaten. Den relativa 5-årsöverlevnaden har förbättrats signifikant mellan samtliga diagnosperioder. Från mitten av 9-talet till idag har den relativa 5-årsöverlevnaden ökat med 8.5 procentenheter. Under 9-talet förbättrades även den relativa 1-årsöverlevnaden med cirka fem procentenheter (figur 1.5). De stora tumörgrupperna handläggs enligt samma vårdprogram. Eftersom analyserna baseras på i vilket län cancerpatienterna är mantalsskrivna, och inte på var de handläggs, beror skillnaderna i överlevnad inte på att t ex de svårare fallen remitterades till Universitetssjukhuset. Analyserna i denna rapport har inte kunnat ge någon entydig förklaring till överlevnadsskillnaderna mellan länen och fynden kräver närmare granskning. 63.2 (62.6-63.9) 63.6 (62.7-64.4) Sydöstra regionen 64.3 (63.9-64.8) 66.3 (65.6-67.1) 2 4 6 8 % Figur 1.6 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 11

1 Kumulativ relativ överlevnad, % 8 6 4 2 23-27 1998-22 1993-1997 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 121 1446 1998-22: 11562 688 957 1993-1997: 11335 6188 4624 629 Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 1 65.8 (64.-67.7) 1998-22: 1 65.8 (65.2-66.4) 6.2 (58.1-62.3) 1993-1997: 1 61 (6.4-61.6) 57.2 (56.6-57.9) 56.4 (53.9-58.8) Figur 1.7 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser - kvinnor Tre diagnosperioder, uppföljning till 27-12-31 Kommentar, samtliga cancerdiagnoser för kvinnor, överlevnad: Överlevnadssiffrorna för kvinnor (figur 1.6, 1.7) är till stor del beroende av utvecklingen inom bröstcancer, som står för 28% av all kvinnlig cancer (se kapitel 5). I är överlevnaden för kvinnor signifikant bättre än i de båda andra länen. Den relativa 5- årsöverlevnaden i regionen är 64.3% för diagnosåren 1993-27 (figur 1.6) och har förbättrats signifikant under slutet av 9-talet (figur 1.7). Däremot ses ingen säkerställd ytterligare överlevnadsvinst för de patienter som har diagnostiserats de senaste fem åren. De förbättringar, som man kan förvänta att se även för den senare perioden, kan hittills inte statistiskt bevisas. har signifikant (p=.7) större andel T4-tumörer (12.3%) jämfört med 9.6% i och 1.3% i Östergötland. Andelen patienter med metastaser (M1) vid diagnos är 11.% i, 12.3% i och 13.6% i Östergötland. Skillnaden i stadiefördelning mellan länen är signifikant (p=.9) och kan vara en förklaring till överlevnadsdifferenserna. Siffrorna för stadieindelningen gäller för diagnosåren 22-27. 12

56.8 (55.9-57.7) Sydöstra regionen 6.3 (59.8-6.9) 62.3 (61.3-63.3) 63.1 (62.1-64.) 2 4 6 8 % Figur 1.8 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 1 Kumulativ relativ överlevnad, % 8 6 4 2 23-27 1998-22 1993-1997 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 13223 1379 1998-22: 11931 6123 77 1993-1997: 11886 5393 3241 394 Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 1 66.8 (64.7-68.9) 1998-22: 1 61.1 (6.3-61.8) 53.8 (5.9-56.7) 1993-1997: 1 54.3 (53.5-55.2) 46.5 (45.4-47.5) 42.9 (38.7-47.1) Figur 1.9 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser män Tre diagnosperioder, uppföljning till 27-12-31 13

