Kultur- och fritidsmedel 2013 Rapport över offentliga medel för kultur och fritid inom Kalmar län Regionförbundets kulturmedel Kommunernas kultur- och fritidsmedel Landstingets konstinköp och bidrag till folkhögskolornas verksamhet Jämförelse av länets kulturmedel med övriga landet Jämförelse med referenslänen Kronoberg, Blekinge, Halland, Jönköping, och Östergötland Nyckeltal och statistik för länets kulturinstitutioner och kulturverksamheter
Omslag: Från Byteatern Kalmar Länsteaters Skapande Skola-projekt Bakom kulisserna med Anna-Greta Larsson och Lars Sonnesjö från Byteatern. Foto: Peder Nabo Utgiven av Regionförbundet i Kalmar län, 2014 Hanna Ivarsson
Förord Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2013 är ett kunskaps- och planeringsunderlag som ger en bild över hur offentliga medel har använts till kultur och fritid i länets kommuner. Dokumentet bidrar till att bättre kunna planera strategiska insatser för att utveckla, förbättra och tillgängliggöra kultur och fritid i Kalmar län. Rapporten ger även en jämförelse med övriga landet och visar på insatser och prioriteringar på nationell nivå. Resultaten i Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2013 visar att Kalmar läns kommuner satsar på invånarnas ökade intresse för hälsa och motion genom att investera i idrotts- och friluftsanläggningar. Resultaten visar också att kulturmedel fortsätter att öka i kommunerna. Den största andelen av de samlade kulturmedlen går till biblioteken vars lokaler har kommit att bli kulturlokaler för möten mellan människor, för samtal och utbildning. En stor del av kulturmedlen går också till länets musik- och kulturskolor som möjliggör för våra barn och unga att utveckla kreativa och konstnärliga sidor som sedan följer dem genom hela livet. Vi hoppas att ni ska ha glädje och nytta av årets kultur- och fritidsmedelsrapport. Regionförbundet i Kalmar län Lars Blomberg Ordförande Håkan Brynielsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län 3 Kultur och fritidsmedel 2013
Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 6 Kvalitetssäkring... 6 Nationell utblick på samhällets kostnader för kultur... 7 Kultursamverkansmodellen - grunden för nationella anslag till regionala kulturinstitutioner... 8 Regionala kulturmedel och anslag... 10 Länets befolkningsutveckling en interkulturell arena... 11 Jämförelse med utvalda referenslän över regioner/landstingens kostnader för kultur... 13 Landstinget och konsten... 14 Länets folkhögskolor... 14 Politisk styrning i länets kommuner... 16 Studieförbund... 18 Kommunernas fritidsmedel... 23 Summering av Fritidsmedel... 35 Kommunernas kulturmedel... 39 Summering av Kulturmedel... 58 Bilaga 1 Nyckeltal för Kalmar läns regionala kulturinstitutioners besökare och publik samt arrangemangens spridning... 623 Bilaga 2 Regionala kulturorganisationer... 69 Bilaga 3 Enkätfrågor Fritidsmedel... 734 Bilaga 4 Enkätfrågor Kulturmedel... 76 Regionförbundet i Kalmar län 4 Kultur och fritidsmedel 2013
Sammanfattning Rapporten kultur- och fritidsmedel sammanfattar de medel som satsas på kultur och fritid i Kalmar län. Rapporten ger en översiktlig bild av statens och regionens bidragsgivning till kultur och en mer detaljerad bild över hur kultur- och fritidsmedel fördelades i kommunerna år 2013. Resultaten visar att kommunernas fritidsmedel ökade 2011-2013 med nio procent och utgjorde 2013 drygt 304,8 miljoner kronor totalt. Fem kommuner minskade kostnaderna för fritid medan de övriga sju kommunerna ökade kostnaderna. Kostnaden per länsinvånare ökade mellan 2011-2013 med 108 kronor och utgjorde totalt 1303 kronor per länsinvånare 2013. Den största ökningen utgjorde idrotts- och friluftsanläggningar inomhus och utomhus som ökade med 23 procent sedan 2011 och uppgick till sammanlagt 160 miljoner kronor, det utgjorde 52,6 procent av den totala fritidsmedelskostnaden i länet. I övrigt var medlen som avsätts till fritidsverksamheter relativt stabil i en jämförelse med tidigare års resultat. Resultaten för kommunernas kulturmedel tyder på att den höga procentuella ökningen som noterats tidigare år avtar. Den totala kulturkostnaden 2013 uppgick till drygt 273,7 miljoner kronor och utgjorde under perioden 2011-2013 en ökning med 2,9 procent, drygt 8,2 miljoner kronor. 2007-2009 var kostnadsökningen 9,5 procent, och perioden 2009-2011 var den 5 procent. Den högsta kostnaden för kulturmedel utgjorde biblioteken med 116,5 miljoner kronor, kostnaden minskade dock sedan 2011 med två procent. Av länets sammanlagda kulturmedel utgjorde biblioteksverksamheten 42,5 procent. Fyra kommuner minskade kulturkostnaderna medan de resterande åtta kommunerna ökade. De totala kostnaderna för kultur uppgick till 1170 kronor per länsinvånare, det är en ökning sedan 2011 med 33 kronor. Den näst högsta kulturkostnaden gick till länets musik- och kulturskolor som utgjorde 20 procent av de sammanlagda kulturmedlen i länet, totalt 54,5 miljoner kronor. Den största minskningen gjordes till kulturföreningar, vars bidragsgivning minskade med drygt 26,9 procent sedan 2011. Anmärkningsvärt är också att avsatta medel för konstinköp var lägre än 2004 års nivå och utgjorde år 2013, 513 600 kronor. Sedan 2007 har även antalet kommuner som anger att de tillämpar 1 % -regeln halverats från åtta till fyra stycken år 2013. Redovisade kostnader i rapporten är nettokostnader. Regionförbundet i Kalmar län 5 Kultur och fritidsmedel 2013
