Människohandel för sexuella och andra ändamål Lägesrapport 17 Polismyndigheten Rapport 2016
Lägesrapport 17 Människohandel för sexuella och andra ändamål Lägesrapport 17 Människohandel för sexuella och andra ändamål Polismyndigheten överlämnar härmed Lägesrapport 17 Människohandel för sexuella och andra ändamål avseende 2015. Lägesrapporten ger polisens bild, i egenskap av nationell rapportör, av hur människohandelns omfattning och utbredning i Sverige har förändrats sedan 2014. Rapporten bygger främst på förundersökningar och domar under 2015 och som berör människohandel och därtill relaterad brottslighet. Den är framförallt avsedd för regeringen, polisens särskilda enheter och myndigheter i allmänhet, men den innehåller även information som kan vara användbar för frivilligorganisationer och för allmänheten. Rapporten har utarbetats av kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Polismyndighetens nationella operativa avdelning (Noa), som också genomför Polismyndighetens uppdrag som Sveriges nationella rapportör rörande människohandel. Under 2015 skedde en markant ökning av antalet människor som sökte asyl i Sverige och av antalet ensamkommande barn. Dessutom sågs en fortsatt ökning av antalet anmälningar om människohandel för bl.a. tiggeriändamål. Det finns en uttalad risk för att de utsatta människor som flyr till Sverige kan komma att utnyttjas för olika former av människohandel under sin resa från hemlandet, genom Europa till eller inom Sverige. Detsamma gäller för de utsatta EU-medborgare som alltjämt kommer till Sverige i hopp om att hitta sin försörjning. Mot bakgrund av denna utveckling har Polismyndigheten antagit ett särskilt inriktningsbeslut som innehåller ett antal målsättningar som syftar till att förstärka myndighetens förmåga att bekämpa människohandel. 1 I enlighet med beslutet pågår ett arbete inom polisens organisation med att inrätta särskilda grupper som har förmågan att bekämpa alla former av människohandel. Dessutom pågår ett arbete med att förbättra och stärka utbytet av information mellan de regionala underrättelseenheterna och den nationella underrättelseenheten. I underrättelsearbetet ingår också att följa upp prostitutionens utveckling och utbredning på internet för att ingripa där prostitutionsverksamheten är organiserad. Tillsammans med Länsstyreslen i Stockholms län har Polismyndigheten tagit fram en manual för identifiering av och stöd till offer för människohandel. En genomlysning av förundersökningar om människohandel som lades ner under 2015 pågår också för att få svar på om samtliga nödvändiga åtgärder vidtagits för att utreda brotten. POLISMYNDIGHETEN Dan Eliasson 1 A448.367/2015, sak nr 429. Beslutsprotokoll Noa 37/15. 3
Lägesrapport 17: Människohandel för sexuella och andra ändamål 4
Innehåll Innehåll 1. Sammanfattning...7 1.1 Människohandel för sexuella ändamål...9 1.2 Andra former av människohandel...10 1.3 Handel med barn för sexuella och andra ändamål...11 1.4 Sexuella övergrepp på barn under 18 år utanför Sveriges gränser...12 2. Inledning...13 2.1 Syftet med denna rapport...13 3. Brottsutvecklingen...15 3.1 Människohandel för sexuella ändamål...15 3.1.1 Offer för människohandel för sexuella ändamål under 2015...15 3.1.2 Stöd för frivilligt återvändande och återinte gration av personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål eller prostitution i Sverige...19 3.1.3 Profiler: gärningspersoner och organiserade brottsnätverk...20 3.1.4 Försäljning och köp av sexuella tjänster via internet under 2015...21 3.2 Människohandel för andra ändamål...23 3.2.1 Tvångsarbete eller situation som innebär nödläge...24 3.2.2 Människohandel för tiggeri och brottslig verksamhet...25 3.2.3 Utnyttjande av utländska bärplockare i Sverige..27 3.2.4 Utnyttjande av personer genom krigstjänst...28 3.3 Handel med barn för sexuella och andra ändamål...28 3.3.1 Människohandel för sexuella ändamål med barn under 18 år eller annars särskilt utsatta...30 3.3.2 Köp av sexuell handling av barn...32 3.3.3 Människohandel för andra ändamål med barn under 18 år...34 3.4 Sexuella övergrepp på barn under 18 år utanför Sveriges gränser...35 5. Polismyndighetens övriga insatser mot människohandel...43 6. Analys och rekommendationer...49 6.1 Inledning...49 6.2 Polisens nuvarande utvecklingsarbete och samverkan...50 6.3 Genomförande av rikspolischefens beslut om förstärkt förmåga att bekämpa människohandel...51 6.4 Förslag till åtgärder...52 6.4.1 Förslag till åtgärder Alla former av människohandel...52 6.4.2 Förslag till åtgärder Människohandel för sexuella ändamål...56 6.4.3 Förslag till åtgärder Människohandel för andra ändamål...59 6.4.4 Förslag till åtgärder Handel med barn för olika ändamål...59 Bilaga 1. Inrapportering från polisregionerna...61 Polisregion Stockholm...63 Polisregion Väst...73 Polisregion Syd...78 Polisregion Öst...85 Polisregion Mitt...87 Polisregion Bergslagen...91 Polisregion Nord...93 Bilaga 2. Lagstiftning på området...95 Bilaga 3. Domar om människohandel och brott av människohandelsliknande karaktär...99 Bilaga 4. Anmälda brott under 2015...103 4. Nationella operativa avdelningens organisation mot människohandel...39 4.1 Nationella operativa avdelningens arbete mot människohandel under 2015...40 5
Lägesrapport 17: Människohandel för sexuella och andra ändamål 6
1. Sammanfattning 1. Sammanfattning Människohandel är till sin natur ett brott mot person och behandlas i 4 kap. brottsbalken (BrB) om brott mot frihet och frid (se bilaga 2). Straffansvar gäller för den som genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. I det fall offret är under 18 år döms för människohandel även om gärningspersonen inte använt sig av otillbörliga medel för att genomföra brottet. Gemensamt för de omständigheter som nämns i bestämmelsen är att de på olika sätt syftar till att bemästra offrets fria och verkliga vilja, oavsett tilltänkt utnyttjande. Människohandel för sexuella ändamål är en brottslig företeelse som kan förekomma i hela landet men som under 2015 framför allt påträffades i och runt de tre storstadsregionerna. Även människohandel för andra ändamål, såsom tvångsarbete, tiggeri och för att begå brott, förekommer i storstadsregionerna men dessa brott begås också på mindre orter runt om i landet. Migrant- och flyktingströmmarna under 2015 Under 2015 sökte närmare 163 000 personer asyl i Sverige, och av dem var 35 369 individer ensamkommande barn, de flesta pojkar från Syrien, Afghanistan och Irak. Utöver dessa var det också barn och vuxna som befann sig i Sverige utan att ha rätt att vistas här, eller utan att vara registrerade hos någon myndighet. Ensamkommande barn är en särskilt sårbar grupp för människohandel och många barn försvinner efter ankomsten till Sverige. Regeringen gav därför Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att undersöka vad som händer med barnen. 