Instrumentlära En översikt av fenomen som ljudet, akustiken och de olika musikinstrumenten samt deras användningsmöjligheter och den sociala kontexten
Lektion 1 Akustik - grundläggande begrepp 2
Ljud och ton Bild: Vitt brus (lyssna) Ljud kallas sådana mekaniska vibrationer, där vibrationernas täthet ligger inom det mänskliga örats hörbarhetsområde Ljudet kräver en tillvaro där vibrationerna kan förmedlas från källan till mottagaren (örat) Vibrationerna (ljudtrycket) kan vara oregelbundna = brus, noise, eller periodiska = specifika tonhöjder (t.ex. a¹ ) 3
Ljud och ton Ljudets styrka beror på ljudtrycket och våghöjden. Då vibrationernas täthet inom en tidsenhet överstiger en viss mängd (ljudtröskel), bildas specifika tonhöjder, toner Ljudvågorna (vibrationerna, svängningarna) färdas vågrätt genom luften Ljudets hastighet påverkas av luftens olika egenskaper, som t.ex. temperaturen Även klangen är beroende av det material som förmedlar ljudet 4
Ljud och ton Vibrationernas eller svängningarnas antal uttrycker ljudets frekvens Ju lägre frekvenstal, desto lägre ton Ju högre frekvenstal, desto högre ton Det mänskliga örat kan uppfatta frekvenser från 15 svängningar till ca 12 000 svängningar per sekund Ljudvågens höjd kallas amplitud, i klartext ljudets styrka (volym) 5
Måttenheter Hertz (Hz); frekvensen är 1 Hz då det förekommer 1 svängning under en sekund Ettstrukna a (a¹) är 440 Hz Cent (C); varje halvt tonsteg indelas i 100 delar oktaven består av 12 halva tonsteg; en oktav = 1200 C Decibel (db); måttenhet för ljudtrycket, dvs. styrkan, det svagaste vi kan höra är 0 db logaritmisk skala 6
Hörsel och hörbarhet Den mänskliga hörseln beror på olika faktorer, närmast på ljudets frekvens och intensitet Örat är känsligast inom ett område mellan 2000 och 4000 Hz Också sådana frekvenser som ligger utanför hörbarheten kan uppfattas om ljudtrycket (volymen) är tillräckligt hög 7
Diatonisk skala De flesta kulturer uppfattar avståndet oktav, dvs. att oktavomfångets ytterligheter är besläktade Frekvenserna står i förhållandet 1:2, den lägre tonen är hälften av den övre tonen (t.ex. 220 Hz och 440 Hz, a och a¹) Ett helt tonsteg är exakt dubbelt så stort som ett halvt tonsteg 8
Diatonisk skala En diatonisk skala innehåller hela och halva tonsteg (tetrakord = fyra toners grupp) I regel innehåller en diatonisk skala 5 hela och 2 halva tonsteg Den diatoniska skalan utgör grunden för såväl notskriften som för de flesta instrument Sedan notskriftens början har man använt alfabetiska namn för de specifika tonerna 9
Deltoner (övertoner) En attackton är den ton som man önskar producera, den åtföljs av en serie jämsides klingande deltoner. Deltonerna är rangordnade enligt följande: 1. Den egentliga tonen (attacktonen) 2. Oktaven 3. Kvinten 4. Kvarten 5. Tersen osv. Frekvensavståndet mellan deltonerna är konsekvent i relation till attacktonen: skalan är logaritmisk 10
Tonala system Inga frekvenser kan utläsas ur tonernas placering inom oktavomfånget, således står tonerna i en inbördes relation till varandra som är relativ örat uppfattar tonernas positioner individuellt Begreppen ren och falsk har att göra med kulturell bakgrund och personliga preferenser Liksvävande temperatur kallas det tonala system där oktavomfångets 12 halva tonsteg är lika stora, dvs. står lika långt från varandra 11
Tonala system Pythagoras stämningssystem baserar sig på de rena kvinternas inbördes förhållande Begreppen ren och falsk har att göra med kulturell bakgrund och personliga preferenser Liksvävande temperatur kallas det tonala system där oktavomfångets 12 halva tonsteg är lika stora, dvs. står lika långt från varandra 12
Tonala system Pythagoras Det syntoniska kommat är relationen mellan de två samma toner (t.ex. e¹) som uppstår i två separata tonala system Rent = syntoniskt komma Liksvävande, Cent 13
Lektion 2 Instrumenten 14
