Skatteplanering för aktiebolag

Rasmus Lönnqvist Skatteplanering för aktiebolag Case: VVS-företag X Ab Företagsekonomi och turism 2013

VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Rasmus Lönnqvist Lärdomsprovets titel Skatteplanering för aktiebolag År 2013 Språk svenska Sidantal 70 + Bilagor Handledare Anna-Lena Berglund I detta arbete skriver jag om skatteplanering för aktiebolag. Syftet med arbetet är att hitta den mest optimala mixen av lön och dividend från företagets och företagarens synvinkel. Den optimala mixen fås fram genom att skatteplanera samt genom att ta hänsyn till företagarnas lönebehov. Lärdomsprovets teoretiska del handlar om hur ett aktiebolag och dess ägare beskattas i Finland. Jag tar även upp tillhörande lagstiftning, regler samt hur lön och dividend beskattas. Lärdomsprovets empiriska del handlar om vilka möjligheter företagarna har att lyfta lön och dividend ur bolaget. Möjligheterna studerade jag genom en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utförde jag genom att variera aktieägarnas månadslöner och på så sätt åstadkomma olika resultat. Företaget jag undersökte är verksamt inom VVSbranschen och är beläget i Finlands sydligaste stad, Hangö. Undersökningens resultat visar tydligt på att företagarnas lön bör justeras för att uppnå den mest optimala mixen av lön och dividend. Ämnesord Aktiebolag, beskattning, lön, dividend

VAASAN AMMATTIKORKEAKOULU UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES Business Economics ABSTRACT Author Rasmus Lönnqvist Title Tax planning in limited companies Year 2013 Language Swedish Pages 70 + Appendices Name of Supervisor Anna-Lena Berglund This thesis deals with the subject of tax planning in limited companies. The target of the thesis is to find the most optimal mix of salary and dividend from the company and owners perspective. The most optimal mix is achieved by tax planning, as well as by taking the needs of owners cash flow needs into account. The theoretical part of the thesis deals with how a limited company and its shareholders are taxed in Finland. In the theoretical part of the thesis I explain associated Finnish laws, rules and regulations and also the taxation of salaries and dividends. The empirical part of the thesis deals with the owners possibilities for raising salaries and dividends from the company. I analyzed the opportunities through a qualitative study. The qualitative study is performed by changing the owners salaries and by that I achieved different results. The company I studied is active in the plumbing sector and it is located in the most southern city in Finland, Hanko. The results of the analysis clearly show that owners salaries should be adjusted to achieve the optimal mix of salary and dividends. Keywords Limited company, taxation, salary, dividend

4 INNEHÅLL ABSTRAKT ABSTRACT 1 INLEDNING... 9 1.1 Val av ämne... 9 1.2 Syfte.... 9 1.3 Problemområde... 10 1.4 Metoder... 10 1.5 Avgränsning... 10 2 AKTIEBOLAGS BESKATTNING... 11 2.1 Aktiebolags skatteskyldighet... 11 2.2 Samfundsskatt... 11 2.2.1 Skattepliktiga inkomster... 12 2.2.2 Skattefria inkomster... 13 2.2.3 Avdragbara utgifter... 13 2.3 Uträkning av den beskattningsbara inkomsten... 14 3 UTBETALNING AV MEDEL... 15 3.1 Utbetalning av lön... 15 3.1.1 Pensionsförsäkringar, FöPL och ArPL... 16 3.1.2 Frivilliga pensionsförsäkringar... 17 3.1.3 Förskottsinnehållning, arbetsgivaravgifter och försäkringar... 19 3.2 Beskattning av förvärvsinkomst... 21 3.3 Beskattning och utbetalning av dividend... 25 3.3.1 Uträkning av bolagets nettoförmögenhet... 29 3.3.2 Aktiens matematiska värde... 33 4 SKATTEPLANERING... 34 5 DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN... 40 5.1 Undersökningens mål... 40 5.2 Metoder... 40 5.3 Case-företaget X Ab... 41 5.4 Undersökningens grunder... 41 5.5 Utförande... 42

