1. Övergripande beskrivning av kommunen.

Relevanta dokument
Handlingsplan för Samhällsstörning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Plan för hantering av extraordinära händelser

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Försvarsdepartementet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Störningar i elförsörjningen

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Risk - och sårbarhetsanalys för Göteborgssamhället år 2015

Strategi för förstärkningsresurser

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Risk- och sårbarhetsanalys

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

RSA från lokal- till europeisk nivå

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys Målet med krisberedskap

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Särskild förmågebedömning 2011

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap

Krisledningsplan

Risk- och sårbarhetsanalys

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Risk och sårbarhetsanalys samt Plan för extraordinära händelser och höjd beredskap

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalyser Återkoppling av landstingens risk- och sårbarhetsanalyser

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Övergripande kommunal ledningsplan

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Plan för hantering av extraordinära händelser

Program för krisberedskap

För frågor om enkäten eller om uppföljningen, kontakta Helen Kasström eller Linda Perminger på MSB Säkerhetschef

Kommunal krishantering

STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Risk- och sårbarhetsanalys inklusive säkerhetsanalys Sandvikens kommunkoncern.

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Svensk författningssamling

Ledningsplan. för extraordinära händelser och höjd beredskap. Dokumenttyp. Version 1.0

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Transkript:

1(10) 2011-10-28 Enheten för Säkerhet och Krisberedskap Länsstyrelsen i Västra Götaland Enheten för Skydd och Säkerhet 403 40 Göteborg Redovisning av RSA, 2011 6 Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska redovisas enligt följande punkter. 1. Övergripande beskrivning av kommunen. ett samhälle i ständig förflyttning Göteborg är landets andra stad med drygt en halv miljon invånare och ligger på Sveriges västkust. Göteborg anlades på initiativ av Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. är 450 km2 till ytan och består av såväl glesbygd, skärgård som storstad. Detta återspeglar sig också i det som är skyddsvärt inom staden. Exempel på skyddsvärda miljöer och funktioner i Göteborg: Infrastruktur för transporter på väg, järnväg och till sjöss. Nämnas kan Göteborg Hamn, som är nordens största, utgör ett europeiskt logistiknav. Infrastruktur för el, tele, vatten, värme samt radio och tv. Stora vattendrag som utgör såväl råvattenintag som viktiga transportleder Ovanstående miljöer och samhällsfunktioner utgör några av de skyddsvärda intressen som måste upprätthållas och bevaras för att invånarna i Göteborg och kranskommuner ska kunna leva och verka i en hållbar region. Staden är från den 1 januari 2011 indelat i 10 stadsdelar. Varje stadsdel är indelad i flera mindre områden, så kallade primärområden. Stadsdelsförvaltningarna utför tjänster inom bibliotek, förskola, grundskola, individoch familjeomsorg, fritidsverksamhet samt social omsorg för funktionshindrade och äldre. Stadens 20-tal fackförvaltningar ger service framför allt inom områdena teknisk försörjning(vatten och avlopp), trafik, fritid, miljö, fastigheter/bostäder, kultur och gymnasie- och vuxenutbildning. 404 82 Göteborg E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se Telefax: 031-368 01 82

