extra mycket kunskap från teknikforskningen

halvårsinformation 1 forskningsprogrammet fjärrsyn februari 2011 extra mycket kunskap från teknikforskningen

2 fjärrsyn en fortsatt satsning på forskning är avgörande! någon har sagt att det svåra med att vara lärare är att förbereda eleverna för arbetslivet. En del av de yrken som eleverna kan välja på när de gått ut, kanske inte ens finns idag. Och de jobb som vi nu tar för givna kan vara borta då. När jag gick i skolan anade nog inte mina lärare att någon skulle bli miljonär på att hitta på nya applikationer till mobiltelefoner. Och vem trodde att vanliga människor skulle ha en personlig tränare eller att någon skulle skriva professionell pokerspelare på sitt visitkort? Det är svårt att sia om framtiden, men helt nödvändigt. Hur lyckas vi då med detta konststycke? Vilka är fjärrvärmebranschens framtida yrken? Och var finns den teknik som standardiseras år 2020? De är frågor som vi kan få svar på med hjälp av forskning. Jag har nu varit VD för Svensk Fjärrvärme i ett halvår. I den rollen har jag nytta av mina tidigare erfarenheter från kundsidan men det som nog gett mig bäst kunskap om fjärrvärmens framtida utmaningar är tiden i Fjärrsyns styrelse. Samarbetet med Energimyndigheten innebär att Fjärrsyn styr både mot de utmaningar som finns för att nå ett hållbart samhälle, men också mot en bred kunskapsuppbyggnad kring fjärrvärme och fjärrkyla. Upplägget leder till många nya insikter som ger en värdefull grund för branschens utveckling i Sverige. Inom Fjärrsyn finns det projekt som har analyserat branschens miljöredovisning, företagens riskhantering och kommunikationen med kunder. Andra har studerat kunders framtida efterfrågan, och ytterligare några har spanat ut över gränserna och gett oss kunskap om hur fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla kan hjälpa också övriga Europa att nå klimatmålen. En fortsatt satsning på forskning är avgörande för om fjärrvärme och fjärrkyla ska vara konkurrenskraftiga i framtiden. Därför är det glädjande att se hur branschen tillsammans med staten satsar pengar på att ta fram ny kunskap. Så kan vi fortsätta att bygga vidare på dagens energieffektiva städer med hjälp av morgondagens teknik! En fortsatt satsning på forskning är avgörande för om fjärrvärme och fjärrkyla ska vara konkurrenskraftiga i framtiden. ulrika jardfelt VD för Svensk Fjärrvärme Fjärrsynsberättelse 1, 2011 Redaktör: Ann-Sofie Borglund. Projektledare: Catarina Jäderberg. Formgivare: Kaigan tbk. Tryckeri: Trydells Tryckeri 2011, 4700 ex. Skribenter: Per Anderson, Ann-Sofie Borglund, Jens Busch, Per Eriksson, Johan Granath, Ulrika Jardfelt. Fotografer: Klas Andersson, Mikael Dubois, Thomas Henrikson, Staffan Gustavsson, Sofia Sabel.

halvårsinformation 3 stor potential för fjärrvärme per lastbil Det finns en mycket stor teoretisk potential att transportera värme från fjärrvärmeverk till små lokala nät genom att lagra värmeenergin i ett fasändringsmaterial. Och forskningen har nu kommit så långt att det är motiverat med försök i pilotskala. Det visar projektet Värmetransport med fasomvandling. I Eskilstuna ville man för ett par år sedan undersöka förutsättningarna för att transportera värme från huvudortens kraftvärmeverk till ett par närbelägna mindre orter per lastbil. Det ledde till ett Fjärrsynprojekt. Tekniken utnyttjar energisprånget när ett material går från en fas till en annan. Man tillför värme till ett ämne som smälter vid lämplig temperatur. Den lagrade smältenergin kan sedan utvinnas på annan ort varvid materialet stelnar igen. I det nu avslutade projektet har olika fasändringsmaterial (PCM, Phase Change Material) undersökts och man har beräknat hur stor potentialen för tekniken kan vara i Sverige: omkring 11 TWh per år vilket skulle möjliggöra produktion av cirka 7 TWh mottrycksel. Det är den energimässiga potentialen vi kommit fram till efter att ha tittat på hur många småorter med lokala fjärrvärmenät som skulle kunna förses med värme från större, intilliggande städer. Den ekonomiska potentialen beror bland annat på transportavstånden och hur teknik och inte minst logistik kan utvecklas, säger Viktoria Martin, projektledare på Ecostorage Sweden AB. Två tekniker Tanken är att transportera värmen i containrar av standardstorlek. Två olika tekniker har studerats, direkt och dynamisk lagring. Vid direkt lagring innehåller containern