Bakgrund Kultur- och fritidsmedelsrapportens historia tar oss tillbaka till år 2004 då Regionförbundets förtroendevalda revisorer genomförde en granskning av hur Regionförbundets kulturmedel fördelats i länet, det resulterade i rapporten Kulturmedel 2004. Efter Kulturmedelsrapporten 2004 gavs kansliet i uppdrag av Regionförbundets styrelse att göra en ny rapport kompletterad med kommunernas kultur- och fritidsverksamheter, denna gav ut 2005. 2008 beslutade styrelsen att kultur- och fritidsmedelsrapporten ska tas fram vartannat år. Rapporterna har sammanställts år 2004, 2005, 2007, 2009, 2011 och nu även år 2013. Drygt tio år tillbaka kan vi nu följa hur kultur- och fritidsmedel har fördelats i länet, det ger intressanta och unika tidsperspektiv och statistik. Med åren har rapporten kommit att utvecklas med nya inslag och perspektiv, som bland annat jämställdhetsperspektiv. Styrelsen har föreslagit och gett Regionförbundet i uppdrag att redovisa: - Kulturinstitutionernas nyckeltal som avser publiken och arrangemangens spridning. - En översiktlig jämförelse med övriga landet, baserat på SCB:s statistik eller liknande. - En översiktlig jämförelse med ett referenslän, förslagsvis Halland. - Motsvarande material om kommunernas fritidsmedel. - Kalmar läns landsting konstinköp. Kultur- och fritidsmedelrapporten kan användas för att belysa hur kultur- och fritidsmedel används i länet, samt hur låg- och högkonjunkturer påverkar satsningar inom områdena. Det är även ett bra underlag för politiska beslut. Jämförelserna med tidigare år görs i reella tal och är inte uppräknade enligt konsumentprisindex. I förhållande till de reella tal som redovisas i rapporten ökade konsumentprisindex mellan 2009-2011 med 4,34 procent, mellan 2011-2013 ökade det med 0.08 procent och mellan 2009-2013 med 4,43 procent. Kvalitetssäkring Svarsfrekvensen på kultur- och fritidsmedelsenkäten är 100 procent, samtliga av Kalmar läns kommuner har besvarat enkäten. Den goda svarsfrekvensen har hållit i sig över tid vilket innebär att vi har goda möjligheter att se trender och tendenser vad gäller kultur- och fritidsmedel. Rapporten baseras på två enkäter, en om kulturmedel och en om fritidsmedel. Som alltid med enkäter finns risken att frågor kan tolkas på fler sätt, Regionförbundet har försökt att tydliggöra tolkningsbara frågor så långt det är möjligt, men en flexibilitet i frågor är nödvändigt på grund av kommunernas varierade organisationsuppbyggnad. Resultaten i Kultur- och fritidsmedelsenkäten baseras i vissa fall på kommunernas bedömningar. De kommuners svar som skiljer ut sig från resultatet år 2011 har kontaktats, sammanfattningsvis beror flera av svaren som skiljer sig på organisationsförändringar eller särskilda satsningar. Regionförbundet i Kalmar län 6 Kultur och fritidsmedel 2013
Nationell utblick på samhällets kostnader för kultur Enligt Myndigheten för kulturanalys har de offentliga utgifterna för kultur ökat med 6,2 procent under perioden 2007-2013. Med offentliga utgifter avses de utgifter från stat, regioner/landsting och kommuner som Myndigheten för kulturanalys har samlat in. 2013 uppgick summan till 25 miljarder kronor. Räknat utifrån de offentliga utgifterna för kulturens andel av BNP är de år 2013 i samma nivå som 2007. Under perioden 2007-2013 har andelen av BNP varierat mellan 0,65 och 0,69 procent. Det innebär att samtidigt som utgifterna har ökat, både i löpande priser och när de årliga beloppen justeras för inflationen, har ökningen inte varit större än ökningen av BNP under samma period. 1 Statens utgifter har under perioden 2007-2013 varierat mellan 10,5 och 11 miljarder kronor. 2013 års utgifter är drygt 2,5 procent högre än 2007, det innebär en ökning med drygt 0,4 procent per år under sexårsperioden. Regionernas/landstingens utgifter har under samma period ökat desto mer, med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. 2 Ökningen av de totala offentliga utgifterna mellan 2012 och 2013 beror dels på kommunernas utgiftsökning, dels på den ökning som staten gjorde 2013 genom ökningen till folkbildningsanslaget. Regionernas/landstingens utgiftsökning har varit mer jämn under perioden 2007-2013. Uppfattningen är att utgifterna för den offentliga kulturen har ökat men bilden är en annan om summan slås ut per invånare då utgifterna istället legat relativt stilla under perioden 2007-2013. 2011-2012 minskade utgifterna per invånare för att öka år 2013. År 2013 var de totala utgifterna för kultur per invånare 2590 kronor jämfört med 2007 då de låg på 2562 kronor, det är en ökning med 1,3 procent. 3 Statens utgifter för kultur Statens utgifter för kultur uppgick 2013 till drygt 11 miljarder kronor. De statliga utgifterna för kultur innebär finansiering av de nationella kulturinstitutionerna, regional kulturverksamhet genom kultursamverkansmodellen och stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statens utgifter för folkbildningen inräknas i utgifterna för kultur. Över tid har statens bidrag till kulturmiljövård minskat successivt sedan början av 2000-talet, även bidraget till litteratur och kulturtidskrifter samt medier (består i en minskning av presstödet) visar en svag minskning under samma period. Däremot har bidraget till folkbildningen ökat. Regionernas/landstingens utgifter för kultur De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2013 till 3,6 miljarder kronor. Kostnaderna för kultur har ökat sedan 2007 med 18 procent, eller 0,56 miljarder kronor. Den största ökningen har skett inom folkbildning och folkrörelser, teater och dans samt musik. Området bibliotek och litteratur låg stilla under perioden 2007-2013 för att minska under 2012-2013. Sammantaget har scenkonstområdena teater, dans och musik ökat 1 Samhällets utgifter för kultur 2012-2013. Myndigheten för kulturanalys. 2 ibid 3 ibid Regionförbundet i Kalmar län 7 Kultur och fritidsmedel 2013
från 36 procent till 41 procent. Områdena folkbildning och folkrörelser samt teater och dans är de två största områdena, dessa områden utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens kostnader för kultur. Ungefär 50 procent av kostnaderna inom folkbildning och folkrörelser går till folkhögskolor. Kommunernas utgifter för kultur Kommunernas kostnader för kultur år 2013 uppgick till sammanlagt 10,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,4 procent sedan 2007 (räknat i fasta priser). Kommunernas kostnader per invånare minskade mellan 2008-2011, vilket har att göra med ökad befolkningstillväxt. 2012-2013 ökade däremot kommunernas totala kostnader markant och därmed även kostnaderna per invånare. Den största kostnaden för kommunerna är bibliotek som står för 40 procent av de totala kostnaderna. Bibliotek är den enda kommunala kulturverksamheten som är lagstadgad. Biblioteken är ofta en viktig mötesplats och kulturlokal. Musik- och kulturskolor utgör 21 procent av kostnaderna 2013, dessa verksamheter är inte lagstadgade men 283 av landets 290 kommuner erbjöd sina kommuninvånare musik- eller kulturskola 2013. Den minsta andelen av kommunernas kostnader för kultur utgjorde stödet till studieorganisationerna, 5 procent totalt år 2013. Kostnaderna per invånare varierar från som lägst 501 kronor till 2091 kronor per invånare. 