Kommentar, samtliga cancerdiagnoser för män, överlevnad: Den relativa 5-årsöverlevnaden skiljer sig signifikant mellan länen (figur 1.8). De högre värdena för Jönköpings och, jämfört med, har sannolikt inte bara en, utan flera förklaringar. I kapitel 6 belyses några olikheter i rutiner för diagnostik och inrapporterad stadieindelning för prostatacancer, som är den största enskilda diagnosen. Den relativa 5-årsöverlevnaden för män har kontinuerligt förbättrats över åren från 54.3% för patienter diagnostiserade 1993-1997 till 66.8% för patienter med diagnosår mellan 23 och 27. Skillnaden mellan de olika diagnosperioderna är signifikant (figur 1.9). 2. TJOCKTARMSCANCER ICD7: 153 Incidens Tjocktarmscancer 75 6 /1 45 3 15 Sverige 1981 1986 1991 1996 21 26 År Figur 2.1 Incidens tjocktarmscancer kvinnor och män Kommentar, tjocktarmscancer, incidens: I Sverige finns en svag incidensökning (.3% per år, p<.1) för tjocktarmscancer. I Sydöstra regionen framgår inte denna förändring över tid. Det finns inte heller någon statistisk säkerställd skillnad mellan länen i regionen (figur 2.1). Incidenssiffrorna vid tjocktarmscancer i Sydöstra regionen kan spegla en balans mellan ökade riskfaktorer pga levnads(-o)vanor med en skärpt vaksamhet för förstadium, såsom genom att kontrollera och behandla godartade tarmpolyper, som på sikt kan gå över i cancer. 14

Mortalitet Tjocktarmscancer 4 3 /1 2 1 Sverige 1981 1985 1989 1993 1997 21 25 År Figur 2.2 Mortalitet tjocktarmscancer kvinnor och män 4 /1 3 2 Sverige 1 1981 1985 1989 1993 1997 21 25 År Figur 2.3 Mortalitet tjocktarmscancer - kvinnor 15

4 3 /1 2 1 1981 1985 1989 1993 1997 21 25 Sverige År Figur 2.4 Mortalitet tjocktarmscancer - män Kommentar, tjocktarmscancer, mortalitet: Svenska befolkningens mortalitet i tjocktarmscancer minskar årligen med.7% (p<.1). Sydöstra regionens mortalitet ligger på en lägre nivå än för Sverige, men utvecklingen över tid skiljer sig inte signifikant mot riket. Statistiskt sett finns inte heller någon skillnad i mortalitet mellan länen i regionen. (figur 2.2). Över tid följer Sydöstra regionen Sveriges mortalitetsutveckling, dvs en signifikant minskning (p<.1) med en knapp procent (.8%) per år för kvinnor (figur 2.3) och.5% per år (p<.1) för män (figur 2.4). De till synes stora mortalitetsvariationerna mellan närliggande år i de tre länen beror i huvudsak på slumpmässiga variationer pga det låga antalet fall per år. Prevalens Tjocktarmscancer 3 Antal individer 25 2 15 1 241 21 153 231 228 212 19 162 151 243 246 159 265 263255 245 188 156 5 22 23 24 25 26 27 Figur 2.5 Femårsprevalens tjocktarmscancer uppdelat på län kvinnor 16

3 Antal individer 25 2 15 1 191 195 198 191 23 189 172 173 155 153 154 147 217 2 159 229 26 169 5 22 23 24 25 26 27 Figur 2.6 Femårsprevalens tjocktarmscancer uppdelat på län män Kommentar, tjocktarmscancer, prevalens: Som en effekt av högre incidens och lägre mortalitet ökade femårsprevalensen i regionen med 18 % mellan åren 22 och 27 (figur 2.5-2.6). Detta innebär att ytterligare ett par hundra personer lever med en diagnostiserad tjocktarmscancer, botad eller under behandling, och har behov av speciella sjukvårdsinsatser. Relativ överlevnad Tjocktarmscancer 55.1 (52.1-58.2) Sydöstra regionen 57.3 (55.8-58.8) 57.4 (55.1-59.6) 59.1 (56.5-61.7) 2 4 6 8 % Figur 2.7 Relativ 5-årsöverlevnad för tjocktarmscancer kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 17

1 Kumulativ relativ överlevnad, % 8 6 4 2 2-27 1993-1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 2-27: 388 699 1993-1999: 2413 1143 645 Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 2-27: 1 58.7 (56.1-61.2) 1993-1999: 1 56. (54.1-57.8) 52. (49.6-54.4) Figur 2.8 Relativ 5-årsöverlevnad för tjocktarmscancer kvinnor och män Två diagnosperioder, uppföljning till 27-12-31 54.9 (51.-58.9) 58.5 (55.5-61.4) Sydöstra regionen 58.9 (57.-6.8) 62.8 (59.6-66.) 2 4 6 8 % Figur 2.9 Relativ 5-årsöverlevnad för tjocktarmscancer kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 18