ett PCM med en nedsänkt värmeväxlare i. Fördelarna är att man får hög lagringstäthet och att det är enkelt att ladda och ladda ur lagret. Nackdelen är att effekten blir låg per volymsenhet, säger Viktoria Martin. Dynamisk lagring innebär att PCM:et innehåller ett värmebärande medium som kan strömma genom lagret utan att blandas med PCM:et. Värmebäraren kan ledas till befintliga värmeväxlare i fjärrvärmeverken. Det kan ge högre effekter än statisk lagring och man slipper köra omkring med en extra värmeväxlare. Å andra sidan stjäl värmebäraren utrymme vilket minskar lagrets kapacitet. En annan nackdel är att styr- och reglertekniken blir mer komplicerad, till exempel gäller det ju att se till att inte PCM:et följer med värmebäraren ut ur containern. Sockeralkohol I projektet har olika PCM undersökts och man har kommit fram till att sockeralkoholen eritrytol har bra egenskaper. Smältpunkten 120 grader passar bra för fjärrvärme och materialet är inte korrosivt som de salter som är alternativ. Men man måste komma till rätta med det underkylningsfenomen som visat sig i försöken, att materialet måste kylas långt under 120 grader för att återgå i fast fas vid urladdningen, säger Viktoria Martin. Hon skulle nu vilja se en fortsättning på projektet där man gör praktiska försök med små lager på omkring 100 kwh. En 40-fots container skulle kunna lagra 3-4 MWh. projekt Projektet Värmetransport med fasomvandling är en fortsättning på det tidigare Fjärrsynprojektet Transport av industriell överskottsvärme. Projektet genomförs av Ecostorage Sweden AB i samarbete med Mälardalens Högskola och Eskilstuna Energi och Miljö. Sockeralkohol har en smältpunkt på 120 grader vilket passar bra för fjärrvärme.

4 fjärrsyn konsumtionsforskare som ser kundens perspektiv Fjärrvärmeföretagen behöver bli mer konsumentinriktade när de ska utveckla sina affärsmodeller och sin prissättning, säger Ulrika Holmberg och Niklas Hansson vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. De står för den konsumtionsinriktade forskningen i Fjärrsyns tvärvetenskapliga projekt, vars syfte är att utveckla nya affärsmodeller för fjärrvärme. Dagens affärsmodeller i fjärrvärmebranschen bygger på volymförsäljning. Med en ökad konkurrens, energisnålare hus och varmare klimat finns det mycket som tyder på att efterfrågan på fjärrvärme kommer att minska. De nuvarande prismodellerna innehåller därmed en risk. Utöver detta finns det kunder som inte har fullt förtroende för fjärrvärmeföretagens affärsmodeller och prissättning. Ulrika Holmberg och Niklas Hansson kommer att studera kundrelationskedjan mellan värmekonsumenten via företrädare för bostadsrättsföreningar och hyresgästföreningar och leverantören som är fjärrvärmebolaget. Osynlig produkt För kunden är fjärrvärme oftast en osynlig produkt. Då kan det bli extra viktigt att kundrelationen inte endast blir en faktura. För att relationen ska vara värdefull för kunden krävs mycket mer än en transaktion av pengar och sedan leverans av värme, betonar Ulrika Holmberg och fortsätter: Vi kommer att undersöka vilken bild kunden och fjärrvärmeföretaget har av den här kedjan och vad fjärrvärmeföretaget faktiskt erbjuder. Det vi har sett hittills i projektet är att fjärrvärmeföretagen utgår mycket från ett produktionsperspektiv när de tar fram kunderbjudande och inte från kundens perspektiv. Viktig kundgrupp I det tvärvetenskapliga projektet kommer hon och Niklas Hansson framförallt att studera kedjan från konsumtion av värme, till kunden och vidare till fjärrvärmeföretaget. Projektet är ännu i planeringsstadiet, men planen är att arbeta med kvalitativa undersökningen, vilket i praktiken innebär långintervjuer och observationer vid möten. Fokus kommer att ligga på företrädare för kunder på bostadsrättsföreningar och i hyresgästföreningar. Detta är en viktig kundgrupp, som branschen behöver veta mer om. För kunden är fjärrvärme oftast en osynlig produkt fakta Centrum för konsumtionsvetenskap bildades 2001 och är idag Sveriges största forskningscentrum inom konsumtionsområdet. Här möts forskare från olika discipliner för att bedriva tvärvetenskaplig forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Ulrika Holmberg är föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap och lektor i marknadsföring. Niklas Hansson är doktor i etnologi och han har bland annat forskat om hållbar och etisk konsumtion.