93 kommuner har minskat sina kostnader för kultur under perioden 2011-2013. Kultursamverkansmodellen - grunden för nationella anslag till regionala kulturinstitutioner I december 2009 fattade Riksdagen beslut om att införa kultursamverkansmodellen. Enligt kultursamverksmodellen ska regionerna/landstingen i samverkan med länets kommuner ta fram en regional kulturplan vilken utgör underlag för statens bidragsgivning. Kultursamverkansmodellen innebär att regeringen lämnar över beslut om statligt stöd till regionerna/landstingen som i sin tur fördelar de statliga bidragen till de regionala kulturverksamheterna. Samverkansmodellen innebär större regionalt ansvar för kulturens områden och ger möjligheter till kultursatsningar efter länets regionala förutsättningar. Samverkansmodellen är begränsad till sju områden: 1. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. Regional museiverksamhet 3. Regional biblioteksverksamhet 4. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 5. Regional enskild arkivverksamhet 6. Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga 7. Hemslöjdsfrämjande verksamhet 2014 tillkom även litteratur som ett nytt område i samverkansmodellen. Regionförbundet i Kalmar län 8 Kultur och fritidsmedel 2013
Statsbidraget uppgick 2013 till 28 298 000 kronor till Kalmar län och fördelades enligt tabellen nedan. Statsbidragets fördelning, tkr 2013 Byteatern Kalmar läns teater 5 014 Danskonsulent * Kalmar läns arkivförbund 296 Kalmar läns hemslöjd 624 Kalmar läns musikstiftelse 10 655 Kalmar läns museum 6 165 Kalmar konstmuseum 2 923 Reaktor sydost 1 192 Riksteatern Kalmar län 305 Regionbiblioteket 1 124 Totalt 28 298 *Det statliga bidraget till dansen betalas ut av Region Blekinge. Kulturinstitutionernas nyckeltal avseende publik och arrangemangens spridning redovisas i bilaga 1 och 2. Regionförbundet i Kalmar län 9 Kultur och fritidsmedel 2013
Regionala kulturmedel och anslag I regionförbundets bokslut för 2013 avsattes 43 519 000 kronor i regionala kulturbidrag varav medel till kulturändamål uppgick till 28 887 000 kronor och övriga organisationer och stipendier uppgick till 14 757 000 kronor. Regionförbundet har även avsatt regionala projektmedel (1:1 medel) att söka för offentliga förvaltningar, föreningar och organisationer. Medlen har betydelse för den regionala utvecklingen och tillväxt, de är en viktig sporre för regionens ideella aktörer att driva och genomföra projekt. Regionförbundets bokslut 2013 Regionala kulturorganisationer, tkr Byteatern 6 861 Kalmar konstmuseum 2 591 Designarkivet 1 004 Kalmar läns museum 7 402 Kalmar läns musikstiftelse 4 629 Totalt 22 487 Regionala kulturorganisationer Capellagården 200 Danskonsulenten 317 Kalmar läns arkivförbund 151 Kalmar läns hemslöjd 751 Reaktor Sydost 848 Riksteatern i Kalmar län 1 343 Regionala kulturorganisationer 343 Virserums konsthall 1 449 Totalt 5402 Övriga organisationer och stipendier Folkbildningsorganisationer 10 004 Smålands Idrottsförbund och SISU 3 144 Regionala ungdomsorganisationer 1 484 Pensionärsorganisationer 0 Kulturstipendier 125 Totalt 14 757 Projektbidrag Regional kulturresurs 873 Totalt 43 519 Regionförbundet i Kalmar län 10 Kultur och fritidsmedel 2013
Länets befolkningsutveckling en interkulturell arena Sedan 2011 har befolkningen i Kalmar län ökat med 784 personer enligt Statistiska centralbyråns mätning 31 december 2013, den totala befolkningsmängden låg då på 233 874 personer. Kommunerna som har ökat sin befolkning mellan 2011 och 2013 är Hultsfred, Mönsterås, Kalmar och Oskarshamn. Det är värt att tillägga att Kalmar län fram till halvårsskiftet, 30 juni 2014 hade ökat befolkningen ytterligare till totalt 234 700 personer, 11 av 12 kommuner hade vid halvårsskiftet en positiv befolkningsutveckling. Kalmar län har de senaste prognoserna redovisat ett negativt födelseöverskott, det vill säga att antalet avlidna överstiger antalet födda, men tack vara inflyttningen av utländska medborgare ökar befolkningstillväxten i länet. Befolkningstillväxten av utländska medborgare är en kulturell tillväxt och tillgång. Länet utökas med kulturer, konstyttringar och erfarenheter som är värda att lyftas fram och som gör vår region till en attraktiv och interkulturell arena. Medelåldern i länet är 44,1 år, det är något högre än riket vars medelålder är 41,2 år. Mellan de olika kommunerna varierar medelåldern mellan 41 och 49 år. Kalmar har den lägsta medelåldern som är 44 år medan Borgholm har den högsta som är 49 år. Tabell 1: Befolkningsutveckling per kommun i Kalmar län mellan åren 2011-2013. Tabell 2: Antalet barn och ungdomar mellan 2-19 år. Tabell 3: Män och kvinnor samt medelålder i Kalmar län 2013 Tabell 4: Befolkningsutveckling i Kalmar län 2011-2013 1. 2. Kommun 2013 2012 2011 Kommun Antal 2-19 åringar Borgholm 10 619 10 768 10 622 Borgholm 1 715 Emmaboda 8 964 8 991 9 039 Emmaboda 1 562 Hultsfred 13 635 13 550 13 515 Hultsfred 2 424 Högsby 5 718 5 730 5 768 Högsby 1 049 Kalmar 63 887 63 671 63 055 Kalmar 12 374 Mönsterås 12 949 12 799 12 853 Mönsterås 2 473 Mörbylånga 14 368 14 256 14 138 Mörbylånga 2 940 Nybro 19 489 19 486 19 636 Nybro 3 609 Oskarshamn 26 212 16 144 26 166 Oskarshamn 5 102 Torsås 6 879 6 858 6 886 Torsås 1 276 Vimmerby 15 287 15 403 15 397 Vimmerby 2 942 Västervik 35 867 35 892 36 015 Västervik 6 510 Totalt 233 874 233 548 233 090 Totalt 43 976 Regionförbundet i Kalmar län 11 Kultur och fritidsmedel 2013
3. Kommun Män Kvinnor Medelålder Borgholm 2903 2815 49 Emmaboda 3568 3311 46,4 Hultsfred 7035 7333 46 Högsby 6965 6670 46,1 Kalmar 6515 6434 41 Mönsterås 4542 4422 44,7 Mörbylånga 31515 32372 44 Nybro 9858 9631 44,5 Oskarshamn 13194 13018 43,7 Torsås 17903 17964 46,1 Vimmerby 7805 7482 44,2 Västervik 5309 5310 45,8 Kalmar län 117 112 116 762 44,1 4. 70 000 Befolkningsutveckling Kalmar län, 2011-2013 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2013 2012 2011 Regionförbundet i Kalmar län 12 Kultur och fritidsmedel 2013
