Din vik är värdefull



Relevanta dokument
MUDDRA MINDRE. med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i grunda havsområden. Natur och Miljö r.f.

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Vegetationsrika sjöar

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Muddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017.

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

ett arbetsmaterial i tre nivåer

5 Stora. försök att minska övergödningen

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Sjön saneras från kvicksilver

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Miljösituationen i Malmö

Bevarandeplan för Natura område

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Riktlinjer för hantering av stora oljeutsläpp till havs

Sura sulfatjordar vad är det?

Guidade turer vid Bulls måse

Svenska Björn SE

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Ekosystem ekosystem lokala och globala

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby

Materialet baserar sig på stoff från adressen Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Bryggor och uppgrumling av sediment

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Sveriges miljömål.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

Långtidsserier på Husö biologiska station

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Naturanpassade erosionsskydd

Grumlighet i Magelungen

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Dikesrensningens regelverk

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Transkript:

Din vik är värdefull

Foto: Bernt Nordman Foto:Julia Nyström Funderar du på att muddra i en vik? I den här broschyren kan du läsa om muddringars effekter Planerar du att muddra i din vik för att förbättra förutsättningarna för simning eller båttrafik? Då hoppas vi att du bekantar dig med denna broschyr och funderar på alternativ för att uppnå det reslutat du önskar. Största delen av de småskaliga muddringarna utförs utan vetskap om deras negativa ekologiska konsekvenser eller eventuella negativa förändringar i kulturlandskapet. Med småskalig muddring avser vi avlägsnande av bottensediment på upp till 1000 kubikmeter (t.ex. att gräva bort en meter bottensediment från en yta på 100 x 10 meter). Muddringsbranschen fungerar tyvärr lite som Vilda Västern: När en muddringsentreprenör marknadsför sina tjänster händer det, att flera i grannskapet muddrar i samma vik utan ordentlig planering och utan att de sammanlagda konsekvenserna tas i beaktande. Alltför ofta glömmer man bort att på förhand anmäla muddringen till miljömyndigheterna. I takt med att allt fler stränder inne i allt grundare vikar planeras för fritidsbostäder vill allt flera strandägare utföra småskaliga muddringar. Utarbetad efter Natur och Miljös publikation Muddra mindre med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i grunda havsområden av Maria Degerlund (2005) Redaktör: Lotta Nummelin Utgivare: Natur och Miljö rf., www.naturochmiljo.fi Formgivare: Johannes Ekholm Tryckeri: Waasa Graphics Papper: Arctic The Silk, FSC-märkt Utgivningsår: 2008 Pärmbild: En grund havsvik är en unik miljö för många växtoch djurarter (fotograf: Martin Snickars, Husö biologiska station, Åbo Akademi)

Grunda havsvikar en unik del av kustnaturen De grunda havsområdena längs Östersjöns kust utgör en unik helhet, där landhöjningen skapar kontinuerlig förändring. Öppna havsvikar utvecklas till alltmera isolerade bassänger som kallas flador, gloflador, glon och glosjöar. Till slut växer de helt igen och smälter samman med de omgivande landområdena. Filter mellan land och hav På gränsen mellan land och hav fungerar de grunda, skyddade kustvattnen som ett filter för den näring som belastar havet från land. De motverkar övergödningen av våra kustvatten. Näringen som anrikas i kustzonen leder till att ekosystemet är synnerligen produktivt och har stor biologisk mångfald. På en skala från bräckt till närapå sött vatten hyser de olika flada- och glostadierna unika och artrika växt- och djursamhällen. Unik miljö för växter och djur På kustzonens grunda havsbottnar finns växter och alger som inte förekommer på djupare eller öppnare vatten i Östersjön. Vegetationen fungerar som livsmiljö och jaktmarker för bottendjur och fisk som lever på och av växterna. Ett flertal fiskar, såsom abborre, gädda och olika karpfiskar, är direkt beroende av sådana vegetationsrika miljöer under lektiden. De grunda bottnarna

erbjuder också en varm, trygg och näringsrik plats för fiskyngel i ett för dem kritiskt livsskede. Typiska fåglar som lever i grunda havsvikar är storskrake, knipa, vigg och salskrake. Andra arter, som främst påträffas i andra miljöer, söker föda bland vegetationen i grunda havsmiljöer och i flyttningstider fungerar de som viktiga viloplatser för en mängd arter. Foto:Heidi Lyytikäinen Hot mot viknaturen De grunda havsvikarna är populära områden för bebyggelse och annan mänsklig aktivitet. Belastningen av näringsämnen är i dag så kraftig, att de grunda havsområdens egen reningskapacitet inte räcker till, vilket leder till en betydande övergödning. Mekaniska ingrepp och störningar såsom muddring, båttrafik, vägbanksbyggen, dikning och dränering i grunda och isolerade havsområden rubbar ekosystemets naturliga balans. Delar av kusten drabbas också av försurning och urlakning av tungmetaller till följd av ingrepp i sura sulfatjordar. En stor del av näringen lagras i kustvattnens bottensediment. Då dessa rörs upp vid muddring eller till följd av ökad motorbåtstrafik, förstärks de negativa effekterna av övergödningen. Större vattenväxter och växtliknande alger kvävs av snabbväxande trådalger, vilka gynnas av den ökade näringstillgången. Försämrade ljusförhållanden på grund av stora mängder växtplankton eller andra partiklar i vattnet leder till att större vattenväxter inte klarar sig. Detta får även konsekvenser för djursamhällena på de grunda bottnarna. Bild: Martin Snickars, Husö biologiska station, Åbo Akademi Grunda havsvikar fungerar som filter för näring från land och som skyddade näringsrika området för många fiskarter, fåglar och växter.

