7 13 m a r s 2009 M at & m o d e p lo c k & p ry l a r p e r s o n l i g a m öt e n täv l i n g a r & ko r s o r d V e c k a n s t v Fiasko när gräsänder leker svanar Sidan 5 Damer på vandring i norskt sagolandskap Sidan 18 20 Nina Björk oroas av den stora egoismen Sidan 6 8 Finn din stil med Jennas hjälp Sidan 22 23
premiärnumret av H som i Halland När vi la på kvittrade jag krya på dig och tänkte sedan för mig själv annars jäklar Dagen H som i Halland är här! Redan i november började den danska designbyrån Ribergård & Munk jobba med formen till det nya helgmagasinet. Först tyckte vi att den gula färgen stack i ögonen, men rätt snart började vi gilla den. Nu är gult vårt signum. Sen var det namnet. Vi hade många förslag, ett tag hette tidningen Hallå med tydlig anspelning på hallau men när det visade sig att det var upptaget fick vi tänka om. Till slut blev det H, med tillägget som i Halland. I mitten av januari var det dags för marknadsföring, och H:s reporter Lotta Bergström och jag blev fotograferade för reklamkampanjen. På sportlovet ringde äldste sonen och hojtade mamma, du är på en jättestor affisch mitt på torget!. Han och lillebror skulle ta en fika på stan och blev faktiskt ganska upplivade av att mötas av en gigantisk moder (leende för en gångs skull ). Förra veckan skulle jag ha träffat Klara Zimmergren från tv-programmet Mia och Klara, men dagen före intervjun kom ett sms: Hej Ulrika, jag är sjuk. Måste tyvärr ställa in i morgon. Kan när som helst nästa vecka. Hälsningar Klara Z. Jag kastade mig på telefonen och bokade in måndagen. När vi la på kvittrade jag krya på dig och tänkte sedan för mig själv annars jäklar. Som ni ser blev Klara frisk och dök upp på Getterön exakt klockan 12 i måndags. Läs och tyck till om H som i Halland (redaktionen@hsomih.se). Och glöm inte att man även kan säga H som i helg, hav och himmel. Samt hammock, hallon, hamn, hästhage, hemma, höjdare och härlig. Eller H som i Hoppas ni gillar den. PS. Två av de tre damerna i redaktionsrutan här intill hade velat ta om bilden. Lotta B är nöjd, men Tina C tycker att hon ser fånig ut. Och jag, hjälp, finns det inget kirurgiskt ingrepp för pansarpannor? Ulrika Ahlberg ulrika.ahlberg@hsomih.se Foto: Lasse Åkerström är fullmatat med stort som smått. På sidan 4 rullar tombolan, där fyra hallänningar svarar ärligt på lika många frågor. På 5 vaggar serieankorna i Andrake vidare. På 6 9 möter du komikern och sommarhallänningen Klara Zimmergren, känd från aktuella tv-serien Mia och Klara. Sidan 10 bjuder på boktips, design och H:s zoologiska avdelning Jag och mitt djur. På 11 kåserar en annan tv-favorit, Björn Hellberg, och på 12 13 visar halländska guldsmeder sitt kunnande. Astronomi och annan populärvetenskap blir det på sidan 14. Veckans reportage på 15 19 handlar om våra fyra stora halländska åar vad döljer sig bakom ramsan Vi ska äta, ni ska laga? Möt en halländsk familj på vift i världen på sidan 20 och träffa våra duktiga mat- och dryckexperter Dennis och Christoffer på sidorna 22 24. På sidan 25 presenterar vi vår lokale korsordskonstruktör, Pontus Liedberg från Varberg. Kryss, bildgåta och sudoku finns på 26 28. Veckans tv med tv-krönika hittar du på sidorna 29 43. Vad tycker du om H som i Halland? Mejla redaktionen@hsomih.se d Tina Claesson tina.claesson@hsomih.se Lotta Bergström lotta.bergstrom@hsomih.se Ulrika Ahlberg ulrika.ahlberg@hsomih.se Kontakta oss: tel: 0346-290 00 fax: 0346-291 16 mejl: redaktionen@ hsomih.se Adress: H...som i Halland Storgatan 22 311 81 Falkenberg Redaktör: Ulrika Ahlberg 0346-290 68 Reporter: Lotta Bergström 0346-290 55 Layout: Tina Claesson 0346-290 64 Ansvarig utgivare: AnnaKarin Lith Ges ut av: Hallands Nyheter och Hallandsposten Tryckeri: V-TAB Backa 2009 2 28 februari 2009 H...SOM I HALLAND