Instrumenten Vi lär oss att känna igen instrumentens klang närmast genom deras intonation, alltså ljudet som har att göra med hur tonen produceras. En gitarr skiljer sig från en violin just genom ansatsen eller anslaget. Också spelsättet är avgörande för tonens karaktär. En tumregel är att ju större instrument desto lägre toner kan det frambringa. Ett gott exempel på instrumentens olika kvaliteter är blåsinstrumenten vars klangkroppar inte vibrerar i sig utan enbart den luftpelare som skapas genom anblåsningen. Ett kortare rör innebär en högre ton, ett längre rör en lägre ton. Rörets tjocklek och form har däremot med klangfärgen att göra. Ett trångt rör skapar ett skarpare ljud medan ett stort rör åstadkommer en rundare klang. Ibland behöver instrumentets ljudframkallande del förstärkning, resonansbotten, vars form också inverkar på klangfärgen. 15
Instrumentens klassificering Instrumenten grupperas enligt bl.a. spelsätt, hur ljudet framkallas och tonalt omfång. Under antiken och på medeltiden fanns tre grupper: blåsinstrument, stränginstrument och slaginstrument. Från renässansen (1400-talet) gjordes en närmare indelning i blås-, tangent-, stråk- och knäppinstrument. I denna gruppering saknades slagverken i praktiken helt och hållet. På 1900-talet skapade två musikforskare, Sachs och Hornbostel, en indelning som har etablerat sig som den gängse vad gäller den västerländska musiken. 16
Instrumentens klassificering 1. Klassificering enligt instrumentfamiljer 2. Klassificering enligt instrumentens tonala omfång (jfr. Sopran-Alt-Tenor-Bas; SATB). 3. Klassificering enligt klangfärg (t.ex. Hornbostel-Sachs) 4. Klassificering enligt spelsätt och teknik att producera ljudet. 5. Klassificering enligt geografisk förekomst. 17
Instrumentens klassificering enligt Sachs och Hornbostel 1. Idiofoner, slagverk (t.ex. cymbaler, klockspel, gurka, speldosor, även xylo- och metallofoner) 2. Membranofoner, slagtrummor 3. Kordofoner, stränginstrument (piano, violin, gitarr, harpa) 4. Aerofoner, blåsinstrument inklusive orgel 5. Elektrofoner, elektroniska instrument 18
Träblåsinstrument - flöjter Tvärflöjt Anblåsning, embouchure (YouTube) 19
Träblåsinstrument - oboer Oboe Oboetillverkning (YouTube) 20
Träblåsinstrument - klarinetter Klarinett Klarinett swing Chalumeau Tidig klarinett 21
Träblåsinstrument - Saxofoner Ravels Bolero för saxofonorkester (YouTube) Ravels Bolero i original (YouTube) 22
Träblåsinstrument - fagott Fagott Fagottkonsert av Weber (YouTube) 23
Bleckblåsinstrument Bleckblåskvintett spelar Bach (YouTube) 24
Stråkinstrument Haydn: Kejsarkvartetten sats 2 (YouTube) Dittersdorff: Kontrabaskonsert (YouTube) 25
Slagverk (-instrument) Slagverksensemble (YouTube) 26
Stränginstrument gitarren Tarrega: Minnen från Alhambra (YouTube) 27
Lektion 3 Instrumenten och orkestern 28
Orkestern i antikens Grekland Det mänskliga behovet av social samverkan inom konsten Förebilden i antikens grekiska teaterkonst, dock tidigare inflytande från Mindre Asien Samverkan mellan tal och musik För grekerna var musik, dans och drama ett allkonstverk, mousike De olika delarna av konsten var oskiljbara, ingen del var självbärande 29
Antikens Grekland Antikens grekiska musik var monofonisk, men det finns källor som tyder på flerstämmighet och någon form av harmoniuppfattning Odyssén och Iliaden, två episka diktverk bestående av sånger; dessa utgjorde ofta innehållet i de grekiska dramerna som framfördes inför publik på amfiteatrarna 30
Antikens Grekland Grekiska instrument: tympanum, trichordon, kumbala, aulos teleios, aulos parthenios, seistron, aulos paidikos, liten syrinx monokalamos, stor syrinx monokalamos, salpinx, kithara, photinx, psihtyra, lyra. 31
Amfiteatern Atens Dionysosteater hade plats för 17 000 åskådare, belägen på sydsluttningen av Akropolisberget Orkester betyder egentligen platsen för dans 32
Idévärlden Såväl Platon som Aristoteles motsatte sig vissa strävanden under sin egen tid: kromatik, extatiska rytmer, oberoende instrumentalmusik och solistiska strävanden. Även i början av den kristna kyrkan strävade man efter en stark reglering liksom inom diktaturerna. 33