54.8 (5.5-59.2) 55.3 (5.5-6.1) Sydöstra regionen 55.5 (53.1-57.8) 56. (52.6-59.5) 2 4 6 8 % Figur 2.1 Relativ 5-årsöverlevnad för tjocktarmscancer män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 Kommentar, tjocktarmscancer, överlevnad: I Sydöstra regionen är den relativa 5-årsöverlevnaden 57.3% för diagnosåren 1993-27 (figur 2.7). Det finns inga signifikanta skillnader i överlevnad mellan länen när man tittar på båda könen tillsammans. Trots en viss tendens till förbättring i överlevnad, som kan bero på ökad användning av skyddande cytostatika, finns det ingen statistiskt signifikant skillnad över tid. I figur 2.8 har vi valt att bryta x-axeln vid 1 år, eftersom materialet är för litet för att få säkra siffror för 15-årsöverlevnad. Överlevnaden vid 15 år ligger dock på ungefär samma nivå som 1-årsöverlevnaden. För män är den relativa 5-årsöverlevnaden för den senare diagnosperioden 56.3% (95% KI 52.3 6.3) medan den för kvinnor är 6.8% (95% KI 57.7 64.). Skillnaden i relativ överlevnad mellan könen är inte signifikant. Under några år har det observerats en signifikant bättre överlevnad i för just kvinnor med tjocktarmscancer, se rapporten på vår hemsida under rubriken Vårdprogram/Kolorektal cancer [4, 5] (http://www.lio.se/us/onkologisktcentrum). Sett till en längre tidsperiod med diagnosår mellan 1993 och 27, är skillnaden mellan Jönköpings län och inte signifikant (figur 2.9). För stadieindelningen gäller att andelen utan lymfkörtelmetastaser (N) är 46.4% i Östergötland, 47.9% i och 53.5% i. Andelen med spridd cancer (M1) är 2.% i Östergötland, 17.4% i och 14.4% i. Skillnaden i stadieindelning är inte signifikant och ger både för N- och M-stadium ett p-värde på.14. Uppgifterna kan vara osäkra p g a att cancerregistret har oförklarligt hög andel, där uppgift om metastaser vid diagnos saknas (ca 25% i hela regionen). Siffrorna är från 22 (start av TNM-registrering) till 27. Ur ett rent medicinskt perspektiv finns det hittills inte någon påvisbar förklaring till överlevnadsskillnaden för kvinnor mellan regionens län, men observationerna har lett till fortsatt utredning om det föreligger eventuella differenser i inrapportering eller handläggning. Till skillnad från överlevnaden i tjocktarmscancer för kvinnor, finns det för männen ingen signifikant skillnad mellan länen. För Sydöstra regionen ligger männens 5-årsöverlevnad på 55.5% (figur 2.1). 19

3. ÄNDTARMSCANCER ICD7: 154 Incidens Ändtarmscancer 4 3 /1 2 Sverige 1 1981 1986 1991 1996 21 26 År Figur 3.1 Incidens ändtarmscancer kvinnor och män Kommentar, ändtarmscancer, incidens: I Sverige har incidensen för rektalcancer ökat med i genomsnitt.2% (p=.2) varje år sedan 1981. I Sydöstra regionen återfinns samma svaga tendens till incidensökning. s incidens är signifikant lägre än Östergötlands (p=.19), men ökningen över tid är densamma (figur 3.1). Mortalitet Ändtarmscancer 25 2 /1 15 1 Sverige 5 År 1981 1985 1989 1993 1997 21 25 Figur 3.2 Mortalitet ändtarmscancer kvinnor och män 2

Kommentar, ändtarmscancer, mortalitet: Mortaliteten för ändtarmcancer minskar med cirka en procent (p<.1) per år i Sverige. Sydöstra regionen skiljer sig inte signifikant från denna trend Det finns inte heller någon statistiskt signifikant skillnad mellan länen i regionen (figur 3.2). Prevalens Ändtarmscancer 3 25 Antal individer 2 15 1 16 156 13 113 7 7 166 168 16 162 145 147 137 129 96 94 93 81 5 22 23 24 25 26 27 Figur 3.3 Prevalens ändtarmscancer kvinnor 3 25 Antal individer 2 15 1 178 172 173 159 164 151 145 147 155 146 129 133 124 117 117 123 124 132 5 22 23 24 25 26 27 Figur 3.4 Prevalens ändtarmscancer män Kommentar, ändtarmscancer, prevalens: Mellan 22 och 27 lever ytterligare 15% (drygt 1 st) fler personer med en diagnostiserad ändtarmscancer i regionen (figur 3.3 och 3.4). 21

