2005-02-23 1 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Plats och tid Stora konferensrummet, Knut Hahnsskolan, Ronneby kl 13.15 16.35 Beslutande Jan-Eric Wildros, ordförande (S) Marie Ohlsson (S) Magnus Olsson (S) Kent Zickbauer (S) Johnny Adolfsson (S Birgitta Andersson (S) Jonas Gunzel (FP) 13 Laila Andersson (M) fr o m 14 Björn Björklund (M) Åke Tärntoft (C) Ida Johansson (C) Lisbeth Beselin (FP) 13 Peter Borenberg (FP) fr o m 14 Övriga deltagare Bengt-Åke Pettersson (S) Jonas Gunzel (FP) Lisbeth Beselin (FP) Agneta Larsson, t f verksamhetschef Inger Lilja, nämndssekreterare Roswitha Eek, rektor, 13 Martin Olsson, ekonomikontoret Utses att justera Marie Ohlsson Justeringens plats/tid Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämndens kansli 2005-03-02 Sekreterare: Paragrafer: 13-23 Ordförande: Justerande: ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2005-02-23 Datum för anslags uppsättande: 2005-03-02 Datum för anslags nedtagande: 2005-03-24 Förvaringsplats. Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämndens kansli Underskrift:
2 N 13 Rektor Roswitha Eek informerar om olika val inom gymnasieskolan. Roswitha Eek inleder med en kort historik avseende gymnasiereformen från 1993/94 och framåt. Rektor Eek informerar vidare om de viktigaste dragen i de förändringar av gymnasiereformen som träder i kraft läsåret 2007/2008. Nämnden får en redogörelse för programstrukturen från år 2000 som, för övrigt, ligger fast även i 2007 års gymnasiereform, ämnesbetyg i den nya gymnasiereformen gymnasieexamen inriktningsval, individuellt val respektive valbara kurser Nämnden diskuterar gymnasieskolans nuvarande struktur som i alltför hög grad inbjuder till s k taktikval d v s att välja lättare kurser framför svårare för att maximera sina möjligheter att få ett bra betyg. Införandet av ämnesbetyg är en reform som syftar till att minska elevernas stress och kortsiktiga taktikval. Ämnesbetyg innebär att elevens hela kunskapsutveckling skall värderas, inte bara enstaka kurser och moment. Rektor Roswitha Eek tackas för informationen som tas till dagens protokoll. Exp: Roswitha Eek, rektor Knut Hahnsskolan
3 N 14 2005.1 650 Bokslut 2004. Föreligger 2004 års bokslut för Gymnasie- och Vuxenutbildningen. Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämndens bokslut för 2004, exklusive Hoby Lant- och Skogsbruksdrift, uppvisar ett underskott på 316 tkr. Det ekonomiska utfallet för Hoby Lant- och Skogsbruksdrift blev 855 tkr. Upprättat bokslut för år 2004 godkännes och överlämnas till Kommunstyrelsen. Exp: KS
4 N 15 2005.4 663 Handlingsplan för brottsförebyggande åtgärder. Det lokala Brottsförebyggande rådet i Ronneby kommun skall göra en översyn av det brottsförebyggande programmet för Ronneby kommun. Ett avsnitt i programmet är tänkt att visa vilka brottsförebyggande aktiviteter som kan göras i kommunens egna verksamheter. Rådet har därför, i skrivelse av den 13 januari 2005, framfört önskemål om en sammanställning avseende vilka aktiviteter som kan göras inom respektive verksamhets område. Nämnden beslöt, under 5/05, att ge t f verksamhetschef Agneta Larsson i uppdrag att, vid Nämndens sammanträde den 23 februari 2005, redovisa en sammanställning avseende brottsförebyggande åtgärder som kan vidtas inom Gymnasie- och Vuxenutbildningsenhetens verksamhetsområde. Vid dagens sammanträde redovisar t f verksamhetschef Agneta Larsson följande brottsförebyggande aktiviteter inom Gymnasie- och Vuxenutbildningsenheten med avseende på situationell brottsprevention respektive social brottsprevention: Aktiviteter inom situationell brottsprevention Minska antalet mörka och instängda ytor kring byggnader. Se till att ha rätt tillträdeskontroll till lokaler. Tillse att inga lösa detaljer som kan användas som brottshjälpmedel finns att tillgå utanför byggnaderna. Tillse att förvaring av stöldbegärligt material förvaras på ett säkert sätt eller är tydligt märkt. Säkra lokaler med hjälp av larm (glaskross och/eller rörelse). Säkra fönster (betongfilm, galler mm.). Informell kontroll genom personal t ex tillse att fönster är stängda vid arbetsdagens slut m.m.