Antikens arv Allt som allt gav antiken de avgörande elementen till senare tiders europeiska musikteori och musikens idévärld 1. Musiken som melodi (enstämmig, flerstämmigheten förekom högst i form av heterofoni) 2. En stark förening mellan melodi och text 3. Improvisation som byggde på melodiska modeller 4. Musikens filosofi som behandlade musikens ställning i samhället och dess estetiska inverkan på människan 5. En vetenskaplig teori om akustiken 6. Tonartssystem som bygger på tetrakord 7. Musikterminologi 34
Instrumentens ursprung Ursprungliga instrument har bevarats i mycket liten omfattning, viktigaste källor för medeloch renässanstidens instrument är dagens folkliga instrument: arabisk luta, fiddla (balkan), turkisk skalmeja m.fl. Största delen av instrumenten kom till Europa med morerna via iberiska halvön, senare med korsfararna över Bosporen och Gibraltar 35
Instrumentens ursprung instrument som härstammar från medeltid och renässans Handtrummor Tamburin Olifant (riddarhorn av elfenben) Busine (lång trumpet) Skalmeja (en släkting till aulós, oboens och fagottens förfader) Säckpipa Rebec och fiddla (stråkinstrument) Flöjter Lyra och harpa Luta och gitarr Kithara var den medeltida benämningen på alla stränginstrument. Psalterium och Hackbrett Knäppinstrument (exv. Qanun) 36
Orkestern Medeltiden Renässansen Barocken Wienklassicismen Romantiken 37
Lektion 4 Notskriften
Musik i skrift Musikens källor (muntlig tradition, instrumentfynd, vasmålningar, reliefer) Litterära lämningar, musik i skriftlig form, notexempel De flesta i form av fragment på egyptiska papyrusrullar från den grekiska eller romerska kulturen Sekundära källor: spekulativ musikteori, den moraliserande etosläran, tonartssystemet och stämningssystemet 39
Notationens historia Grekland: den grekiska notationen baserade sig på alfabetet, också bokstävernas riktning hade betydelse Separata system för vokal och instrumental musik En separat rytmisk notation användes vid behov Den äldsta notationen från 500-talet fvt i en vasmålning, trumpetfanfar c c g c e 40
Euripides: Ifigenia i Aulis, 400-talet fvt 41
Lyssna 42
Papyrus Michigan 2958 från andra seklet; Funnen år 1924 i Karanis, Egypten. Egypten löd under 100- talet under romarna. 43
44
1. O käraste vän/ anhörig, jag åkallar dig 2....vem eller vad du än är? den nya/unga... 3. O käraste, du uttalar dessa ord... 4. nära... på alla sidor... Jag åkallar 5. O käraste 6. o... Berätta! Berätta! 7. Det är om tryggheten ; vilken hemkomst... 8. Av landet här till mig... av uppkomsten... 9....lär! Lär! Hur av... 10....det är inte en sällsam fröjd... 11. Förrän nu 45
Lyssna 46
Notationens historia Den tidiga kristna kyrkosången Påven Gregorius den store (540-604) Schola cantorum Neumerna 800- talet 47
Neumer - Jubilate Deo 48
Notationens historia Guido av Arezzo (f. 990-talet) Skapade linjesystemet, konsekvent tersavstånd Till en början 4 linjer a prima vista Exempel: fyra linjers notskrift, hymn av Guido d Arezzo 49
Lektion 5 Flerstämmigheten 50
Flerstämmigheten Den gregorianska sångens utveckling Ordinarium missae, dvs. den etablerade formen för gudstjänsten Fram till 1000-talet följde man allmänt formen Kyrie Gloria Credo Sanctus Agnus Dei. Flerstämmigheten anslöt sig senast på 900- talet till mässmusiken 51
Flerstämmigheten De stora kyrkliga byggnaderna krävde omfångsrikare musik På 1000-talet fanns det stora katedraler överallt på kontinenten, t.o.m. i Norden Notationen möjliggjorde en mer strukturerad form att komponera, man började göra noggranna formuleringar Regelverk gjordes upp, olika musikaliska element fick sina gränser: modusteorin, rytmmoderna, konsonanserna, dissonanserna, polyfoni i stället för monofoni, sekvenser och troper 52
