Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning mm
Vilka krav bestämmer luftflödet?
Hur ventilerar vi idag? Luftföringsprinciper Undanträngande Omblandande Metoder Strålluftföring Deplacerande Kolvluftföring
Omblandande ventilation - att tänka på... Inblåsningstemperaturen Kastlängd Projektering
Example: Luft och värmespridning i Lager Efficient Energy
Don-val vid stora undertemperaturer Acticons Flipper Lindinvents aktiva tilluftsdon inkl styr
Deplacerande ventilation- att tänka på... Inblåsningstemperaturen Närzonen Projektering
Exempel: Lågimpulsdon i Verkstadslokal
Exempel: Textildon inom verkstadslokal
Exempel: Textildon inom verkstadslokal
Specifik Fläkteffekt SFP-tal Den sammanlagda drifteffekten för till- och frånluftsfläktar vid dimensionerande luftflöde. Enheten anges i kw / (m 3, s) Ett vanligt värde är: 2,5-4,0 kw/(m 3, s) Mål för energieffektiv anläggning: 1,5-2 kw/(m 3, s)
Totalverkningsgraden viktig (tot) = fan * drive motor Kontrollera alltid motorns arbetskapacitet före installation av frekvensstyrning
Exempel: Frånluftsfläkt
Vad händer när vi ändrar flödet? VARVTAL FLÖDE TRYCK EFFEKT 100% 100% 100% 100% 90 90 81 73 80 80 64 51 70 70 49 34 60 60 36 22 50 50 25 13
Vad kostar tryckförlusterna? Tryckförlust = 160 + 205 = 365 Pa
Hur minskas tryckförlusterna? Tryckvinst = 365-55 = 310 Pa
Exempel: Punktutsugsfläktar
Verkningsgrad för värmeväxlare En värmeväxlares effektivitet uttrycks med dess verkningsgrad. Temperaturverkningsgrad Årsmedelverkningsgrad (Energiverkningsgrad)
Temperaturverkningsgrad Temperaturverkningsgrad är en parameter som är knuten till växlarens konstruktion och dimension och kan användas för att jämföra olika typer av växlare.
Energiverkningsgrad Intressant ur energisynpunkt då den uttrycker förhållandet mellan återvunnen energi och energibehovet utan återvinning. Förutom växlarens temperaturverkningsgrad beroende av - ortens årsmedeltemperatur - förhållandet mellan tillufts- och frånluftstemperatur - balansen mellan till- och frånluft
Vet du om luftbalansen är korrekt?
Batteriväxlare- smuts försämrar verkningsgraden
Rensning av kanalsystem - varför?! Låga flöden ger sämre återvinning
Årstidsanpassad ventilation Beroende på värmeöverskott i lokalen och systemlösning kan uteluftflödet i vissa fall reduceras med 50 % vintertid. + Ökad verkningsgrad på värmeväxlaren + Ökad luftfuktighet under uppvärmningssäsong + Minskad energiförbrukning + Kompenserar ofrivillig ventilation - Risk för drag - Minskad kyleffekt
Tryckbalanserad ventilation Övertryck? Undertryck? Atmosfärstryck? Effekter av undertryck i lokaler vid låg utetemperatur: - kalldrag i fönster - ytterväggarnas insidor känns kalla - luftskiktning i lokalen - värmeförluster - drag i dörrar - frostbildning i springor
Exempel: Undertryck i Verkstad
Tryckbalanserad ventilation En väl fungerande tryckbalansering ger: Minskat drag Minskat intag av kall uteluft => minskad energiförbrukning Luftskiktning minimeras Ventilationen störs ej av öppnade dörrar och fönster Ytterväggarnas insidor varmare
Tryckbalanserad ventilation var? Lokaler med drag i portar: - bilverkstäder - lagerhallar, flyghangarer Lokaler med drag via entréer och väggar: - köpcentran - mässhallar, idrottshallar - större kontor, sjukhus, vårdcentraler Industrier med punktutsug - träindustrier, snickerier - mekaniska industrier
Kontrollpunkter ventilation / inneklimat Är drifttiderna rätt förhållande till verksamheten? Vilka kanaltemperatur har vi efter batteri? Är inblåsningstemperaturen och kastlängd rätt? Vilka temperatur gäller före och efter återvinning? Vilket flöde/totaltryck gäller? Vilket SFP-tal har anläggningen? Är fläktverkningsgraden ok? Vilken luftomsättning har vi? Vilken CO 2 halt har vi lokalerna? Vilken relativ fuktighet?
Funktionskontroll av industriventilation ett okänt krav Arbetsmiljöverkets regler funktionskontroll av industribyggnaders ventilationssystem löper parallellt med OVK-lagstiftningen OVK - Boverkets föreskrift funktionskontroll av ventilationssystem undantar vissa ventilationssystem och vissa byggnader industribyggnader nämns som undantagen byggnadstyp TNC95 definierar industribyggnad Arbetslokaler Industribyggnad byggnad som är inrättad för industriell verksamhet» exempel: fabriks-, verkstads- och hantverksbyggnader Arbetslokaler Industribyggnad Gör att det finns uppfattningar i branschen om att industribyggnader inte skall funktionskontrolleras
AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning ställer krav på funktionskontroll av ventilationssystem tillämpningsområde (1 ) utformning av arbetsplatser som finns i eller i anslutning till byggnadsverk. gäller även förbindelseleder och personalutrymmen, oavsett var dessa finns underhåll och funktionskontroll (30 ) ventilationssystem skall kontrolleras och underhållas regelbundet nyinstallerade ventilationssystem skall kontrolleras så att de fungerar på avsett sätt innan de tas i bruk kontroll och underhåll skall dokumenteras dokumentationen skall finnas tillgänglig vid anläggningen
Processventilation en förutsättning för att skadliga halter av föroreningar i vistelsezonen inte skall uppstå AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning Ventilation (19 ) fel i ventilationssystemets funktion ska visas av ett kontrollsystem kan det förorsakas livsfara eller allvarlig skada ska kontrollsystemet även bestå av larm industribyggnader innehåller ofta processventilationssystem myndigheten lägger stor vikt vid ventilationssystemets funktion Därför krav på funktionskontroll
Utförande ingen frekvens anges kan kontrolleras minst lika ofta som produktionslokalernas kontor innebär minst vart 3:e år särskilda krav på intervaller finns: AFS 2004:1 Syntetiska oorganiska fibrer AFS 1992:16 Kvarts AFS 1992:17 Bly 2 ggr/år 2 ggr/år 2 ggr/år processventilationssystemens kontrollsystem bör kontrolleras minst en gång per år dragskåp och säkerhetsbänkar särskilda allmänna råd om omfattning arbetsgivare ska se till att funktionskontrollen utförs inga formella krav finns på utförare