Sover du gott om natten? Välkomna till Tombolan. Här låter vi fyra mer eller mindre kända hallänningar lägga korten på bordet.? Thomas Petersson, skådespelare och farskung. Mannen med gummiansiktet som gav oss det genuina Halmstadmålet. Hanna Karlsson, duktig friidrottstjej från Våxtorp. Tillhör den svenska löpareliten med SM- och Finnkampssegrar i bagaget. Utbildad lärare som gillar att resa och läsa en bra bok. Morgan Johansson, också kallad Mojje, underhållare bördig från Varberg. Senast i hetluften i tvprogrammet Let s Dance. Annars är det barnen som är Mojjes bästa publik. Lena Strömberg, journalist, Hallands Nyheter i Falkenberg. Nu blir det Lena som får svara på frågorna i stället för tvärtom. 1. Beskriv dig själv med cirka tio ord. En lycklig människa med distans och överblick över sitt liv. Envis, effektiv, nyfiken, glad, positiv, HBK-fan och mycket idrottsintresserad. Enkel och förvirrad. Har lätt för att lita på folk, och så vill jag själv bli bemött. Har en viss förmåga att skratta åt problem, för allt går att lösa om man vill det. Irriterande energisk emellanåt. Glad för det mesta. Velig ibland. Alltid hönsig och otålig. 2. Hur blir du när du är hungrig och inte får mat? Sugen på snus, sen blir jag lite dizzy. Jag blir lättirriterad när jag inte får mat och man gör bäst i att hålla sig undan mig. Alternativt ge mig en banan eller något sött så att jag får upp blodsockret. Jag är lite som en bil. Jag fungerar inte om jag inte har bensin/energi i kroppen. Om jag inte får mat när jag är hungrig blir jag irriterad! Till exempel om man är ett stort sällskap på stan och alla strular med var dom skall äta nånstans, då går jag bara och sätter mig och beställer. Sen får dom andra göra vad dom vill. Vet inte. Garderar mig genom att alltid småäta. Skulle jag trots det få lågt blodsocker ligger omgivningen risigt till. 3. Vid vilka tillfällen tycker du att det är läge att fira med champagne? Det är överskattat. Finns det något fånigare än Formel 1 förare som sprutar champagne? Jag firar inte med champagne längre Jag tycker att man ska fira bra saker så ofta det bara går. Det behöver inte nödvändigtvis vara med champagne, utan huvudsaken är att man firar. Men jag skulle definitivt korka upp champagnen om HBK tar SM-GULD! Jag tycker att vi firar för lite! Jag kan korka upp champagne en tisdag bara för att jag har haft en bra dag med min sambo och mina barn. Man måste njuta mer och ta vara på livet och sluta gnälla så förbannat som många gör. Njut istället och tänk shit, vad jag har det bra. Champagne?! Vad är det för fel på sodastreamat vatten? 4. Finanskrisen rasar. Sover du gott om natten? Ja, jag är komiker och inte ekonomiexpert på tv, så jag behöver inte skämmas. Jag sover som en stock som alltid! Det är många som har drabbats och har det svårt, inte minst i Göteborg med alla Volvoanställda. Jag är inte så orolig. Jag tror att det vänder snart. Ekonomin har alltid svängt upp och ner. Mitt huslån har blivit mycket billigare så just nu slösar jag som aldrig förr, ha, ha, och jag sover gott om natten. Jag förstår dom som har förlorat sitt jobb och att ekonomin ser tuff ut för en del, men vi som har kvar ekonomi och jobb bör inte sluta handla /investera utan göra som vanligt. Våga möta finanskrisen! Så kanske vi slipper den snart. Sover alltid gott när jag får. Mina lån är bundna sedan ett år tillbaka. Det betyder att jag betalar ungefär 60 procent mer än om jag haft rörlig ränta. Men som sagt, jag sover gott. Har du tips på en person att intervjua mejla till redaktionen@hsomih.se d 4 28 februari 2009 H...SOM I HALLAND
boktips Anita Skantze Bokslukare, Gällared Gripande om Bang Barbro Alving Personligt Brev och dagboksanteckningar av den legendariska journalisten Barbro Alving, utvalda av dottern Ruffa Alving och Birgit Petri. Böckerna berättar på ett djupt personligt sätt hur Bang (som var hennes signatur) kämpade för att hålla ihop sitt privata liv. Tvivel på sig själv och sin egen förmåga, skraltig ekonomi, alkoholproblem och till detta ensamstående mor. Bang sändes ofta på uppdrag utomlands och skötte sina uppgifter på ett lysande sätt. Hennes reportage från bland annat inbördeskrigets Spanien och Berlinolympiaden räknas som klassiker. De sista åren av sitt liv drabbades denna ordets kvinna av afasi. Man blir djupt gripen av hennes öde. Sagor man bär med sig J.R.R. Tolkien Sagan om ringen När man läser Sagan om ringen känns det som om man redan bär dessa sagor inom sig. De handlar om det mänskliga och existensiella. Ont och gott, död och lojalitet, krig och kärlek. Där är de härligaste lustgårdar och de djupaste avgrunder, människans uppgång och fall om och om igen. Och sist