Flerstämmigheten Flerstämmighet förekom troligen mycket tidigare än reglerna för flerstämmigheten, åtminstone inom folklig musik (där terser godkändes) Heterofoni; en melodi upprepas varierad Polyfoni; flera självständiga stämmor parallellt Homofoni; melodistämma som ackompanjeras med ackord 53
Flerstämmigheten Tidiga former: Schola cantorum; parallellsång, bordunsång Organum; olika former Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 54
Flerstämmigheten Sakral musik (andlig eller kyrklig musik) Sekulär musik (medeltida danssång ) säckpipa Senmedeltida instrument: trumma, luta, skalmej, blockflöjt, tangentinstrument Renässansen har redan klara drag av dur-moll - tonalitet, rytmisk mångsidighet Begreppet kapell förknippas med kyrkans eller hovets strukturer, grunden till den moderna orkestern bildas (givna instrumentgrupper) 55
Lektion 6 två epoker mellan medeltid och modern tid 56
Trecento 1300-talet De världsligt betecknade instrumenten förorsakade kyrkan ständig huvudvärk Enligt dåtida uppfattning härstammade instrumenten från djävulen På basis av samtida illustrationer användes instrumenten ändå i kyrkospel och liturgin Musica vulgaris instrumentalmusiken fördömdes konsekvent av kyrkomötena 57
Trecento 1300-talet Allmän historia (pesten, kanoner, feodalismen avtar) Bildkonst (Giotto) Litteratur (Dante) Arkitektur (Gotik) 58
Trecento 1300-talet Instrumentalmusiken frigörs Orgeln hade emellertid kommit in i kyrkans musikliv redan tidigt, antagligen redan på 900- talet Regelbunden användning av orgeln förekom i kyrkliga sammanhang på 1200-talet På 1300-talet fanns det en orgel i de största kyrkorna i Italien, till Notre Dame i Paris kom orgeln senast 1332 59
Trecento 1300-talet Codex Rossi, Codex Faenza, samling av instrumentalmusik, bl.a. orgelstycken (portativorgel) Dansmusik (La Manfredina, La Rotta della Manfredina) fördans och efterdans (rompere = söndra) Notationens utveckling; kromatiska tecken, rytmisk indelning, notgrupper Madrigal vokal profan stämsång, ofta till instrumentackompanjemang Motett vokal flerstämmig kompositionsform a cappella, oftast sakral Trubadurer var kringresande informatörer som förmedlade nyheter genom att dikta och komponera till sina egna uppträdanden 60
Barocken En epok med flera underepoker Tidig barock (1590-1640) Full barock (1640-1690) Sen barock (1690-1720) Efter(post)barock (1720-1760) Gemensamma drag med nationella särdrag 61
Barocken Galileo Galilei (heliocentrisk världsbild) Newton (tyngdlagen) Rembrandt (naturalism) Descartes (filosofi, matematik) 62
Barocken Instrumentbyggnadskonsten utvecklas kraftigt Instrumenttyper: blockflöjt => travers, gamba => cello, violinens betydelse växer, lutans betydelse minskar, mångfald av tangentinstrument (cembalo, klavikord, virginal, orgel) Stäm- och rösttyper utvecklas (omfånget utvidgas) Föredragspraxis (hur tolkar man?) Ensemblernas sammansättningar, den moderna orkestern skapas Gemensamma drag med nationella särdrag 63
Lektion 7 Den nya tiden den tidiga orkestern 64
Den nya tiden Renässansens stil och formgivning hade antikens ideal rena linjer och balans Reformationen och motreformationen kyrkans attraktionsvärde skulle höjas med hjälp av en ny arkitektur och musikaliskt innehåll Den nya tiden, barocken, skulle uttrycka glans, makt och överflöd 65
Den nya tiden Modet: Barnen kläddes som de vuxna, ofta användes peruker för att dölja det osnygga håret Kläderna var dekorativa, men tunga och komplicerade Kroppsidealet var först fylligt för att ge ett intryck av mättnad och överflöd, senare under epoken idealiserades den smala midjan Idealen för modet kom till känna inom hovlivet Möbler, dekorationer och textilier var rikligt utsmyckade och även bland männen odlades s.k. feminina accessoarer 66
Den nya tiden Bildkonst: Till en början ville man uttrycka dramatik (bibliska motiv), senare kom olika former av arrangemang (stilleben) att bli populära; människokropparna skulle vara ymniga. Naturalism och idealisering av vardagslivet. 67