5 5.6 Lönernas påverkan av företagets resultat... 43 5.7 Aktieägarnas utdelning (dividend)... 46 5.8 Aktieägarnas personliga beskattning... 52 6 UNDERSÖKNINGENS RESULTAT... 57 7 AVSLUTNING... 65 KÄLLOR... 67 BILAGA 1... 1 BILAGA 2... 2 BILAGA 3... 3 BILAGA 4... 4 BILAGA 5... 5

6 FÖRTECKNING ÖVER FIGURER OCH TABELLER Figur 1: Uträkning av den beskattningsbara inkomsten s. 14 Figur 2: Dividend beskattning s. 26 Figur 3: Dividendbeskattning från ett icke-listat aktiebolag s. 27 Figur 4: Uträkning av nettoförmögenhet för ett aktiebolag, aktiva s. 30 Figur 5: Uträkning av nettoförmögenhet för ett aktiebolag, passiva s. 31 Figur 6: Uträkning av nettoförmögenheten s. 32 Figur 7: Lön och dividend med samma nettoinkomst s. 35 Figur 8: Nettoinkomsten kan ökas genom att lyfta en del som lön s. 37 Figur 9: Företagarens nettoinkomst med varierande nettoförmögenhet s. 38 Figur 10: Fördelning av Case-företaget X Ab:s aktier s. 41 Figur 11: Arbetsgivarens utgifter för FöPL aktieägare A s. 45 Figur 12: Arbetsgivarens utgifter för IsKL aktieägare B s. 45 Figur 13: Case-företaget X Ab, balansräkning aktiva, tillgångar s. 47 Figur 14: Case-företaget X Ab, balansräkning passiva, skulder s. 48 Figur 15: Case-företaget X Ab, uträkning av nettoförmögenheten s. 49 Figur 16: Förslag till förändringar i skattereformen s. 66 Tabell 1: Statens inkomstskatteskala 2012 s. 21 Tabell 2: Kommunal och kyrkoskatter 2012 s. 22 Tabell 3: Dividendbeskattning från ett icke-listat aktiebolag, fysisk person s. 28 Tabell 4: Alternativ för aktieägarnas löner s. 43 Tabell 5: Lönernas påverkan på den utdelningsbara vinsten s. 44 Tabell 6: Uppdelning av dividenden mellan aktieägarna s. 50 Tabell 7: Aktieägarnas dividend beskattning s. 51 Tabell 8: Aktieägarnas personliga beskattning s. 53

7 Tabell 9: Resultat för aktieägare A s. 59 Tabell 10: Resultat för aktieägare B s. 60 Tabell 11: Resultat för aktieägare C s. 61 Tabell 12: Resultat för aktieägare D s. 62 Tabell 13: Sammanställning av resultat s. 63

8 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1. Aktieägare A resultat BILAGA 2. Aktieägare B resultat BILAGA 3. Aktieägare C resultat BILAGA 4. Aktieägare D resultat BILAGA 5. Sammanställning av resultat

9 1 INLEDNING I Finland finns det ungefär 330 000 företag (2011). En stor del av dessa bolag är små, privatägda aktiebolag. I dessa små aktiebolag arbetar det normalt en till tio personer och många av dess aktieägare har inte full kontroll på den administrativa sidan i företaget, utan endast den praktiska. I detta lärdomsprov kommer jag att skriva om ett typiskt privatägt aktiebolag i Finland. Företaget är verksamt inom VVS-branschen och idkar sin verksamhet i Finlands sydligaste stad, Hangö. Företaget har totalt 11 anställda och aktierna ägs av sju personer. Majoritetsägaren innehar ca 34 procent av företagets aktier. Företaget fortlever tack vare goda kundförhållanden och arbetarnas goda yrkeskunskaper. I företagets ledning har det skett förändringar under det senaste året. Företaget har bl.a. fått en ny verkställande direktör. Den nuvarande verkställande direktören var innan omformuleringen företagets styrelse-ordförande. Företagsledningen funderar för tillfället på vilka sätt de kan förbättra företagets lönsamhet. Man kan förbättra företagets lönsamhet på många olika sätt. I arbetets empiriska del kommer jag med hjälp av företagets bokslut från år 2012, reda ut vissa frågor som kan vara bra att ha under kontroll i ett aktiebolag. 1.1 Val av ämne Valet av ämne var inte lätt, men jag valde ett ämne som intresserar mig och som jag sannolikt också kan ha nytta av i framtiden. För en tradenom med ekonomiförvaltning som inriktning kan det vara nyttigt att känna till hur man kan skatteplanera i ett icke listat aktiebolag. Det skall bli intressant att kunna se hur man som delägare kan påverka sin inkomst genom att hitta den optimala mixen mellan lön och dividend. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att i första hand försöka hitta en beskattningsform som caseföretagets delägare skulle ha en ekonomisk nytta av. Syftet med arbetet är också att skribenten själv skall kunna dra nytta av innehållet i arbetet.