men inte minst hela detta myller av olika individer med sina fantasieggande namn: Arwen, Aragorn, Legolas, Frodo, Gandalf, Gimli. För den som vill ha ytterligare en dos Tolkien rekommenderas också filmatiseringen av trilogin. En helt underbar bok Sue Monk Kidd Honungsbiets hemliga liv En helt underbar bok som utspelar sig i South Carolina vid tiden för medborgarrättsrörelsen. En vit flicka, Lily, rymmer ifrån sin känslokalle pappa tillsammans med sin färgade nanny. De tas om hand av tre svarta kvinnor som är biodlare och säljer sin honung under namnet Svarta Madonnan. Dessa tre kvinnor förmedlar en klokhet, livsvisdom och harmoni till Lily som hjälper henne att försonas med sig själv och sitt öde. Jag & mitt djur Vill du berätta om ditt djur mejla till redaktionen@hsomih.se d fin form Birdie-nam-nam. Stefan Pettersson och den ståtliga papegojan Mango. Jag har alltid gillat djur. Så fort jag kunde stava till tomte skrev jag en hund på önskelistan, berättar Stefan. Någon hund blev det inte förrän långt senare i livet, men däremot en undulat. Som Stefan tålmodigt övade med till dess att den var tam. Och fåglar har han fortsatt med. I ett hägn vid huset spatserar kalkoner, ankor och gäss. I voljären kråmar sig ett gäng nymfparakiter och i hönshuset regerar en brahmatupp över sina hönor. Inne i bostaden huserar den ståtliga papegojan Mango. En nationalistiskt blågul ara med rötterna i Onsala. Mango håller, liksom resten av familjen, på Frölunda. Han brukar vara med när vi kollar hockey på tv och skrika heja Frölunda. Det är ett jäkla liv. Annars kan han säga gott-gott, namnam, försiktigt, passa dig, tack och mamma. Fast i dag är han tystlåten. En arapapegoja kan bli så gammal som 70 år. Så Mango får följa med oss till ålderdomshemmet, säger Anneli och tittar kärleksfullt på skyddslingen som kråmar sig på Stefans axel. Denna vackra karaff med propp är formgiven av dansken Teophilus von Hansen (1813 1891). Glaset är slipat i stående facetter med graverad dekor, tillverkat hos anrika glasfirman Lobmeyr i Wien (som för övrigt finns än i dag). Lobmeyr var känt för sitt rikt smyckade praktglas med mönster i djupsnitt eller högrelief. Karaffen är ett gott exempel på en av 1800-talets många nystilar, i det här fallet nyklassicismen. Utgrävningarna av de italienska tvillingstäderna Pompeji och Herculanum ledde till en vurm för det antika romerska och grekiska arvet som man såg som det moderna Europas vagga. Karaffens körsven i sin hästdragna vagn är 1800-talets variant av Ben Hur, både graciös och lite kittlande orientalisk. Teophilus von Hansen och hans bror Christian var båda arkitekter. De ägnade mycken tid åt att kartlägga antika lämningar i Aten, de mätte och ritade, och tilllämpade sedan sina kunskaper på byggprojekt främst i Wien, bland annat Konstakademien och Parlamentet. Lotta Bergström Foto: Carin Rudehill Hemma hos familjen Pettersson i Stråvalla är det livat i holken. Här bor Stefan, Anneli, två söner och sisädär 30 fåglar. Plus en hund, en katt och ett okänt antal fiskar. Anneli delar som tur är Stefans intresse för djur och fåglar. Särskilt gillar hon hönsen. Visst tar det sin tid att fodra, vattna och hålla rent och visst blir man ganska bunden men det är det värt. Fåglar är personligheter med fascinerande vanor och beteenden. Vi förser släkt och grannar med färska ägg och får bröd och annat att fodra dem med i utbyte. Kalkoner, ankor och gäss slaktar vi med jämna mellanrum. Men detta är inget vi gör vinst på, snarare ett intresse som får kosta lite, säger Stefan. Han tycker att det roligaste är att föda upp fåglarna, att experimentera med olika korsningar. Tidigare hade han också uppfödning av undulater, men det har han slutat med. Jag prövar lite av varje, man vill ju utveckla sig, förnya. Djuren har blivit ett sätt att leva för familjen Pettersson. Och vem vet, någon dag kanske Annelis dröm går i uppfyllelse: ett par lamadjur som betar i trädgården. Med inspiration från antiken Lotta Bergström lotta.bergstrom@hsomih.se Karaffen finns att se på Röhsska museet i Göteborg. 10 28 februari 2009 H...SOM I HALLAND