2 Enligt ett uttalande från Europol 2016 har närmare 10 000 ensamkommande barn försvunnit efter ankomsten till EU. 3 Den europeiska polisorganisationen Europol har noterat hur kriminella nätverk har växt fram inom EU de senaste 18 månaderna (2014 2015) kring migrant- och flyktingströmmarna från bl.a. Syrien, Irak och Afghanistan och att kriminella grupperingar som bedriver människohandel för sexuella och andra ändamål även har börjat rikta sitt intresse mot att utnyttja flyktingar. Europol ser med oro på det ökade samarbetet mellan människohandlare och människosmugglare och att människor på flykt kan tvingas till prostitution eller bli utnyttjade på annat sätt bland annat pga. skulder till människosmugglare. Ytterligare en internationell organisation, ICMPD, varnar för att människosmuggling kan leda till att människor faller offer för människohandel och att familjer som flyr krig kan tvingas att utnyttja sina egna familjemedlemmar för att överleva. 4 Utvecklingen understryker vikten av att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten utvecklar förmågan och metoderna för att arbeta gränsöverskridande. Förstärkt förmåga att bekämpa människohandel Mot bakgrund av de ökade migrant- och flyktingströmmarna under 2015 antog Polismyndigheten ett särskilt inriktningsbeslut, som syftar till att förstärka 2 Regeringsbeslut 2016-01-28, S2016/00634/FST, Uppdrag om ensamkommande barn som försvinner. 3 Stabschef Brian Donald, Europol. 4 International Centre for Migration Policy Development, The Impact of the Syrian War and Refugee Situation on Trafficking in Persons 2016. 7
Lägesrapport 17: Människohandel för sexuella och andra ändamål förmågan att bekämpa människohandel. Beslutet innehåller ett antal målsättningar som tar sikte på polisens organisation, samverkan, metod- och kompetensutveckling m.m. Arbetet samordnas av den nationella rapportören på Polismyndighetens nationella operativa avdelning, Noa. (För mer information, se kapitel 6.3 Genomförande av rikspolischefens beslut om förstärkt förmåga att bekämpa människohandel). Anmälda brott och fällande domar om människohandel Antalet anmälda brott om människohandel för sexuella ändamål ökade markant under 2015 (58) jämfört med 2014 (31). Migrationsverket stod för 20 av de 58 anmälda brotten under 2015 och i dessa fall var närmare hälften av brotten begångna i ett annat land än Sverige. Antalet anmälda brott om människo- handel för andra ändamål ökade också markant under 2015 (122) jämfört med 2014 (62), men här visade en genomgång av de anmälda brotten att närmare 40 var felkodade och i de flesta fall avsåg människosmuggling. Av samtliga anmälda brott (180) under 2015 ledde endast en förundersökning om människohandel för sexuella ändamål fram till fällande dom. Polismyndigheten beslutade därför att göra en genomlysning av nedlagda förundersökningar om människohandel för att få svar på om samtliga nödvändiga åtgärder vidtagits för att utreda brotten. En sådan genomlysning antas kunna ge svar på eventuella brister i resurser, kompetens och arbetsmetoder inom polisen, och ligga till grund för att ta fram en handlingsplan och en metodhandbok i syfte att förbättra och effektivisera arbetet mot människohandel och därtill relaterade brott. Anmälda brott 2008 2015 Statistik Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2015 140 120 122 120 108 109 100 94 95 86 82 80 63 62 60 58 51 52 48 40 35 40 43 31 28 32 31 15 21 20 8 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Människohandel för sexuella ändamål Människohandel för andra ändamål än sexuella Koppleri, inkl grovt Lagförda brott 2015. Lagförda brott avser samtliga brott i lagföringsbesluten. Typ Fällande domslut i tingsrätt Åtalsunderlåtelse Strafföreläggande Människohandel (alla former) 2 2 Koppleri 11 11 Grovt koppleri 4 4 Köp av sexuell tjänst 112 1 217 330 Köp av sexuell handling av barn 39 1 40 Totalt Källa: Tabell 405. http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/ statistik/personer-lagforda-for-brott.html * Försök, förberedelse, stämpling, medhjälp, anstiftan, underlåtelse att avslöja och underlåtelse att hindra är inkluderade i respektive brott. 8
1. Sammanfattning Lagföringsbeslut efter huvudbrott och huvudpåföljd 2015 Typ Fängelse Övrigt Villkorlig dom Böter 34 kap 1 Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Människohandel (alla former) 2 2 Koppleri 5 2 3 10 Grovt koppleri 2 2 Köp av sexuell tjänst 1 3 80 197 1 282 Köp av sexuell handling av barn 3 3 1 1 8 Totalt Källa: Tabell 420. http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/ statistik/personer-lagforda-for-brott.html * Med lagföringsbeslut avses fällande domslut i tingsrätten, godkänt strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. * En person kan i ett och samma lagföringsbeslut förklaras skyldig till flera brott. Som huvudbrott väljs det brott i lagföringsbeslutet som har den strängaste straffskalan. Om två brott har samma straffskala, väljs slumpmässigt ett av brotten som huvudbrott. * Försök, förberedelse, stämpling, medhjälp, anstiftan, underlåtelse att avslöja och underlåtelse att hindra är inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett lagföringsbeslut med huvudbrottet stöld, kan vara stöld, medhjälp till stöld, försök till stöld o.s.v. * Som regel väljs den mest ingripande påföljden i lagföringsbeslutet som huvudpåföljd. I de beslut där referenser förekommer mellan brotten och påföljderna, väljs den påföljd som huvudbrottet lett till. 1.1 Människohandel för sexuella ändamål Det är svårt att uppskatta hur många individer som föll offer för människohandel i Sverige under 2015. Antalet fall av människohandel som upptäcks i Sverige beror till stor del på vilka resurser polisen lägger ner på att uppdaga denna brottslighet hur mycket tips som kommer in till polisen den kompetens som finns inom polisorganisationen. Nivån på insatserna skiftar mellan polisregioner och ser olika ut från år till år. Det är inte heller möjligt att identifiera, eller ens lokalisera, alla offer, mestadels flickor och kvinnor som iakttas under polisens spaning. Inte heller kan uppskattningen baseras uteslutande på antalet offer som ses som målsägande i människohandelsutredningar; särskilt eftersom flertalet av dessa utredningar fortfarande resulterar i domar om koppleri/grovt koppleri. Vissa av brotten var särskilt svårutredda under 2015 eftersom flera offer hade blivit utnyttjade i andra EU länder innan de kom till Sverige och brottet uppdagades. Antalet anmälda brott om människohandel för sexuella ändamål ökade markant under 2015 (58) jämfört med 2014 (31). En ökning av antalet anmälda brott om människohandel för sexuella ändamål hänger troligtvis samman med att Migrationsverket utbildat fler av sina handläggare i att identifiera potentiella offer för människohandel, och att kriminella grupperingar som bedriver människohandel även har börjat rikta sitt intresse mot att utnyttja flyktingar som kan tvingas till prostitution för att kunna betala människosmugglare för resan till Sverige. Migrationsverket stod för 20 av de 58 anmälda brotten om människohandel för sexuella ändamål under 2015, och i dessa fall var närmare hälften av brotten begångna i ett annat land än Sverige. Under 2015 lagfördes 2 brott rörande människohandel för sexuella ändamål. 