Relativ överlevnad Ändtarmscancer 58.2 (55.1-61.3) 58.3 (55.2-61.3) Sydöstra regionen 59.4 (57.7-61.2) 62. (59.1-65.) 2 4 6 8 % Figur 3.5 Relativ 5-årsöverlevnad för ändtarmscancer kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 1 Kumulativ relativ överlevnad, % 8 6 4 2 2-27 1993-1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 2-27: 1992 475 1993-1999: 1532 785 429 Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 2-27: 1 58.5 (55.3-61.6) 1993-1999: 1 59.8 (57.7-62.) 52.4 (49.7-55.2) Figur 3.6 Relativ 5-årsöverlevnad för ändtarmscancer kvinnor och män Två diagnosperioder, uppföljning till 27-12-31 22

58.4 (53.4-63.3) 62.6 (58.8-66.4) Sydöstra regionen 62.7 (6.4-65.1) 66. (62.2-69.7) 2 4 6 8 % Figur 3.7 Relativ 5-årsöverlevnad för ändtarmscancer kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 54.1 (49.4-58.8) Sydöstra regionen 56.5 (53.8-59.1) 58. (53.3-62.7) 58.1 (54.1-62.1) 2 4 6 8 % Figur 3.8 Relativ 5-årsöverlevnad för ändtarmscancer män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 Kommentar, ändtarmscancer, överlevnad: I Sydöstra regionen är den relativa 5-årsöverlevnaden för ändtarmscancer 59.4% för patienter med diagnosår 1993-27. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan länen för denna diagnos (figur 3.5). Överlevnaden i ändtarmscancer har inte förbättrats sedan mitten på 9-talet (figur 3.6). Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan länen för ändtarmscancer hos kvinnor, till skillnad vad som observerades för tjocktarmscancer. För hela regionen är den relativa 5- årsöverlevnaden 62.7% (figur 3.7). Inte heller för män finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan länen. Sydöstra regionens relativa 5-årsöverlevnad vid ändtarmscancer är 56.5% för män (figur 3.8). 23

4. BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR ICD7: 162.1 Incidens Bronker och lunga, primär 5 4 /1 3 2 Sverige 1 1981 1986 1991 1996 21 26 År Figur 4.1 Incidens bronker och lunga kvinnor 8 6 /1 4 2 Sverige 1981 1986 1991 1996 21 26 År Figur 4.2 Incidens bronker och lunga män 24

Kommentar, lungcancer, incidens: Incidensen för kvinnor ökar med 3% (p<.1) årligen i Sverige (figur 4.1). Det innebär att incidensen har mer än fördubblats sedan 1981. Sydöstra regionen har signifikant lägre incidens än Sverige som helhet, men ökningen över tid är lika stor. Att regionens incidens ligger på en lägre nivå beror till stor del på att incidensen i är 4% (p<.1) och i 19% (p=.16) lägre än räknat på hela Sverige. Förändring av kvinnors rökvanor, särskild de ungas, är en mycket angelägen cancerpreventiv uppgift. Incidensen för män minskar med en procent per år i Sverige (figur 4.2). I Sydöstra regionen låg incidensen tidigare lägre än i riket (p<.1), men regionens incidensminskning över tid är mindre än landet som helhet. För män har både Jönköpings och statistiskt signifikant (p<.1 respektive p=.2) lägre incidens än. Prevalens Bronker och lunga, primär 2 15 Antal individer 1 5 115 87 6 53 57 56 126 7 69 116 117 62 6 63 48 125 69 59 22 23 24 25 26 27 Figur 4.3 Femårsprevalens bronker och lunga, primärtumör kvinnor 2 15 Antal individer 1 5 12 17 99 71 65 69 55 54 56 116 113 112 65 63 67 67 58 5 22 23 24 25 26 27 Figur 4.4 Femårsprevalens bronker och lunga, primärtumör män 25