halvårsinformation 5 ny mätmetod kan ge bättre flexibla rör Kostnaderna och värmeförlusterna i distributionssystemet måste minska om fjärrvärmeföretag ska få lönsamhet i att ansluta småhuskunder. Den slutsatsen drar Charlotte Reidhav, som den 26 november disputerade vid Chalmers Tekniska Högskola med avhandlingen Sparse district heating and flexible district heating pipes. hallå där jan eriksson, För fjärrvärmeföretag är det kostsamt att satsa på småhuskunder. Det innebär höga investeringar i långa rörledningar till kunder som efterfrågar förhållandevis lite värme. För att möta dessa utmaningar har Charlotte Reidhav undersökt hur fjärrvärmeföretag kan förbättra sina förutsättningar för fjärrvärme i småhusområden och hur de kan minska distributionsförluster i värmeglesa områden. Hon har också identifierat vilka faktorer som är viktiga för fjärrvärme vid expansion och utvecklat en metod som fjärrvärmeföretagen kan ha som stöd när de utvärderar vilka småhusområden som kan vara lönsamma att ansluta till fjärrvärmen. Utvecklat ny mätmetod Som det viktigaste resultatet i sin forskning pekar hon ut en ny mätmetod som hon har utvecklat och som bestämmer isoleringsförmågan för flexibla fjärrvärmerör, vilken är den vanligaste rörtypen i småhusområden. Den metod som fanns tidigare var gjord för raka rör och den går inte att applicera på flexibla rör. Genom att använda min nya mätmetod har jag sett att isoleringen försämras med tiden och kommit fram till att isoleringen i flexibla rör försämras snabbare om de inte har diffusionsspärr än isoleringen i traditionella rör. Detta för att det kommer in luft i rören, vilket isolerar sämre än gas, säger Charlotte Reidhav. Rören måste ha riktigt bra isolering, för det finns inget ekonomiskt utrymme att byta ut rören som ligger i backen. Det är dessutom viktigt ur miljöhänseende att rören inte läcker ut värme, poängterar Charlotte Reidhav. Med min mätmetod kan man se att tillverkarna håller vad de lovar. Ska fjärrvärmeföretagen satsa på kunder som efterfrågar små mängder fjärrvärme det vill säga småhuskunder, men också nya energisnåla fastigheter så krävs det att distributionskostnaderna minskar menar Charlotte Reidhav. Hon har under sin doktorandperiod haft kontakt med flera rörtillverkare och då framförallt Logstor och Powerpipe. Hon tycker att de har visat ett stort intresse för att utveckla sina flexibla rör och att de redan utifrån hennes forskningsresultat har förbättrat sina produkter. Det glädjer henne, men hon tycker också att fjärrvärmeföretagen har ett ansvar genom att ställa krav i sina upphandlingar. Med hjälp av min mätmetod kan man se att tillverkarna håller vad de lovar, avslutar Charlotte Reidhav. ansvarig för distributionsfrågor på Svensk Fjärrvärme. Vad ser du som de viktigaste resultaten av Charlotte Reidhavs forskning om fjärrvärmedistribution till småhus? Att åldring, det vill säga försämring av isoleringsförmågan, av flexibla rör kan hindras med hjälp av en diffusionsspärr, vilket lett till ökat fokus på kvalitet och prestanda. Hennes forskning belyser också förutsättningarna för utbyggnad av fjärrvärme i värmeglesa områden. Dessutom har Charlotte Reidhav presenterat en ny metod för att ta fram värmekonduktiviteten i flexibla rör som är till gagn för branschen. Du arbetade tidigare på Logstor hur stort är intresset i industrin för att utveckla flexibla rör? Intresset är stort eftersom fler och fler småhus ansluts till fjärrvärme, även om det skett i mindre omfattning de senaste åren. Som alltid när det gäller produktutveckling måste man ta hänsyn till olika krav och önskemål som inte alltid harmonierar med varandra. För flexibla rör handlar det bland annat om hög termisk isoleringsförmåga i kombination med hög flexibilitet, bra isoleringsförmåga över tiden och låg kostnad. Både småhus och nybyggda energisnåla fastigheter ställer högre krav på låga distributionskostnader för att det ska vara lönsamt för fjärrvärmeföretagen. Vad krävs för att sänka distributionskostnaderna? Systemtemperaturerna behöver ned och isoleringsförmågan förbättras. Fjärrvärmebranschen behöver också jobba med kostnadssidan avseende ledningsbyggnation. Mycket har gjorts inom området, men för att få den nyttan behöver forskningsresultat tillämpas mer.