5 Därtill lagfördes 4 brott om grovt koppleri och 11 för koppleri. Slutligen lagfördes 330 brott rörande köp av sexuell tjänst och 40 rörande köp av sexuell handling av barn under 18 år. 6 Ytterligare förundersökningar om människohandel, koppleri och köp av sexuell tjänst pågår, och ett antal domar förväntas falla under 2016. 5 Södertörns tingsrätt, 2015-10-29, Mål nr B 5756-15. 6 Med lagförda brott menas brott i lagföringsbeslut som avser fällande domslut i tingsrätt, meddelade åtalsunderlåtelser och godkända strafförelägganden. 9
Lägesrapport 17: Människohandel för sexuella och andra ändamål Information som polisen erhöll under 2015 visade att den absoluta majoriteten av offer var kvinnor, som var mellan 20 och 40 år. En analys av de 214 upprättade anmälningarna om köp av sexuell tjänst i region Stockholm under 2015 visade bl.a. på att kvinnorna som utnyttjades för prostitutionsändamål i 75 procent av fallen kom från ett annat land än Sverige. Det begränsade antal flickor och kvinnor som rekryterades till Sverige för prostitutionsändamål kom i första hand från Öst- och Sydösteuropa, företrädesvis Rumänien men också från Bulgarien, Ryssland, Litauen och Polen. Dessutom rörde informationen kvinnor från Nigeria samt ett fåtal kvinnor från Sydamerika med spanskt medborgarskap. Detta förhållande speglar information som kommer från övriga polisregioner, vilket tyder på att prostitutionsverksamheten är organiserad. Försäljningen av sexuella tjänster sker idag i Sverige liksom i andra länder mestadels via internet, utom i Göteborg där enstaka ärenden kunde kopplas till gatuprostitution under 2015. En analys av de 214 anmälda brotten om köp av sexuell tjänst i region Stockholm under 2015 visade bl.a. att 78 procent av de sexköpande männen ursprungligen kom från Sverige. De utländska männen som köpte sex representerade 25 olika nationaliteter. Den yngsta mannen var 18 år och den äldsta 71 år. Männen tog mestadels kontakt med kvinnorna via internet där hallickar och människohandlare annonserade ut dem till försäljning. Som har varit fallet under tidigare år, publicerade gärningspersonerna annonser på webbsidor utformade så att sexköpande män skulle få intrycket av att offren själva var ansvariga för dessa. I själva verket hade kvinnorna oftast ingen vetskap om vad som faktiskt beskrevs i annonserna, eller vilka tjänster de förväntades utföra. 1.2 Andra former av människohandel Brottsbalkens människohandelsparagraf innefattar också andra former av utnyttjanden. 7 Förövare kan dömas för att ha utnyttjat människohandelsoffer för krigstjänst, för avlägsnande av organ, för tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte t.ex. tiggeri. 8 Under 2015 dömdes inte några personer för människohandel för andra ändamål än sexuella. Totalt anmäldes 122 brott om människohandel för andra ändamål, men åtal väcktes inte i något av dessa fall. Polisregionernas inrapporteringar visar att antalet anmälda brott om annan människohandel än för sexuella ändamål ökade markant under 2015 (122) jämfört med 2014 (62). Vid en mer detaljerad undersökning visade det sig att en inte obetydlig del av de 122 anmälda brotten om människohandel för andra ändamål, närmare 45 stycken, var felkodade och avsåg andra brott såsom människosmuggling och i enstaka fall ocker. De anmälningar som gjordes till polisen under 2015 om utnyttjande av människohandelsoffer för andra ändamål, rörde framförallt situationer där personer förts eller lurats till Sverige av kriminella individer eller grupperingar från andra länder såsom Rumänien och Bulgarien för att utnyttjas för tiggeri (55) och för tvångsarbete (21). Liksom för människohandel för sexuella ändamål är det svårt att ge exakta uppgifter beträffande omfattningen av människohandel för andra ändamål till, genom och inom Sverige. Antalet anmälda brott om människohandel för tiggeri ökade under 2015, och det var främst offren själva eller någon utomstående t.ex. en frivilligorganisation som anmälde brotten till polisen. Liksom Europol har myndigheterna i Sverige identifierat offer med romsk bakgrund som en särskilt utsatt grupp för att utnyttjas i tiggeri och för att tvingas begå brott. 9 7 4 kap. 1 a brottsbalken. 8 Med nödläge avses att offret är förhindrat att fritt bestämma över sina göranden och låtanden eller befinner sig i en verkligt svår belägenhet som inte är helt tillfällig eller övergående. Prop. 2009/10:152 Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel sid. 21. 9 Europol, Knowledge Product, Trafficking in Human Beings, O2-Organised Criminal Networks, FP Phoenix, (1 June 2014). 10
1. Sammanfattning Under hösten 2014 beställde polisens nationella ledningsgrupp en lägesbild av dåvarande Rikskriminalpolisens kriminalunderrättelsetjänst rörande brott riktade mot och utförda av personer kopplade till utsatta EU-medborgare i Sverige i tiggeri. Lägesbilden redovisades i december 2015. 10 I rapporten konstaterar författarna att under 2014-2015 utsatta EU-medborgare i Sverige nästan uteslutande kom från Rumänien eller Bulgarien. De flesta reste till Sverige tillsammans med familjemedlemmar, släkt eller vänner. Enligt polisens bedömning är dock en del av tiggeriet kopplat till organiserad brottslighet. Det finns t.ex. grupper av utsatta EUmedborgare som kontrolleras av kriminella aktörer, bland annat genom utpressning och människohandel. Erfarenheter från Sverige och andra länder visar att det är personer med fysiska eller intellektuella funktionsnedsättningar samt barn som löper störst risk att falla offer för människohandel för tiggeriändamål. 11 En orsak till detta är enligt Europol att dessa särskilt utsatta grupper av offer genererar mest pengar åt förövarna. Utöver dessa former, uppgav enstaka utländska medborgare att de under 2015 utsattes för människohandel för tvångsarbete i bär-, bygg, eller restaurangbranschen och inom jordbrukssektorn. För att motverka att utländsk arbetskraft i framtiden utnyttjas på ett otillbörligt sätt genom orimliga arbetsvillkor, utebliven lön, under hot och slavliknande förhållanden fortsatte Polismyndigheten under våren 2015 sitt samarbete med Migrationsverket, Skatteverket och Arbetsmiljöverket. Samarbetet ledde bl.a. fram till att de riktlinjer som Migrationsverket tog fram 2011 för företag som erbjuder anställning till bärplockare från tredje land också tillämpades inom andra branscher såsom städ- och restaurangbranscherna. 