1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Relevanta dokument
Hur mycket har du besvärats av:

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO

SCL 90 utifrån cannabis och trauma. Thomas Lundqvist Docent i psykologi Komphash i Roskilde

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

Frågeformulär till vårdnadshavare

H / Självskattningar H /2010. Probandnummer: Datum (år/månad/dag): / /

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Trauma och återhämtning

Namn: Pers nr: Datum:

Vad är psykisk ohälsa?

AD/HD självskattningsskala för flickor

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Version 8, OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Example - not for use

Lite info om hälsa & livsstil

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Bästa patient! Välkommen till vår avdelning.

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

MADRS-S (MADRS självskattning)

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

- - Datum för ifyllandet. Personnummer. Namn. Gatuadress. Postadress (inkl postnummer) Telefonnummer (inkl riktnummer)

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Wender Utah Rating Scale (WURS)

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Till dig som är barn och lider av ångest

Att förstå posttraumatisk stress

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

till dig som varit med om en allvarlig händelse

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Litet råd kring speciella typer av lidande

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion, (modifierad IDS-100).

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb?

Självskattning av mental trötthet

En liten bok om. komplext. trauma

K Hur ser de t ut för dig?

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Norra Sveriges MONICAundersökning

Information om förvärvad hjärnskada

28-dagars Medveten andningsträning

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

INFORMATION OM INVEGA

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Karolinska Exhaustion Scale

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Frågeformulär om symptom hos individ med ledbesvär och risk att utveckla ledgångsreumatism (SPARRA)

Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Till föräldrar och viktiga vuxna:

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Fysiologi och psykologi vid rädsla och ångest

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

VÄLKOMMEN TILL TERAPI!

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

QOL-E V. 3 HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET FÖR PATIENTER MED MYELODYSPLASTISKT SYNDROM

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj Bilaga 1

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Transkript:

INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger som visar hur mycket problemet i frågan har besvärat Dig de senaste månaderna. Markera alltså med en ring det alternativ (0-4), som Du tycker bäst beskriver hur Du känt det under de senaste veckorna. Markera bara ett alternativ för varje påstående och försäkra Dig om att Du inte hoppar över något. Studera exemplet nedan innan Du börjar. EXEMPEL: Hur mycket har Du besvärats av: Inte Lite Måttligt Ganska Väldigt 1. Ont i ryggen 0 1 2 3 4 Hur mycket har Du besvärats av: Inte Lite Måttligt Ganska Väldigt 1. Huvudvärk 0 1 2 3 4 2. Nervositet eller inre oro 0 1 2 3 4 3. Återkommande tankar, ord eller 0 1 2 3 4 idéer som Du inte kan göra Dig fri från 4. Svimningskänsla eller yrsel 0 1 2 3 4 5. Förlust av sexuellt intresse / njutning 0 1 2 3 4 6. Att känna Dig kritisk mot andra 0 1 2 3 4 7. Känsla av att någon annan kan 0 1 2 3 4 kontrollera Dina tankar 8. Känsla av att andra är skuld till de 0 1 2 3 4 flesta av Dina problem 9. Svårigheter att komma ihåg saker och 0 1 2 3 4 ting 10. Oro över slarv eller vårdslöshet 0 1 2 3 4 11. Att Du lätt blir förargad eller irriterad 0 1 2 3 4 12. Smärtor i hjärttrakten eller i bröstet 0 1 2 3 4

Hur mycket har Du besvärats av: Inte Lite Måttligt Granska Väldigt 13.Att känna Dig rädd när Du vistas på 0 1 2 3 4 öppen plats eller på gator 14. Tröghet eller brist på energi 0 1 2 3 4 15. Tankar på att ta Ditt liv 0 1 2 3 4 16. Att höra röster som andra människor 0 1 2 3 4 inte hör 17. Att känna Dig darrig 0 1 2 3 4 18. En känsla av att de flesta människor 0 1 2 3 4 inte går att lita på 19. Dålig aptit 0 1 2 3 4 20. Att ha lätt för att brista i gråt 0 1 2 3 4 21. Att Du känner Dig blyg eller 0 1 2 3 4 besvärad inför det motsatta könet 22. Känslan av att vara snärjd eller 0 1 2 3 4 fångad 23. Att plötsligt känna Dig rädd utan 0 1 2 3 4 anledning 24. Okontrollerbara utbrott av ilska 0 1 2 3 4 25. Rädsla för att gå hemifrån ensam 0 1 2 3 4 26. Att klandra Dig själv för saker och 0 1 2 3 4 ting 27. Smärtor i nedre delen av ryggen 0 1 2 3 4 28. Att ha svårt att få saker och ting 0 1 2 3 4 gjorda 29. Ensamhetskänslor 0 1 2 3 4 30. Nedstämdhet 0 1 2 3 4 31. Alltför mycket oro för saker och 0 1 2 3 4 ting