En augustidag 1965 avseglade Transatlantics Kirribilli från g Göteborg 42 dygn senare anlöpte hon Melbourne. Ett äventyr för livet hade inletts. P å 10 poäng: Vart är vi på väg? Den eviga frågan i den gamla tvleken På spåret blir mer befogad för varje år. Ett oantastligt faktum är ju att vi svenskar reser mer och mer. Längre och längre dessutom. Vår planet har onekligen krympt jämfört med hur det förhöll sig för bara några decennier sedan. Jag minns som vore det i går hur jag vid nyss fyllda 21 och efter flera års besparingar vågade ta det djärva steget: att åka till Australien för att där arbeta som frilansjournalist i tjugo månader. Flyget till femte kontinenten var alldeles för dyrt så det fick bli båt istället. En augusti dag 1965 avseglade Transatlantics Kirribilli från Göteborg 42 dygn senare anlöpte hon Melbourne. Ett äventyr för livet hade inletts. I dag är den sortens upplevelser vardagsmat för många. Och visst är det berikande att resa, att få ta del av främmande kulturer och beskåda nya fascinerande världar. Många av oss har oro i blodet, jagas av längtan att se och utröna vad som döljer sig bort horisonten. Dock inte alla. En del föredrar faktiskt att stanna hemma. När jag var grabb tog jag upp detta fenomen med en äldre laholmare som avskydde att åka från Lagastaden. Han hade under sitt snart åttioåriga liv varit som längst i Malmö i söder, Göteborg i norr, Markaryd i öster och Mellbystrand i väster. Fascinerad av denna självvalda geografiska begränsning undrade jag om han aldrig hade funderat på att lämna Laholm för något längre utflykter. Det finns ju så många underbara platser att njuta av, spädde jag på med. Han tittade förvånat på mig och sa: Varför ska jag flänga iväg när jag bor på världens vackraste ställe? Så kan man förstås också se på det. Oavsett vad man tycker om resor finns en färd till vilken vi alla med empirisk rättvisa blir inviterade: den sista. För Anna Månsdotter anträddes den en kylig morgon 1890 i Kristianstad där hon halshöggs av bödeln Anders Gustaf Dalman med handbila. Hon dömdes till döden för anstiftan till och genomförande av mordet på sin svärdotter, och den tragiska händelsen blev känd som Yngsjö-dramat. Denna sorgliga händelse inspirerade Ingvar Oldsberg och mig att konstruera följande ledtråd på vår På spåret -resa mellan Kristianstad och Helsingborg för några år sedan: krönika Björn Hellberg Vi lämnar svensk stad som också känd kvinna lämnade hals över huvud Morbid? Ja visst, men så blev den också placerad på maxpoängen. Vid närmare eftertanke var det nog Oldsberg som på egen hand skapade just den konstruktionen. Men för att återknyta till mer traditionellt resande vill jag gärna rekommendera H:s läsare att upptäcka hur oerhört mycket det finns att hitta i vårt eget land. Det är lätt att bli hemmablind och därigenom gå miste om skönhet på nära håll. Med kust från Strömstad till Haparanda och med mängder av naturvariationer har Sverige åtskilligt att offerera det är egentligen bara att välja inriktning. Dalsland brukar kallas för ett Sverige i miniatyr. Den benämningen skulle vi med gott samvete kunna överföra till vårt eget landskap. H som i Halland = H som i Härliga Halland. Titta bara på våra två sydligaste kommuner! Laholm har egentligen allt utom fjäll, skärgård och syndigt nattliv. Inte illa med så få brister. Men Halmstad ligger faktiskt ännu bättre till här saknas ju bara fjällen och skärgården Har du en kommentar till veckans krönika mejla till redaktionen@hsomih.se d www.lundsbil.se Lunds Bil AB KLAMMERDAMMSGATAN 4 - HALMSTAD www.carlanders.se Heagård, Halmstad Nu är butiken fylld med fräscha vårkläder för er båda Så gör en utflykt till Heagård Vi bjuder på kaffe och hembakat Varmt välkomna Camilla med familj Öppettiderna: Tisdag-fredag 13-18 lördag 11-15 söndag 13-16 035-12 55 DAM - BARN - HERR GANT STORE BROGATAN 7, HALMSTAD H...SOM I HALLAND 28 februari 2009 11