Den nya tiden Under barocken var musikerna alltid tonsättare och dirigenter som kunde spela flera instrument Arbetsgivarna bestod av adliga familjer som höll sig med egna kapell; också kyrkan (i synnerhet biskopssätena) fick drag av hovliv med egna kapell och tonsättare Man komponerade hela tiden ny musik, den världsliga musiken hade samma funktion som dagens popmusik; den skulle ständigt berikas med nya bidrag 68
Funktionell musik I barockmusiken var det väsentligt att uttrycket var både verbalt och musikaliskt. Musikens skulle behaga, väcka känslor (affektläran) och förmedla information. På 1500-talet var stämmorna ännu rätt likvärda (i synnerhet flerstämmig vokalmusik), på 1600-talet infördes den homofona satsen så att det fanns en melodistämma och en ackompanjerande basstämma, senare också mellanstämmor. Monodin (solosång till ackompanjemang) skapades, där texten var viktigast. => opera Basso continuo ackompanjemanget skapades Musik och dans Liten orkester i sitt sammanhang: renässansdans 69
Funktionell musik Basso continuo; fortlöpande bas eller generalbas, användes av de instrument som skapade det harmoniska ackompanjemanget. Tonsättaren skriver en melodistämma och en basstämma, resten sköter ackompanjemangsmusikern om. Siffrorna ovanför baslinjen uttrycker en systematisk harmoniseringsmetod; 8 står för ett grundackord i oktavläge, 6 anger att treklangens ters är i basen, en baston utan siffra anger treklang i grundläge osv. Baslinjen kunde spelas av en gamba (cello), en fagott, en trombon, eller samtidigt med ackorden av en cembalo, luta, harpa osv. 70
Basso continuo eller generalbas Lyssna 71
Barockorkestern J-B Lullys (1632-1687) Quatre-Vingt violons de Roi anses vara en slags urtyp för barockorkestern; stråkorkestern utökades med flöjt, oboe och fagott samt continuo Gambor och violoner (4 eller 5 strängar) Stråkar: barockviolin, viola d amore, gamba, violone Blåsare: travers, barockoboe, barockfagott, trumpet, trombon, naturhorn Stämningen: a1 = 392 Hz (a1 = 440 ) 72
Violinens delar 73
74
Lektion 8 Om stämmorna och deras relationer 75
Stämföring Noterad musik: vertikal eller horisontell infallsvinkel? Horisontell musiken är i huvudsak en fortskridande linje som har flera dimensioner Vertikal musiken har ett harmoniskt fundament som beledsagar en melodi Blandsystem, både vertikal och horisontell struktur 76
Stämföring Tidig musik: punctus contra punctum, not mot not Horisontellt förhållningssätt: flera självständiga stämmor som kompletterar helheten stämmorna är i stort sett jämbördiga Organum (parallella kvarter eller kvinter) Parallella rörelser ansågs småningom vara en alltför begränsad flerstämmighet 77
Stämföring Renässansens vokalpolyfoni Exempel: Kyrie ur Missa Papae Marcelli av Giovanni Pierluigi da Palestrina Palestrinastilen anses vara vokalpolyfonins fulländning och bildade skola Orlando di Lasso Giovanni Pierluigi da Palestrina (1525-1594) 78
Stämföring Definitioner Paralleller: öppna eller förtäckta, öppna uppstår då två stämmor rör sig i samma riktning på en viss intervalls avstånd, förtäckta uppstår då två stämmor rör sig i samma riktning men intervallen växlar Motrörelse: två stämmor rör sig åt motsatt håll Sidorörelse: en stämma rör sig, andra stämman håller samma ton 79
Stämföring Regler: Öppna oktav- och kvintparalleller är helt förbjudna. Förtäckta paralleller kan klinga illa, men är i allmänhet acceptabla Omelodiska intervaller skall undvikas, t.ex. överstigande intervall eller långa intervallsprång I basen skall stora språng undvikas Stegvis gång anses vara den mest melodiska Stillastående mellanstämmor skapar lugn Kromatiska ändringar i olika stämmor är förbjudna (tvärstånd) 80
Stämföring Nya tidens musik: homofon sats I praktiken förekommer blandstil, såväl polyfon som homofon sats Melodiken understryks Harmoniken bildar ett fundament Mellanstämmorna tjänar som kryddor och skapar harmonisk mångfald Det enkla är det vackra, inga stora hopp, nedåtgående baslinjer skapar balans och behärskning Bach: sats II (Air) ur orkestersvit nr. 2 D-dur 81