6 fjärrsyn ny teknik sänker returtemperaturen Adaptiv reglering av fjärrvärmecentralernas radiatorkretsar är ett smart sätt att sänka returtemperaturerna i nätet. I nära samarbete med bostadsbolag och tillverkare hårdtestar nu Karlshamn Energi den reglerlösning som utvecklats inom ramen för Fjärrsyn. Forskningen ska ge svar på hur lösningen fungerar i daglig drift under en lång period. Karlshamnbostäder och Karlshamn Energi gör sina fältförsök i Fridhem. Sänkta returtemperaturer innebär såväl tekniska som ekonomiska fördelar vid produktion och distribution av fjärrvärme. Under årets eldningssäsong provar Karlshamn Energi och Karlshamnsbostäder adaptiv reglering för att sänka temperaturen i returledningen. Fältförsöket sker i området Fridhem där Karlshamnsbostäder har 330 lägenheter byggda på 1960-talet. Projektet är en del av Fjärrsyns breda målsättning att utveckla svensk fjärrvärme samtidigt som det är ett led i Karlshamn Energis strategiska arbete: Vårt mål är att inom tre år kunna sänka returtemperaturen i nätet från 42 till 38 grader, säger Bo Johansson, affärsområdeschef för värme och kyla, som förklarar att sänkta kostnader för den biobränslebaserade överskottsvärme som köps från Södra Cell Mörrum kommer kunderna till del i form av lägre priser. Fältförsök ska ge svar Reglerlösningen som testas är utvecklad i tidigare Fjärrsynprojekt av Janusz Wollerstrand, lektor vid Lunds Tekniska Högskola. Han berättar att algoritmen för adaptiv reglering av fjärrvärmecentralernas radiatorkretsar redan provats i begränsad omfattning med goda resultat. Fullskaleprovet ska ge svar på hur denna lösning fungerar i daglig drift under en längre period och samtidigt ge oss mätvärden för att ytterligare förfina algoritmen. Till en början regleras fyra av bostadsområdets fjärrvärmecentraler adaptivt. Via Internet kan Janusz Wollerstrand och hans forskarkolleger på distans styra och logga allt som händer i centralerna. I steg två berörs samtliga 14 hus med sammanlagt ett knappt tusental boende, berättar Hans Magnusson, energitekniker på Karlshamnsbostäder, som tycker att det är både angeläget och självklart för bostadsbolag att arbeta med denna typ av effektiviseringsåtgärder. Krävs ingen ombyggnad Hans Magnusson poängterar att de boende inte påverkas negativt av försöket. Det blir varken kallare eller varmare i lägenheterna. För fastighetsskötare som Hasenad Sejdic har adaptiv reglering fördelar i form av färre insatser för intrimning av fjärrvärmecentralerna. Fridhem fick fjärrvärme redan på 1980-talet. För sex år sedan bytte Karlshamn Energi ut centralerna som ett led i konceptet Färdig Värme där företaget äger hela centralen. Det fina med adaptiv reglering är att det i moderna fjärrvärmecentraler, med programmerbara styrsystem och pumpar som kan varvtalsstyras, varken krävs ombyggnader eller dyra extrakomponenter, förklarar Janusz Wollerstrand.