Jan Töve och Viskan. Under flera år har Jan med sin kamera dokumenterat Hallands nordligaste å Viskan. Ett vattendrag som varit svårt förorenat av industrier men som i dag sakta återhämtar sig. Viskan är 140 kilometer lång, har sin källa i sjön Tolken norr om Borås och mynnar i havet norr om Varberg. Namnet kommer från ordet vis-, möjligen med grundbetydelsen rinna, slingra sig. Foto: Emma Gustafsson Jan Töve: Jag kan känna en väldig ömhet för bygderna kring Viskan. Allt arbete, allt slit med att bygga vårt folkhem. g Livet är som ån. Och åns flöde är som livet. Det som format oss till människor ligger bakom oss, men vår identitet är inte statisk. Miljön vi lever i förändras hela tiden, både den fysiska och den sociala. När jag var liten grabb i mitten av sextiotalet lekte jag under alarna några mil nedströms Viskans källor i sjön Tolken. På pappas motorcykel, en Husqvarna Rödmyra, tog vi oss ner till ån vid Hässlevad för att bada. Vattnet var klart och rent. Långa varma sommardagar fiskade jag: mört, gädda, abborre och massor med kräftor. Betesdjuren vattnades, människa och natur i samklang. I början av 1970-talet var miljökatastrofen ett faktum, man talade om pentaklorfenolutsläpp från träindustrierna. Fisket var över. Under Borås industrier 16 28 februari 2009 H...SOM I HALLAND och broar gömdes och förvandlades Viskan till ett avloppsdike. Den kallades skämtsamt för de sju färgernas å efter de kulörer som användes i färgerierna. Vattnet skänkte oss välfärd, kraftverk, sågar, kvarnar, fabriker. Vi tog men gav inget tillbaka. Ån gömdes undan, krom- och textilindustri fick ta över, liksom buskar och sly. I botten sedimenten lurar fortfarande tungmetaller som kan vara förödande för växtoch djurliv. Lite stukad lunkar Viskan ner mot Mark, där den piggnar till igen för att fortsätta sitt lopp genom jordbruksbygderna till havet och slutligen värdigt mynna i Klosterfjorden. Så har Viskan sin barndom, sin uppväxt, sina mannaår och sin ålderdom, precis som människan. När jag skildrar Viskan i mina bilder berättar jag samtidigt historien om ett Sverige som håller på att försvinna. Det känns vemodigt. Jag letar efter spår i landskapet, tidsmarkörer. En gammal bro, en busskur, ett ännu inte nedlagt postkontor, människor i helg och söcken. Här har folk levt sedan urminnes tider. Viskan har förbundit inland med kust. Jag kan känna en väldig ömhet för bygderna kring Viskan. Allt arbete, allt slit med att bygga vårt folkhem. Allt som gjorts och som står för något som verkar vara på väg bort. Solidaritet, gemenskap, stolthet över ett gott dagsverke. Det känns som om det är bråttom att dokumentera; landskapet och dess innevånare förändras snabbt. På gott och ont. Byarna avfolkas och tystnar. Men Vis- kan återhämtar sig sakta. Stora insatser har gjorts för att förbättra vattenkvalitén. I dag kan man simma och fiska i centrala Borås. I stället för att vända ryggen åt Viskan låter man den bli en del av städer och samhällen. Våtmarkerna blänker och lyser när vattnet återtar sina domäner, sångsvanar och gäss trumpetar, någon enstaka kungsörn svävar högt däruppe. Vid Veddige förtätas vegetationen, grönskan bildar en hemlighetsfull tunnel som för tankarna till regnskogens Amazonas. Lövskog och hagmarker och stenmurar ritar sin mosaik när man tittar ner från höjderna mot dalen. Vi är en bit på väg, men det är mycket kvar att göra. Berättat för Lotta Bergström lotta.bergstrom@hsomih.se
Frida Johansson: Höst och vår kan det vara mycket vatten i Ätran och strömmen är stark. Då är det segt att ro uppför. g En riktigt fin stund för mig är en tidig morgon på Ätran. Solen värmer, men står så lågt att den inte bländar. Vattnet ligger spegelblankt, tekniken fungerar som den ska. Man hittar en rytm i rodden, det är nästan som att falla i något slags trance. Det är alldeles tyst, träden speglar sig i vattnet. Har man tur kan man se en lax hoppa eller en häger lyfta från strandkanten. Jag är 18 år och i nio har jag tillbringat större delen av min tid på Ätran. Kilometer efter kilometer, mil efter mil, fram och tillbaka, uppströms och nedströms. Vi tränar sex dagar i veckan, lördagar och söndagar dubbla pass. Jag valde rodd för att sporten var lite ovanlig och för att jag gillar vatten. Min största merit hittills är en sjundeplats på juniorvärldsmästerskapen i Österrike förra året. Nu siktar jag på JVM i franska Brive-la-Gaillarde i augusti år. På helgerna börjar träningen vid nio. Jag går upp vid sju och äter en rejäl frukost, gröt och mjölk och smörgås. Cyklar till roddklubben från Tröingeberg, en bra uppvärmning. Så delar vi upp båtarna mellan oss och gör i ordning dem, bär ner och sätter i. På vintern ror vi oftast lagbåtar och har