Kommentar, lungcancer, prevalens: På grund av kort medelöverlevnad vid lungcancer, syns inte den ökade incidensen för kvinnor tydligt i prevalenstal (figur 4.3). Vid statistisk analys av prevalens, ökar den med 3.2% per år. Detta är inte statistiskt signifikant (p=.23). Inte heller incidensminskningen för män leder till någon signifikant ändring i prevalenstalen (figur 4.4). Relativ överlevnad Bronker och lunga, primär 36.2 (33.4-39.1) 36.5 (33.7-39.3) Sydöstra regionen 37.4 (35.9-38.8) 38.5 (36.4-4.7) 1 2 3 4 5 % Figur 4.5 Relativ ettårsöverlevnad för bronker och lungcancer, primär kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 38.4 (33.7-43.) Sydöstra regionen 42.5 (4.1-44.9) 42.8 (38.2-47.3) 44.6 (41.1-48.1) 1 2 3 4 5 % Figur 4.6 Relativ ettårsöverlevnad för bronker och lungcancer, primär kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 26

32.5 (29.1-36.) Sydöstra regionen 34. (32.2-35.9) 34.4 (31.7-37.2) 34.9 (31.3-38.5) 1 2 3 4 % Figur 4.7 Relativ ettårsöverlevnad för bronker och lungcancer, primär män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 Kommentar, lungcancer, överlevnad: Den relativa 5-årsöverlevnaden i Sydöstra regionen är 14.3% (95% KI 11.4-17.3), medan den totala 5-årsöverlevnaden är 12.1% (95% KI 11.-13.1). Sjukdomens dåliga prognos gör att både den relativa som den totala 5-årsöverlevnaden är ungefär lika låga. Den relativa 5- årsöverlevnaden för kvinnor i Sydöstra regionen är 18.% (95% KI 13.7-22.2) och den totala 5-årsöverlevnaden är 16.1% (95% KI 14.1-18.). Den relativa 5-årsöverlevnaden för män i Sydöstra regionen är 11.8% (95% KI 7.7-15.9) och den totala överlevnaden för män är 9.6% (95% KI 8.4-1.8). Eftersom så många patienter som diagnostiseras med lungcancer avlider inom ett år, rapporteras här regionens och de enskilda länens överlevnadsdata som relativ 1-årsöverlevnad (figur 4.5-4.7). Kvinnor har, oavsett analysmetod, signifikant bättre total överlevnad än män i regionen. Denna skillnad består även efter justering av ålder och olika typer av lungcancer. Man kan förmoda att metoden relativ överlevnad för lungcancer kan leda till en underskattad siffra, eftersom lungcancerpatienter tillhör en grupp, där andra sjukdomar orsakade av rökning och alkohol är överrepresenterade jämfört med genomsnittet för Sveriges befolkning. 27

5. BRÖSTCANCER ICD7: 17 Incidens Bröstcancer 2 175 15 /1 125 1 75 5 Sverige 25 1981 1986 1991 1996 21 26 År Figur 5.1 Incidens bröstcancer kvinnor Kommentar, bröstcancer, incidens: Incidensen i bröstcancer ökar årligen med 1.4% (p<.1) i Sverige Det innebär att incidensen har stigit med 36% de senaste 25 åren. Alla tre länen i Sydöstra regionen följer samma trend som övriga landet (figur 5.1). Incidenstoppen i regionen mellan 1986 och 1988 sammanfaller tidsmässigt med införandet av mammografiscreening. Under slutet av 9-talet ses en kraftig ökning av incidensen, vilket anses ha sin grund i ökad utskrivning av hormonersättning för kvinnor med klimakteriebesvär. Under samma tid kan en minskad incidens i bero på en, enligt uppgift, brist på mammografispecialister. Denna minskning upphämtas de efterföljande åren. Under 2-talet minskar incidensen I Östergötland och samtidigt som utskrivning av hormonersättning har minskat. De till synes stora incidensvariationerna i figur 5.1 mellan enstaka år, t ex incidensökning i de senare åren, kan ha sin förklaring i verksamhetsstörningar såsom införandet av digital mammografiutrustning. 28