halvårsinformation 7 Fullskaleprovet kommer att visa hur reglerlösningen fungerar i daglig drift, berättar Janusz Wollerstrand. Stärker konkurrenskraften Karlshamnsprovet är definitivt inte enbart av akademiskt intresse. Denna typ av förbättringar stärker fjärrvärmens konkurrenskraft och miljönytta. Förutom säljare och köpare av fjärrvärme deltar även en rad andra branschaktörer i försöket. Hit hör konsulter samt tillverkare av system och komponenter såsom Noda, Alfa Laval och Regin. Adaptiv reglering är mycket löftesrik och om tekniken är så robust som det nu verkar kommer vi att använda den i större skala i Svängsta, summerar Bo Johansson. så fungerar adaptiv reglering Fjärrvärmeväxlare dimensioneras för att klara av även de strängaste vinterdagar. Under resten av året är de mer eller mindre överdimensionerade. Adaptiv reglering gör det möjligt att kontinuerligt och oberoende av såväl utomhustemperatur som värmelast hålla lägsta möjliga returtemperatur även om framledningstemperaturen förändras. Fastigheternas radiatorsystem är avgörande för avkylningen. Den nya reglermetoden ser till att radiatorkretsens framtemperatur och cirkulationsflöde varieras automatiskt med hjälp av en styrkurva. Tricket är att få regulatorn att själv hitta de parametervärden som för stunden ger den bästa avkylningen. Adaptiv reglering kan införas i både nya och äldre radiatorsystem. Vårt mål är att kunna sänka returtemperaturen från 42 till 38 grader. bo johansson, affärsområdeschef karlshamn energi

8 fjärrsyn nya projekt kvantifiering av värmeläckage Med flygburen IR-teknik kan man genomföra storskalig tillståndskontroll av fjärrvärmenät. Det är en metod som används inom andra branscher, men som är relativt ny inom fjärrvärmeområdet. Metoden kan därför utvecklas på flera sätt. Fokus i detta projekt blir att studera förutsättningarna av den värmetransport som vid ett läckage höjer markytans temperatur och genom IR-teknik kan bli upptäckt. Den förhöjda temperaturen på markytan påverkas av många paratmetrar, exempel typ av fjärrvärmerör, statusen på dess isolering, markens egenskaper samt väder och vind. Syftet med projektet är att klargöra vilka de viktigaste parametrarna är, deras inbördes betydelse och eventuella samverkan. Projektledare för förstudien är Stefan Sjökvist vid Termisk Systemteknik i Sverige AB. Projektet startade den 1 januari i år och ska pågå fram till augusti. dynamisk fjärrvärmesimulator i praktiken Dhemos är ett verktyg som gör det möjligt att samtidigt simulera fjärrvärmens produktion, distribution och konsumtion. Utvecklingen av simulationsverktyget har hittills varit inriktad mot distribution och konsumtion, medan syftet med detta projekt är sammanfoga analyser av distribution och konsumtion med produktion. Det medför ökade möjligheter att studera de ekonomiska och miljömässigt påverkande faktorerna i fjärrvärmesystemet. För att kunna testa detta i verkliga situationer så kommer man i projektet att använda ett mindre fjärrvärmenät på Landvetters flygplats för experimentell simulering och utvärdering. Projektet genomförs av Christian Johansson vid Blekinge Tekniska Högskola. Projektet startade den 1 januari i år och ska pågå fram till juni. tekniska lösningar för effektiv användning av industriell spillvärme Spillvärme från industrin står idag för 4 TWh av totalt 47 TWh levererad värme i fjärrvärmenäten. Den teoretiska potentialen är 6 till8 TWh. Att öka användningen av industriell spillvärme är önskvärt för fjärrvärmebranschen och industrin, men också samhället i stort eftersom det leder till optimerad resuranvändningen och minskad miljöpåverkan. I detta projekt kommer fallstudier att genomföras för att analysera de tekniska åtgärderna för att ökad energieffektivitet och miljöpåverkan. Man kommer också att analysera hur lönsamheten kan öka genom regionalt energisamarbete. Projektet leds av Jenny Gode vid IVL och startade den 1 januari och kommer att pågå till augusti 2012. Projektet finansieras också av Södras forskningsstiftelse och av Naturvårdsverket och Formas via stiftelsen IVL.