Jämförelse med utvalda referenslän över regionernas/landstingens kostnader för kultur Regionförbundet har fem referenslän som ingår i rapporten, jämförelsen nedan är sammanställd av Myndigheten för kulturanalys och har utgått ifrån samverkansmodellen. I Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2013 ingår fler kostnadsposter för kultur vilket gör att referenslänens siffror nedan inte ska jämföras med summeringen av kulturmedel eller fritidsmedel i Kalmar läns kommuner som görs senare i rapporten: Östergötlands län, 437 848 invånare 2013. 208 kr/invånare 2013. Jönköpings län, 341 235 invånare 2013. 360 kr/invånare 2013. Kronobergs län, 187 156 invånare 2013. 281 kr/invånare 2013. Kalmar län, 233 874 invånare 2013. 368 kr/invånare 2013. Blekinge län, 152 757 invånare 2013. 253 kr/invånare 2013. Hallands län, 306 840 invånare 2013. 318 kr/invånare 2013. Regionernas/landstingens kostnader för kultur 2009, 2011 och 2013. 4 Summorna avser miljoner kronor. Län 2013 2011 2009 Blekinge 39 47 31 Halland 98 83 78 Jönköping 123 97 83 Kalmar 86 85 85 Kronoberg 53 51 67 Östergötland 91 88 90 Referenslänens kostnader per invånare för kultur 2009, 2011 och 2013 400 350 300 250 200 150 100 50 Kronor per invånare 2009, 2011 och 2013 0 Blekinge Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Östergötland 2013 2011 2009 4 Samhällets utgifter för kultur. Myndigheten för kulturanalys Regionförbundet i Kalmar län 13 Kultur och fritidsmedel 2013
I förhållande till kronor per invånare har Kalmar län den högsta kostnaden för kultur på 368 kronor per invånare. Därefter följer Jönköping med 360 kronor per invånare. Jönköpings län har drygt 107 000 fler invånare och 37 miljoner mer i kostnader för kultur än Kalmar län. Diagrammet för kronor per invånare visar att Kalmar län legat relativt stabilt under perioden 2009-2013 med en kostnadsökning på fyra kronor under perioden 2009-2013. Även Östergötlands län har legat stabilt under samma period, men minskade kostnaderna med tre kronor. Den högsta ökningen per invånare har Jönköpings län gjort med ökade kostnader för kultur på 112 kronor. Därefter följer Halland med 55 kr/invånare, Blekinge med 48 kr/invånare, Kalmar med fyra kr/invånare, Östergötland med minskade kostnaderna på 3 kr/invånare och även Kronoberg har minskade kostnader på 85 kr/invånare under perioden 2009-2013. Landstinget och konsten Landstinget i Kalmar län har en konstsamling som omfattar över 8 000 verk. Samlingen dokumenterar den svenska konstens utveckling både i lokala, nationella och i vissa fall internationella sammanhang. Konstsamlingen förnyas varje år genom inköp av framförallt verk från aktiva konstnärer i länet. Landstingets konstsamling utgör unika konstverk som förvärvats på gallerier, museer eller andra offentliga institutioner. Konsten lånas ut för exponering i landstingets lokaler. Till konstsamlingen hör även permanent utsmyckning i landstingets offentliga miljöer. Vid nybyggnationer avsätts särskilda medel för utsmyckning. På landstinget finns en konsthandläggare som arbetar med inventering, dokumentation, arkivering, vård och stöldsäkring av konsten. Samtlig konst finns dokumenterad i ett digitalt arkiv. Ölands folkhögskola har huvudansvaret för inköp av konst och samordning av utsmyckningsuppdragen. Enligt landstingets bokslut har 130 000 kronor använts för konstinköp år 2013. Förutom inköp av löskonst avsätter landstinget 0,5 procent av nyproduktionskostnaden till konstnärlig utsmyckning av nya lokaler. Under 2013 genomfördes inga nybyggnationer av landstingets lokaler och därmed utfördes inga utsmyckningar. Länets folkhögskolor Landstinget i Kalmar län är huvudman för de fyra folkhögskolorna Ölands folkhögskola, Vimmerby folkhögskola, Högalids folkhögskola och Gamleby folkhögskola. I länet finns också Oskarshamns folkhögskola som ägs av Svenska kyrkan i Växjö stift. Genom interkommunala ersättningar bidrar landstinget till folkhögskolor utanför länet som tar emot studerande från vårt län. Oskarshamns folkhögskola ersätts utifrån samma princip. Samtliga skolor har allmänna kurser med möjlighet att läsa in behörigheter på grundskoleoch gymnasienivå. Flera av folkhögskolorna har kulturutbildningar som förberedelse till högre studier. Den skapande verksamheten har stor betydelse på folkhögskolorna. Regionförbundet i Kalmar län 14 Kultur och fritidsmedel 2013
Seniorkurser erbjuds på alla skolorna och i samverkan med arbetsförmedlingen erbjuds Studiemotiverande folkhögskolor (SMF) för främst unga som står långt från arbetsmarknaden. Ölands folkhögskola har kurser i konst, design, musikteater, dokumentärfilm och skrivande. Skolan har allmänna kurser med inriktning bild, film, praktik och hälsa. Under somrarna erbjuds ett rikt utbud av kurser och föreläsningar. Vimmerby folkhögskola har många studerande på allmän linje för grundskole- och gymnasiekompetens. Skolan driver yrkesutbildningar för fritidsledare och medicinska sekreterare samt en yrkeshögskoleutbildning för behandlingspedagoger. Högalids folkhögskola har utbildningar inom sång, musik och låtskrivande. Skolan har en tydlig profil mot allmänna kurser, från grundläggande svenskundervisning med deltagare från 10-15 länder över hela världen, till gymnasiestudier med möjlighet för grundläggande behörighet. Skolan driver även utbildningar för deltagare som har lindrig utvecklingsstörning. Gamleby folkhögskola har allmänna kurser med profil inom naturvetenskap samt läs och skrivprofil. Skolan driver musikutbildningar med inriktning på visor och folkmusik samt kurser i gestaltande fotografi och textildesign. Skolan utbildar även fritidsledare och har yrkeshögskoleutbildningar inom fotografi för reklam och magasin samt Tv-produktion. Oskarshamns folkhögskola har förutom behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå sin huvudsakliga profil inom musikområdet. Kyrkomusikerutbildningen leder fram till kantorsexamen eller vidare till organistutbildningen på högskolan. Den vanliga musiklinjen har profiler med jazz, blues och soulinriktning samt piano, sång, klassisk gitarr, stråk- samt kompositionsvarianter. På Vändpunkten tar man emot deltagare med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder, oftast orsakad av stroke. Kyrkans grundkurs ges på halvtid med distansundervisning. Nettokostnader för folkhögskoleverksamheten 2013. Högalids folkhögskola 7 989 655 Ölands folkhögskola 12 335 753 Vimmerby folkhögskola 8 825 888 Gamleby folkhögskola 10 590 580 interkommunala ersättningar till andra huvudmän (Oskarshamns 4 391 832 folkhögskola 1 269 230) Totalt: 44 133 708 Regionförbundet i Kalmar län 15 Kultur och fritidsmedel 2013