10 1.3 Problemområde På vilka olika sätt kan ägarna lyfta ut medel ur företaget? Är det mera lönsamt för ägarna att lyfta lön eller dividend? Vilken är den optimala mixen av lön och dividend? Grunden för att företagsägarna skall kunna maximera lönsamheten i sitt företag är att svaren på dessa frågor utreds. Det som intresserar mig mest gällande bolaget är således på vilka olika sätt delägarna kan lyfta ut sina medel ur företaget och vilket sätt som visar sig vara det mest lönsamma. 1.4 Metoder Jag kommer att intervjua företagsledningen och på så sätt få en bättre inblick i företaget. Uträkningar kommer att ske på basis av årsredovisningsrapporter samt verksamhetsberättelsen. Redovisningen kommer att kopplas ihop med fakta som tagits upp i teoridelen. 1.5 Avgränsning Det här arbetet kommer att avgränsas vid skatteplanering för aktiebolag. Avgränsningen skall stämma överens med case-företagets situation, d.v.s. ett icke-noterat aktiebolag. Jag kommer till stor del att behandla lön, dividend och tillhörande lagar och regler. Den empiriska delen kommer att grunda sig på case-företaget X Ab:s bokslut från år 2012. I arbetet kommer jag således att använda mig av försäkrings- och skatteprocenter från år 2012 för att uppnå det verkliga resultatet.

11 2 AKTIEBOLAGS BESKATTNING Som företagare är det möjligt att påverka skatterna i ett aktiebolag. För att kunna påverka måste man ha kunskap om och tillräcklig insikt i beskattningen. Endera måste man själv lära sig det eller så kan man alternativt köpa en skatteplaneringstjänst av någon utomstående person eller av ett företag. Att köpa en sådan tjänst kostar naturligtvis mycket. Dessa pengar kan man istället spara genom att själv planera sin beskattning. I följande kapitel skall vi bekanta oss med hur ett aktiebolag beskattas. 2.1 Aktiebolags skatteskyldighet Ett aktiebolag uppkommer genom registrering och är en självstående juridisk person. Aktieägarna är själva inte ansvariga för bolagets förpliktelser. I regel skall ett aktiebolag, ifall räkenskapsperiodens omsättning överstiger 8 500 euro, anmälas till registret över momsskyldiga. Om omsättningen däremot underskrider 8 500 euro är det frivilligt för ett aktiebolag att ansöka om momsskyldighet. (Aktiebolagslagen 21.7.2006/624) (Skatteförvaltningen: Ändringar i företagsverksamheten aktiebolag och andelslag) Aktieägarna beskattas enligt de medel aktieägaren lyft ur bolaget, d.v.s. förvärvsinkomst och/eller kapitalinkomst. (Skatteförvaltningen: Prestationer till aktieägare aktiebolag) 2.2 Samfundsskatt Samfundsskatt är en inkomstskatt som betalas av aktiebolag och andra samfund (t.ex. andelslag, stiftelser och föreningar etc.). Samfundsskatten är idag 24,5 procent av samfundets beskattningsbara inkomst. Den beskattningsbara inkomsten beräknas som skillnaden mellan de beskattningsbara inkomsterna och de avdragbara utgifterna. Om företaget inte gör någon vinst, d.v.s. att nettoinkomsten är noll, betalas ingen samfundsskatt.

