HELSINGFORS UNIVERSITET ALLMÄN PROCESSRÄTT RN/Ämnesstudier 17.6.2014 I tenten ingår fyra frågor. Varje deltagare i tenten besvarar frågorna 1 och 2. Därtill ska fråga 3 besvaras, om inte denna fråga ersatts med Tuomas Huplis föreläsningsserie hösten 2013 eller våren 2014 och fråga 4 ska besvaras, om inte denna fråga ersatts med Dan Helenius föreläsningsserie hösten 2013 eller Tuomas Huplis föreläsningsserie hösten 2013 eller våren 2014. Med Huplis föreläsningsserie hösten 2013 eller våren 2014 kan därför enligt val ersättas endera fråga 3 eller 4. Då man önskar utnyttja en föreläsningsprestation, ska man i svarshögen för den fråga som ersätts returnera ett papper försett med en anteckning om föreläsningsseriens lärare och i föreläsningsförhöret erhållna poäng (om man vet poängen). Det maximala poängantalet för respektive fråga är 10 poäng. Varje fråga besvaras på skilt ark. Svarsutrymmet för frågorna är begränsat till två sidor per fråga, om inte annat meddelas i samband med frågan. För att få avlägga denna tentamen krävs att domstolspraktiken först avklarats. OBS! I det högra hörnet av svarspappret skall lämnas en två centimeters marginal för korrekturanteckningar. Svaren skall följa svarspapprets linjering. Handstilen får inte förminskas oproportionellt. Om inte handstilen kan läsas med skälig ansträngning beaktas inte svaret. Bonuspoängen bör ha meddelats i weboodi. Ifall poängen inte har meddelats, kan de meddelas till adressen kristiina.airosmaa@helsinki.fi. Resultaten ges torsdagen 14.8.2014 kl. 15.00.
1/VI/2014 (Svarsutrymmet är begränsat till 2 sidor) A Kb yrkade i det käromål som bolaget väckt mot B Ab och C Ab (senare även aktiebolagen) i tingsrätten, att det i stämningsansökan närmare individualiserade avtalet som aktiebolagen uppgjort sinsemellan om lösgöring av jordmaterial från en fastighet ska förklaras ogiltigt och att aktiebolagen åläggs att solidariskt ersätta A Kb:s rättegångskostnader med 6 500 euro jämte lagenlig ränta inom en månad från att tingsrätten givit sin dom. Som grunder för sitt yrkande i huvudsaken angav A Kb följande: Privatpersonen N.N., som är tyst bolagsman i A Kb, har år 2005 sålt ifrågavarande fastighet åt B Ab för ett köpepris på 1 000 000 euro. Enligt ett villkor som intagits i köpebrevet ska B Ab, om bolaget önskar avstå från fastigheten, reservera A Kb möjligheten att lösa in fastigheten åt sig själv för ett pris som bestäms separat. I käromålet hävdar A Kb att avtalet aktiebolagen emellan om lösgöring av jordmaterial, som berättigar C Ab att gränslöst föra iväg värdefulla jordmaterial från fastigheten, gör A Kb:s inlösenrätt värdelös eller åtminstone sänker värdet på inlösenrätten oskäligt. Ytterligare anges i käromålet att avtalet om lösgöring aktiebolagen emellan uppenbarligen har uppgjorts just i detta syfte, alltså för att kränka A Kb:s rätt. Som skriftliga bevis anger A Kb protokollen jämte bilagor från bägge bolagens bolagsstämmor i september 2013. Som bevistema anges aktiebolagens beslutsfattande med motiv som kränker A Kb. I sina svaromål yrkar båda aktiebolagen att käromålet avvisas och att A Kb åläggs att ersätta B Ab:s rättegångskostnader med 8 200 euro och C Ab:s rättegångskostnader med 7 900 euro, bägge jämte lagenlig ränta, inom en månad från att tingsrätten givit sin dom. Aktiebolagen motiverade sitt yrkande om avvisande av käromålet enligt följande: A Kb har ingen rätt att föra talan. Yrkandet om ogiltigförklarande riktar sig till avtalet om rätten att lösgöra jordmaterial, i vilket B Ab och C Ab är parter. A Kb utgör sålunda fel kärande, och är inte heller enligt materiell rätt berättigad att lägga sig i ett avtalsförhållande mellan andra. I vilket fall som helst ska käromålet avvisas därför att A Kb:s talan väckts först måndagen 19.5.2014, medan den i ABL föreskrivna fristen för väckande av klandertalan ifråga om stämmobeslutet gick ut lördagen 17.5.2014. Delgivningen av stämningen åt svarandena har givetvis försenats ännu mera efter att tidsfristen för talan gått ut. Efter att tidsfristen för klandertalan gått ut har aktiebolagen haft och har fortfarande en rätt att förlita sig på att det inte längre är möjligt att tvista om avtalet om lösgöringsrätt i domstol. Tingsrätten avvisade käromålet genom ett beslut, i vars motiveringar konstaterades att avtalet om lösgöringsrätt inte, liksom inte heller aktiebolagens beslutsfattande om avtalets uppgörande, tillkom A Kb och att käromålet därtill hade väckts efter att den i lag föreskrivna tidsfristen för klander hade gått ut. A Kb ålades att ersätta aktiebolagens rättegångskostnader enligt vad som yrkats i svaromålen.