alltid flytväst. Någon kan ju plurra. Än har det faktiskt inte hänt mig, konstigt nog. När det har blivit varmt i vattnet tar vi fram singelbåtarna. Vi ror året runt, enda gångerna vi håller är när det är is eller blåser för mycket. Just blåsten är det som kan kännas lite oroligt, när vågorna slår över sidorna. Vintertid kan man också frysa rejält, särskilt om händerna eftersom det inte går att använda handskar. Som längst ror vi upp till Vessigebro, en sträcka på nästan två mil. Jag känner varenda sväng av den sträckan, håller reda på var jag är med hjälp av träd och buskar. Vet var jag ska lägga om kursen; i de mindre båtarna styr man rodret med hjälp av fötterna, i de större har man en styrman, en cox. Ibland får man slänga en blick över axeln, det kan ligga stockar och nedfallna träd i vägen. Det har hänt att det varit skogsavverkning längs stranden, då försvinner ens landmärken och det är lätt att tappa orienteringen. Det kan kännas slitigt med träningen ibland, men för det mesta är det roligt. Särskilt på sommaren är det en njutning att sätta sig i båten och känna hur allting faller på plats. Man är ensam men ändå inte. Hästarna söker sig gärna ner till vattnet för att få skydd mot insekterna. En flock lata änder som inte flyttar på sig förrän i sista sekunden, en gång råkade jag klippa till en med åran fast det gick nog bra. Höst och vår kan det vara mycket vatten i Ätran och strömmen är stark. Då Frida Johansson och Ätran. Falkenbergsroddare med flera medaljer i bagaget, har Ätran som hemmabana. Frida känner snart sagt varenda krök mellan Falkenberg och Vessigebro och hon tröttnar inte på att träna. Ätran är den näst längsta av Hallandsåarna med sina 240 kilometer. Den flyter genom sydöstra Västergötland och faller ut i Kattegatt vid Falkenberg. Namnet betyder troligen den svällande och handlar om stigande vattenstånd. Foto: Emma Gustafsson är det segt att ro uppför, minsta stopp och man driver snabbt tillbaka. Man pratar ju mycket om klimatförändringar men jag tycker ån har varit sig rätt lik från år till år. Det som driver mig är delmålen, som till exempel JVM. Jag tycker om att träna överhuvudtaget. Vi är ett stort gäng aktiva som har roligt tillsammans. Att vi har roligt och är så många gör att även om man inte alls har lust att träna sticker man dit i alla fall. Man vill inte svika sina träningskompisar eller tränare och man känner sig aldrig ensam. Jag tror att det är viktigt att man har något att kämpa för. Berättat för Lotta Bergström lotta.bergstrom@hsomih.se H...SOM I HALLAND 28 februari 2009 17
hallänningar på vift Med på resan: Peter, 37 år, polis, Julia, 34 år, kock, Fanny, 11 år, Lucas, 10 år, och Linus, 6 år, elever på Enslövsskolan. Tips på resan Mamma Mia drar folk till Grekland Abba-filmen Mamma Mia lockar publiken till inspelningsplatserna i Grekland. Över en miljon svenskar såg den under 2008. Researrangören Apollo ser en stor efterfrågan på resor till öarna Skiathos och Skopelos där filmen utspelar sig. Även Airtours och Ving arrangerar resor till dessa vackra öar på nära båtavstånd från fastlandet i mellersta Grekland. Familjen Hejdström flydde den halländska vintern. Sedan början av december befinner de sig i Thailand. Nu går tremånadersvistelsen mot sitt slut, om en vecka är familjen hemma i Åled igen.? Varför gör ni den här resan? Vi ville göra ett avbrott i vardagen och skapa mer tid för familjen. Resan gör det möjligt att få vara tillsammans och umgås.? Hur länge har ni planerat den? I elva år vi började när vårt första barn föddes.? Är ni resvana? Vi har rest utan barn i Malaysia och Indonesien för många år sedan men betecknar oss inte som speciellt resvana.? Var befinner ni er just nu (i mitten av februari)? Vi har precis kommit tillbaka till Koh Lanta, där vi startade resan, efter en öluff ner till gränsen mot Malaysia.? Vad gör ni om dagarna? Om vi inte har res- eller utflyktsdag så kan dagen börja med att större delen av familjen går upp någon gång efter åtta. Efter frukost har vi skola mellan tio och tolv. Därefter vidtar det stora beslutet: bad vid pool eller i havet? Vid åttatiden äter vi middag. Kvällen avslutas med något spel eller kanske en film.? Resans höjdpunkt så här långt? När vi reste söderut