12 Ex. Beskattningsbar inkomst 100 000 euro Avdragbara utgifter 25 000 euro Samfundsskatt betalas på 75 000 euro (100 000 25 000) Samfundsskatt att betala 18 375 euro (75 000 * 24,5 %) Under skattereformen år 2005 sänktes den beskattningsbara samfundsskatten från 29 procent till 26 procent. Den 1.1.2012 sänktes samfundsskatten i Finland ytterligare till 24,5 procent. Samfundsskatten i Sverige är för tillfället 22 procent. I Finland planerar man som bäst att eventuellt sänka samfundsskatten till 20 procent från nuvarande 24,5 procent. (Finansministeriet 12.11.2012). (Kukkonen & Walden 2009, 41.) (Taloussanomat. Yhteisöveron lasku vauhdittaa talouskasvua, 25.3.2013.) Aktiebolag har flera fördelar när det gäller beskattningen. Aktiebolagets ägare kan ett år bestämma att bolaget inte delar ut någon vinst. Detta medför att ägarna endast betalar skatt på den lön som lyfts ur företaget. I detta fall betalar aktiebolaget naturligtvis samfundsskatt, medan ägarna endast beskattas för de medel de lyft ur bolaget. (Kukkonen & Walden 2009, 41) 2.2.1 Skattepliktiga inkomster Skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet är antingen pengar från inkomster eller pengar i form av förmåner som förvärvats i näringsverksamheten. Skattepliktiga inkomster är bl.a. överlåtelsepris och övriga vederlag för omsättnings-, investerings-, och anläggningstillgångar. I näringen använda materiella och immateriella nyttigheter klassas också som skattepliktig inkomst, så som ersättning som uppstått av uthyrning, genomfört arbete eller tjänst och annat motsvarande som utförts i form av näringsverksamhet. Dividender, räntor och övriga inkomster av egendom som hör till näringsverksamheten är också skattepliktiga inkomster. Likaså är vinster som uppstått av finansieringstillgångar. (Näringsskattelagen 1968/360) (Andersson 2006, 61)

13 2.2.2 Skattefria inkomster Skattefria inkomster är inkomster som aktiebolag inte behöver betala någon skatt på. I detta arbete är skattefria inkomster väsentligt eftersom dividenden i sin helhet eller till en del kan lyftas som skattefri inkomst. Skattefria inkomster är bl.a. - belopp för aktiekapital och övrig kapitalinvestering som ett samfund fått vid avyttring av egna aktier - uppburna avgifter som återbärs till betalaren som samfund erhållit för anslutning till ett el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät - bostadsrättsavdrag för bostadsrättsbostäder - dividender till en viss grad (Näringsskattelagen 1968/360) 2.2.3 Avdragbara utgifter Utgifter som företag kan dra av i beskattningen är bl.a. - utgifter för anskaffning av omsättnings-, och investeringstillgångar - hyra för rum som använts för näringsverksamheten - lega för jord-, och vattenområden - personer som har arbetat inom näringsverksamhetens löner - pensions-, sjukersättnings- och invalidersättnings förmåner - utgifter för grundande av samfund - 50 procent av representationsutgifterna - olika medlemsavgifter - annonseringsutgifter, kundtidningar, reklamgåvor (Näringsskattelagen 1968/360) Utbetalda löner har en stor inverkan på företagets resultat. Högre lönekostnader resulterar i ett lägre skattepliktigt resultat och minskningen i det skattepliktiga resultatet bidrar till lägre samfundsskatt. Lägre lönekostnader ökar däremot företagets skattepliktiga resultat och bidrar till högre samfundsskatt. Eftersom lägre lönekostnader ökar företagets skattepliktiga resultat, ökar samtidigt nettoförmögenheten och företaget har därmed flera utdelningsbara medel till förfogande.