5 N 15 forts. Aktiviteter inom social brottsprevention Ha tydliga regler och normer för dem som deltager i enhetens verksamheter Skolans ordningsregler. Inom ramen för olika skolämnen diskutera och tydliggöra de regler och normer som gäller i vårt samhälle. Låg toleransnivå mot förstörelse. Tf verksamhetschef Agneta Larssons sammanställning av brottsförebyggande aktiviteter inom Gymnasie- och Vuxenutbildningsenheten antages såsom Nämndens egen och tillställs det Brottsförebyggande Rådet i Ronneby kommun. Exp: Brottförebyggande Rådets samordnare Per Drysén
6 N 16 2005. 6 657 Klagomål på tobaksrökning vid entrén till Knut Hahnsskolan, skrivelse från Miljö- och Hälsoskyddskontoret. Miljö- och hälsoskyddsinspektör Kerstin Hannrup vidarebefordrar i skrivelse av den 21 januari 2005, klagomål från en förälder avseende tobaksrökning vid entrén till Knut Hahnsskolan. Miljö- och hälsoskyddsinspektören tar för givet att skolan ser allvarligt på problemet med tobaksrökning inom skolans område och påpekar att det är skolans ansvar att tillse att Tobakslagen efterlevs. Om så inte sker kan Miljö- och Hälsoskyddsnämnden ge skolan ett föreläggande om att se till att lagen följs. Ett sådant föreläggande kan vara förenat med vite. Nämndssekreterare Inger Lilja har, på uppdrag av presidiet, upprättat följande förslag, 2005-02-14, till yttrande över skrivelsen från Miljö- och Hälsoskyddskontoret: Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden tar problemet med tobaksrökningen på största allvar. Skolledning och personal på Knut Hahnsskolan för en daglig kamp för att stävja tobaksbruket inom skolans område. Den långsiktiga ambitionen är emellertid inte enbart att komma tillrätta med det synliga bruket av tobak utan att få eleverna att ta till sig en hälsosammare livsstil. För att minska rökningen krävs långt mer förfinade och verklighetsanpassade metoder än generella informationsinsatser, förbjudande lagstiftning eller moraliserande pekpinnar. Undervisningen bör därför dels förmedla faktakunskaper om droger och dess skadeverkningar dels utveckla elevernas förmåga till medvetna val i livsstilsfrågor. Eleverna måste vidare erövra de kunskaper och insikter som behövs för att kunna motstå reklamens direkta och indirekta påverkan. Målet måste vara att väcka elevernas engagemang för den egna hälsan och få dem att ta ett eget ansvar för sitt välbefinnande. Vetenskapen står på säker grund när det gäller sambandet mellan tobaksrökning och ohälsa. Enligt Folkhälsoinstitutet är rökning idag den största enskilda orsaken till för tidiga dödsfall. Rökningens många negativa effekter på allmänhälsan har sedan början av 1960-talet dokumenterats i ett mycket stort antal vetenskapliga rapporter över hela världen och drygt 60 000 vetenskapliga undersökningar har publicerats om rökningens hälsorisker. Sambandet mellan passiv rökning och ex lungcancer och hjärtinfarkt är också vederlagt.