Politisk styrning i länets kommuner Regionförbundets handlingsplan för jämställd tillväxt har som mål att synliggöra jämställd statistik i ledningar och styrelser för att kunna öka kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjligheter till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur 5. I fyra av länets kommuner arbetar kultur och fritid under kommunstyrelse medan resterande åtta kommuner arbetar under nämnd. Sju av kommunernas styrande organ hamnar inom ramen för målet om 40/60 procent av män och kvinnor i styrande organ 6. Fem kommuner uppfyller inte målet om 40/60 procent. Enkäten visar att det i fyra av dessa fem kommuner är en majoritet av män medan det i en kommun är majoritet av kvinnor i det politiska styret. Samtliga av länets kommuner besvarade frågan om medelåldern i styrande organ som visade att den varierar mellan 35 och 56 år. Medelåldern för kommunernas styrande organ i länet är drygt 51 år, det utgör en skillnad på drygt sju år i förhållande till medelåldern för samtliga länsinvånare som är drygt 44 år. Politiskt styrande organ för kultur, målet om 40/60 procent och medelålder i styrande organ. Uppfyller målet om 40/60 principen Medelålder i styrande organ Kommun Borgholm Kommunstyrelse Nej 48 Emmaboda Nämnd Ja 50 Hultsfred Kommunstyrelse Nej 55 Högsby Nämnd Nej 35 Kalmar Nämnd Ja 49 Mönsterås Nämnd Ja 54 Mörbylånga Kommunstyrelse Ja 55 Nybro Nämnd Nej 49 Oskarshamn Nämnd Ja 51 Torsås Nämnd Ja 53 Vimmerby Nämnd Nej 51 Västervik Kommunstyrelse Ja 56 *Borgholms kommun har Kommunstyrelsen som politisk organisation men de har ett kultur- och fritidsutskott. 5 Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län 2012-2014. För en jämlik organisation ska fördelningen mellan män och kvinnor vara inom fördelningen av 40-60 procent. 6 ibid Regionförbundet i Kalmar län 16 Kultur och fritidsmedel 2013
Regionförbundet i Kalmar län 17 Kultur och fritidsmedel 2013
Studieförbund Studieförbunden finns i alla Sveriges kommuner och är en viktig kulturarrangör som genom sin verksamhet skapar bryggor mellan människor. 2013 genomförde studieförbunden 359 000 kulturprogram i Sverige med mer än 19 miljoner besökare/deltagare, 56 procent av deltagarna var kvinnor och 44 procent var män. Det är en ökning med fem procent sedan föregående år. Kulturprogram omfattar dans, teater, musikfestival, föreläsning eller konstutställning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, kommuner och landsting. Det statliga stödet utgör 71 procent av bidragen och fördelas av folkbildningsrådet. Studieförbund och folkhögskolor kan därutöver välja att medverka i verksamhet som bygger på annan finansiering, till exempel genom externa projektmedel eller uppdragsverksamhet 7. 2013 arrangerade studieförbunden 9 085 kulturprogram i Kalmar län och studietimmarna uppgick till 375 735 timmar. Sedan 2011 har kulturprogrammen minskat med 9 procent men samtidigt har antalet studietimmar ökat med nästan samma andel, drygt 11 procent. Bakgrunden till minskade programaktiviteter och ökade studietimmar kan vara att programmen spänner över en längre studieperiod. Se avsnittet Kulturmedel och rubriken Studieförbund för att läsa mer om kommunernas medel till studieförbund, exklusive och inklusive SISU. Tabell 1: Antal kulturprogram arrangerade per kommun, 2013. Tabell 2: Antal studietimmar per kommun, 2013. 1. 2. Kommun Kultarrangemang Kommun Studietimmar Borgholm 852 Borgholm 16 250 Emmaboda 343 Emmaboda 13 185 Hultsfred 513 Hultsfred 25 756 Högsby 236 Högsby 6 294 Kalmar 2 409 Kalmar 118 528 Mönsterås 308 Mönsterås 19 898 Mörbylånga 413 Mörbylånga 14 184 Nybro 826 Nybro 35 544 Oskarshamn 851 Oskarshamn 44 722 Torsås 285 Torsås 6 727 Vimmerby 597 Vimmerby 11 968 Västervik 1 452 Västervik 62 679 Totalt 9085 Totalt 375 735 7 Fakta om folkbildning 2013. Folkbildningsrådet Regionförbundet i Kalmar län 18 Kultur och fritidsmedel 2013
Regionförbundet i Kalmar län 19 Kultur och fritidsmedel 2013
Regionförbundet i Kalmar län 20 Kultur och fritidsmedel 2013
Tabell 1: Antal deltagare i kulturprogrammen per kommun, 2013. Tabell 2: Antal kulturprogram i Kalmar län fördelade på studieförbunden, 2013. 1. 2. Kommun Deltagare Antal kulturprogram fördelat på studieförbund Borgholm 33 725 ABF 2 056 Emmaboda 14 379 Bilda 1 221 Hultsfred 28 780 FU 663 Högsby 10 241 SFR 782 Kalmar 145 295 SV 1 442 Mönsterås 13 440 SBV 1 575 Mörbylånga 14 022 MBSK 113 Nybro 40 947 Sensus 1 224 Oskarshamn 43 497 Torsås 11 097 Vimmerby 25 842 Västervik 79 402 Totalt 460 667 Som nämnts innan har antalet kulturprogram minskat med drygt 9 procent sedan 2011, i praktiken innebär det att samtliga studieförbund har minskat antalet kulturprogram förutom ABF och FU som ökade kulturprogramverksamheten i länet med 65 procent respektive drygt 10 procent under perioden 2011-2013. Regionförbundet i Kalmar län 21 Kultur och fritidsmedel 2013
Förklaring av förkortningar: ABF= Arbetarnas bildningsförbund. Bilda= Studieförbundet Bilda. FU= Folkuniversitetet. SV= Studieförbundet Vuxenskolan. NBV= Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet. MBSK= Medborgarskolan. Sensus= Studieförbundet Sensus. Regionförbundet i Kalmar län 22 Kultur och fritidsmedel 2013
Kommunernas fritidsmedel Fritidsgårdar Antalet fritidsgårdar i Sverige har minskat generellt de senaste åren visar SKLs enkätundersökning Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010. SKLs rapport redovisar att antalet fritidsgårdar år 2010 var 1109 medan det 2006 fanns 1349 stycken. 240 fritidsgårdar försvann under fyraårsperioden. Rapporten konstaterar att minskningen är som störst bland de kommunala fritidsgårdarna, vilket innebär att trenden fortsätter med att föreningslivet driver fritidsverksamheten. I slutet av 1980-talet var drygt var femte fritidsgård i Sverige föreningsdriven, 2010 är siffran var tredje fritidsgård. 