Lektion 9 Orkesterinstitutionen 82
Orkesterinstitutionen Med orkesterinsititution avses alla omständigheter som ingår i ett maskineri som en symfoniorkester Varje musiker, kapellmästaren eller dirigenten, organisationen bakom orkestern, konserthuset och publiken samt det sociala beteende som en offentlig konsert innebär skapar orkesterinstitutionen 83
Orkesterinstitutionen 84
Orkesterinstitutionen skapas i och med att medborgarna börjar få rättigheter och individen kan fatta egna beslut för att bestämma om sitt kulturbeteende De moderna konserthusen har byggts med tanke på orkester- och annan offentlig konsertverksamhet. Idag ersätter medierna (ljudåtergivning i olika elektroniska former) i praktiken i hög grad konserthusen. Ravel: Boléro 85
Symfoniorkestern En institution som har etablerats för att tillfredsställa människans kulturbehov Konsertinstitutionen som plattform för socialt umgänge Orkestermusikerna har en distinkt yrkesprofil Samhället stöder i betydande omfattning Konserthus 86
87
Lektion 10 Opera 88
Opera Kännetecknande för opera är en strävan att med hjälp av sceniska, lyriska, musikaliska osv. uttrycksmedel skapa en helhet där framförandet i hög grad bygger på sång men där kör-, dans- och instrumentalpartier ingår. Med tanke på helhetsintrycket spelar regi, dekor, iscensättning, belysning, dräkter och maskering en avgörande roll. Fyra musikdramatiska genrer som utgångspunkt: liturgiskt drama intermedier pastoraldrama antikens drama
Opera Liturgiska dramer framfördes redan på talet. Julens och påskens berättelser framfördes i dramatisk form med dräkter och dekor. Sedermera flyttades det liturgiska dramat ut från kyrkan, t.o.m. Ut på torg där allmänheten kunde möta den. Utvecklades till mysteriespel, som framfördes på 1200 och 1300 talen. På 1400 talets slut försökte man sig på att lägga in musikaliska partier i talade dramer. Även pantomim och dans. Kallades intermedier. På 1500 talet började man komponera musik till hela skådespel. Blev s.k. pastoraldramer. Avbildade lantliga idyller, enkelt och oskyldigt liv. I Florens uppstod Cameratagruppen där man tog motiv ur antikens grekiska dramer där melodierna ackompanjerades med enkla harmonier. De första operatonsättarna betonade en ledande melodi de s.k. monodierna skapades. Jacopo Peris Daphne (1597) och Euridice (1600) var de första egentliga operorna. Monodin var en slags mellanform av sång och tal, recitativ. Texten betonades. Kallades stile rappresentativo, framförande eller presenterande stil. Rätt monotont och statiskt. Kören dansade också enligt antikens förebilder. Musikerna stod gömda i kulisserna, bakom scenen.
Opera Claudio Monteverdi (1567 1643) var den tonsättare som förde vidare operans utveckling i högre grad. I operan Orfeo (1607) blev genren en egen konstart där text och musik var likvärda. Operan spred sig snabbt över Europa. På 1630 talet blev opera en allmän konstform med stjärnartister och för ändamålet uppförda byggnader (Venedig). På 1600 talet byttes den stela monodin till lyriska melodier och arior. Frankrike: Lully (tragèdie lyrique); England: Purcell (Dido och Aeneas)
Opera In på 1700-talet var Italien det ledande operalandet och det italienska språket användes allmänt Med wienklassicismen kommer den tyska operan (sångspelet): Gluck och Mozart Operan utvecklades också i Frankrike på två plan, dels som en konst inom hovet, dels bland den borgerliga folkdelen. Utvecklingen återspeglade hela samhällsförändringen revolutionen 1789 - och innebar att aristokratins grepp fick ge vika.
Opera Opera kom att bli det romantiska 1800-talets givna musikstil. I operan förenas alla sköna konster till ett stort spektakel med förtätad stämning och imponerande dimensioner. Den romantiska operan skapar flera nya konstyrken: regissörer, scenografer, ljusmästare, körledare etc.