från Koh Lanta och öluffade under tre veckor. Där hittade vi det Thailand som vi har sett på vykorten. Underbara stränder, magnifik snorkling och ett stort lugn. Foto: Privat Öluffen var bäst? Hur funkar barnens skolgång? Vi har känt att det är en stor erfarenhet för oss som föräldrar att få vara "lärare" till våra egna barn. Det har gett oss en mycket större medvetenhet om hur och vad barnen gör i skolan. Vi tror att vi kommer att klara läxläsningen mycket bättre när vi kommer hem och ha större förståelse nu när vi själva har fått planera lektioner, gå igenom syfte och så vidare. Vi vill samtidigt ge en eloge till barnens lärare på Enslövsskolan, som ställt upp för oss på ett föredömligt sätt. Utan deras engagemang hade detta inte gått så enkelt. Veckovis kontakt, via mail, med lärarna har varit kanonbra!? Vad har ni för råd till andra, som vill göra något liknande? Våga satsa på att göra en resa tillsammans! Det ger oerhört mycket för hela familjen, inte minst till barnen som får ta del av andra kulturer, resa i andra länder och så vidare. Vi vill också säga att Thailand är ett enkelt land att resa i. Thailändarna är väldigt förtjusta i barn vilket gör det ännu lättare. Karin Hylander redaktionen@hsomih.se Har du tips på någon resenär mejla till redaktionen@hsomih.se d Skydda mot infektioner på resan Resetidskriften Travel & Leisure har samlat de tio värsta resesjukdomarna och hur man skyddar sig mot dessa. Enkla, men kloka råd, för att klara sig är att vaccinera sig rätt, ta med ett eget reseapotek med medel mot turistmage, smärta och feber. De värsta åkommorna man kan få på semestern är, enligt tidskriften: malaria, resediarrée, denguefeber, chikungunya och borrelia. Källa: www.travelandleisure.com Allt fler ryssar besöker Sverige Ett ökat antal turister har lockas till Sverige efter de senaste månadernas försvagning av kronan. Storstäderna och fjällen attraherar flest så här års. Skidanläggningsföretaget Skistar har över 50 procent fler besökare från Ryssland i vinter och 15 procent fler från Tyskland. Nu satsar Visit Sweden, som marknadsför Sverige internationellt, stora delar av marknadsföringsbudgeten på 170 miljoner till närmarknaden i länder som Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna och Ryssland. resros Bra koll på taxinäringen Myggor sprider malaria. Foto: Scanpix Nu finns en bra oberoende webbsida som bevakar taxinäringen och dess priser. Där kan man även få telefonnummer till de billigaste taxibolagen på svenska orter, snittpriser och flygtaxi. En annan bra service är sidans blogg där resenärer skickar in personliga historier om sitt taxiåkande och varnar andra kunder för att bli lurade. Läs mer på www.taxipriser.se. Källa: www.resekoll.se resris Kolla upp okända reseföretag En 52-årig man har anhållits misstänkt för att ha bedragit minst sex personer på 80 000 kronor vardera. Han drev en falsk resebyrå på nätet som specialiserade sig på lyxresor. Betalningarna gjordes med kort, direktkontakt förekom aldrig. Ägaren har gått upp i rök och många kan ha blivit drabbade. Kontrollera alltid om nya okända reseföretag har betalat resegarantipengar till www.kammarkollegiet.se före en resa betalas. Källa: www.norran.se Andreas Strömberg/TT Spektra andreas.stromberg@ttspektra.se 20 28 februari 2009 H...SOM I HALLAND
Här känns det grekiska äkta resa Kefalonia, denna bergigt gröna ö, är samlingsplats i Grekland för kändisar. Ändå är den fortfarande oexploaterad och romantisk och bjuder på bergsbyar med dramatiska utsikter. Färgglatt. Gränd bland pastell- husen i Fiskardo. Foto: Andreas Strömberg Prinsessan Diana, prins Charles, Madonna och Steven Spielberg har setts strosa runt i Fiskardo, jet-setarnas by i Joniska havet mellan Grekland och Italien. Utsikten här på Kefalonias nordspets mot Odysseus ö Ithaka och Lefkas är varmt disig denna sköna junieftermiddag. Med sina pastellrosa- och gula fasader är Fiskardo ett grekiskt St Tropez: segelfolk i Versace-kepsar som skålar i Dom Perignon. En greksallad går lös på 120 kronor i hamntavernan, fast då ingår tygservett. Gerassimos Fourlanos arbetade 14 år som jurist i Stockholm innan han flyttade tillbaka och öppnade grekthai-restaurangen Lord Falcon i byn: De gröna joniska öarna har