Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Relevanta dokument
HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Nytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Den nationella kommissionen för jämlik hälsa, och förslaget om målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso-och sjukvård.

MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Anna Kiessling, projektledare

Folkhälsopolitiskt program

Jämlik hälsa och vård

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

Kommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Samordnad utveckling för god och nära vård

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik och ett nytt målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Citation for the original published paper (version of record):

Jämlik hälsa och vård

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Strategi för hälsa. inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Mötesplats social hållbarhet

Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården

Verksamhetsinriktning

På gång inom äldreområdet!

Den nationella kommissionen för jämlik hälsa, med föreslaget om målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso-och sjukvård.

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Falkenberg

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Folkhälsa i Angered NOSAM

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Slutbetänkande av utredningen Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

DNR: HSNV DNR:

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (ID-nummer: SOU 2017:35)

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Strategi för jämlik vård

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Strategi för digital utveckling

Remiss Regional folkhälsomodell

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Malmös väg mot en hållbar framtid

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Transkript:

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen

Innehåll i vår föredragning Förutsättningar och utmaningar i uppdraget Målgruppen Främjande och förebyggande insatser inom hälsooch sjukvården Vad är en jämlik hälso- och sjukvård? Systemperspektiv i en jämlik hälso- och sjukvård Nationella och internationella satsningar inom ramen för jämlik hälsa Strukturella insatser Resultat Hälso- och sjukvårdens utmaningar Sammanfattande slutsatser Sid 2.

Förutsättningar och utmaningar Målgruppen Heterogen Inte enkel att identifiera inom hälso- och sjukvården Främjande och förebyggande insatser Svårt att finna insatser specifikt riktade till målgruppen Vi har valt att beskriva generella insatser som belyser jämlikhet i hälsa Sid 3.

Vad är en jämlik hälso- och sjukvård? Solidariskt finansierad vård tillgänglig för alla Uppmärksammande av särskilda behov hos utsatta grupper Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård Hög tillgänglighet för invånare oavsett var de bor och för särskilda grupper (Michael Marmot) Sid 4.

Systemperspektiv i en jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdens finansiering Resursfördelning Ersättningssystem Styrning och ledning Prioriteringar Organisering Utbud Tillgänglighet Uppföljning och utvärdering Sid 5.

Nationella och internationella satsningar inom ramen för jämlik hälsa WHO Hälsa 2020 Flertal Marmotrapporter Malmökommissionen Västra Götalandskommissionen Östgötakommissionen Nationellt samråd för jämlik hälsa och vård Nätverket HFS Sid 6.

Resultat Insatser inom hälso- och sjukvården Generella åtgärder riktas till alla men förändras över tid, följer förändringar i välfärdssektorn Förebyggande insatser på individnivå Socialstyrelsen: Nationella kunskapsstöd och vägledningar Ingrid + Karin Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sid 7.

Riktade insatser till hela eller delar av befolkningen Hälsoundersökningar ex. VHU Hälsoundersökningar av asylsökande Screeningverksamhet Riktade insatser genom fördelning av resurser till socialt utsatta områden Lärandeprojektet (Sveriges kommuner och landsting) Sid 8.

Bemötande och delaktighet i hälso- och sjukvården Tillitsfrågor i hälso- och sjukvården Hälsolitteracitet Nätverket HFS Utbildningsmaterial Sid 9.

Hälso- och sjukvårdens utmaningar den demografiska utvecklingen - ökande andel äldre globalisering ökad migration resursutmaningen prioriteringar personal- och kompetensförsörjning snabb kunskaps- och IT-utveckling Sid 10.

Sammanfattande slutsatser Ett flertal hälsofrämjande och förebyggande insatser på lokal, regional och nationell nivå Hög tillgänglighet för alla, är det så? Kontinuerlig utvärdering och analys av de generella åtgärderna som MVC, BVC, elevhälsa och primärvård är nödvändig Sid 11.

Forts. Behov av uppsökande verksamhet Bemötande, delaktighet och hälsolitteracitet Behovsbaserad resursfördelning socioekonomiska analyser Hälso- och sjukvården behöver anpassas och utvecklas efter de förändringar som råder i samhällsstruktur och befolkningssammansättning Sid 12.

Folkhälsomyndighetens förslag till åtgärder utveckla en nationell modell för att mäta och följa upp ojämlik vård på ett systematiskt, överblickbart och ändamålsenligt sätt samla systematiskt och kontinuerligt in information om provade metoder och dess effekter öka kunskapen om vad som händer i mötet mellan patient och vårdpersonal stärk förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård stärk utsatta grupper i mötet med vården Sid 13.

Tillägg förslagen bör appliceras i hela hälso- och sjukvården med på hälsofrämjande och förebyggande verksamheter förslag (ii) bör betona högkvalitativa utvärderingar i form av systematiska litteraturöversikter, för att därigenom tillgodose behovet av att sammanställa existerande kunskap om effekter på lågutbildade av insatser som syftar till att påverka hälsans bestämningsfaktorer Sid 14.