Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Kommunikation Mejla eller ring oss med frågor och funderingar Folkhälsoenheten Funktionsbrevlåda folkhalsoenheten.hoh@lul.se Louise Hjortenfalk, hälsoplanerare 018-611 76 04 louise.hjortenfalk@lul.se Helena Wallin Eriksson, hälsoplanerare 018-611 76 73 helena.wallin.eriksson@lul.se Erika Häggström, hälsoplanerare 018-611 77 18 erika.haggstrom@lul.se Sofia Carlberg, projektledare 018-611 62 90 sofia.carlberg@lul.se Carina Hesse-Bolin, enhetschef 018-611 62 90 carina.hesse.bolin@lul.se Informationssida www.lul.se/folkhalsoenheten

Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena Wallin Eriksson, Hälsoplanerare Erika Häggström, Hälsoplanerare och samordnare för landstingets tobakspreventiva arbete

Folkhälsoenheten Tobak Samordning Samlade primärvården Utveckling och stöd LUL FaR/lots Samordning Ungdomsmottagningar Projekt samordning Familjecentraler Samordning

En hälsofrämjande hälso- och sjukvård för en god och jämlik hälsa Louise Hjortenfalk Hälsoplanerare Folkhälsoenheten

En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Den hälsoinriktade hälsooch sjukvården ska leda till bättre hälsa för den enskilde och bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande samt högre hälsorelaterad livskvalitet.

Högriskstrategi och befolkningsstrategi Den preventiva paradoxen De största effekterna på befolkningens hälsa har de små förändringarna för många människor

Både sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande metoder för att vi ska ha så små skillnader i hälsa som möjligt

Nationella kommissionen för jämlik hälsa Uppdrag: lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Förslagen ska vara riktade till såväl staten som kommuner och landsting, samt till andra relevanta samhällsaktörer.

Sveriges nationella övergripande mål för folkhälsa: Sveriges nationella målområden för folkhälsa:

Är det möjligt att utjämna hälsoskillnader? WHO 2008 Tre huvudrekommendationer för minskad ojämlikhet i hälsa: Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Angripa den ojämna fördelningen av makt, pengar och resurser Michael Marmot Mäta och förstå problemet samt bedöma effekterna av åtgärderna Marmotkommissionen

WHO Europaregionens policyramverk för hälsa och välbefinnande 2020 Prioriteringsområde 3. Att stärka människocentrerade hälso- och sjukvårdssystem Primärvården ska fortsätta att vara hörnstenen i 2000-talets hälso- och sjukvårdssystem. Primärvården kan tillgodose dagens behov genom att främja en positiv miljö där partnerskap tillåts utvecklas och genom att uppmuntra människor att delta på nya sätt i sin behandling och bättre ta hand om sin egen hälsa. Att fullt ut utnyttja 2000-talets verktyg och innovationer som kommunikationsteknik digitala journaler, telemedicin och e-hälsa och sociala medier kan bidra till en bättre och mer kostnadseffektiv vård. Att se patienter som en resurs och som samarbetspartner och att ta ansvar för patientresultatet är viktiga principer.

Det är möjligt att minska hälsoskillnader! Exempel på arbete som pågår i Sverige: Västerbottens läns landstinghälsoundersökningar sedan 1984 (Norsjöprojektet) Västra Götaland- Folktandvården samverkar med familjecentraler Stockholms läns landstingkulturanpassat stöd förebygger fetma

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder: fyra levnadsvanor 35 % 13 % 14 % 20 % Daglig- Riskabla Otillräcklig Ohälsosamma rökning alkoholvanor fysisk aktivitet matvanor Bild: Socialstyrelsen Så kan sjukvården förebygga sjukdom (2012).

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993

HFS nätverkets grundidé Skapa en mer effektiv hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot bästa möjliga hälsa för patienter, medarbetare och befolkning Styr- & ledningsperspektivet Hälsoorientering som strategi för en effektivare vård Medarbetarperspektivet Modellbildare för den goda arbetsplatsen Patientperspektivet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Befolkningsperspektivet Kunskap som stödjer samhällets arbete för befolkningens hälsa Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

www.hfsnatverket.se/

Temagrupper inom nätverket

Vi verkar i ett större sammanhang Eva Qvarnström Hälsokoordinator på Eriksbergs vårdcentral Hur vill du beskriva ditt uppdrag som hälsokoordinator? Jag går på hälsokoordinatorträffarna och sprider informationen vidare på vårdcentralen samt uppmärksammar i väntrummet om det är en temavecka kring levnadsvanorna. Jag bedriver hälsomottagning med prioritet för hjärt- och kärlsjukdom inklusive rökavvänjning och jag samarbetar också med dietist som planerar starta viktgrupper samt sjukgymnast för träning vid behov.