gott renommé i Grekland. Många anser att de tillhör vårt lands absolut vackraste platser. Om kändisspaning i Fiskardo känns ointressant beger man sig söderut längs bergskammen på östkusten. På vägen skall man stanna till högt uppe i byar som Komitata, inta en stilla romantisk middag och blicka ut över sundet mot Ithaka. Magisk grekisk naturskönhet. Stora upplevelser Ön är bergig och perfekt för romantiska utflykter. Det är en lite krångligare grekö, men som ger desto mer om man ger utflykterna tid. Vespa blir nästan för jobbigt på branta serpentinvägar längs den sju mil långa och tre mil breda ön. Vi tar en hyrbil, passerar den med grekiska mått mätt ocharmiga huvudorten Argostoli som har moderna hus efter den stora jordbävningen som ödelade Kefalonia 1953 och fick många att emigrera till USA. Shoppinggatans billiga butiker väcker dock köplust. Bakom Argostoli ligger öns största turistcentrum Lassi, med stora hotellkomplex, fullproppade stränder med trevliga engelska gäster och bargata med småbutiker. Öborna var fram till för fyra-fem år sedan inte så intresserade av en utbyggd turism. De hade byggt upp ett välstånd på skeppsredning och båtbyggande. Först på senare år har svenska charterbolag etablerat sig, långt efter mer turistifierade grannöarna Korfu och Zakynthos. Det gör känslan här lite mer genuin. Det grekiska känns äkta. Känd strand. En av Medelhavets mest avbildade stränder, Myrthos på Kefalonia. Foto: Andreas Strömberg Resan fortsätter längs västkustens vindlande serpentinvägar. Plötsligt dyker den upp långt där nere som en gnistrande vit diamant mot ett skinande turkost Medelhav: stranden Myrthos som man sett på turistaffischer. Det blir ett rent, skönt svalkande eftermiddagsdopp mellan majestätiska bergssluttningar, vattnet gnistrar turkost och är kristallklart som runt hela ön. Vad är sant? Några kilometer norrut ruvar öns juvel, pittoreska byn Assos. En stor krämig yoghurt med honung från byn mättar magen gott. Vattnet i den lilla hamnbukten är kav stilla, tystnaden kompakt. Tiden tycks ha stannat. Förlovade sig Prinsessan Diana och Prins Charles här uppe vid den venetianska borgen? Det påstår turistbroschyren. Cecilia Hagens menar in sin bok Mina resor med Diana (Albert Bonniers förlag 2006) att de i själva verket gjorde det i Buckingham Palaces trädgård. Lärdom: tro inte på allt som turistnäringen säger. Det går ändå lika bra att njuta av den skönheten i den aprikosgula skymningen i Assos. Mikis Theodorakis honungslena bouzoukiklink, vågskvalpet mot stenarna nedanför restaurangen och en iskall blå metallkaraff med retsina räcker mer än väl en magiska grekisk försommarkväll som denna. Andreas Strömberg/TT Spektra andreas.stromberg@ttspektra.se O Kefalonia Resa hit: Airtours, Apollo och Fritidsresor arrangerar charter med direktflyg hit. Dubbelrum från cirka 5 000 kronor/vecka. Från Athen flyger Olympic Airways eller ta färja från till exempel Korfu, Patras eller Kilini på fastlandet. Historia: Venedig styrde här 1500 1797. Det märks på husen i ockra- och pastellfärger till skillnad från de klassiskt kykladiska blåvita. Även rader av strandparasoll påminner om Italien. Ön hade 100 000 invånare före jordbävningen 1953, i dag är de cirka 40 000. Passar: Kefalonia är inte främst en plats för ungdomar som söker partaj. Romantiska par och äldre får ut mest av denna sagovackra ö. För bröllopsresan: Art Hotel Emelisse lockar bröllopspar och celebriteter som Mette- Marit och supermodellen Naomi Campbell. Eblissi bay, Fiskardo, www.arthotel.gr/emelisse cirka 170 250 euro för bungalow-suite. Mat: Lord Falcon har vällagad grek- och thaimat på en innergård i Fiskardo. Pikiona bar med loungekänsla och pool, vid strandpromenaden i Skala. www.pikiona.gr. Utflykter: Lilla pittoreska Assos, magnifika stranden Myrthos, byar som Komitata och Neochori längs den höga bergsryggen på nordöstra delen av ön. Tips: Underjordiska sjön Melissani där guden Pan dyrkades utanför Sami är en turistfälla dagtid med köer och trängsel. Men tidigt på morgonen eller före stängningsdags är det en stämningsfull stund på grottsjöns kristallklara vatten. Info: www.kalimera.nu, www.ionian-islands. com/kefalonia, www.agni.gr/kefalonia. H...SOM I HALLAND 28 februari 2009 21