Miljökonsekvenser av muddring Den omedelbara effekten av muddring är att växt- och djursamhällen som är beroende av området förstörs. Indirekt och på längre sikt kan muddring i grunda havsområden ha långtgående konsekvenser för den omgivande vattenmiljön, även för artsamhällen som inte befinner sig i direkt anslutning till de miljöer där ingreppen görs. Många miljöeffekter är oåterkalleliga. Det kan vara ytterst svårt, eller åtminstone väldigt dyrt, att återställa ett vikekosystem som har rubbats av en muddring. Ökad exponering, mera cirkulation Muddringar i inloppet till isolerade vattenmiljöer (såsom grunda vikar, flador och glon) ökar kontakten till det omgivande havet och gör det grunda vattenområdet mera utsatt för vind och vattenströmmar. Ökad vattencirkulation kan förlänga den negativa effekten av muddring genom att partiklar och närsalter från sedimenten hela tiden virvlar upp i vattenmassan. Ökad tillströmning av saltare och kallare havsvatten till de mera isolerade vattenmiljöerna hotar de arter som behöver varmt och sött vatten. Motorbåtstrafik och avlägsnande av vass har liknande inverkan på miljön i grunda havsområden. En ofta förekommande missuppfattning är att ökning av vattenutbytet genom muddring förbättrar vattenkvaliteten. Det här kan du läsa mera om i Natur och Miljös publikation om restaureringsmuddringar.

Sämre sikt, mindre ljus När man gräver i grunda havsbottnar blandas bottensediment med vattnet som då blir grumligt. Detta innebär sämre sikt för djuren och försämrade ljusförhållanden för vattenvegetationen. Vattenväxterna lider, eftersom fotosyntetiserande växter är beroende av ljus. Sedimentpartiklar virvlar upp, sjunker på nytt och täcker större vattenväxter och alger. Frigjord näring, större produktion När näring, som har varit bunden i sedimenten frigörs till vattenmassan, blir den tillgänglig för växter. Ökad näringstillgång främjar vissa arter på bekostnad av andra. Den ökade produktionen av växtplankton, tråd- och påväxtalger försämrar ljusförhållandena för högre vattenväxter. Vattenväxter, som gynnas av näringsrika förhållanden, kan konkurrera ut känsliga arter. Förändringarna i vattenvegetationen har konsekvenser för fiskar och andra djur på de grunda havsbottnarna. När de ökade mängderna trådalger dör och bryts ner kan syrebrist lätt uppstå, vilket skadar speciellt fiskyngel och andra bottenlevande djur. Gifter från förorenade sediment Muddring i förorenade områden kan förorsaka stor skada då gifterna frigörs från sedimenten och kommer tillbaka ut i vattnet och då kan börja anrikas i bl.a. fisk. Gifterna kan härstamma från exempelvis båtvarv, sågverk eller annan industriell verksamhet, som kan ha upphört för årtionden sedan. Längs kusten upptäcks alltjämt nya områden med förhöjda gifthalter i sedimenten. De flesta småskaliga muddringarna görs i områden där inga sedimentprov har tagits. Foto: Kajsa Rosqvist Kransalger bidrar till den mångfald av växt- och djurarter som är typisk för grunda kustområden i naturtillstånd. På bilden fyra kransalgsarter: rödsträfse, grönsträfse, hårsträfse och borststräfse. Dessa kan försvinna från ett muddrat vattenområde.

Foto: Anette Bäck Muddermassor kan läcka ut näring och skadliga ämnen till vattenmiljön. De ändrar landskapsbilden för en lång tid framåt. Inverkningar på landskapsbilden Mekaniska ingrepp kan också inverka på landskapsbilden och kulturvärdena. Detta blir speciellt tydligt när man placerar muddermassor på land. Högar av muddermassor kan förändra områdets landskapsbild för en lång tid framåt. Ett stort antal småskaliga muddringar förändrar strandlinjen på ett bestående sätt och försämrar rekreationsmöjligheterna. Effekterna av ökad båttrafik Vid första anblicken kan ökad tillgänglighet med båt uppfattas som något enbart positivt. Effekterna på vattennaturen kan dock vara större än man föreställer sig. Turbulensen från propellrarna rör upp lagrad näring från sedimenten. Svallvågorna eroderar stränderna. Bullret stör både fiskar, fåglar och människorna som bor kring viken. Utsläppen av avgaser, bensin, olja och annat ökar.