10 Nationell lägesbild, Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige, Polismyndigheten, nationella operativa avdelningen, december 2015. 11 Se fotnot 9, Europol, Knowledge Product. 1.3 Handel med barn för sexuella och andra ändamål Sedan lagstiftningen om människohandel infördes 2002 har alla barn som fallit offer för människohandel för sexuella ändamål i Sverige varit flickor. Majoriteten av dem har varit i åldrarna 16 17 år, men i enstaka fall också yngre än 15 år. 12 Vid några enstaka fall har det funnits misstankar om att äldre pojkar kan ha fallit offer för människohandel för sexuella ändamål, men dessa misstankar har inte kunnat bekräftas. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet för 2015 anmäldes 11 brott som rörde människohandel för sexuella ändamål med barn under 18 år, jämfört med 5 stycken 2014. Under 2015 anmäldes också 30 brott som rörde människohandel för andra ändamål med barn under 18 år, jämfört med 14 anmälda brott 2014. Under 2015 väcktes inga åtal för människohandel med barn under 18 år. Under 2015 fick Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag av regeringen att i samverkan med bl.a. Polismyndigheten genomföra en kartläggning av människohandel med barn. Uppdraget utmynnade i en rapport som presenterades för regeringen den 10 december 2015. 13 Kartläggningen visar att svenska myndigheter årligen identifierar barn som misstänks vara offer för människohandel eller exploateras under människohandelsliknande former. Barnen kommer från länder inom och utanför EU och typen av utnyttjandeform varierar. Mellan 2012 och 2015 registrerade kartläggningen 102 polisanmälningar av människohandel eller människohandelsliknande brott. Under samma period inleddes 39 förundersökningar om misstänkt handel med barn. Alla ärenden lades ner förutom ett som ledde till åtal för människosmuggling. Kartläggningen konstaterade också att sedan 2012 har inget åtal väckts om handel med barn. Under 2015 sökte närmare 163 000 personer asyl i Sverige, och av dem var 35 369 individer ensamkommande barn, de flesta pojkar från Syrien, Afghanistan och Irak. Utöver dessa var det också barn som befann sig i Sverige utan att ha rätt att vistas här eller utan att vara registrerade hos någon myndig- 12 Dessa fall har rört enstaka flickor i 12 13-årsåldern. 13 Rapport 2015:30, Länsstyrelsen Stockholm, Människohandel med barn nationell kartläggning 2012 2015. 11
Lägesrapport 17: Människohandel för sexuella och andra ändamål het. Detta gällde framför allt pojkar från Marocko. Ensamkommande barn är en särskilt sårbar grupp för människohandel och många barn försvinner efter ankomsten till Sverige. Regeringen gav därför Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att undersöka vad som händer med barnen. 14 Enligt ett uttalande från Europol 2016 har ca 10 000 ensamkommande barn försvunnit efter ankomsten till EU. 15 1.4 Sexuella övergrepp på barn under 18 år utanför Sveriges gränser En brottstyp som fick mycket uppmärksamhet under 2015 rör män bosatta i Sverige som begår allvarliga sexualbrott mot flickor och pojkar i andra länder. Under svensk lagstiftning är det straffbart att resa till ett annat land för att där sexuellt utnyttja en flicka eller pojke med hemvist i landet. 16 Dessa brottslingar kan dömas i svensk domstol eller i domstol i det land där brottet begåtts, och riskerar långa fängelsestraff. De brott som begås mot barnen är företrädesvis våldtäkt eller grov våldtäkt mot barn, köp av sexuell handling av barn samt barnpornografibrott, dvs. männen har dokumenterat sina eller andras sexuella övergrepp på barn. Under 2015 hade fyra poliser vid den nationella operativa avdelningens it-brottscentrum som huvuduppgift att kartlägga och utreda sexuella övergrepp mot barn i utlandet som män från Sverige begått. Information om sexuella övergrepp på barn under 18 år utanför Sveriges gränser som inkom till polisen kom i första hand från svenska och utländska polis- myndigheter, men också från allmänheten. 17 Även om det kan vara svårt att uppskatta hur många män bosatta i Sverige som begår sexuella övergrepp mot barn i andra länder varje år, visade underrättelsearbetet att problemet var så pass omfattande att samlade åtgärder var nödvändiga. Utredningsarbetet kan dock försvåras av begränsningar i befogenheterna för svensk polis att verka utomlands, särskilt utanför EU:s gränser. Det är därför särskilt viktigt att upparbeta ett samarbete mellan det svenska rättsväsendet och myndigheter och organisationer i aktuella länder. Beställda sexuella övergrepp på barn via webbkamera är ett sätt som allt fler gärningspersoner använder sig av för att uppleva sexuella övergrepp på barn i realtid, men också för att få tillgång till filmer av sexuella övergrepp som är anpassade till deras önskemål. Information till polisregionerna under 2015 visade att det finns anledning att anta att fler förundersökningar kommer att inledas under 2016. Inom ramen för ett regeringsuppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län samverkade länsstyrelsen bl.a. med Polismyndigheten i en informationskampanj riktad till allmänheten. Kampanjen lanserades i december 2014 och en extra satsning gjordes i december 2015. 18 Syftet med kampanjen var att informera allmänheten om förekomsten av sexuellt utnyttjande av barn i samband med turism och resande och att övergreppen i stor utsträckning utgör brott även utomlands uppmana allmänheten att anmäla kännedom om misstänkta övergrepp. 14 Regeringsbeslut 2016-01-28, S2016/00634/FST, Uppdrag om ensamkommande barn som försvinner. 15 Stabschef Brian Donald, Europol. 16 2 kap. 2 Kravet på dubbel straffbarhet. Prop. 125 130 och 132. Det krävs inte längre dubbel straffbarhet för att i Sverige lagföra för allvarliga i utlandet begångna sexualbrott mot barn under 18 år. De brott som avses är brott enligt 6 kap. 1 6, 8 tredje stycket och 12 samt försök till sådana brott, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt 18 år. När det gäller dessa brott är svensk domstol inte heller bunden av vilket straff som är föreskrivet på gärningsorten. Detta innebär att svensk domstol får döma ut påföljd som är att anse som strängare än det straff som kan utdömas under gärningsortens lagstiftning. 17 För mer information om hur allmänheten kan kontakta Polisen i dessa fall: http://polisen.se/om-polisen/olikatyper-av-brott/brott-mot-barn/barnsexhandel/tipsa-polisen-om-misstankt-barnsexhandel-utomlands/ 18 http://resekurage.se 12