14 2.3 Uträkning av den beskattningsbara inkomsten Resultatet av näringsverksamheten utgör skillnaden mellan periodiserade intäkter och kostnader under skatteåret. Följande uppställning används för att räkna ut den beskattningsbara inkomsten. Figur 1: Uträkning av den beskattningsbara inkomsten. (Tomperi 2009, 68) Man utgår alltså från resultaträkningens vinst eller förlust varefter man adderar inkomstskatten och icke avdragbara utgifter som bokförts som kostnader till resultaträkningens vinst eller förlust. Därefter subtraherar man skattefria inkomster som bokförts som intäkter från resultaträkningens vinst eller förlust varefter man endera adderar eller subtraherar skillnaden från periodiseringen och andra korrigeringar beroende på omständigheterna. Svaret man får efter detta är skatteårets beskattningsbara inkomst och från skatteårets beskattningsbara inkomst subtraherar man fastställda förluster ifall det finns sådana. Därefter är den beskattningsbara inkomsten uträknad. Om ett företag har gjort förlust ett år, kan man vid beskattningen göra avdrag på dessa förluster som uppstått. Det är endast möjligt att göra avdrag inom de kommande tio skatteåren, förutsatt att företaget gör vinst ett annat år. (Skatteförvaltningen. Inkomstbeskattning aktiebolag och andelslag.)

15 3 UTBETALNING AV MEDEL I detta kapitel kommer jag att gå igenom hur och på vilka sätt ett icke-listat aktiebolag kan dela ut medel till aktieägarna. Totalt sett kan ett aktiebolag dela ut medel till aktieägarna på fyra olika sätt; Vinstutdelning, utbetalning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet, minskning av aktiekapitalet enligt 14 kap., inlösning av egna aktier och som förvärv enligt 3 och 15 kap., samt om avregistrering och upplösning av bolaget enligt 20 kap. (Aktiebolagslagen 2006/624) Det sistnämnda alternativet upplösning och avregistrering av bolaget kommer inte att användas i detta företag. Man kan alltså utesluta detta alternativ eftersom vi utgår från att företaget åtminstone inte kommer att stängas inom den närmaste framtiden. Det återstår alltså dividend, lön och lån. Jag kommer att ta reda på hur dividend, lön och lån behandlas i beskattningen och hur man bör gå till väga för att nå den optimala mixen mellan dessa. 3.1 Utbetalning av lön Det är aktiebolagets delägare som kan besluta om hur de väljer att lyfta sin lön. Det är upp till delägarna själva att avgöra om de är beroende av en stor månadslön eller inte. En stor månadslön är inte det mest ekonomiska sättet att lyfta sin inkomst på. Ett mera ekonomiskt sätt är att lyfta en lägre lön och i stället lyfta maximal skattefri dividend, beroende på vad nettoförmögenheten är. Den optimala mixen mellan lön och dividend är en blandning av dessa två. Senare i arbetet återkommer jag till vilken den optimala mixen är. Företaget betalar lön för den arbetsinsats arbetaren utfört. Lönen som företaget betalar ut till arbetstagaren kan vara penninglön i form av månadslön och timlön, men den kan också vara i form av naturaförmåner och lönetillägg. Lönen behöver alltså inte enbart vara penninglön, utan den kan också vara i form av kost-, bo-

16 stads-, telefon-, och bilförmån. En del av lönen kan således betalas som naturaförmåner. Arbetstagaren får inte hela den överenskomna lönen till sitt förfogande, eftersom en del av lönen går till bl.a. förskottsinnehållning. Vid utbetalning av lön dras också den lagstadgade arbetspensionsförsäkringsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften av från den överenskomna lönen. I många arbetsförhållanden debiterar arbetsgivaren också arbetsorganisationsavgift direkt från arbetstagarens lön, så att arbetsgivaren sköter betalningen till organisationen. Arbetsgivaren måste betala socialskyddsavgift och socialskyddsförsäkring. Dessa är arbetspensionsförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, olycksfallsförsäkring och grupplivförsäkringspremier. Olycksfallsförsäkring, grupplivförsäkring och socialskyddsavgiften finansieras i sin helhet av arbetsgivaren. (Tomperi 2012, 88-89) 3.1.1 Pensionsförsäkringar, FöPL och ArPL I Finland har vi två olika obligatoriska pensionsförsäkringar. Dessa obligatoriska pensionsförsäkringar är arbetstagarens pensionsförsäkring (ArPL) och företagarens pensionsförsäkring (FöPL). (Lag om pension för företagare 2006/1272) Det är arbetsgivarens skyldighet att teckna ArPL-försäkringen. Försäkringsavgift delas upp mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetstagarens andel av försäkringsavgiften dras av i samband med löneutbetalningen. För arbetstagare som är under 53 år gamla är avgiften 5,15 procent och för arbetstagare som är över 53 år gamla är avgiften 6,50 procent. ArPL-försäkringen betalas av arbetstagare som är mellan 18 och 67 år gamla. En arbetstagare som förtjänar under 54,08 euro per månad (2012) behöver inte vara försäkrad i ArPL. Pensionen utbetalas fr.o.m. den månad arbetstagaren blir pensionerad. ArPL-avgiftens storlek för år 2012 är beroende av aktiebolagets totala lönesumma år 2011. Om företagets anställdas totala lönesumma är mindre än 1 879 500 euro, är ArPL-avgiften 23,3 procent av lönerna. Om aktiebolagets anställdas löner var mellan 1 879 500 och 30 072 000 euro år 2011, var ArPL-avgiften densamma, alltså 23,30 procent. Ifall de totala lönerna hade varit mera än 30 072 000 euro hade ArPL-avgiften varit 23,30 procent. Grundavgiften för arbetsgivaren var år 2012 alltså 23,3 procent (2012) för ArPL. I beskattningen kan arbetstagaren dra av de ArPL-avgifter som företaget har betalat som kostnader för inkomstens förvärvande. (Pensions-fennia. Arbetspensionsav-