MORTALITET Bröstcancer 5 4 /1 3 2 Sverige 1 1981 1985 1989 1993 1997 21 25 År Figur 5.2 Mortalitet bröstcancer kvinnor Kommentar, bröstcancer, mortalitet: Sveriges bröstcancermortalitet minskar med i genomsnitt.7% (p<.1) årligen. Det innebär att mortaliteten har minskat med 16% på 25 år. Sydöstra regionen följer samma trend (figur 5.2). PREVALENS Bröstcancer 2 15 1364 1443 1467 148 1418 1316 Antal individer 1 975 688 181 679 177 723 1112 115 178 785 773 811 5 22 23 24 25 26 27 År Figur 5.3 Prevalens bröstcancer kvinnor Kommentar, bröstcancer, prevalens: Mellan åren 22 och 27 har i sydöstra regionen antalet kvinnor som lever med bröstcancerdiagnos ökat med knappt 2 fall (6%) (figur 5.3). 29

RELATIV ÖVERLEVNAD Bröstcancer 85.4 (84.4-86.4) 85.5 (84.2-86.9) Sydöstra regionen 85.7 (85.1-86.4) 86.2 (85.1-87.4) 2 4 6 8 1 % Figur 5.4 Relativ femårsöverlevnad för bröstcancer kvinnor Diagnosår 1993 till 27, Uppföljning till 27-12-31. 1 Kumulativ relativ överlevnad, % 8 6 4 2 23-27 1998-22 1993-1997 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 351 613 1998-22: 3376 2714 351 1993-1997: 2912 2223 1716 234 Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 1 88.2 (85.9-9.5) 1998-22: 1 87.1 (86.2-88.) 8.8 (78.2-83.3) 1993-1997: 1 82.7 (81.7-83.8) 77 (76.1-78.) 73.8 (7.4-77.2) Figur 5.5 Relativ 5-årsöverlevnad för bröstcancer kvinnor Tre diagnosperioder, uppföljning till 27-12-31 3

Kommentar, bröstcancer, överlevnad: Överlevnaden i bröstcancer är internationellt och nationellt mycket god. I Sydöstra regionen är den relativa 5-årsöverlevnaden 85.7%. Inget av de tre länen skiljer sig signifikant från de övriga (figur 5.4). Överlevnaden har förbättrats signifikant från mitten av 9-talet, då flera viktiga diagnostiska och terapeutiska metoder har introducerats. Under de senaste fem åren ses ingen ytterligare förbättring när metoden relativ 5-årsöverlevnad används (figur 5.5). 6. PROSTATACANCER ICD7: 177 INCIDENS Prostatacancer 35 3 25 /1 2 15 1 Sverige 5 1981 1986 1991 1996 21 26 År Figur 6.1 Incidens prostatacancer Kommentar, prostatacancer, incidens: Prostatacancer har en incidensökning med 2.7% per år i genomsnitt i Sverige. s årliga ökning ligger nästan en procentenhet högre (3.6% per år, p<.1), medan Östergötlands och s incidens med en ökning på 1.7% per år är signifikant (p<.1) skiljt från rikets ökning (figur 6.1). Sydöstra regionens incidens låg tidigare högre än Sveriges incidens, vilket kan förklara att ökningen över tid i vår region inte har varit lika kraftig som i Sverige. Incidensberäkningarna har justerats med hänsyn till att länen kan ha olika åldersstruktur. Utvecklingen efter år 26 kan ha påverkats av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancer, som publicerades april 27 [6]. En viktig faktor för förändringar av incidensen är variationer i aktivitet kring PSA-provtagning och gränsvärden för fortsatt utredning. 31

MORTALITET Prostatacancer 15 125 1 /1 75 5 25 Sverige År 1981 1985 1989 1993 1997 21 25 Figur 6.2 Mortalitet prostatacancer Kommentar, prostatacancer, mortalitet: Mortaliteten för prostatacancer ökar årligen med.9% (p<.1) i Sverige. I Sydöstra regionen ses också en viss ökning, dock inte lika kraftig som i Sverige (p=.48) (figur 6.2). Främst beror denna skillnad mellan Sverige och Sydöstra regionen på att s mortalitet inte har haft någon större variation över tidsperioden. PREVALENS Prostatacancer 2 Antal individer 15 1 5 1147 121 986 148 946 19 1259 1165 1137 1358129 1288 1466 1369 1381 1579 1479 1423 22 23 24 25 26 27 År Figur 6.3 Prevalens prostatacancer 32