8 I Kalmar län finns 28 fritidsgårdar fördelat mellan länets kommuner. Sedan 2011 har den totala budgeten för fritidsgårdsverksamhet och övrig ungdomsverksamhet ökat med 2 249 000 kronor i Kalmar län och i jämförelse med år 2009 har summan ökat med 4 522 000 kronor, det är ökningar med drygt fyra respektive åtta procent. Fyra av kommunerna visar minskade kostnader för fritidsgårdsverksamheten mellan 2009 och 2011 medan resterande åtta kommuner ökade kostnaderna. Kommunernas kostnader för fritidsgårdar och övrig ungdomsverksamhet Fritidsgårdar 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2013 2011 2009 Borgholm 1 936 200 2 855 000 1 506 000 Borgholm 182 269 139 Emmaboda 2 450 000 1 591 000 800 000 Emmaboda 273 176 87 Hultsfred 4 045 000 4 055 000 3 915 000 Hultsfred 297 300 283 Högsby 1 594 800 1 243 000 965 000 Högsby 279 215 164 Kalmar 18 036 600 16 182 000 17 902 000 Kalmar 282 257 287 Mönsterås 2 887 800 2 641 000 3 097 000 Mönsterås 233 205 239 Mörbylånga 2 909 400 3 174 000 3 194 000 Mörbylånga 202 225 231 Nybro 1 300 000 1 268 000 1 996 000 Nybro 67 65 102 Oskarshamn 4 467 000 3 873 000 3 078 000 Oskarshamn 170 148 117 Torsås 1 793 000 1 566 000 1 071 000 Torsås 261 227 152 Vimmerby 4 275 200 4 118 000 4 340 000 Vimmerby 280 267 279 Västervik 13 000 000 13 880 000 12 309 000 Västervik 362 385 339 Totalt 58 695 000 56 446 000 54 173 000 Kalmar län 251 242 232 8 SKL Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010 Regionförbundet i Kalmar län 23 Kultur och fritidsmedel 2013
Simhall, badhus, kallbadhus och simskola I Sverige finns drygt 450 inomhusbad och drygt hälften av dessa är inför nästa decennieskifte i behov av upprustning eller nybyggnad. Oavsett vilken byggteknik som används åldras simhallar fyra gånger fortare än vanliga hus, dess livslängd är i snitt 50 år. Majoriteten av simhallarna i Sverige ägs och drivs av kommunerna och verksamheterna är ofta kostsamma. Kostnaderna för kommunerna i Kalmar län varierar mellan 2009-2013. Simhallar är en kostsam verksamhet som beroende på åtgärd kan göra stor inverkan på årsbudgeten. Men sedan 2011 har kostnaderna för simhall, badhus, kallbadhus minskat med drygt 12,2 miljon kronor, det utgör en minskning med 25 procent. Mönsterås kommun har lagt över simhallen i ett kommunalt bolag vilket påverkar det gemensamma resultatet. Om Mönsterås räknas bort från beräkningen 2011 blir resultatet ett annat och utgör istället en minskning med drygt elva procent. Minskningen mellan 2009-2013 är elva procent. De sammanlagda resultaten innebär att även kostnaderna per invånare har minskat kraftigt med 20 kronor under perioden 2009-2013 och 53 kronor under perioden 2011-2013. Kommunernas kostnader för simhall, badhus och simskolor samt kostnader per invånare Simhall 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2013 2011 2009 Borgholm 4 852 500 5 456 000 3 625 000 Borgholm 457 514 335 Emmaboda 3 900 000 4 000 000 3 100 000 Emmaboda 435 443 336 Hultsfred 3 050 000 2 808 000 2 374 000 Hultsfred 223 208 171 Högsby 109 400 94 000 81 000 Högsby 19 16 14 Kalmar 9 414 100 9 114 000 8 773 000 Kalmar 147 145 141 Mönsterås* 0 7 868 000 3 268 000 Mönsterås 0 613 252 Mörbylånga 136 000 120 000 120 000 Mörbylånga 9 8 9 Nybro 2 520 000 2 100 000 3 748 000 Nybro 129 107 191 Oskarshamn 6 711 000 10 951 000 9 217 000 Oskarshamn 256 419 351 Torsås 1 155 000 1 080 000 1 850 000 Torsås 167 157 263 Vimmerby 577 400 584 000 631 000 Vimmerby 38 38 41 Västervik 3 900 000 4 378 000 4 195 000 Västervik 108 122 116 Totalt 36 325 400 48 553 000 40 982 000 Kalmar län 155 208 175 *verksamhet drivs av kommunalt bolag Regionförbundet i Kalmar län 24 Kultur och fritidsmedel 2013
Badplatser Kostnaderna för år 2013 ligger i nivå med kostnaderna 2011. Av resultatet kan utläsas att till exempel Mönsterås kommun gjorde en särskild satsning 2013. Totalt har kommunernas kostnader för badplatser ökat med drygt 140 000 kronor sedan 2011, men desto större är skillnaden mellan åren 2009 och 2013 då skillnaden är cirka 2,1 miljoner kronor. Kronor per invånare har varit stabilt sedan 2011 och ökat med åtta kronor sedan 2009. Kommunernas kostnader för badplatser och kostnader per invånare Kommun 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2013 2011 2009 Borgholm 661 400 586 000 515 000 Borgholm 62 55 48 Emmaboda 340 000 300 000* 325 000 Emmaboda 38 33* 35 Hultsfred 321 000 302 000 300 000 Hultsfred 24 22 22 Högsby 377 900 445 000 419 000 Högsby 66 77 71 Kalmar 2 913 500 3 597 000 1 960 000 Kalmar 46 57 31 Mönsterås 1 275 030 491 000 309 000 Mönsterås 98 38 24 Mörbylånga 289 000 425 000 506 000 Mörbylånga 20 30 37 Nybro 190 000 93 000 93 000 Nybro 10 5 5 Oskarshamn 827 000 835 000 799 000 Oskarshamn 32 35 30 Torsås 222 170 202 000 138 000 Torsås 32 29 20 Vimmerby 263 500 365 000 405 000 Vimmerby 17 24 26 Västervik 600 000 500 000 450 000 Västervik 17 14 12 Totalt 8 280 500 8 141 000 6 219 000 Kalmar län 35 35 27 *Summan för år 2011 har korrigerats från 3 mkr. Till 300 tkr. i samråd med Emmaboda kommun. Småbåtshamnar/gästhamnar Sju av länets tolv kommuner har småbåtshamnar/gästhamnar. Under 2011 och 2013 skiljer sig de totala kostnaderna marginellt. Större skillnad är det däremot mellan 2009 och 2011 då kostnaderna minskade med drygt 1 miljon kronor. Minskningen märks även på kronor per invånare som minskade med fyra kronor sedan 2009. Kommunernas kostnader för småbåtshamnar och kostnader per invånare Kommun 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2013 2011 2009 Borgholm 912 400 1 028 000 1 079 000 Borgholm 86 97 100 Kalmar 1 545 230 177 000 1 525 000 Kalmar 24 3 24 Mönsterås 253 920 75 000 64 000 Mönsterås 20 6 5 Mörbylånga 952 700 2 007 000 1 204 000 Mörbylånga 66 142 87 Oskarshamn 495 000 950 000 923 000 Oskarshamn 19 36 35 Torsås 26 050 48 000 47 000 Torsås 4 7 7 Västervik 200 000 68 000 427 000 Västervik 6 2 12 Totalt 4 385 300 4 353 000 5 269 000 Kalmar län 19 19 23 Regionförbundet i Kalmar län 25 Kultur och fritidsmedel 2013