7 N 16, forts. Vi vet vidare att tobaksröken innehåller partiklar och gaser som verkar irriterande hos allergiker och astmatiker. Tobaksrökning i skolans styrdokument Kunskaperna om tobaksrökningens, liksom för alkoholens, narkotikans och andra drogers, menliga inverkan på hälsan är väl dokumenterade. Trots all denna kunskap är de nationella målen inom ANT-området (Alkohol, Narkotika, Tobak) övergripande och vagt formulerade. I Läroplan för de frivilliga skolformerna (LPF 94) stadgas att skolan skall uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Det är vidare, enligt LpF 94, skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på ett nationellt eller specialutformat program har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. Gymnasieskolans rektor har ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om. riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. I kursplanerna anläggs ett, i stort sett, enbart biologiskt perspektiv på tobakens, alkoholens och narkotikans inverkan på hälsan. Målsättningarna i kursplanerna handlar uteslutande om att höja kunskapsnivån hos eleverna. Forskningsresultat har emellertid visat att detaljerade upplysningar om preparaten och dess effekter snarare ökar elevernas nyfikenhet och experimentlusta. Av kärnämnenas kursplaner är det endast Samhällskunskap A och Idrott och hälsa A som behandlar frågor om tobak, alkohol och andra droger. Elever på Barn- och Fritidsprogrammet samt på Omvårdnadsprogrammet får en medveten, väl planerad, långsiktig och metodiskt genomtänkt undervisning i ANTfrågor. Program- och kursplanerna innehåller här mer precisa målsättningar som är relaterade till elevernas kommande yrkesverksamhet. Tobakslagen (1993:581) stadgar i 2 bl a att rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för skolverksamhet eller annan verksamhet för barn och ungdom, samt på skolgårdar. Av Knut Hahnsskolans Ordningsregler framgår att rökning, alkohol förtäring och bruk av narkotiska preparat inte är tillåtet inom skolans område. I bilaga till Mål för Skolhälsovårdens arbete inom Gymnasie- och Vuxenutbildningsenheten som antogs av Nämnden under 24/04 stadgas att arbetet med elevhälsa ska ses som en del av skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för god hälsa och en hälsofrämjande livsstil. Det förebyggande arbetet betonas.
8 N 16, forts. Skolhälsovårdens uppdrag är, enligt Skollagen 14 kap 2, att verka för sunda levnadsvanor. Målstyrningen innebär att kommunerna får ett större ansvar och friutrymme när det gäller undervisningens innehåll och utformning. Inget hindrar därför att man, i den kommunala skolplanen, ställer upp mer konkreta, tydliga och precisa mål för ANT-undervisningen. Det odiskutabla sambandet mellan elevernas välbefinnande och förmågan att lära har uppmärksammats i kommunens skolplan för Gymnasie- och Vuxenutbildningen under rubriken Fysisk och psykisk hälsa. De nationella styrdokumentens och skolplanens mål bör, i sin tur, omformuleras till tydliga och utvärderingsbara operativa mål i skolornas lokala arbetsplaner. För att vara framgångsrik måste ANT-undervisningen och annan hälsopedagogik utgå från elevernas situation, förutsättningar och erfarenheter. Det är därför av stor vikt att få eleverna delaktiga och engagerade i framtagandet av de lokala arbetsplanerna. Drogpreventiva åtgärder inom Knut Hahnsskolan. Skolsköterskan innehar i dag en nyckelroll när det gäller att fånga upp och hjälpa Knut Hahnsskolans unga rökare. Skolsköterskan på Knut Hahnsskolan genomför hälsosamtal med samtliga elever i åk 1. Ämnen som dryftas är bl a rökning varvid individuell rådgivning erbjuds. Hantverksprogrammet åk 1, är skolans enda helt rökfria klass. Skolsköterskan föreslår att morötter i form av priser instiftas till rökfria klasser för att få fler att följa Hantverksprogrammets goda exempel. Under ht 04 togs initiativ till en Rökstoppsgrupp för samtliga elever på skolan. Tid för Rökstoppsgruppens sammankomster avsattes i samråd med idrottslärarna varvid sammankomsten kunde kvittas mot en idrottslektion. Sex elever deltog (varav 2 snusare och 4 rökare). Snusarna lade av medan rökarna, enligt egen utsago, inte kände sig tillräckligt motiverade. En Rökstoppsgrupp har, från skolsköterskans sida, även initierats under vt 05, dock har inga elever hitintills anmält intresse för att deltaga. En hälsogrupp för hela Knut Hahnsskolan är på väg att bildas. På skolkonferens under vt 05 ska varje sektor utse en lärare som skall ingå i Hälsogruppen för skolan. I gruppen ingår även elevrepresentanter.