halvårsinformation 9 styrmedel för en resurseffektiv och klimatsnål uppvärmning: en scenariobaserad analys I detta projekt analyseras fjärrvärmebranschens betydelse för en anpassning mot ett fossilfritt samhälle och den roll som olika klimat- och energipolitiska styrmedel kan spela för att åstadkomma en sådan utveckling. Projektet, som leds av Patrik Söderholm vid Luleå tekniska universitet, ska undersöka effekterna och ändamålsenligheten av olika energi- och klimatpolitiska styrmedel och styrmedelskombinationer på den svenska värmemarknaden. Forskarna i projektet kommer också att utifrån olika scenarier för år 2050 analysera hur olika styrmedelskombinationer och omvärldsfaktorer påverkar det svenska energisystemet och värmemarknaden i synnerhet. Det rör sig bland annat om helt nya potentiella styrmedel, stärkta eller reviderade utformningar av nuvarande styrmedel. Projektet startade den 1 januari i år och kommer att pågå fram till januari 2013. buildings and district heating Per-Olof Johansson, som är doktorand på institutionen för energivetenskaper vid Lunds Tekniska Högskola, ska sammanställa en doktorsavhandling baserat på ett antal forskningsprojekt. De konkreta resultaten i avhandlingen är redan publicerade i olika former eller är under publicering, men för att slutföra avhandlingen ska en så kallad kappa författas. Syftet med kappan är att sammanfatta och knyta samman de olika forskningsprojekten och tydliggöra nyttan med de presenterade resultaten. De centrala delarna i avhandlingen är baserade på resultat som utforskar fjärrvärme vid elavbrott, husinterna värmesystem, radiatoroptimering och utnyttjande av elementfläktar för att sänka systemtemperaturen samt dess påverkan på fjärrvärmesystemet. En undersökning av kavitationsbenägenhet hos fjärrvärmestyrventiler ska också ingå. Projektet startade i december 2010 och ska pågå fram till juni 2011. energieffektiva fjärrvärmecentraler Allt fler produkter får krav på energieffektivitet genom EU-direktivet om ekodesign. Även fjärrvärmecentraler har potential att blir mer energieffektiva än vad de är i dagsläget. Det saknas idag en sammanställning över hur mycket olika komponenter och funktioner påverkar den totala energianvändningen i fjärrvärmecentralerna. Vid certifiering av fjärrvärmecentraler bedöms funktion och prestanda, däremot saknas en komplett värdering av energieffektivitet vilket skulle vara önskvärt. I detta projekt kommer Anna Boss vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att arbeta fram en metod eller ett energiklassningssystem för fjärrvärmecentraler. Målet är att energieffektivitet ska bedömas hos fjärrvärmecentraler som provas för certifiering. Projektet startade den 1 februari i år och ska avslutas i november. högpresterande fjärrvärmerör Om fjärrvärme ska kunna behålla sin konkurrenskraft krävs det effektivare distribution. Ett sätt att effektivisera är genom att förbättra fjärrvärmerörens isolering. Idag finns det nanoteknikbaserade isoleringsmaterial som har dubbelt så bra isoleringsprestanda som polyuretanskum. Det finns dock inga material som är anpassade för fjärrvärmerör. Detta projekt, som leds av Bijan Adl-Zarrabi vid Chalmers Tekniska Högskola, syftar till att ta fram fjärrvärmerör med högpresterande isoleringsmaterial som är väsentligt bättre än dagens isolering. Bijan Adl-Zarrabi kommer i första hand att studera isoleringsprestanda, mekaniska egenskaper och beständighetsaspekter från aerogelkompositer och undersöka om de är lämpliga som isolering i fjärrvärmerör. Projektet startar den 1 mars i år och ska pågå fram till juli 2012.

10 fjärrsyn standardisering långsamt men viktigt Inom fjärrvärmebranschen är Ulf Jarfelt, professor på Chalmers i Göteborg, mest känd som expert och forskare på området fjärrvärmerör, men Fjärrsyn stöder framför allt hans arbete med kvalitet och standardisering. Det är oerhört väl använda pengar, konstaterar han. Standarden sätter en lägsta nivå för funktion och kvalitet vilket är viktigt för både tillverkare och kunder Ulf Jarfelt har deltagit i det svenska standardiseringsarbetet sedan slutet av 1980-talet, när han kom med som teknisk expert i en av arbetsgrupperna under det som idag är TK 300 (Teknisk Kommitté) i det arbete som är organiserat av SIS, Swedish Standards Institute. Idag är han ordförande i TK 300, som arbetar med standardisering av fjärrvärmerör och komponenter. Han är också ordförande i den internationella motsvarigheten, TC 107 (Technical Committee) inom CEN (Comité Européen de Normalisation), och det är för det här arbetet han får anslag från Fjärrsyn. Standardiseringsarbete är en process som tar väldigt lång tid, där ett förslag till ny standard, eller ändring av en