2. Inledning 2. Inledning Människohandelsbrott innefattar ofta situationer där flera personer samverkar, mestadels i olika länder men också inom ett land, för att rekrytera och sedan förmå ett offer att resa från ett ställe till ett annat och där utnyttjas för olika ändamål. Handel med människor är ett globalt växande problem som kräver en strategi med prioriterat internationellt samarbete och omfattande förebyggande och straffrättsliga nationella åtgärder. Eurostat 19 konstaterade i sin rapport 2015 20 att majoriteten av identifierade offer för människohandel inom EU under åren 2010 2012 var offer för människohandel för sexuella ändamål (69 %). Totalt registrerades 30 146 offer för människohandel inom EU under perioden där 80 % av offren var kvinnor över 1 000 barn var offer för människohandel för sexuella ändamål 95 % av offren för människohandel för sexuella ändamål var kvinnor 71 % av offren för människohandel för tvångsarbete var män 65 % av offren var EU-medborgare 2.1 Syftet med denna rapport Årets lägesrapport ger Polismyndighetens bild av läget under 2015 rörande människohandel och därtill relaterad brottslighet inom, genom och till Sverige, samt hur omfattningen och utbredningen förändrats sedan föregående års lägesrapport. Rapporten innehåller även information om sexuella övergrepp på barn under 18 år utanför Sveriges gränser. I separata bilagor redovisas: polisregionernas inrapporteringar till den nationella operativa avdelningen (Noa) gällande svensk lagstiftning på området domar och information kring offer, gärningspersoner och påföljder som rör olika former av människohandel, koppleri och köp av sexuell tjänst eller köp av sexuell handling av barn statistik över antalet anmälda brott Under perioden 2010 2012 väcktes 8 805 åtal om människohandel inom EU och av dessa ledde 3 855 fall till fällande dom. Över 70 procent av människohandlarna var män. 19 Europeiska unionens statistikkontor i Luxemburg som sammanställer statistik som är jämförbar på EU-nivå och kan användas som underlag för unionens politiska beslut. 20 Eurostat and European Commission, Trafficking in human beings (Luxembourg and Brussels, Belgium: Eurostat Methodological and Working Papers, 2015). 13
Lägesrapport 17: Människohandel för sexuella och andra ändamål 14
3. Brottsutvecklingen 3. Brottsutvecklingen 3.1 Människohandel för sexuella ändamål Nationella operativa avdelningens underrättelseenhet inhämtar regelbundet information om grupper och individer som är ansvariga för olika former av människohandel och relaterade brott inom, genom och till Sverige. Informationen kommer bl.a. från svensk och utländsk polis, Europol, frivilligorganisationer, allmänheten, Migrationsverket och andra myndigheter. 21 Denna information, och de förundersökningar som bedrevs under 2015, visar att människohandel för sexuella ändamål inte bara är ett storstadsfenomen utan att dessa brott även förekommer på mindre orter runt om i Sverige. Prostitution inom ramen för kroppsvårdsverksamhet Under de senaste tio åren har antalet massagesalonger och andra verksamheter för kroppsvård i Sverige ökat kraftigt. De är mestadels koncentrerade till storstäderna men kan också förekomma i mindre städer. Det bör noteras att majoriteten av dessa verksamheter uppfyller alla krav under sina tillstånd och är inte involverade i kriminell verksamhet. Det finns dock information som visar att vissa kroppsvårdsverksamheter används som täckmantel för organiserad brottslighet med fokus på prostitutionsverksamhet, och där majoriteten av offren ursprungligen kommer från andra länder än Sverige. Sedan 2009 har polisen bedrivit ett samarbete med flera hotellkedjor i Stockholm och även genomfört utbildning för hotellpersonal. Stockholmspolisen noterade under 2015 liksom under 2014 en fortsatt övergång från organiserad prostitution på hotell till organiserad prostitution i lägenheter hyrda i andra hand. Det är troligtvis den ökade kunskapen hos hotellpersonal och samverkan mellan polisen och hotellbranschen som ligger bakom den märkbara förskjutningen av prostitutionsarenorna. I dag är andrahandslägenheter den största marknaden för de som organiserar prostitutionsverksamheter i Stockholm. 22 Lägenheterna hyrs oftast ut under en period av två till tre veckor via olika andrahandsförmedlingar. Under 2015 ökade förfrågningarna från polis och hotellrörelser utanför Stockholmsregionen till prostitutionsgruppen i Stockholm, om utbildning och operativt stöd för att bättre identifiera och beivra människohandel och köp av sexuell tjänst. 3.1.1 Offer för människohandel för sexuella ändamål under 2015 Det är svårt att uppskatta hur många som var offer för människohandel för sexuella ändamål i Sverige under 2015. Hur många fall av människohandel som upptäcks i Sverige beror till stor del på vilka resurser som polisregionerna lägger ner på att uppdaga denna brottslighet hur mycket tips som kommer in till polisen den kompetens som finns inom polisorganisationen. Nivån på insatserna skiftar mellan polisregioner och kan variera från år till år. Det är inte heller möjligt att identifiera, eller ens lokalisera alla offer, mestadels flickor och kvinnor, som nämns under telefonavlyssning eller iakttas under polisens spaning. Inte heller 21 Men också från hotell som ett resultat av Stockholmspolisens utbildningar av hotellpersonal. 22 Simon Häggström, polisinspektör och chef för Stockholmspolisens prostitutionsgrupp. 15
Lägesrapport 17: Människohandel för sexuella och andra ändamål kan uppskattningen baseras uteslutande på antalet offer som ses som målsägande i människohandelsutredningar, eftersom flertalet av dessa utredningar fortfarande resulterar i domar om koppleri eller grovt koppleri. Händelseförloppet i ett kopplerimål uppvisar ofta mycket stora likheter med det i ett människohandelsmål. Den avgörande frågan om förövarna ska kunna åtalas och dömas för människohandel eller för koppleri är huruvida offrets frihet kränkts. Under 2015 anmäldes totalt 58 brott som rörde människohandel för sexuella ändamål. Under samma period lagfördes 2 brott rörande människohandel för sexuella ändamål. 