9 N 16, forts. Hos Hälsorådet har ansökts om medel för lärares fortbildning i hälsofrämjande pedagogik. Samtliga elever informeras vid varje läsårsstart, liksom på mentorstiden vid upprepade tillfällen under läsåret, om innehållet i Knut Hahnsskolans Ordningsregler. Beteendeförändring har chans att lyckas först när den berörde är motiverad; dessförinnan är övertalningsförsök, exempelvis angående rökstopp, meningslösa. Därför är det långsiktiga motiveringsarbetet som bl a bedrivs inom skolans Livsstils och Hälsoprojekt A och O. Erfarenheter har visat att hälsoprofilsbedömning, som start- och uppföljningsmetod, är ett mycket verksamt instrument för individuell rådgivning och påverkan. Sådana hälsoprofilsbedömningar erbjuds i dag inom ramen för projektet Livsstil och Hälsa som omfattar elever från Barn- och Fritidsprogrammet samt elever från Idrottsprofilen. Trots att så inte anges i kursplanerna tangerar Knut Hahnskolans tobakspreventiva arbete en rad olika skolämnen. Förutom Samhällskunskap A och Idrott och Hälsa är t ex Religion och Naturkunskap utmärkta fora för undervisning och debatt i livsstilsfrågor på Knut Hahnsskolan. Framgångsfaktorer för en väl fungerande ANT-undervisning För att nå målet; bästa möjliga hälsa för Gymnasie- och Vuxenutbildningens elever, uttalar Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden att: Missbruk av tobak, alkohol och narkotika hänger nära samman med andra riskbeteenden i fråga om sex och samlevnad, avsaknad av fysisk aktivitet, avsaknad av goda sömn- och kostvanor samt förekomst av mobbing och kränkande behandling. Alla preventionsinsatser bör innehålla moment som också stärker den egna självkänslan och självförtroendet och ger kraft att ändra negativa beteenden och attityder. Skolklimatet d v s goda relationerna mellan eleverna och gott bemötandet vuxen - elev är också centrala faktorer när det gäller att kunna föra en fruktsam och trovärdig dialog i livsstilsfrågor. Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden efterlyser därför en bredare och mer helhetsinriktad hälsopedagogik som omfattar alla ungdomsgymnasiets
10 N 16, forts. elever och som blir ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Erfarenheter från Projektet Livsstil och Hälsa är härvid viktiga att ta tillvara. All personal i skolan ska involveras i det drogförebyggande arbetet. Ungdomsgymnasiets elever och personal bör utveckla ett gemensamt förhållningssätt mot droger som tar sig uttryck i en lokalt förankrad handlingsplan med tydliga steg, ansvarsfördelning och sanktioner. Av handlingsprogrammet bör framgå att skolan har nolltolerans mot drogmissbruk av alla de slag. Skolans regelsystem såsom det uttrycks i handlingsplanen och i de lokala arbetsplanerna ska följas upp och utvärderas årligen varvid de ingår som en del i skolans Kvalitetsredovisning. Skolans roll som normsättare försvagas ju äldre eleverna blir. Det är därför nödvändigt med en röd tråd i det tobakspreventiva arbetet från skolstart till och med ungdomsgymnasiet. 1. Föreliggande förslag till yttrande av den 14 februari 2005 antages såsom Nämndens eget och tillställs Miljö- och Hälsoskyddskontoret. 2. Ungdomsgymnasiet får i uppdrag att genomföra en massiv informationskampanj om det regelverk som gäller för tobaksrökning inom skolans område. Exp: Rektor Roswitha Eek Rektor Martin Vang Rektor Jan-Olov Andersson Miljö- och Hälsoskyddskontoret
11 N 17 2005.8 650 Revisorernas uppföljning av vissa Kommunfullmäktigebeslut, rapport. Revisorerna undersöker för närvarande vad som hänt med vissa ärende som behandlats i kommunfullmäktige. Undersökningen syftar till att säkerställa att besluten verksställts. Nämndssekreterare Inger Lilja har sammanställt de uppgifter revisorerna efterfrågar. Det noteras att ärendet rörande former för Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämndens sammanträden diskuterades vid Nämndens sammanträde den 23 januari år 2003 under 3. Nämnden uppdrog då åt presidiet att fundera över möjligheterna att, vid något tillfälle, anordna frågestund/debatt i anslutning till Nämndens sammanträde varvid elever och allmänhet har möjlighet att deltaga. Beslutet har emellertid ännu ej föranlett någon åtgärd. 