Daniela Baretta Furfält Hälsokoordinator på Storvreta vårdcentral Beskriv ett gott exempel på ett patientmöte där du upplevde att du gjorde skillnad för patienten och dennes levnadsvanor. Oj! Det har blivit många möten genom årens lopp. En patient som kom för en blodtryckskontroll ropade åt mig i väntrummet: Känner du igen mig? Tack vare dig har jag gått ner 30 kg. Den dagen jag träffade patienten pratade vi livsstil rent allmänt. Allt från mat till alkohol och droger. Sedan träffade jag honom inte på säkert två år. Jag vill med detta säga att ibland räcker det med att så ett frö. Det behöver inte vara något märkvärdigt eller tidskrävande. Det är att se personen du har framför dig som en medmänniska och utgå från stunden med respekt, lyhördhet och ödmjukhet.

På gång..

Folkhälsoenhetens hemsida www.lul.se/folkhalsoenheten

Hälsokoordinator i primärvården Syfte Skapa en struktur på vårdcentralen för att samordna det hälsoinriktade arbetet. Uppdrag Kontaktperson för hälsoplanerare på Folkhälsoenheten (FHE) i det som berör det hälsoinriktade arbetet på VC. Ansvarig för att inkommande information kommer övrig berörd personal på VC tilldels. Ansvarig för att relevant informationsmaterial rörande hälsa finns i väntrummet på VC. Förutsättningar En hälsokoordinator på varje VC. För hälsokoordinatorns uppdrag rekommenderas 1 h/vecka. Hälsokoordinatorn ingår i ett primärvårdsgemensamt nätverk med ½-dagsträff en gång per termin. Hälsoplanerare på FHE ansvarar för nätverket. Samarbetet mellan hälsokoordinatorn och hälsoplaneraren är en viktig förutsättning. Hälsoplaneraren ska ge ett aktivt stöd till koordinatorn t ex föra ut specifik information.

På gång 2016-2017 19 april Riskbruksverkstad Alkohol 20 april Hälsokoordinatornätverksträff 27 april Nätverksträff för Tobaksavvänjare 28-29 april Diplomutbildning för Tobaksavvänjare 12 maj Levnadsvanedag LUL 25 maj Samordnarträff/utbildningsdag Familjecentraler

På gång 2016-2017 31 maj Tobaksfria dagen 6 september Uppföljningsdag Riskbruksverkstad 8 september Uppföljningsdag 15-metoden 29 september Nätverksträff för Tobaksavvänjare Vecka 45 Uppmärksamhetsvecka för Alkohol Vecka 47 Tobaksfriaveckan 10-11 november Diplomutbildning för Tobaksavvänjare

Höstens Nätverksträff för Hälsokoordinatorer Onsdagen den 23 november, kl. 13.30-16.30 Stora konferensrummet, Blå Korset, Akademiska

Bikupa 5 minuter Vilka behov har ni som Hälsokoordinatorer? Tid för arbetet Hur fylla tiden? Hälsoteam/levnadsvaneteam Föreläsningar Samordnad hälsoinformation LUL på kvällstid Ersättning för hälsoutbildning Koordinera utbildning/information på olika VC Hälsovecka i samarbete med kommunen

Bikupa 5 minuter Vilket stöd önskar ni av FHE? Hur kommer jag igång med arbetet som hälsokoordinator Screening Kliniska processer i PV Arbetsprocess för HK Uppdraget tydligare definierat i regelboken Utbildning om kulturkompetens/anpassad information Marknadsföra hälsokoordinatorerna

Bikupa 5 minuter Hur kan ni samarbeta i nätverket? Förteckning hälsokoordinatorer på FHE s webbsida Träffas i grupper geografiskt Diskussionsforum på webben Bjuda in föreläsare gemensamt

Bikupa 5 minuter Önskemål om teman för nätverksträffarna? Kulturkompetens