17 gifter). (Pensions-fennia. Information om arbetspension för företagare och arbetsgivare, 2013) En företagare är en person som utför förvärvsarbete, men som inte har gjort upp om ett arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller annat offentligrättsligt anställningsförhållande. För att kunna vara försäkrad inom FöPL, krävs det att företagaren eller delägarna äger minst 30 procent av bolagets aktier. Delägaren skall även vara försäkrad som FöPL delägaren tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst 50 procent av bolagets aktier. FöPL-försäkringen ger företagaren själv och företagarens familjemedlemmar ett ekonomiskt skydd ifall det skulle ske en arbetsoförmåga av något slag. Företagaren måste vara mellan 18 och 67 år gammal för att vara försäkrad enligt FöPL. En FöPL-arbetsinkomst som motsvarar arbetet fastställs i FöPL-försäkringen och är grunden till den pension man får när man blir pensionerad. Man skall försöka reglera FöPL-arbetsinkomsten i takt med hur affärsverksamheten fortlöper. FöPL-avgiften räknas ut i procent av företagarens FöPL-arbetsinkomst. År 2012 var avgiften 22,50 procent för företagaren som var yngre än 53 år och 23,85 procent för de som var äldre än 53 år. Arbetsinkomsten skulle år 2012 vara minst 7 105,84 euro och högst 161 375 euro. FöPLavgifterna är i sin helhet avdragbara i beskattningen då företagaren själv har tecknat FöPL-försäkringen. Företagaren kan också välja att företagarens maka eller make får dra av FöPL-avgiften i sin beskattning. Det lönar sig att dra av avgiften från den maka eller make som har högre progressivt beskattade förvärvsinkomster. (Varma. Arbetspensionsförsäkring för företagare FöPL år 2012) (Pensionsfennia; Information om arbetspension för företagare och arbetsgivare, 2013) Företagaren har möjlighet att skaffa sig en flexibel FöPL-avgift. Skillnaden mellan den vanliga FöPL-avgiften och den flexibla är att den flexibla avgiften kan justeras så att den är större under de goda verksamhetsåren och så att den är lägre under de sämre åren. (Varma. FöPL-avgiften är flexibel) 3.1.2 Frivilliga pensionsförsäkringar Det finns två olika varianter av frivilliga pensionsförsäkringar. Den ena varianten är en sådan som arbetsgivaren tecknar och den andra kan man teckna själv. I prin-