23 Därtill lagfördes 4 brott om grovt koppleri och 11 för koppleri. Slutligen lagfördes 330 brott rörande köp av sexuell tjänst och 40 rörande köp av sexuell handling av barn under 18 år. 24 Ytterligare förundersökningar om människohandel, koppleri och köp av sexuell tjänst pågår, och ett antal domar förväntas falla under 2016. Statistiken kan jämföras med situationen under 2014 då det anmäldes 31 brott om människohandel för sexuella ändamål jämfört med 58 under 2015. Under 2014 lagfördes 1 brott om människohandel för sexuella ändamål och bedrägeri. Under 2014 lagfördes dessutom 5 brott om grovt koppleri och 12 för koppleri. Samma år lagfördes 260 brott rörande köp av sexuell tjänst och 3 brott rörande köp av sexuell handling av barn under 18 år. En ökning av antalet anmälda brott om människohandel för sexuella ändamål hänger troligtvis samman med att Migrationsverket utbildat fler av sina handläggare i att identifiera potentiella offer för människohandel, och att kriminella grupperingar som bedriver människohandel även har börjat rikta sitt intresse mot flyktingar som kan tvingas till prostitution för att kunna betala människosmugglare för resan till Sverige. Migrationsverket stod för 20 av de 58 anmälda brotten under 2015 och i dessa fall var närmare hälften av brotten begångna i ett annat land än Sverige. Människohandel för sexuella ändamål anmälda brott Statistik Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2015 58 Domar för koppleri 31 Att flertalet lagföringar resulterar i domar för koppleri eller grovt koppleri istället för människohandel kan ha flera förklaringar. Det kan bero på att människohandelslagstiftningen är en svårtolkad lagstiftning vars beviströskel är hög. 25 I syfte att undvika långa straff har gärningspersonerna under de senaste åren dessutom förändrat sina tillvägagångssätt. Istället för att bruka direkt våld och hot mot kvinnorna så kontrolleras offren ofta med mer utstuderade gromnings 26 -metoder som också normaliserar det fysiska och sexuella våld som förövarna ofta utsätter offren för. 27 Ofta erbjuder gärningspersonerna bättre villkor för offren bl.a. i form av större handlingsfrihet som att de exempelvis tillåts gå ut och handla på egen hand. Offren får dessutom ibland behålla en del av inkomsterna. Dessa är effektiva sätt som används av förövarna för att knyta offren till sig, kontrollera dem och göra dem känslomässigt beroende, vilket kan resultera i att offren blir lojala och mindre benägna att vittna emot förövarna i en rättsprocess. I sin senaste rapport om människohandel noterar Europol att det rapporterats om många fall där s.k. 40 2013 2014 2015 23 Södertörns tingsrätt, 2015-10-29, Mål nr B 5756-15. 24 Med lagförda brott menas brott i lagföringsbeslut som avser fällande domslut i tingsrätt, meddelade åtalsunderlåtelser och godkända strafförelägganden. 25 Se rekommendation i kapitel 6 under rubriken 6.1.1 Få fällande domar om människohandel. 26 Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften, 6 kap. 10 brottsbalken. Se också: https://polisen.se/utsatt-for-brott/ Skydda-dig-mot-brott/Grooming/ 27 Normaliseringsprocess, se: http:/www.roks.se/mans-valdmot-kvinnor/normaliseringsprocessen. 16
3. Brottsutvecklingen tonårshallickar, lurat och/ eller tvingat minderåriga flickor in i prostitution. Flickorna har sedan blivit offer för människohandel för sexuella ändamål. 28 Med tonårshallickar 29 menas män eller pojkar som inleder en relation med minderåriga flickor eller unga kvinnor med löften om en känslomässig relation eller giftermål och ett bättre liv. Syftet med en sådan relation är att binda flickorna till sig känslomässigt för att sedan kunna förmå dem till att utnyttjas för prostitutionsändamål. Liknande tillvägagångssätt har även setts i Sverige. Varifrån kom de kvinnor som utnyttjades i prostitution? Det begränsade antal flickor och kvinnor som rekryterades till Sverige för prostitutionsändamål under 2015 kom i första hand från Öst- och Sydösteuropa, företrädesvis Rumänien men också från Bulgarien, Ryssland, Litauen och Polen. Dessutom rörde informationen kvinnor från Nigeria samt ett fåtal kvinnor från Sydamerika med spanskt medborgarskap. Information som polisen erhöll under 2015 visade, som tidigare år, att den absoluta majoriteten var kvinnor mellan 20 och 40 år. En analys av de 214 upprättade anmälningarna om köp av sexuell tjänst i region Stockholm under 2015 visade bl.a. att i 75 procent av fallen kom de kvinnor som utnyttjades för prostitutionsändamål från ett annat land än Sverige, vanligen Rumänien eller Nigeria. Detta förhållande speglar information som inkom från övriga polisregioner, vilket tyder på att prostitutionsverksamheten var organiserad. Enligt Europol kommer den övervägande majoriteten av människohandelsoffer inom EU ursprungligen från länder inom den Europeiska unionen, medan de offer för människohandel för sexuella ändamål som förs till EU från tredje land företrädesvis kommer från Albanien, Brasilien, Kina, Vietnam och Nigeria. 30 28 Europol, Situation Report Trafficking in human beings in the EU, Haag, February 2016. 29 Ett missvisande uttryck som döljer att dessa unga män är hallickar som kontrollerar och utsätter unga kvinnor och flickor för allvarliga övergrepp. Numera används istället begreppet tonårshallickar. 30 Europol, Situation Report Trafficking in human beings in the EU, Haag, February 2016. Ett flertal underrättelser inkom till polisen under 2015 om nigerianska kvinnor som såldes via annonser på internet och huvudsakligen utnyttjades av sexköpande män på hotellrum på orter utanför storstadsregionerna. Kvinnorna fördes från Nigeria till t.ex. Spanien eller Italien av organiserade brottsnätverk som försåg kvinnorna med riktiga passhandlingar, men med falska identiteter. De flesta kvinnorna tvingades därefter ansöka om, och erhöll ofta uppehållstillstånd som identifierade offer för människohandel för sexuella ändamål. Människohandlarna kunde därefter transportera kvinnorna över nationsgränser inom Schengen-området och vidare till t.ex. Sverige och Norge, men också t.ex. till Belgien och Nederländerna utan att stoppas. I de fall kvinnorna utnyttjats i prostitution i Sverige och anträffats av polisen eller frivilligorganisationer erbjuds de möjligheter till stöd och assistans. Om offren inte vill eller kan samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna i en utredning om människohandel eller koppleri, kan de i vissa fall avvisas med stöd av utlänningslagen till det land i EU där de har uppehållstillstånd. 31 Att kvinnorna inte vill eller vågar samarbeta i en utredning kan bero på bristande tilltro till polisen men också på rädsla för att de eller deras familj ska bestraffas 32. För mer information, se Rikspolisstyrelsens lägesrapport för 2010, Människohandel offren från Nigeria. 31 Enligt 8 kap. 2 första stycket utlänningslagen får en utlänning avvisas om det kan antas att han eller hon under vistelsen i Sverige inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt. (Bestämmelsen är inte tillämpbar på medborgare inom den europeiska unionen). Om personen har sökt asyl eller har uppehållstillstånd i ett annat EU-land, ska hon, enligt Dublinförordningen, avvisas till detta land. Se: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat, http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/ ALL/?uri=CELEX%3A32013R0604 32 Voodoo är en del av en grupp västafrikansk och haitiska animistiska religioner. Kvinnor från Nigeria har ofta utsatts för en s.k. voodoo-ritual vid rekryteringen, vilket är ett vanligt sätt för människohandlare att ta kontroll över dessa offer. 17