Kommentar, prostatacancer, prevalens: Mellan åren 22 och 27 har det skett en prevalensökning med så mycket som 14 fall och i genomsnitt 8 procent per år (p<.1) i regionen (figur 6.3). Även i denna ökande patientgrupp efterfrågas specialiserad handläggning under lång tid pga hög överlevnad. RELATIV ÖVERLEVNAD Prostatacancer 74.9 (73.2-76.5) Sydöstra regionen 78.7 (77.8-79.6) 79.2 (77.6-8.9) 82.5 (81.-84.1) 2 4 6 8 1 % Figur 6.4 Relativ 5-års överlevnad för prostatacancer Diagnosår 1993 till 27, Uppföljning till 27-12-31 1 Kumulativ relativ överlevnad, % 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 År 23-27 1998-22 1993-1997 Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 5319 634 1998-22: 3987 2579 256 1993-1997: 3622 288 171 116 Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: 1 86.6 (83.4-89.8) 1998-22: 1 79.2 (78.-8.4) 63.1 (56.7-69.6) 1993-1997: 1 71.3 (69.7-72.9) 57 (54.8-59.2) 47.1 (36.6-57.6) Figur 6.5 Relativ 5-årsöverlevnad för prostatacancer Tre diagnosperioder, uppföljning till 27-12-31 33

1 8 Procent 6 4 Östergötland Jönköping Kalmar 2 199 1994 1998 22 26 År Figur 6.6 Lokaliserad prostatacancer uppdelat på län 1 8 År 23 till 26 6 År 27 till juni 29 Procent 4 2 18 25 25 37 34 29 31 25 Sydöstra regionen Figur 6.7 Andel hälsoundersökningar som orsak till diagnos, prostatacancer Kommentar, prostatacancer, överlevnad: och har en signifikant bättre relativ 5-årsöverlevnad (82.5% resp. 79.2%) än Östergötland (74.9%) (figur 6.4). Femårsöverlevnaden har förbättrats signifikant mellan samtliga tre diagnosperioder från 71.3% för patienter diagnostiserade mellan 1993 och 1997 till 86.6% för patienter med diagnosår 23-27 (figur 6.5). Andelen lokaliserad prostatacancer har det senaste decenniet inte någon tydlig länsskillnad (figur 6.6). Andelen mer avancerade T4-tumörer var 7.9% i Östergötland, 3.9% i och 2.5% i. Andelen spridd cancer (M1) är 11.3% i Östergötland och 8.% i både Jönköpings och. Skillnaderna mellan länen är signifikant (p<.1) både vad gäller andelen rapporterade T4-tumörer och M1. Observationerna kan teoretiskt bero på att 34

befolkningen i de tre länen har olika sjukdomsbilder. Detta är dock inte så sannolikt, utan mer troliga förklaringar är att det finns andra olikheter, såsom i befolkningens PSA-provtagningsaktivitet, patologibedömning, sjukvårdens tillgänglighet och diagnostisk aktivitet, samt skillnader i rutiner för påvisande av spridd cancer. I har andelen som diagnostiserats efter en hälsoundersökning minskat efter att tidigare varit över regiongenomsnittet. I Östergötlands och har andelen ökat (figur 6.7), möjligen som en anpassning till nationella riktlinjer för diagnostik av prostatacancer [6]. Den avgörande orsaken till överlevnadsökningen är alltså den allt mer aktiva prostatacancerdiagnostiken (PSA). Jämfört med tidigare görs nu cancerutredning och diagnostik även av mindre förhöjt värde. Effekten blir att diagnosen ställs oftare och tidigare i livet och allt fler män bär på vetskapen om att ha prostatacancer utan att detta signifikant påverkar den totala överlevnaden. 35

7. MALIGNT MELANOM ICD7: 19 INCIDENS Malignt melanom 5 4 /1 3 2 Sverige 1 1981 1986 1991 1996 21 26 År Figur 7.1 Incidens malignt melanom kvinnor och män 1 8 Procent 6 4 58 55 5 45 <=1. mm 1.1-2. mm 2.1-4. mm 2 2 22 21 21 2 17 13 14 13 13 9 1 > 4. mm Sverige-kvinnor Sydöstra-kvinnor Sverige-män Sydöstra-män Figur 7.2 Tumörtjocklek malignt melanom kvinnor och män Kommentar, malignt melanom, incidens: Incidensen för malignt melanom ökar med ca 2.4% per år (p<.1) i Sverige. Sydöstra regionen hade tidigare en högre incidens än i riket, men incidensökningen i regionen har genomsnittligt inte varit lika kraftig de senaste 25 åren (figur 7.1). Det finns också en könsskillnad för incidensen i Sverige. Kvinnors incidens ökar inte lika mycket som männens 36