18 cip kan vem som helst teckna en frivillig pensionsförsäkring. I allmänhet beviljas pension för viss tid. Den frivilliga pensionsförsäkringen, som kan tecknas av arbetsgivaren, anses inte som lön om förmånen av premien inte överstiger 8 500 euro om året. En försäkringspremie minskar storleken av löntagarens egna avdragbara premier till halva beloppet. Avdragsrätten är den samma oberoende av storleken på den frivilliga pensionsförsäkringen. Vid beskattningen avses en frivillig pensionsförsäkring som en ålderdomspensionsförsäkring och familjepensionsförsäkring, samt en invaliditetspensionsförsäkring. (Skatteförvaltningen. Handbok i personbeskattning 2012.) Det är ganska allmänt att småföretagare med små intäkter väljer att skaffa sig en frivillig pensionsförsäkring eftersom arbetsinsatsen i denna typ av företag är så låg att arbetsinsatsen ligger under gränsen för FöPL-arbetsinkomst. Genom att skaffa sig en frivillig pensionsförsäkring, trots att arbetsinsatsen ligger under gränsen för FöPL-arbetsinkomst, tjänar man in pensionen enligt den normala procentsatsen för åldern i fråga. (Eteras FöPL-guide för företagare 2010.) Exempel: Företagarens FöPL-arbetsinkomst är 4 500 euro. Företagarens arbetsinkomst är alltså betydligt lägre än 7 303,99 euro per år, vilket innebär att ingen FöPLförsäkring behöver tecknas. I detta fall kan det vara lönsamt att teckna en frivillig pensionsförsäkring. (Veritas pensionsförsäkring. FöPL-arbetsinkomst grunden för skyddet) Beskattningen av det frivilliga, individuella pensionsskyddet motsvarar högst det registrerade tilläggspensionsskyddet. Försäkringspremier för lagstadgade pensionsförsäkringar minskar inte avdragsrätten av försäkringspremierna för individuella, frivilliga pensionsförsäkringar. (Skatteförvaltningen. Handbok i personbeskattning 2012.) Räntor och premier för den frivilliga pensionsförsäkringen och premier enligt avtal om långsiktigt sparande dras av från den skattepliktiga kapitalinkomsten. Ifall resultatet är negativt, utgör skillnaden underskott som beaktas vid beskattningen

19 av förvärvsinkomst. Principen är den samma som för allmänt skatteskyldiga. (Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningsprocent för begränsat skatteskyldiga pensionstagare för år 2013.) För år 2013 har det gjorts ändringar gällande rätten att dra av premier för frivilliga, individuella pensionsförsäkringar. Nytt för år 2013 är att premierna endast kan dras av från ålderspension och utbetalningar enligt ett långsiktigt sparavtal kan utbetalas tidigast fr.o.m. åldern för uppskjuten ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare. För tillfället är den uppskjutna åldersgränsen för ålderspension 68 år. Ändringen tillämpas på kollektiva försäkringars premiers avdrag. (Skatteförvaltningen. Lagändringar inom personbeskattningen 2013) 3.1.3 Förskottsinnehållning, arbetsgivaravgifter och försäkringar Förskottsinnehållningen verkställs enligt grund- eller tilläggsprocenten som finns antecknat på skattekortet eller enligt den särskilda förskottsinnehållningsprocenten som antecknats på skattekortet för inkomsten i fråga. Förskottsinnehållningsprocenten verkställs efter den angivna uppskattade inkomstsumman. Förskottsinnehållningen räknas på den sammanlagda summan av penninglön och naturaförmåner. Arbetstagaren har sedan år 2005 själv kunnat välja om förskottsinnehållningen på lön skall verkställas enligt grundprocenten tills den i skattekortet antecknade årliga inkomstgräns överskrids på årsnivå eller på den i skattekortet angivna inkomstgräns på månads-, vecko-, eller dagnivå. Om den årliga inkomstgränsen överskrids, verkställs förskottsinnehållning på det överstigande beloppet med tilläggsprocenten. Om lönen endast betalas som naturaförmån, kan inte förskottsinnehållning överhuvudtaget verkställas. I detta fall betalar man endast arbetsgivares socialskyddsavgift. (Tomperi 2012, 89-90) (Skatteförvaltningen. Verkställande av förskottsinnehållning) Socialskyddsavgift är den nya benämningen på sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift. Folkpensionsavgiften togs bort år 2010. Socialskyddsavgiften var för år 2012 2,12 procent och för år 2013 är den 2,04 procent. Arbetsgivarens soci-