A Kb överväger anföra besvär till tingsrätten och ber om ditt motiverade svar på följande frågor: 1) Vilka processrättsliga normer har tingsrätten tillämpat, då den har ansett att ärendet inte hör till A Kb, och är tingsrättens avgörande till denna del rätt? (alltså: hör ärendet till A Kb eller inte?) 2) Om talan borde ha prövats enligt föregående punkt (alltså: du anser att ärendet hör till A Kb), vilken betydelse har tidsfristen för talan i ärendet? 3) Är avvisande av talan ett överklagbart avgörande och om det är, är det nu risk att handläggandet av besväret i hovrätten skulle upphöra genom att tillstånd till fortsatt handläggning inte beviljas?
2/VI/2014 (Svarsutrymmet är begränsat till 2 sidor) Axel hade lånat en större summa pengar åt Mika. Tyvärr varken ville eller kunde Mika betala tillbaka skulden och Axel hade blivit allt mera uppretad. Axel tog då kontakt med en torped, känd under namnet Cesar. Under ett restaurantbesök avlossade Cesar flera skott mot Mika. De flesta skotten missade målet men ett skott trängde in i Mikas höger lunga. Mika fick effektiv läkarvård och tillfriskande rätt snabbt. Cesar avlägsnade sig från platsen och har trots internationella efterlysningar inte kunnat hittas. Polisen är även osäker på hans rätta identitet. Mika var inte särskilt villig att berätta för polisen om incidenten men tack vare teleavlyssning som kort tidigare riktats mot både Axel och Mika på grund av misstankar om grovt narkotikabrott hade polisen förhört Axel misstänkt som medgärningsman till mordförsök. Även andra personer hade hörts i ärendet och viss annan teknisk bevisning hade fåtts fram. Enligt förundersökningen hade Axel i ett inspelat samtal meddelat att det nu var tid att skjuta hunden eftersom den inte längre orkade jaga. Följande dag hade Axel lyft en stor summa pengar kontant från sitt konto. Någon förklaring till uttaget hade Axel inte gett. Över huvud taget hade Axel i förundersökningen enbart meddelat att han inte har några kommentarer till polisens frågor men att han förbehåller sig rätten att i en eventuell huvudförhandling svara på åklagarens åtal. Förhören med Axel hade skett i fängelset där han satt häktad misstänkt för en rad grova narkotikabrott. Allmänna åklagaren yrkade i sin till tingsrätten inlämnade stämningsansökan att Axel skall dömas till straff för medhjälp till dråpförsök (SL 21:2, SL 5:1). Till dagens huvudförhandling infann sig åklagaren på tjänstens vägnar samt den åtalade Axel. Mika hade som målsäganden kallats till rättegången och det framgick av kallelsen att han skulle infinna sig personligen under hot om vite. Utan att anmäla förhinder hade Mika uteblivit från huvudförhandlingen. Axel meddelade genast i början av rättegången att han sköter sitt försvar själv eftersom han under sina många fängelsevistelser läst igenom all straff- och straffprocessuell litteratur som fanns att tillgå i Finland. Åklagaren lade fram sina yrkanden som med ett undantag överensstämde med stämningsansökan. I stället för att som tidigare yrka på straff för medhjälp till dråpförsök yrkade åklagaren nu straff åt Axel för anstiftan till dråpförsök. På grund av arbetsöverbelastning hade han blandat ihop medhjälp och anstiftan. I sin första taltur meddelade Axel sig vara helt oskyldig. Därtill lade han fram följande invändningar mot själva rättegången: 1. Det var inte möjligt att nu åtala för anstiftan eftersom stämningsansökan gällde medhjälp. Månne herr åklagare hade köpt sitt jur.mag.-betyg på internet? 2. Rättegången kunde inte inledas eftersom Mika lyste med sin frånvaro. 3. Hade herr åklagare aldrig hört begreppet nödvändig processgemenskap? Eftersom huvudgärningsmannen var försvunnen kunde åtalet för anstiftan inte behandlas. 4. Den avlyssning som polisen gjort gällde misstänkta narkotikabrott och därför kunde inspelningen inte användas som bevis i denna rättegång.
Åklagaren blev minst sagt upprörd över Axels invändningar och krävde att domstolen genast skulle döma Axel till straff för ärekränkning. Därtill krävde åklagaren att Axel tilldelas en försvarare som kan förklara grunderna i den finska straffprocessrätten. Ta motiverad ställning till Axels invändningar mot rättegången samt till åklagarens sistnämnda yrkanden.
(Lösgör och återlämna!) 3/VI/2014 Namn och studentnummer: (Svarsutrymmet är begränsat till 1 sida) Definiera följande begrepp i det för dem reserverade svarsutrymmet a) processuell dispositivitet b) materiell processledning c) forum connexitatis d) notoritet e) legitimation till klagan och hävning
4/VI/2014 (Svarsutrymmet är begränsat till 2 sidor) Det ackusatoriska förfaringssättet i brottmål.