Lägesrapport 17: Människohandel för sexuella och andra ändamål Ett ärende av särskilt intresse under 2015 I detta ärende dömdes en 36-årig man och en 23-årig kvinna från Rumänien av tingsrätten till fängelse i två år och sex månader för människohandel. 33 Tingsrätten dömde dem även till 10 års utvisning ur riket. Samtidigt dömdes tre svenska män i åldrarna 36 38 år till dagsböter för köp av sexuell tjänst och en för försök till köp av sexuell tjänst. Ytterligare 15 fall av köp av sexuell tjänst redovisades till åklagare. Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att straffet för kvinnan sänktes och strafftidens längd bestämdes till 2 år 2 månader. 34 Gärningspersonerna rekryterade två kvinnor, 20 respektive 23 år från Rumänien, och utnyttjade dem för prostitutionsändamål. Den 23-åriga kvinnan rekryterades av mannen via Facebook och fördes först till Oslo och därefter till Stockholm. Mannen agerade som människohandlare och hallick genom att ordna resan till Sverige med flyg, boka hotellrum och ombesörja att kvinnornas tjänster annonserades på internet. Huvudmannen samlade dessutom in de pengar som genererats av den brottsliga verksamheten. Vid några tillfällen reste han till Spanien där han var bosatt och under dessa resor antar polisen att han förde ut de pengar han tjänade på kvinnornas prostitution. Kvinnan berättade att hon skulle få hälften av inkomsterna men hon fick i stället 40 procent. Hon hade aldrig rest inom eller utanför Rumänien och kände inte till var Sverige och Norge låg. Hon levde under fattiga förhållanden i hemlandet och situationen tvingade henne till prostitution för att få pengar till sin sjuka son. I Norge utnyttjades hon i prostitution under en kort period. I Sverige tvingades hon sälja sexuella tjänster till ungefär 12 15 män per dag. Kvinnan kunde varken tala svenska eller engelska och hade en lättare intellektuell funktionsnedsättning. Hon förstod inte hur hon kunde skydda sig mot oönskade graviditeter och könssjukdomar. Kvinnan fick ett skadestånd om 82 000 kronor och hjälp att återvända till hemlandet genom Länsstyrelsens i Stockholm återvändandeprogram. 33 Stockholms tingsrätt 2015-10-29, Mål nr B 5756-15. 34 Svea hovrätt 2016-01-29, Mål nr B 10040 15. Allmänt om offer för människohandel för sexuella ändamål inom Sverige Sedan 1999 har alla kända offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri eller grovt koppleri i Sverige varit flickor och kvinnor i åldrarna 13 45 år. I de relativt få fall där män eller pojkar fallit offer för människohandel i Sverige handlar det om utnyttjande för andra ändamål än sexuella t.ex. stöldverksamhet, tiggeri och tvångsarbete. Olika erfarenheter och studier i Sverige och internationellt visar att offer för människohandel för sexuella ändamål ofta har ett bristande förtroende för myndigheter och är ovilliga att låta sig intervjuas av polisen eller vittna mot sina angripare. De kan dessutom sakna tilltro till de tolkar som finns tillgängliga eftersom dessa kan ha samma bakgrund som offret eller komma från samma plats, etniska grupp eller land. Detta gör att offret kan känna oro för sin personliga säkerhet och för att kränkande och känslig information kan spridas i deras hemländer eller bland landsmän i destinationslandet. De kan även känna rädsla för repressalier från förövarna t.ex. genom voodoo eller hot om våld, samt skam och skuld när de tvingas berätta om de allvarliga och förnedrande sexuella övergrepp som sexköpande män och ofta andra gärningspersoner utsatt dem för, övergrepp som ofta pågått under en längre tid. Det har också förekommit fall där en gärningsperson initierat ett sexuellt och ofta känslomässigt kontrollerande förhållande med offret, något som kan skapa en ovilja hos kvinnan att ange sin partner. Kvinnorna blir på så sätt mer lojala med gärningspersonerna och mindre benägna att vittna emot dem. De kvinnor som utsattes för människohandel eller människohandelsliknande brott i Sverige under 2015 hade, liksom tidigare år, en likartad bakgrund. Det rörde sig om kvinnor som prostituerats för första gången eller kvinnor som utnyttjats i prostitutionsaktiviteter i många år i andra EU- länder eller i sina ursprungsländer. Dessa kvinnor kom ofta från en fattig bakgrund i länder där kvinnors och flickors rättigheter begränsas på olika sätt; genom diskriminering i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden eller där det sociala trygghetsnätet inte fungerar. Många av flickorna och kvinnorna hade dessutom flytt från situationer där de utsatts för olika former av fysiskt, psykologiskt och sexuellt våld såsom tvångs- 18
3. Brottsutvecklingen gifte, våldtäkter, sexuella övergrepp eller våld i nära relationer. Många saknade kunskaper om hur det svenska samhället fungerar och om möjligheterna till att söka hjälp och skydd från polis, sociala myndigheter och frivilligorganisationer. Få av kvinnorna och flickorna förstod eller talade svenska och endast ett fåtal behärskade engelska. En del av kvinnorna var också ensamstående mammor och hade barn i hemlandet som de måste försörja. Varifrån kommer männen som utnyttjar prostituerade kvinnor, och hur kontaktar de kvinnorna? En analys av de 214 anmälda brotten om köp av sexuell tjänst i region Stockholm under 2015 visade bl.a. att 78 procent av de sexköpande männen ursprungligen kom från Sverige. De utländska männen som köpte sex representerade 25 olika nationaliteter. Den yngsta mannen var 18 år och den äldsta 71 år. Männen tog mestadels kontakt med kvinnorna via internet där hallickar och människohandlare annonserade ut dem till försäljning. 3.1.2 Stöd för frivilligt återvändande och återintegration av personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål eller prostitution i Sverige Under 2012 inledde Länsstyrelsen i Stockholms län ett pilotprojekt tillsammans med International Organisation for Migration (IOM) i Helsingfors. Syftet med projektet var att på sikt upprätta ett permanent nationellt återvändandeprogram för personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål och prostitution i Sverige. Detta projekt fortsatte under 2015. När den utsatta återvänder hem väntar många utmaningar, t.ex. en utsatt social situation, psykosociala problem, ekonomiska svårigheter, diskriminering samt oroligheter eller väpnade konflikter. Dessa faktorer kan även öka risken för att offret på nytt utsätts för människohandel. Internationella erfarenheter visar att ett återvändande måste planeras noggrant tillsammans med mottagande myndighet eller organisation i hemlandet och vid behov innefatta såväl stöd innan återvändandet och under resan som stödinsatser efter hemkomst. Om personen önskar assistans, ska ett individanpassat stöd kunna ges oavsett var i Sverige personen påträffas, eller personens kön, ålder eller nationalitet. Pilotprojektet pågick i första hand under 14 månader och förväntades ge stöd till 15 personer (män, kvinnor, pojkar och flickor). 