(p=.23). I Sydöstra regionen ses samma tendens till incidensskillnad mellan könen. Jönköpings län ligger genomsnittligt något högre i incidens än de båda övriga länen i regionen, men förändringen över tid är densamma för alla tre länen. Sverige har en högre andel tumörer i den tunnaste tjockleksklassen jämfört med Sydöstra sjukvårdsregionen (figur 7.2). Detta gäller för både män och kvinnor. Skillnaden ligger främst i att Stockholm/Gotland och Västra Götalands sjukvårdsregion i den nationella statistiken har höga andelar tunna melanom [7] PREVALENS Malignt melanom 3 25 221 Antal individer 2 15 1 17 174 136 134 95 96 182 183 194 16 16 161 145 129 112 175 154 5 22 23 24 25 26 27 År Figur 7.3 Prevalens malignt melanom kvinnor 3 25 Antal individer 2 15 1 173 176 171 151 149 152 114 17 97 189 189 189 179 185 167 144 141 129 5 22 23 24 25 26 27 År Figur 7.4 Prevalens malignt melanom män 37

Kommentar, malignt melanom, prevalens: Mellan åren 22 och 27 ökade prevalensen för kvinnor med 37% (figur 7.3) och för män 23% (figur 7.4). Den totala ökningen var 3% mellan 22-27. RELATIV ÖVERLEVNAD Malignt melanom 85.5 (83.8-87.2) Sydöstra regionen 88.7 (87.6-89.7) 9.6 (89.3-92.) 9.8 (88.5-93.1) 2 4 6 8 1 % Figur 7.5 Relativ 5-års överlevnad för malignt melanom kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 9.7 (88.3-93.) 92.4 (91.-93.9) Sydöstra regionen 92.5 (91.3-93.7) 95.3 (93.1-97.4) 2 4 6 8 1 % Figur 7.6 Relativ 5-års överlevnad för malignt melanom kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 38

8.3 (77.8-82.8) Sydöstra regionen 84.7 (83.-86.4) 86.2 (82.-9.4) 88.8 (86.4-91.2) 2 4 6 8 1 % Figur 7.7 Relativ 5-års överlevnad för malignt melanom män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till 27-12-31 Kommentar, malignt melanom, överlevnad: Jönköpings och har signifikant bättre överlevnad än. I Sydöstra regionen är den relativa 5-årsöverlevnaden 88.7% för diagnosår 1993-27 (figur 7.5). Överlevnadssiffrorna för regionen är likvärdiga med riksgenomsnittet. I är överlevnaden för kvinnor med malignt melanom signifikant bättre än i Östergötland (figur 7.6). Det finns också en skillnad i överlevnad mellan könen. Kvinnorna i regionen har en relativ 5-årsöverlevnad som ligger 7.8 procentenheter högre än männens. För män gäller att har signifikant bättre relativ 5-årsöverlevnad än Östergötlands län (88.8% respektive 8.3%) (figur 7.7). 8. REFERENSER [1] Armitage P, Berry G, Matthews JNS. Statistical Methods in Medical Research 4 th Edition (22). [2] Dickman PW, Sloggett A, Hills M, Hakulinen T. Regression models for relative survival. Statist. Med. 24; 23:51-64. [3] Framtida cancerprevalens och cancerincidens i Sverige 26-23 (www.regeringen.se). [4] Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 28 (www.skl.se/publikationer). [5] Koloncancerpatientens väg i vården. Onkologiskt centrums hemsida under rubriken Vårdprogram/Kolorektal cancer/rapporter (www.lio.se/us/onkologisktcentrum). [6] Nationella riktlinjer för prostatacancersjukvård Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument (www.socialstyrelsen.se/publicerat). [7] Datasammanställning 29, Nationellt kvalitetsregister 199-26. Finns på Onkologiskt centrums hemsida under rubriken Vårdprogram/Hudmelanom och dysplastiska naevi/rapporter (www.lio.se/us/onkologisktcentrum). 39