2011-10-28 2(10) Här utöver har staden direkt och indirekt intressen i ungefär 25 stycken hel- eller delägda bolag, som tillhandahåller allt från lägenheter till kulturupplevelser. Där Elbilar, el-anslutning av fartyg vid kaj och vindkraft som elförsörjning till bostäder är några exempel på att Stadens bolag agerar som föregångare inom den ekologiska dimensionen. Göteborg erbjuder ett rikt och varierat evenemangsutbud. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att värva nya kultur- och idrottsevenemang till staden, stödja och utveckla återkommande evenemang samt bistå arenainnehavare och arrangörer i deras arbete. I staden, som är etablerad som en av Sveriges största studentstäder, finns två högskolor, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Chalmers har två Campus, i Johanneberg och på Lindholmen. Göteborgsregionen är också känd för sina många storindustrier där flerfalt olika branscher finns representerade. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod arbetar i olika processer och nätverk inom ramen för riskkartläggning och krishanering. Nedan följer en kort beskrivning av de större arbetsprocesserna. IBERO IBERO (Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar) är utvecklat för att stödja områdesansvariga aktörer när de ska analysera förmågan att motstå och hantera händelser med stora konsekvenser för samhällsfunktioner eller medborgare. Hösten 2008 utvecklades en arbetsmodell för Göteborg med arbetsverktyget IBERO som betingade breda analyser i tre steg av förvaltningarnas hanteringsförmåga av oönskade händelser. Arbetet avslutades under 2011. Syftet med uppdraget var bl.a. att: poängtera betydelsen av att Kris och Beredskapsarbetet kontinuerligt finns på dagordningen skapa underlag för en samlad bedömning av s hanteringsförmåga av oförutsedda händelser, olyckor och kriser, via en sammanställning av styrkor och svagheter. Övning och utbildning Göteborg genomför en generell utbildning för samtliga förtroendevalda i Stadens krishanteringssystem och kriskommunikation i början av varje mandatperiod. Årligen genomförs övningar med förvaltningars och bolags krisledningsgrupper. Övningarna bygger på olika scenarion som delvis baseras på verkliga händelser, identifierad riskkartläggning och på önskemål från övad krisledningsgrupp. s krishanteringsråd

2011-10-28 3(10) samverkar i ett Krishanteringsråd. I rådet ingår representanter för bl.a Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Polisen, Räddningstjänsten i Storgöteborg, Försvarsmakten, trossamfund genom Svenska kyrkan, Göteborgs Universitet och Chalmers tekniska högskola och stadens egna verksamheter. Krishanteringsrådet träffas cirka 4 gånger per år. Göteborgsregionens (GR) riskhanteringsnätverk samverkar på särskilt uppdrag med kranskommunerna tillsammans med Länsstyrelsen i ett riskhanteringsnärverk för att identifiera den komplexa riskbilden i storstadsområdet. Riskhanteringsnätverket träffas cirka 4 gånger per år. Privat Offentlig samverkan (POS) Staden arbetar också för att utveckla redan befintliga nätverk såsom, bostadssektorn och finanssektorn och att etablera fler samhällskritiska sektorer inom näringslivet. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Göteborg Stad arbetar kontinuerligt med att identifiera vilka verksamheter som behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid extraordinära händelser. Några exempel på sådana verksamheter som identifierats inom Göteborg är: Skydd, hälso- och sjukvård, ordning och säkerhet t.ex. Polis, räddningstjänst, Västra Götalandsregionen, SOS Alarm AB, rättsväsendet och bevakningsföretag Information och kommunikation Radio, tv och tidningar Raffinaderier och transportörer för drivmedel och bränsle Gods- och persontransporter på väg, järnväg, till sjöss och med flyg Petrokemiska industrier El och vatten- och avloppsförsörjning

2011-10-28 4(10) 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Riskidentifiering Följande nio områden bör ses som arbetsfält som med prioritet bör hanteras i en aktiv samverkan mellan samhällsaktörer såväl på nationell, regional som på lokal nivå. 1. Extrema vädersituationer (Lufttrycksberoenden, avvikande havsvattennivåer, vindstyrkor, nederbörd och låga respektive höga vattenflöden i Göta Älv) 2. Energi, dricksvatten, tele/it (50 % energibortfall) 3. Transportförsörjningssystemen (På väg, järnväg, till sjöss och med flyg) 4. Tillverkning, transporter och användning av farliga ämnen (CBRNE) (Okontrollerade utsläpp och olyckor) 5. Stort personalbortfall exempelvis vid Pandemi (50 % frånvaro) 6. Gängkriminalitet, organiserad brottslighet, hot mot personal och förtroendevalda, sabotage och terrorism (Otillåten påverkan av demokratiprocessen och när allmänhetens vardag rubbas) 7. Informationssäkerhet (Möjlighet att upprätthålla äkthet, riktighet och tillgänglighet av information) 8. Social obalans (När normgivande regelverk åsidosatts av medborgarna) 9. Oförutsägbara händelser