Opera Italien var den tidiga romantikens stora operanation med Rossini, Bellini, Donizetti Den tyska tidiga romantiska operan var mer nationell; Weber fortsätter där Gluck hade slutat Frankrike, England och övriga Europa hade också operatonsättare under den tidiga romantiken
Opera Giuseppe Verdi (1813-1901) och Richard Wagner (1813-1883) utgör de stora mästarna under den senare romantiken Den sanningsenliga operan, verismen (ital. vero = sann) skapas i slutet av 1800-talet, Puccini Wagner skapar ledmotivet (ty. Leitmotiv) och allkonstverket (ty. Gesamtkunstwerk)
Lektion 11 Romantiken 96
Romantiken 1800-talets början 1900-talets början Ingen exakt stilinriktning utan mera en livshållning Präglas av drömmeri, svärmeri, avstånd från vardagen Uppstod först i litteraturen på 1700-talets sista årtionden som en reaktion mot upplysningstidens rationalitet Har levt inom musiken t.o.m. fram till våra dagar
Romantiken Samhället förändras med industrialiseringen folk flyttar allt mer till städer där fabrikerna växer fram Individualism genikult; det personliga uttrycket och det subjektiva prioriteras Goethe; Sturm und Drang Musikens romantik föds kring 1800
Romantiken Små former blir populära: bagatell, intermezzo, impromptu, nocturne, elegi, rapsodi, vals etc. Lied Genomkomponerade verk Vid sidan av symfonin kommer symfoniska dikter med ett program (Franz Liszt, Hector Berlioz).
Romantik Några musikaliska infallsvinklar: Absolut musik bygger på rent musikaliska motiv och vidkänner inga utommusikaliska hänvisningar. Även instrumentalmusik utan text. Programmusik har alltid något särskilt innehåll. Den strävar efter att uttrycka en händelse, ett skeende, ett landskap eller något annat motiv som inte är musikaliskt.
Romantik Det klangiga och harmoniska uttrycket blev rikare, tonartsförhållandena blev mångsidigare Rytmiken och stämföringen frigjordes Speltekniken utvecklades på grund av virtuoskulturen (Paganini, Liszt)
Romantiken Tidig romantik: (Beethoven), Carl Maria von Weber och Franz Schubert. Romantik: Robert Schumann, Felix Mendelssohn och Frédéric Chopin Högromantik: Brahms, Verdi, Berlioz, Liszt och Wagner. Senromantik: Från slutet av 1800-talet och in på 1900-talet; Mahler, Richard Strauss Nationalromantik: med folkliga och nationella inslag
Romantiken Nationalromantiken bygger på starka nationella ingredienser: Antonín Dvorák (1841 1904), Bedrich Smetana (1824 84), Pjotr Tjajkovskij (1840 93), Edvard Grieg (1843 1907), Jean Sibelius (1865 1957). Senromantiken Gustav Mahler (1860-1911)
Lektion 12 Mot tonalitetens uppbrott 104
Impressionismen Egentligen en form av nationalromantik Används till en början om franska bildkonstnärer vid slutet av 1800-talet, bl.a. Monet och Renoir Använder fantasin som ett element jämsides med de naturtrogna avbildningarna Inom poesin började man mer och mer övergå till symbolism, ordens melodik
1900-talet Impressionism Claude Debussy Maurice Ravel Expressionism Anton Webern Arnold Schönberg Alban Berg Modernism Impressionistisk tavla: Monet Expressionistisk tavla: Munch
Modernismen En allmän benämning för inriktningar som går emot konventioner och tradition Behöver inte enbart handla om musik som saknar traditionell tonalitet, utan kan också vara tonal musik som presenteras och framförs på ett okonventionellt sätt Kännetecknande för tiden från 1910-talet till några årtionden efter andra världskriget 107
Den andra Wienskolan Uppfattning där konstnären i sin skaparprocess överför sin känsla av sinnebilden till konstverket Gamla uttrycksmedel har slitits ut och konsten behöver radikalt förnyas Opposition mot de lyriska impressionisternas måleriska tonspråk. Webern: Symfoni
Modern musik? Messiaen (kvartett för tidens ände) Penderecki (Trenodi för offren i Hiroshima) Under de senaste årtiondena har tonaliteten återtagit sina positioner inom s.k. klassisk musik 109