Förlorade livsmiljöer, ekologiska konsekvenser Grumligt vatten, frigjord näring, förhöjda gifthalter och en ökad exponering kan radikalt förändra de grunda havsvikarnas karaktär. Växter, alger och djur som förekommer i havsvikar i naturligt tillstånd kan helt försvinna. Även djur som söker föda och skydd i dessa miljöer påverkas negativt av de förändrade förhållandena. Fiskstammarna lider då deras lekplatser och barnkamrar försämras eller förstörs. Det är viktigt att se helheten: Den sammanlagda effekten av många små muddringar är dramatisk för naturen i våra kustvatten. Foto: Larsmo kommun Många muddringar i samma område innebär ett radikalt ingrepp.

MUDDRING EXPONERING, CIRKULATION ALL EXPONERING OCH CIRKULATION ALLMÄN OCH LOKAL BELASTNING FÖRHÖJDA NÄRINGSHALTER Muddring kan få oanade konsekvenser MOTORBÅTS- TRAFIK EXPONERING, CIRKULATION EXPONERING, CIRKULATION GRUMLING VÄXTPLANKTON KONSEKVENSER FÖR DJUR OCH VÄXTER PÅVÄXT, ALGMATTOR FÖRKVÄVNING OCH UTSLAGNING AV VEGETATIONEN Illustration: Tuuli Meriläinen BORTTAGANDE AV VASS

Vad kan du göra istället? Vill man bevara vattenområdets tillgänglighet för båtar är det bättre att anlägga en brygga än att muddra en båtkanal. Hör också efter med dina grannar ifall ni kunde bygga en gemensam småbåtshamn. Hur utföra en försiktig muddring? Ibland kan en försiktig grävning vara berättigad, exempelvis för att upprätthålla eller förbättra vandringsmöjligheterna för fisk till och från en isolerad flada eller glosjö, vars mynning har vuxit eller snart kommer att växa igen. För fiskens vandring kan det räcka med en cirka 30 cm bred, i krokar grävd ränna, något som bra kan göras med spade. En eventuell båtkanal bör grävas eller skäras så att exponeringen påverkas så lite som möjligt, t.ex. så att kanalen anläggs snett mot den dominerande vindriktningen och så att tröskeln vid fladans/gloets mynning bevaras. Muddringar skall alltid genomföras under vinterhalvåret för att minimera konsekvenserna för växt- och djurliv. Muddermassor skall alltid placeras på torra land, och så högt upp att de inte rinner tillbaka ut i vattnet vid högvatten eller kraftigt regn.

Foto: Mats Westerbom Det är i regel bättre med ett mindre ingrepp som senare kan upprepas. Vid större ingrepp är det svårare att förutse konsekvenserna, vilka i värsta fall kan bli helt motsatta de förväntade. Var får du hjälp vems är ansvaret? Som uppdragsgivare bär du alltid själv det slutliga ansvaret för ingreppet och de möjliga skador som uppkommer. Sakkunnig hjälp finns dock att få. Kommunens miljötjänstemän eller de regionala miljöcentralerna kan ge vägledning. Gynna seriösa muddringsentreprenörer, som har bra kontakt med miljömyndigheterna. Ta inga spontana beslut på basen av annonser i tidningar. Det är viktigt med god planering och diskussioner i ett tillräckligt tidigt skede. Vad säger lagen om muddring? Även mindre muddringar kräver anmälan till miljömyndigheterna. Vattenområdets ägare eller samfällighetens delägare skall även underrättas om det planerade ingreppet. Kontakta den kommunala miljötjänsteinnehavaren eller den regionala miljöcentralen för att få råd och tips om hur du bör gå till väga. Ibland kan tillstånd av miljötillståndsverket krävas. Flador och glon under 10 hektar i naturtillstånd är fredade enligt vattenlagen. För mera information, se även Natur och Miljös publikation Muddra mindre med mera miljöhänsyn (www.naturochmiljo.fi). Foto: Kajsa Rosqvist Noggrann planering och hjälp av sakkunniga är nyckelfaktorer för ett lyckat ingrepp.

Natur och Miljö rf är det finlandssvenska riksförbundet för miljövård i Finland. Natur och Miljö är en oberoende, partipolitiskt obunden, ideell medborgarorganisation. Energi och klimat, Östersjön, biologisk mångfald och miljöfostran är några av de frågor Natur och Miljö arbetar med. Natur och Miljö bildar opinion, väcker debatt och informerar om miljövård och naturskydd genom kampanjer, projekt och frivilligverksamhet. Natur och Miljö påverkar miljöpolitiken på nationell och regional nivå genom offentliga ställningstaganden och kommittéarbete. Förbundet sprider miljöinformation på svenska genom bland annat tidskriften Finlands Natur.