Idrottsanläggningar inomhus samt idrotts- och friluftsanläggningar utomhus Den totala summan för länets idrottsanläggningar inomhus var drygt 99,2 miljoner kronor år 2013. Den totala kostnaden ökade med drygt 23 miljoner kronor sedan 2011, det är en ökning med 23 procent. Även summan för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus ökade och utgjorde sammanlagt drygt 61,1 miljoner kronor i länet. Den sammanlagda kostnaden för anläggningarna utomhus ökade med närmare 14,1 miljoner kronor under perioden 2011-2013, det är även det en ökning med 23 procent. Kostnaderna för idrotts- och friluftsanläggningar inomhus och utomhus utgjorde sammanlagt 161,3 miljoner kronor, det en kostnadsökning med 37 miljoner kronor på två år, en ökning med 23 procent. Anläggningarna inomhus och utomhus utgör totalt 52,6 procent av de totala fritidsmedlen i länet. Summan har de senaste åren ökat markant, i ett större perspektiv följer det den nationella trenden som går mot att den största delen av samhällets stöd till idrotten är relaterat till idrottsanläggningar. I ett nationellt perspektiv byggs det fler avancerade anläggningar i kommunerna, antalet konstgräsplaner har ökat i stor utsträckning och det finns samtidigt relativt många anläggningar för spontanidrott vilket kan tolkas som att kommunerna försöker möta medborgarnas förändrade motionsvanor. Ishallar och konstgräsplaner är exempel på anläggningar med höga driftkostnader där kommunerna ofta har ett stort ekonomiskt ansvar. Även spontanidrotten växer i popularitet och en utmaning framöver är att tillhandahålla infrastruktur som tillgodoser medborgarnas skiftande behov 9. Att idrottsanläggningar inomhus innebär en hög kostnadspost i fritidsbudgeten går även att utläsa av antalet kronor per invånare, för fritidsmedel är det den högsta totala fritidskostnaden som utgjorde ett snitt på 424 kronor per invånare i länet. Summan har stadigt ökat sedan mätningarna började, med undantag för år 2011. Summan varierar mellan 192 och 596 kronor per invånare i kommunerna. Även kostnaderna för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus är relativt höga med ett snitt på 261 kronor per invånare i länet. I enkäten för 2013 utmärker sig Kalmar kommun med ökade kostnader på drygt 11 miljoner kronor för idrottsanläggningar inomhus och drygt 10 miljoner kronor för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus. Anledningen är att flera nya anläggningar har byggts, däribland en ishall. 9 Sveriges Kommuner och Landsting, Skola, kultur och fritid. 2014-11-17. SKL, Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010. Regionförbundet i Kalmar län 26 Kultur och fritidsmedel 2013
Kommunernas kostnader för idrottsanläggningar inomhus och kronor per invånare Kronor per Kommun 2013 2011 2009 invånare 2013 2011 2009 Borgholm 3 361 280 2 336 000 1 880 000 Borgholm 317 220 174 Emmaboda 2 200 000 1 500 000 1 600 000 Emmaboda 245 166 173 Hultsfred 2 612 000 2 483 000 3 173 000 Hultsfred 192 184 229 Högsby 1 945 900 2 270 000 2 405 000 Högsby 340 394 410 Kalmar 29 766 800 18 793 000 19 064 000 Kalmar 466 298 306 Mönsterås 3 234 790 3 000 000 2 800 000 Mönsterås 250 233 216 Mörbylånga 5 519 500 3 798 000 4 222 000 Mörbylånga 384 269 305 Nybro* 11 625 000 2 656 000 11 605 000 Nybro 596 135 593 Oskarshamn 15 247 000 15 540 000 16 558 000 Oskarshamn 582 594 631 Torsås 3 300 000 1 243 000 1 200 000 Torsås 480 181 170 Vimmerby 6 929 700 7 453 000 7 481 000 Vimmerby 453 484 481 Västervik 13 500 000 15 151 000 14 233 000 Västervik 376 421 392 Totalt 99 241 970 76 223 000 86 221 000 Kalmar län 424 327 369 *Nybro kommun räknade inte 2011 med hyrorna, därav kostnadsskillnaden. Kommunernas kostnader för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus och kostnader per invånare Kommun 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2013 2011 2009 Borgholm 382 360 126 000 51 000 Borgholm 36 12 5 Emmaboda 400 000 400 000 1 300 000 Emmaboda 44 44 141 Hultsfred 3 083 000 3 471 000 3 485 000 Hultsfred 226 257 252 Högsby 1 157 010 1 074 000 1 069 000 Högsby 202 186 182 Kalmar 27 775 800 17 416 000 6 780 000 Kalmar 435 276 109 Mönsterås 2 786 930 1 000 000 1 533 000 Mönsterås 215 77 118 Mörbylånga 1 621 400 2 012 000 1 514 000 Mörbylånga 113 142 109 Nybro 3 028 000 1 445 000 2 309 000 Nybro 155 74 118 Oskarshamn 8 979 000 7 224 000 7 326 000 Oskarshamn 343 276 279 Torsås 75 000 90 000 85 000 Torsås 11 13 12 Vimmerby 3 437 200 2 866 000 3 132 000 Vimmerby 225 186 202 Västervik 8 400 000 9 923 000 8 661 000 Västervik 234 279 239 Totalt 61 125 700 47 047 000 37 24 5000 Kalmar län 261 202 159 Regionförbundet i Kalmar län 27 Kultur och fritidsmedel 2013
Regionförbundet i Kalmar län 28 Kultur och fritidsmedel 2013
Föreningsbidrag Föreningsbidragen låg relativt stabilt på drygt 17,5 miljoner kronor mellan 2007 och 2009 för att under 2011 minska med nästan tre miljoner kronor. Föreningsbidrag är ett sätt för kommunerna att bidra till exempelvis kommunala folkhälsomål med föreningar som aktörer/utförare. Mellan åren 2011-2013 låg föreningsbidragen relativt stabilt men minskade med drygt 400 000 kronor i länet. Idag ges betydande bidrag till idrotten från både staten och kommunerna till föreningar. Syftet med statens bidragsgivning är att bredd- och motionsidrotten ska prioriteras även om också elitidrott tillmäts ett värde för att väcka och bredda intresset för motion och fysisk skolning. Med idrottslyftet har ytterligare resurser tillförts sektorn med breddidrotten som målgrupp och med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv som utgångspunkt. Utvärderingar av SKL har visat att resurser oftare går till pojkar än flickor, och trots kraftiga statliga bidragshöjningar (cirka 350 procent), har inte några märkbara ökningar noterats i idrottsrörelsens aktivitetsnivå. Bidragen har heller inte i någon större utsträckning nått nya målgrupper eller nya idrotter. 10 2015 kommer Regionförbundet med kultur- och fritidsmedelsenkäten som grund, att analysera resultat utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att synliggöra jämställdheten i resultaten. Kommunernas kostnader för föreningsbidrag och kostnader per invånare Kommun 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2013 2011 2009 Borgholm 181 600 203 000 452 000 Borgholm 17 19 42 Emmaboda 970 580 1 000 000 640 000 Emmaboda 27 111 69 Hultsfred 932 000 1 185 000 1 679 000 Hultsfred 68 88 121 Högsby 2 608 500 1 124 000 956 000 Högsby 456 195 163 Kalmar 1 989 500 4 022 000 5 435 000 Kalmar 31 64 87 Mönsterås 1 062 680 650 000 983 000 Mönsterås 82 51 76 Mörbylånga 501 200 58 000 664 000 Mörbylånga 35 4 48 Nybro 1 106 000 1 340 000 1 315 000 Nybro 57 68 67 Oskarshamn 2 657 000 2 578 000 2 992 000 Oskarshamn 143 99 114 Torsås 516 000 650 000 580 000 Torsås 95 94 82 Vimmerby 1 020 300 1 091 000 1 186 000 Vimmerby 67 12 76 Västervik 500 000 540 000 546 000 Västervik 14 15* 15 Totalt 14 045 360 14 441 000 17 428 000 Kalmar län 60 62 75 10 SKL Idrottspolitiskt positionspapper Regionförbundet i Kalmar län 29 Kultur och fritidsmedel 2013