1. Presidiet påminns om sitt uppdrag att fundera över möjligheterna att, vid något tillfälle, anordna frågestund/debatt i anslutning till Nämndens sammanträde varvid elever och allmänhet har möjlighet att deltaga. 2. Frågan om frågestund/debatt i anslutning till Nämndens sammanträde aktualiseras ånyo vid Nämndens sammanträde den 23 mars 2005. 3. Föreliggande sammanställning avseende verkställighet av Kommunfullmäktiges beslut antages såsom Nämndens egen och tillställs Per Drysén f v b till revisorerna. Exp: Jan-Eric Wildros Laila Andersson Lisbeth Widing Per Drysén
12 N 18 2005.1 650 Särskilt uppdrag avseende selektiva besparingar/produktivitetshöjande åtgärder. Kommunfullmäktige har uppdragit år Kommunstyrelsen att initiera ett arbete som syftar till att åstadkomma selektiva besparingar/produktivitetshöjande åtgärder motsvarande 10 MSEK på årsbasis fr o m 2006. Arbetet föreslås starta i enlighet med nedanstående: En central ledningsgrupp bildas för att hålla samman arbetet och initiera aktiviteter som bidrar till att den ekonomiska effekten uppnås. Samtliga nämnder och verksamheter skall ha ett övergripande kommunperspektiv. En nämnd kan lägga förslag om åtgärder som rör den egna verksamheten, kommunorganisationen övergripande, eller annan verksamhet. Nämnderna skall lämna förslag på hur produktiviteten kan mätas och sätta upp mål för hur den skall förbättras. Nämnderna skall lämna förslag på hur IT-tekniken kan användas i syfte att effektivisera verksamheten och/eller utveckla delaktigheten för medborgarna. Ovanstående punkter skall arbetas fram i öppen dialog med medborgarna och de fackliga organisationerna. Förslag avseende ovanstående punkter skall av nämnderna redovisas i samband med vårens budgetarbete. Direktiv om hur förslagen skall presenteras/disponeras lämnas av den centrala ledningsgruppen (se skrivelse 2005-01-28). T f verksamhetschef Agneta Larsson får i uppdrag att, inför Nämndens sammanträde den 23 mars 2005, se över möjligheterna till besparingar/produktivitetshöjande åtgärder inom Gymnasie- och Vuxenutbildningsenhetens verksamhetsområde. Exp: T f verksamhetschef Agneta Larsson
13 N 19 Kurser och konferenser. Ordföranden redogör för inkomna inbjudningar till kurser och konferenser. 1. Intresse för deltagande i seminariet Tobaksfria ungdomar hur når vi dit? 2005-03-01 anmäls till nämndssekreterare Inger Lilja senast 2005-02-25. 2. Två ledamöter/ersättare, en från oppositionen och en från majoritetspartiet, medgives deltagande i 2005 års Skolriksdag 2005-04-12 - -13. Anmälan sker via Inger Lilja, enligt principen först till kvarn.
14 N 20 Utformning av annons avseende vakant tjänst som verksamhetschef för Gymnasieoch Vuxenutbildningsenheten. Föreligger kommundirektör Kristiina Kosunen Erikssons förslag till annons avseende rubricerade tjänst. 1. T f verksamhetschef Agneta Larsson och nämndsekreterare Inger Lilja får i uppdrag att omarbeta föreliggande förslag till annons avseende vakant tjänst som verksamhetschef för Gymnasie- och Vuxenutbildningsenheten. 2. Förslaget kommuniceras med ordföranden innan det tillställs Personalutskottet. Exp: T f verksamhetschef Agneta Larsson Nämndssekreterare Inger Lilja
15 N 21 Ordförandens och t f verksamhetschefens rapporter. Ordföranden rapporterar om: funderingar kring utveckling av Industriprogrammet, ev komplettering med vattenskärningsteknik. T f verksamhetschefen rapporterar om: sökbilden till ungdomsgymnasiet inför läsåret 2005/2006. Ronneby kommuns nya intranät Portal R som startar den 14 mars 2005. Rapporterna tas till dagens protokoll.
16 N 22 Delegationsbeslut. Delegationsliggare över av ordföranden, t f verksamhetschef Agneta Larsson, rektor Martin Vang, rektor Roswitha Eek samt rektor Jan-Olov Andersson, med stöd av erhållen delegationsrätt, fattade beslut cirkulerar under sammanträdet.
17 N 23 Delgivningsärenden. Kommunfullmäktige 2005-01-27 1 25.