20 alskyddsavgifter betalas av alla personer som arbetar och som är mellan 16 och 68 år gamla. (Företagarna i Finland. Arbetsgivares socialskyddsavgift år 2013) Grupplivförsäkringen är en försäkring som är obligatorisk att teckna för arbetsgivare vars arbetstagare arbetar inom en bransch där det finns ett kollektivavtal som är allmänt bindande och som innehåller en viss bestämmelse gällande grupplivförsäkringen. Olycksfallsförsäkringsbolaget fakturerar premien för grupplivförsäkringen i samband med arbetsolycksfallspremien. Premiens storlek varierar mellan olika försäkringsbolag. (Företagarna i Finland. Grupplivförsäkring för arbetstagare) Olycksfallsförsäkringen är alla arbetsgivare skyldiga att teckna för sina arbetstagare. Skyldigheten berör alltså alla arbetstagare oberoende av ålder, lön eller arbetsförhållandets längd. Det är upp till varje arbetsgivare att själv välja hos vilket bolag de tecknar försäkringen. Arbetsgivaren är befriad från att betala olycksfallsförsäkring för en eller flera arbetstagare, förutsatt att arbetstagarna tillsammans arbetat under 12 arbetsdagar per år. Olycksfallsförsäkringspremiens storlek varierar mellan 0,3 och 0,8 procent av lönen. Procenttalet bestäms efter arbetsuppgiftens farlighetsgrad och bransch. (Företagarna i Finland. Olycksfallsförsäkring) Arbetslöshetsförsäkringsavgiften betalas fr.o.m. år 2013 till arbetslöshetsförsäkringsfonden. Arbetslöshetsförsäkringsfonden betalas i samband med att olycksfallsförsäkringspremien betalas. Arbetsgivare som är olycksfallsförsäkringsskyldiga är även skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringsfond. Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsfond är år 2012 högst 1 936 500 euro av lönesumman eller 0,80 procent och för den överskridande delen 3,20 procent. Delägarna till företaget betalar 0,80 procent från lönen. Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsfond är år 2012 0,60 procent och för en arbetstagare som är delägare 0,20 procent. Dessa avgifter håller arbetsgivaren inne i samband med löneutbetalningen. Denna avgift gäller för arbetstagare som är mellan 17 och 65 år gamla. (Företagarna i Finland. Arbetslöshetsförsäkringsavgift.) (Skatteförvaltningen. Arbetsgivarens och arbetstagarens pensions- och försäkringspremier i procent år 2012.) (TVR. Arbetslöshetsförsäkringspremier. Anvisning till arbetsgivare)

21 3.2 Beskattning av förvärvsinkomst År 1993 tillämpade man i Finland ett särskilt inkomstskattesystem. I detta system indelas den skattepliktiga inkomsten i förvärvs- och kapitalinkomster. Varje person, oberoende av familjens storlek eller civilstånd, beskattas enligt särbeskattningsprincipen, alltså att varje person betalar skatt på sina egna inkomster. (Finansministeriet. Beskattning av förvärvsinkomst) En delägare i ett aktiebolag beskattas enligt samma regler som en vanlig löntagare enligt inkomstskattelagen. Från inkomsttagarens bruttolön går en del till staten, kommunen, sjukvårds- och dagpenningspremien och församlingen (endast ifall inkomsttagaren hör till en församling, antingen evangelisk lutherska- eller ortodoxa församlingen). Ifall löntagaren har en hög lön, betalar löntagaren också en högre inkomstskatt till staten, ifall löntagaren har en lägre lön betalar löntagaren en lägre inkomstskatteprocent till staten, d.v.s. inkomstskatten till staten är progressiv; man betalar inkomstskatt enligt hur mycket man förtjänar. De övriga skatterna är fastställda i procent. (Tomperi 2009, 27) Tabell 1: Statens inkomstskatteskala 2012. (Skatteförvaltningen; Statens inkomstskatteskala för år 2012) Denna inkomstskattetabell används för att räkna ut skatten på förvärvsinkomsten. Förvärvsinkomsten räknas ut på följande sätt: En arbetstagare har för skatteåret 2012 en beskattningsbar förvärvsinkomst på 30 000 euro. Vid uträknande av inkomstskatten utgår man ifrån tabellens vänstra kolumn. I detta skede kontrollerar man var i tabellen arbetstagaren passar in med sin