35 Genom projektet erbjöds svenska myndigheter och andra aktörer stöd och råd av IOM när ett återvändande skulle planeras och genomföras. IOM har ett nätverk av fältkontor och kontakter över hela världen som användes för att bl.a. undersöka vilket tillgängligt stöd som fanns i offrens hemländer samt för att följa upp ärenden och återkoppla till svenska myndigheter. Länsstyrelsen samordnade arbetet mellan svenska aktörer och IOM i Helsingfors. En manual med information om ett tryggt återvändande anpassad efter svenska förhållanden och informationsmaterial riktat till brottsoffer har tagits fram inom ramen för projektet. Genom projektet kunde återvändande offer få stöd under hela återvändandeprocessen genom att projektorganisationerna: undersökte hur situationen i hemlandet såg ut för den som återvände, t.ex. dennas familjesituation identifierade vilka stödinsatser som fanns tillgängliga i form av t.ex. skyddat boende, psykosocialt stöd, sjukvård och möjlighet till utbildning hjälpte till med att införskaffa nödvändiga resedokument, t.ex. passhandlingar bokade flygbiljetter och ordnade eventuell vidaretransport inom både Sverige och hemlandet vid behov ordnade assistans eller en ledsagare som följde med personen under resan, t.ex. i transit ordnade så att den återvändande personen möttes och fick hjälp på flygplatsen i hemlandet ombesörjde transport till skyddat boende i hemlandet stöttade den som återvände med att göra upp en realistisk plan för återintegration i hemlandet och följde upp insatserna kontinuerligt. 35 Assisted Voluntary Return and Reintegration for Victims of Trafficking for Sexual Exploitation and Foreign Citizens in Prostitution in Sweden (AVRRTiPP-SWE). För mer information se: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/ manniska-och-samhalle/jamstalldhet/prostitutionoch manniskohandel, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/ nmtsverige och http://www.iom.fi 19
Lägesrapport 17: Människohandel för sexuella och andra ändamål Efter pilotfasen gick återvändandeprogrammet över i fas 1, 2 och 3 och bedrivs fortfarande i projektform. Under 2015 aktualiserade Länsstyrelsen i Stockholm 21 ärenden (människohandel för sexuella och andra ändamål) som ingick i målgruppen för ett frivilligt återvändande. De personer som ingick i programmet var i åldrarna 10 80 år och kom ursprungligen från Kenya, Ryssland, Litauen, Uganda, Nigeria, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Polen. De 21 ärendena var fördelade på elva kvinnor, åtta män, en flicka och en pojke. Majoriteten av de som erbjöds assistans var kvinnor utsatta för sexuellt utnyttjande. (11) och de aktuella männen, pojken och flickan hade utnyttjats antingen för tiggeri, tvångsarbete eller för att begå brott. En minderårig pojke, tio år gammal, och barn till ett potentiellt människohandelsoffer erbjöds och fick också stöd. Av de 21 identifierade offren återvände 13 personer till sina hemländer. Av de återsående 8 fallen avböjde fem någon form av stöd medan tre ärenden fortfarande var öppna vid årsskiftet. 3.1.3 Profiler: gärningspersoner och organiserade brottsnätverk De brottsliga grupperingar som var ansvariga för de människohandelsbrott som uppdagats i Sverige under 2015 misstänks i vissa fall tillhöra organiserade nätverk i offrens ursprungsländer. Grupperingarna, som huvudsakligen bestod av män, härrörde från länder som Rumänien, Polen och Sverige. De var av skiftande etnisk bakgrund och var ibland knutna till organiserad brottslighet och/eller kunde ingå i familjeliknande sammanslutningar. Vissa av gärningspersonerna hade vid avslöjandet vistats under längre eller kortare tid i Sverige, och hade ibland kontakter med personer som hade sin permanenta hemvist i landet. De behärskade det svenska språket, och även engelska, samt besatt goda kunskaper om det svenska samhället. Detta innebar att gärningspersonerna hade och utnyttjade ingående kunskaper både om situationen i destinationslandet, och om brottsoffrens levnadsförhållanden och ekonomiska och sociala förutsättningar i ursprungslandet. Dessa kunskaper gjorde det enklare att rekrytera och kontrollera offren. Nedlagda förundersökningar och domar från 2015 visade att vissa av de som misstänktes för människohandel för sexuella ändamål även misstänktes för att utnyttja offren för andra former av människohandel, i t.ex. tiggeri och för att begå brott samt bedrägeri. Förövarnas tillvägagångssätt Den information som inkom till polisen under 2015 visade, precis som tidigare år, att människohandlare och hallickar utnyttjade offrens socioekonomiska och individuella sårbarhet för att få dem att lämna sina hemmiljöer. De erbjöd kvinnorna försörjningsmöjligheter som verkade attraktiva, eller i vissa fall, initierade ett känslomässigt förhållande som kunde vara svårt att motstå på grund av kvinnornas redan prekära situation. Det förekom också att kvinnor reste till Sverige efter att ha ingått en överenskommelse med en rekryterare som de fått kontakt med via tidningsannonser, internet eller genom sociala medier, lokala rekryteringsbyråer eller genom personliga kontakter t.ex. inom familjen eller i vänkretsen. Flertalet av de kvinnor och flickor som upptäcktes under 2015 var medvetna om att de skulle komma att utnyttjas i prostitution, men blev vilseledda när det gäller de verkliga villkoren, levnadsförhållandena, det ekonomiska upplägget, de allvarliga sexuella och fysiska övergreppen och begränsningar i den personliga friheten. Att kvinnorna inte kände till de verkliga villkoren stöds bl.a. av att de inte alltid ställde upp på att utföra de sexuella tjänster som stod beskrivna i annonsen. För en stor del av dessa kvinnor var de övergrepp som de utsattes för av sexköpande män och människohandlare normaliserade genom att de hade utnyttjats i prostitution under kortare eller längre tid i hemlandet, i transitländer och/eller tidigare hade utsatts för sexuella övergrepp. Informationen visade också att människohandlarna ofta behöll hela eller större delen av inkomsterna från prostitutionsverksamheten. Som bäst kunde kvinnorna få behålla hälften av inkomsterna men förväntades dessutom återbetala en summa pengar till människohandlarna och hallickarna t.ex. för kostnader för resor och resehandlingar. Den ursprungliga skulden ökade också eftersom kvinnorna förväntades betala för olika kringkostnader i destinationslandet såsom kostnader för annonsering och lokalhyra, transporter, hygienartiklar, kondomer, städning och mat ett kostnadsansvar som 20