standard, först ska gå igenom den svenska organisationen och sedan diskuteras och bearbetas inom CEN innan de kan antas som internationell standard, säger Ulf Jarfelt. Positiv tröghet Fjärrvärmebranschen tycker att det tar för lång tid. Men vi strävar hela tiden efter att så långt som möjligt nå enighet och reda ut alla tekniska frågor och skiljaktigheter. Det finns också en positiv faktor i den här trögheten. Den gör att det finns tid för eftertanke och det faktum att standarderna diskuteras i flera omgångar gör också att det går relativt lätt att införa dem, sedan de blivit beslutade. Standarder har ibland kritiserats för att bromsa den tekniska utvecklingen, och därför har inriktningen på dem förändrats under senare år. Vi försöker förändra dem från att vara en beskrivning av en produkt, till att istället beskriva de funktionskrav som ska gälla, till exempel tekniska data som temperaturer, hållfasthet med mera. Då blir standarden en grund för fortsatt utveckling. A och O för handeln Ulf Jarfelt menar att betydelsen av standarder nästan inte kan överdrivas. Standarder är A och O för internationell handel. Systemet kan tyckas stelt, men för både tillverkare och kunder är det oerhört effektivt. Standarden sätter en lägsta nivå för funktion och kvalitet, och den skapar också kompatibilitet, det vill säga att olika produkter kan kopplas till varandra. När allt fler företag ansluter sig till standarden ökar också konkurrensen. För många tillverkare är standarden dessutom en basnivå som man sedan överskrider för att göra sina produkter mera attraktiva på marknaden. Allt det här tjänar köparna, fjärrvärmeföretagen, på, slutar Ulf Jarfelt. begrepp inom standardisering ISO International Organization for Standardization. Ger ut internationell standard, ISO CEN Europeen Committee for Standardization. Ger ut europeisk standard, EN SIS Swedish Standards Institute. Ger ut svensk standard, SS TK teknisk kommitté inom SIS som medverkar till framtagning av svensk standard TC teknisk kommitté inom CEN som medverkar till framtagning av europeisk standard

halvårsinformation 11 fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik PROJEKTNAMN UTFÖRARE PROJEKTLEDARE SUMMA KKR SLUTRESULTAT Fjärrvärmens affärsmodeller Profu AB Per Werton 10000 juni 2013 Energitjänster - med kunden i centrum Grontmij AB Kerstin Sernhed 679 juli 2011 Hur blir fjärrvärmen grönare? Kunddriven utveckling WSP Sverige AB Agneta Persson 300 augusti 2011 Juridiken kring de nya fjärrvärmeavtalen Internationella Handelshögskolan i Jönköping Daniel Hult 490 juli 2011 Mervärde för fjärrvärme i marknadsdrivna miljöbedömningssystem Minskad efterfrågan på fjärrvärme - en utmaning framöver Utredning av konsekvenserna av tredjepartstillträde till fjärrvärmenätet IVL Svenska Miljöinstitutet AB Martin Erlandsson 450 juni 2011 Handelshögskolan i Göteborg Kristina Lygnerud 650 juni 2011 Pöyry Management Consulting AB Anders Ångström 875 februari 2011 Fjärrvärmen i energisystemet Högskolan i Halmstad Sven Werner 3082 juni 2013 Fjärrvärme i framtiden - med stärkt konkurrenskraft Profu i Göteborg AB Håkan Sköldberg 890 mars 2011 Framtida värmebehov Högskolan i Halmstad Henrik Gadd 3200 juni 2013 Fjärrvärmens roll i energi- och klimatpolitiken Odenum AB Peter Stigson 220 Rapport finns Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Linköpings Universitet/ Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg Göran Broman 2500 februari 2013 Klassning av återvinningsbränslen Tekedo AB Rolf Sjöblom 150 juni 2011 Miljövärden för fjärrvärme och fjärrkyla IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 595 juli 2011 Primärenergi i avfallsbränslen och restvärme - metodfrågor Styrmedel för en resurseffektiv och klimatsnål uppvärmning: en scenariobaserad analys IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 300 juni 2011 Luleå Tekniska Universitet Patrik Söderholm 800 januari 2013 Vetenskaplig artikel av energikombinatprojekt Profu i Göteborg AB Erik Axelsson 75 januari 2012 Bygga och bo primärenergiklokt Veidekke Sverige AB Johnny Kellner 460 oktober 2012 Tekniska lösningar för effektiv användning av industriell spillvärme IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 300 augusti 2012 Buildings and district heating Lunds Tekniska Högskola Per-Olof Johansson 300 juni 2011 Dynamisk fjärrvärmesimulator Blekinge Tekniska Högskola Fredrik Wernstedt 130 Rapport finns Dynamisk fjärrvärmesimulator i praktiken Blekinge Tekniska Högskola Christian Johansson 235 juni 2011 Energieffektiva fjärrvärmecentraler SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anna Boss 240 november 2011 Fjärrvärmeanpassad absorptionskyla KTH Viktoria Martin 990 december 2011 