Stipendier för fritid Stipendierna för fritid har minskat sedan mätningarna började. Sedan 2009 har summan för stipendierna minskat med 11 800 kronor, det är 18 procent. Andelen kommuner som delar ut stipendierna har dock varit oförändrade över en längre period, totalt delar sju av länets tolv kommuner ut stipendier inom fritid. Två av sju kommuner har sedan 2009 oförändrade stipendiesummor medan två kommuner har ökat summan och tre kommuner har minskat summan för stipendier. Kommunernas kostnader för stipendier Kommun 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2013 2011 2009 Borgholm 0 0 0 Borgholm 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 Emmaboda 0 0 0 Hultsfred 0 0 0 Hultsfred 0 0 0 Högsby 15 000 2 000 2 000 Högsby 3 0 0 Kalmar 10 000 5 000 0 Kalmar 0 0 0 Mönsterås 2 200 3 000 4 000 Mönsterås 0 0 0 Mörbylånga 0 0 0 Mörbylånga 0 0 0 Nybro 2 000 26 000 26 000 Nybro 0 1 1 Oskarshamn 21 000 21 000 30 000 Oskarshamn 1 1 1 Torsås 4 000 4 000 4 000 Torsås 1 1 1 Vimmerby 0 0 0 Vimmerby 0 0 0 Västervik 12 000 12 000 12 000 Västervik 0 0 0 Totalt 66 200 73 000 78 000 Kalmar län 0 0 0 Regionförbundet i Kalmar län 30 Kultur och fritidsmedel 2013
Förvaltningsadministrativa kostnader för fritid har minskat. De förvaltningsadministrativa kostnaderna för fritid har minskat sedan 2009. Mellan 2011 och 2013 har minskningen inte inneburit någon större skillnad i summan för länet, drygt 114 000 kronor. Sju kommuner har minskade kostnader i jämförelse med 2011 och flera av kommunerna uppger att orsaken till minskningen, som i vissa kommuner mer än halverats, beror på organisationsförändringar. Kommunernas förvaltningsadministrativa kostnader för fritid och kronor per invånare Kommun 2013 2011 2009 Kronor per invånare 2013 2011 2009 Borgholm 676 000 744 000 721 000 Borgholm 64 70 67 Emmaboda 531 000 495 000 481 000 Emmaboda 59 55 52 Hultsfred 1 444 000 1 375 000 1 413 000 Hultsfred 106 102 102 Högsby 205 230 216 000 269 000 Högsby 36 37 46 Kalmar 3 989 000 3 081 000 4 063 000 Kalmar 62 49 65 Mönsterås 54 460 600 000 185 000 Mönsterås 4 47 14 Mörbylånga 952 600 774 000 1 389 000 Mörbylånga 66 55 100 Nybro 1 082 000 1 336 000 1 295 000 Nybro 56 68 66 Oskarshamn 2 654 000 2 058 000 1 914 000 Oskarshamn 101 79 73 Torsås 290 000 266 000 180 000 Torsås 42 39 26 Vimmerby 1 055 400 870 000 867 000 Vimmerby 69 56 56 Västervik 1 000 000 2 233 000 2 515 000 Västervik 28 62 69 Totalt 13 933 690 14 048 000 15 292 000 Kalmar län 60 60 65 Regionförbundet i Kalmar län 31 Kultur och fritidsmedel 2013
Politiska kostnader för fritid De politiska kostnaderna har till skillnad från andra organisationsposter ökat under perioden 2009 2013. Mellan mättillfällena 2009, 2011 och 2013, har kostnaderna ökat med 4 4,5 procentenheter mellan åren. Kostnadsökningen innebär inget större kostnadspåslag för länets invånare, de politiska kostnaderna har under de tre senaste mätningarna varit mellan åtta och nio kronor. Kommunernas politiska kostnader för fritid och kronor per invånare Kronor per Kommun 2013 2011 2009 invånare 2013 2011 2009 Borgholm 22 600 124 000 119 000 Borgholm 2 12 11 Emmaboda 150 000 200 000 170 000 Emmaboda 17 22 18 Hultsfred 225 000 220 000 202 000 Hultsfred 17 16 15 Högsby 20 000 20 000 20 000 Högsby 3 3 3 Kalmar 486 000 371 000 284 000 Kalmar 8 6 5 Mönsterås 170 470 100 000 60 000 Mönsterås 13 8 5 Mörbylånga 0 50 000 181 000 Mörbylånga 0 4 13 Nybro 90 000 191 000 175 000 Nybro 5 10 9 Oskarshamn 204 000 250 000 229 000 Oskarshamn 8 10 9 Torsås 10 000 9 000 60 000 Torsås 1 1 9 Vimmerby 134 700 128 000 117 000 Vimmerby 9 8 8 Västervik 512 000 279 000 236 000 Västervik 14 8 7 Totalt 2 024 070 1 942 000 1 853 000 Kalmar län 9 8 8 Regionförbundet i Kalmar län 32 Kultur och fritidsmedel 2013
Aktivitetsbidragen har ökat Aktivitetsbidrag är till för att stödja och stimulera mötes- och gruppverksamhet inom föreningar ofta med barn och ungdomsverksamhet som fokus. Aktivitetsbidragen har ökat under perioden 2009-2013. Mellan 2009 och 2013 har den sammanlagda summan ökat med drygt 770 000 tusen kronor, det är en ökning med 11 procent. Kommunernas kostnader för aktivitetsbidrag Kommun 2013 2011 2009 Borgholm 233 800 253 000 225 000 Emmaboda 274 020 340 000 350 000 Hultsfred 347 000 380 000 490 000 Högsby 90 060 80 000 136 000 Kalmar 1 737 600 1 123 000 947 000 Mönsterås 309 750 226 000 235 000 Mörbylånga 314 900 331 000 335 000 Nybro 572 000 575 000 408 000 Oskarshamn 1 350 000 1 220 000 1 479 000 Torsås 140 000* Ingår i föreningsbidrag Ingår i föreningsbidrag Vimmerby 873 200 914 000 952 000 Västervik 500 000 440 000 420 000 Totalt 6 742 330 5 882 000 5 977 000 *Torsås, aktivitetsbidrag är annars en del av fritidsmedels föreningsbidrag, har urskiljs från föreningsbidragssumman. Uppskattning av barn och ungdomars andel av samtliga fritidsposter Tio av länets kommuner har uppskattat hur stor andel av samtliga fritidskostnader som barn och unga får del av. Genomsnitt för 73 procent, det är en ökning med tio procent sedan 2011 och 2009. Procentandelen varierar mellan 48 och 90 procent i kommunerna. Kommunernas uppskattning över barn och ungdomars andel av fritidsposter, i procent. Kommun 2013 2011 2009 Borgholm Uppgift saknas 30 30 Emmaboda 80 65 uppgift saknas Hultsfred 65 65 65 Högsby 70 70 70 Kalmar Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Mönsterås 70 Uppgift saknas Uppgift saknas Mörbylånga 90 75 73 Nybro 70 60 65 Oskarshamn 70 70 70 Torsås 48 40 40 Vimmerby 80 80 80 Västervik 88 78 74 Medeltal för länet 73 63 63 Regionförbundet i Kalmar län 33 Kultur och fritidsmedel 2013
Hyreskostnad per timme för traditionell idrottshall för vuxen- och ungdomsförening Medelhyran per timme i länet är 112 kronor för en vuxenförening medan ungdomsföreningar betalar drygt halva avgiften, i snitt 57 kronor per timme. Tre kommuner har samma kostnader för både vuxenföreningar och ungdomsföreningar, de andra kommunerna varierar i subventionskostnader för ungdomsföreningar med mellan 18 och 80 procent. Ingen av länets kommuner tillämpar 0-taxa för ungdomsverksamhet när det gäller uthyrning av kommunala lokaler. Kommunernas hyreskostnad för traditionell idrottshall Ungdomsförening Kommun Vuxenförening Borgholm 95 48 Emmaboda 65 65 Hultsfred 210 110 Högsby 100 30 Kalmar 220 44 Mönsterås 37 37 Mörbylånga 125 30 Nybro 155 65 Oskarshamn 75 55 Torsås 75 75 Vimmerby 80 65 Västervik 110 60 Medelhyra/ timme i länet: 112 57 Regionförbundet i Kalmar län 34 Kultur och fritidsmedel 2013