Hur mycket har Du besvärats av: Inte Lite Måttligt Granska Väldigt 32. Brist på intresse för saker och ting 0 1 2 3 4 33. Rädsla och ängslighet 0 1 2 3 4 34. Att bli lätt sårad 0 1 2 3 4 35. Känslan av att andra vet vad Du 0 1 2 3 4 tänker 36. En känsla av att andra inte förstår 0 1 2 3 4 Dig eller inte bryr sig om Dig 37. Att känna att andra är ovänliga 0 1 2 3 4 eller tycker illa om dig 38. Att behöva göra saker och ting 0 1 2 3 4 mycket långsamt för att vara säker på att det blir rätt 39. Hjärtklappning eller andra 0 1 2 3 4 obehagskänslor från hjärtat 40. Illamående eller orolig mage 0 1 2 3 4 41. Att du känner Dig underlägsen 0 1 2 3 4 andra 42. Värk eller ömhet i musklerna 0 1 2 3 4 43. Känslan av att andra iakttar Dig 0 1 2 3 4 eller pratar om Dig 44. Svårigheter att somna 0 1 2 3 4 45. Att Du måste kontrollera vad Du 0 1 2 3 4 gör gång på gång 46. Att du har svårt för att bestämma 0 1 2 3 4 Dig 47. Rädslan på att åka med tåg, buss, 0 1 2 3 4 spårvagn eller tunnelbana 48. Att ha svårt att andas 0 1 2 3 4 49. Vågor av kyla eller värme genom 0 1 2 3 4 kroppen

Hur mycket besväras du av: Inte Lite Måttligt Granska Väldigt 50. Att Du måste undvika vissa saker, 0 1 2 3 4 platser eller aktiviteter, därför att de skrämmer dig 51. En känsla av tomhet i huvudet 0 1 2 3 4 52. Att det domnar eller sticker i olika 0 1 2 3 4 delar av kroppen 53. En känsla av en klump i halsen 0 1 2 3 4 54. Känslor av hopplöshet inför 0 1 2 3 4 framtiden 55. Koncentrationssvårigheter 0 1 2 3 4 56. Svaghet i delar av kroppen 0 1 2 3 4 57. Att Du känner Dig spänd eller 0 1 2 3 4 uppjagad 58. Att Du känner Dig tung i armar 0 1 2 3 4 eller ben 59. Tankar på döden och hur 0 1 2 3 4 det är att dö 60. Att Du äter för mycket 0 1 2 3 4 61. Obehag, när andra iakttar Dig 0 1 2 3 4 eller pratar om dig 62. Tankar, som inte är Dina egna 0 1 2 3 4 63. Impulser att slå, skada eller 0 1 2 3 4 göra någon illa 64. Att vakna tidigt på morgonen 0 1 2 3 4 65. Handlingar som du måste 0 1 2 3 4 upprepa flera gånger eller utföra efter ett bestämt mönster (t.ex. röra vid vissa saker, tvätta Dig eller räkna) 66. Orolig eller störd sömn 0 1 2 3 4

Hur mycket besväras du av: Inte Lite Måttligt Granska Väldigt 67. Impulser att slå sönder 0 1 2 3 4 eller krossa saker 68. Idéer eller övertygelse, som 0 1 2 3 4 andra inte delar 69. Att känna Dig mycket osäker 0 1 2 3 4 och generad tillsammans med andra människor 70. Obehag när Du vistas bland 0 1 2 3 4 mycket folk (t.ex. i affärer eller biografer) 71. Att allt känns ansträngande 0 1 2 3 4 72. Ångest- eller panikattacker 0 1 2 3 4 73. Obehag att dricka eller äta ute 0 1 2 3 4 (t.ex. på barer eller restauranger) 74. Att ofta hamna i häftiga 0 1 2 3 4 ordväxlingar 75. Att känna Dig nervös, när Du är 0 1 2 3 4 ensam 76. Att andra inte tillräckligt uppskattar 0 1 2 3 4 det Du gör 77. Att Du känner Dig ensam även när 0 1 2 3 4 Du är tillsammans med andra 78. Oro rastlöshet så att Du inte kan 0 1 2 3 4 sitta stilla 79. Känslor av att vara värdelös 0 1 2 3 4 80. Känslan att välbekanta saker 0 1 2 3 4 är underliga eller overkliga 81. Att Du skriker eller kastar 0 1 2 3 4 saker 82. Rädslan för att svimma när Du 0 1 2 3 4 vistas ute bland folk

Hur mycket besväras du av: Inte Lite Måttligt Granska Väldigt 83. Känslan att folk skulle utnyttja 0 1 2 3 4 Dig om de kunde 84. Sexuella tankar oroar Dig mycket 0 1 2 3 4 85. Tankar att Du borde bli straffad 0 1 2 3 4 för dina synder 86. Att känna Dig pressad att få 0 1 2 3 4 saker gjorda 87. Känslan att Du har något allvarligt 0 1 2 3 4 kroppsligt fel 88. Att aldrig känna Dig nära någon 0 1 2 3 4 annan människa 89. Skuldkänslor 0 1 2 3 4 90. Föreställningen att det är något 0 1 2 3 4 fel på Ditt förstånd Upplever du missnöje med: Inte Lite Måttligt Granska Väldigt 91. Ditt utseende 0 1 2 3 4 92. Din kropp 0 1 2 3 4 93. Dina skolprestationer 0 1 2 3 4 94. Dina fritidsaktiviteter 0 1 2 3 4 95. Din familjesituation 0 1 2 3 4 96. Din familjs ekonomi 0 1 2 3 4

97. Har någon i din familj fått diagnosen depression ja nej Om du svarat ja, i så fall vem eller vilka 98. Har någon i din familj fått diagnos kring stress ja nej Om du svarat ja, i så fall vem eller vilka 99. Skriv fritt vad du brukar göra för att må bra 100. Skriv fritt hur du gör för att hantera dina eventuella problem Tack för din hjälp!