Fjärrvärmedrivna vitvaror Högskolan i Dalarna Tomas Persson 1384 december 2012 Fältförsök med adaptiv reglering av radiatorsystem Lunds Tekniska Högskola Janusz Wollerstrand 577 augusti 2011 Förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem Lunds Tekniska Högskola Patrick Lauenburg 300 Rapport finns Förenklad isolering av äldre kulvert ÅF Consult AB Paul Ingvarsson 50 februari 2011 Högpresterande fjärrvärmerör Chalmers Tekniska Högskola Bijan Adl-Zarrabi 915 juli 2012 Kombinerad fjärrvärme och fjärrkyla till nya kundgrupper Lunds Tekniska Högskola Janusz Wollerstrand 600 april 2011 Kvantifiering av värmeläckage Termisk systemteknik i Sverige AB Stefan Sjökvist 312 augusti 2011 Nationellt och internationellt kvalitets-och standardiseringsarbete Chalmers Tekniska Högskola Ulf Jarfelt 198 februari 2011 Optimerad användning av fjärrkyla ÅF Infrastruktur AB Johan Svahn 700 december 2011 P-märkta fjärrvärmecentraler SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 330 mars 2011 Raksträckor för ultraljudsmätare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 318 augusti 2011 Statusbedömning av betongkulvertar Grontmij AB Emma Ekdahl 665 november 2011 Värmetransport med fasomvandling Ecostorage Sweden AB Viktoria Martin 290 april 2011 tvärvetenskap marknad marknad/omvärld omvärld omvärld/teknik teknik

12 fjärrsyn de blickar mot en hållbar framtid Vilka åtgärder för dagens fjärrvärmeaktörer bidrar till utformningen av hållbara städer? Hur marknadsintroduceras nya affärsmodeller för fjärrvärme? Det var några av frågorna som projektet Hållbara städer i ett backcastingperspektiv sökte svar på vid en workshop i Linköping den 30 november 2010. Projektet löper över tre år och finansieras genom Fjärrsyn. Det har pågått i ett år och är ett samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och Linköpings universitet (LiU). Syftet är att studera hur fjärrvärmesystem med tillhörande affärsmodell kan bilda en strategisk plattform för att åstadkomma ett hållbart samhälle. Workshopens syfte var bland annat att redovisa vad som hittills hänt inom projektet och att skapa diskussion och få nya infallsvinklar. Därför deltog forskare från både teknisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Danica Djuric Ilic diskuterade hur utformning av fjärrvärmerelaterade styrmedel kan påverka och påskynda en utveckling mot hållbara städer. Genom systemanalyser studeras just nu olika scenarier anpassade för Stockholms fjärrvärmesystem. Kostnader för hela fjärrvärmesystemet, resursanvändning, konstruktioner av taxor och klimatpåverkan är några av de parametrar som analyseras. Önskad situation Backcasting bygger på att ange en framtida önskad situation, till exempel ett hållbart samhälle. Med den utgångspunkten arbetar man sig bakåt till dagens situation för att identifiera skillnaden mellan nutid och framtid. Därifrån utformas åtgärder för att nå målet. Projektet drivs av forskarna Louise Trygg, vid LiU, och Göran Broman, vid BTH samt deras doktorander Danica Djuric Ilic och Cesar Levy França. Cesar Levy Franças beskrev hur han arbetar med att inventera nuvarande marknadsläge och affärsmodeller för bland andra energibolag och kommuner i Blekinge. Han ledde också en gruppövning under workshopen, där deltagarna fick medverka i en affärsmodellanalys. Kunder och styrmedel Vad är egentligen värdeerbjudandet från fjärrvärmeföretagen till kunderna? Vilka är kunderna och hur ser deras prioriteringar ut? Vilken inverkan har externa faktorer som EU-regler och alternativa energikällor? Det måste vi fråga oss, sade Cesar Levy França. Metodiken Göran Broman sammanfattade backcastingmetodiken: Det gäller att hitta tidiga åtgärder som bidrar till att samhället närmar sig grundläggande hållbarhetsprinciper. Många utvecklingsmöjligheter måste hållas öppna för de kommande stegen mot hållbarhet, eftersom utvecklingen innebär förändringar som vi inte kan förutsäga i detalj. Han sade också att åtgärderna successivt behöver ge tillräcklig ekonomisk avkastning för att skapa resurser för den fortsatta utvecklingen hela vägen till hållbarhet. fjärrsyn är ett tvär- och mångvetenskapligt forskningsprogram som ska öka kunskapen om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för ett hållbart samhälle till exempel genom att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtida teknik. Fjärrsyn finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen och omsätter cirka 20 miljoner kronor per år fram till juli 2013. För mer information om Fjärrsynsprojekten och resultat från forskningen: www.fjarrsyn.se Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Telefon 08-677 25 50 Fax 08-677 25 55 E-post fjarrsyn@svenskfjarrvarme.se www.fjarrsyn.se