2011-10-28 5(10) Riskvärdering 5 Mycket hög sannolikhet 9 4 Hög sannolikhet 3 Medelhög sannolikhet 2 Låg sannolikhet S A N N O L I K H E T 3 6, 8 7 4 1 Mycket låg sannolikhet 1, 2 5 1 Mycket begränsade 2 Begränsade KONSEKVENSER 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala 1. Extrema vädersituationer 2. Energi, dricksvatten, tele/it 3. Transportförsörjningssystem 4. Tillverkning, transporter och användning av farliga ämnen (CBRNE) 5. Stort personalbortfall exempelvis vid Pandemi 6. Gängkriminalitet, organiserad brottslighet, hot mot personal och förtroendevalda, sabotage och terrorism 7. Informationssäkerhet 8. Social obalans 9. Oförutsägbara händelser

2011-10-28 6(10) Kritiska beroenden Målet för arbetet med beroendeanalys är att presentera ett gemensamt underlag med identifierade samhällskritiska beroenden för. Under 2010 har Göteborg Stad deltagit i samarbetsprojekt med Länsstyrelsen. Syftet med projektet för Göteborg stad är att kartlägga sådana beroendeförhållanden mellan privata och offentliga aktörer som påverkar förmågan hos de samhällsviktiga aktörer som är av strategisk betydelse inför och vid kriser. Resultatet av kartläggningen ska ligga till grund för åtgärder i form av analys, utbildning och planering som stärker den samlade krishanteringsförmågan. Utifrån genomfört arbete går det ännu inte att dra några djupare slutsatser kring respektive verksamhets externa beroenden men delar i stort den beskrivning som återfinns i tabellen på nästa sida och är hämtad ur Risk- och sårbarhetsanalys för Länsstyrelsen i Västra Götalands län med diarienummer 451-19409-2010.

2011-10-28 7(10) Dricksvatten Äldreomsorg Renhållning Elförsörjning Räddningstjänst Polis Sjukvård Vägtransporter Järnvägstransporter Drivmedel Personal Dricksvatten Äldreomsorg Renhållning Elförsörjning Räddningstjänst Polis Sjukvård Vägtransporter Järnvägstransporter Drivmedel Personal Övriga identifierade beroenden Tele Väder IT SOS Alarm Livsmedel Media Sjötransporter Värme Beroenden Svagt/ Osäkert Tydligt Kritiskt

2011-10-28 8(10) 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. avser att djupare analysera frågeställningen varför något svar inte redovisas här. Återkommer i framtida Risk och sårbarhetsanalyser. 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. gör följande bedömning av förmågan att motstå allvarliga störningar inom kommunens geografiska område. De indikatorer som används i bedömningsarbetet är identiska med dem i MSBFS 2010:6. Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Materiella resurser Personella resurser Samverkan Praktisk erfarenhet Förmågan är god

2011-10-28 9(10) 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. gör följande bedömning av förmågan att motstå och hantera identifierade risker. De indikatorer som används i bedömningsarbetet är identiska med dem i MSBFS 2010:6. Ledning, samverkan och information Förmågan är god Informationssäkerhet Larm Förmågan är god Omvärldsbevakning Förmågan är god Materiella resurser Personella resurser Förmågan är god Praktisk erfarenhet Förmågan är god

2011-10-28 10(10) 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. o Stabilitetskartering av hela stadens geografiska område o Styrel (planering vid effektbrist) o Robustare Elnät (Höjd nätavgift) o Vatten/avlopp (Byte av nät/rör enl. förvaltnings RSA) o Klimatförändringar/översvämningar installerar mätare för att mäta förändringar i vattennivåer och flöden som grumlighet i Göta Älv och Mölndalsån o Robustare kommunikationer (Flera olika system, fast och mobil kommunikation, RAKEL etc) o Nätverk för privatoffentlig samverkan med flera o Översyn av Stadens krisledningsorganisation samt lokalisering o Utbildningar och övningar o Extremt väder utredningen o Dammbrottsutredning Göta Älv Är några exempel på aktiviteter där Staden avser att djupare analysera, bedöma och besluta om åtgärder. Avser återkomma i framtida risk och sårbarhetsanalyser.