TOM SIDA
IT för vård och service Maskiner kan inte ersätta mänsklig omvårdnad. Men den nya tekniken i intelligenta hus kan ändå hjälpa till. I många lägenheter med äldreboende finns sedan länge larm kopplade till toaletten. Det ser vi som självklart. Då är steget kanske inte så långt till den speciella toalettstol som tagits fram i Japan, den som varje morgon ställer en diagnos över hur läget egentligen är med användaren just denna dag. Är något fel går larmet. På samma sätt kan larmet gå om någon, som behöver mycket tillsyn, lämnar sitt rum eller hus utan medhjälp. Det kan låta som övervakning på gränsen till onödigt stenhård kontroll, men kan ändå, rätt använd, vara till stor hjälp för vårdpersonal. På Danderyds sjukhus i Stockholm har man byggt en intelligent lägenhet för att hjälpa människor som i samband med t.ex. trafikolyckor eller akuta sjukdomsfall drabbats av minnesluckor. Lägenheten är ett EU-projekt och världsunik. Rörelsehinder och smarta hus Det är vanligt att elektronik används för att underlätta en rörelsehindrad människas liv. I en bil anpassad för den som inte kan använda benen, heter medhjälparen elektronik. I det intelligenta huset blir möjligheterna ännu större än tidigare. Många av de funktioner som räknas upp i den här broschyren, gör vardagen lättare för den rörelsehindrade. Vid sängen finns, förutom larmknapp, en display där det står altandörr öppen, om patienten glömt stänga innan det är läggdags. Allt annat som kan inträffa, som både ska och inte ska hända, beskrivs också. En likadan display vid ytterdörren berättar samma saker. 20
Tanken med lägenheten är att patienten under helt trygga former ska förberedas för ett normalt liv i det egna hemmet. Dator och fjärrkontroller påminner om spisen är av eller på, om fönstren är öppna, om det är dags att ringa efter hjälp, m.m. Allt registeras och lagras, för att både personal och patient ska kunna bearbeta eventuella brister i hur det vardagliga livet fungerar. Vi har märkt att tiden i lägenheten ofta stärker människors självförtroende. De ser att de verkligen kan fungera normalt igen, efter till exempel en akut hjärnskada, säger Marianne Söderström vid sjukhusets rehabiliteringsklinik. Tillsammans med livet i lägenheten, har patienten en mängd uppgifter att sköta och tider att passa. Det kan till exempel handla om att gå till sjukgymnastiken, jobba i trädgården, laga mat eller om ett träningspass i simhallen. Varje gång patienten lämnat lägenheten, trycker hon eller han på adjöknappen. Också hemkomsten registreras. Allt för att kontrollera om patienten minns rätt och kan hålla ett planerat tidsschema. Överallt finns sensorer som läser av olika saker. Bland annat finns en mjuk platta under madrassen i sängen som känner när patienten stiger upp och lägger sig. Tiderna registreras. Det är inte ovanligt att den här typen av patienter vänder på dygnet, de blir onaturligt slöa på dagarna. Det kan resultera i att uppiggande medicinering sätts in. Med den här tekniken kan vi se om patienten är uppe på nätterna, vi ser om TV:n sätts på. På så sätt kan vi upptäcka om patienten har vänt på dygnet, och då kan vi bearbeta det precisa problemet och slippa onödig medicinering, säger Marianne Söderström. Det mesta kan styras med fjärrkontrollen, som till exempel gardinerna. Överallt i lägenheten löper elspår bakom ett skyddande hölje. Eluttagen sätts enkelt in var som helst. Det går alltså att bygga om efter varje individ som bor här, eftersom behoven skiftar. Datorn i ett rum bredvid registrerar det mesta som händer i lägenheten. Resultatet ger en tydlig bild av hur patienten fungerar på egen hand. 21
Och framtiden? Forskningen om intelligenta hus handlar om två saker. Dels om att ta fram alla de möjligheter som ännu inte finns, dels om att försöka ta reda på vad som verkligen kan bli en del av människans vardag. Det är det sista som verkar vara det svåraste. Många husfunktioner finns redan på ritbordet. De kan snabbt bli verklighet och tillverkas i stora serier. Om tillverkarna börjar tro att kunderna vill ha dem. Ny teknik har det inte alltid lätt. Den är dyr att ta fram och ingen vet om den ska bli populär, eller ens använd. Det krävs en del förutsättningar för att tekniska nyheter, som IT-teknik ska falla oss konsumenter på läppen: Tekniken ska tillföra oss något, den ska ge våra liv mervärde. Det ska helt enkelt finnas en nytta med den. De smarta lösningarna får inte kosta för mycket pengar. Gör de det, stängs många ute, vilket i sin tur betyder att det blir ännu dyrare att tillverka och installera hos bara några få. Priset får alltså inte ligga alltför högt över den summa som ungefär samma lösning med traditionell teknik kostar. Dessutom, och det är viktigt, måste tekniken vara sådan att den kan kompletteras, att den enkelt och rationellt kan byggas ut när det behövs. Den sista punkten betyder att tekniken måste vara mycket flexibel och lätt att hantera. Ska det smarta huset bli populärt får installationen till exempel inte innebära att miltals med nya kablar måste dras. Ett sätt att göra installationen enkel, heter elnätskommunikation. IT i elkablarna, alltså. 22
Tvättmaskinen som sorterar strumpor Den tänkande tvättmaskinen är ett exempel ur den lista av produkter som är fullt möjliga att ta fram, när efterfrågan kommer. Egentligen kallas den tvättplanerare. Att spara energi är bara början av vad den kan. Maskinen kan också hålla reda på de två strumporna i ett par, om de är märkta på ett sätt som datorn förstår. Den sorterar och tvättar automatiskt genom att känna av smutsgrad och färger. Givetvis doserar den själv. Via denna maskin kan vi också få reda på vilka kläder som är rena och få klädförslag till dagens aktiviteter. Det finns också en resefunktion som kan ta reda på långtidsprognosen för resmålet och föreslå lämplig packning. Om maskinen inte kan läsa av tvättkoden i ett plagg, kan den kontakta tillverkaren för att få besked. Kommer vi att få se tvättplaneraren i vanliga hem? Bild från Blue Labs. Copyright: Bluelabs, Robert Melander, valentin.byhr.partners Bild från Blue Labs. Copyright: Bluelabs, Robert Melander, valentin.byhr.partners Väst för hälsokontroll Kanske kommer den här hälsokontrollvästen att bli populär hos motionärer och elitidrottare. Den har inbyggda sensorer som läser av och informerar om puls, blodtryck, hjärtfrekvens, kroppstemperatur, andning, lever- och njurvärden. Larmet går om hälsotillståndet blir dåligt. Vid akuta lägen når larmet basdatorn, som vidarebefordrar till berörd räddningstjänst. Exakt position med hjälp av GPS ingår naturligtvis. Västen skickar också hem rapporter om sin bärares näringstillstånd, vitamin- och mineralbehov och vätskebalans. Informationen kan användas av dataenheten i kylskåpet, som svarar med att ange vilka kosttillskott som behövs. Andra funktioner kollar hela tiden luftens temperatur och vattenhalt. Västen tar också kontakt med aktuella internetsajter för uppgifter om pollenrapporter och luftföroreningar. Magsensorer läser av magsyrans nivå och masserar vid behov magen för att minska eller öka syraproduktionen. Naturligtvis uppdateras det personliga träningsprogrammet efter dagsformen. IT för familjen I framtidens hem kommer smarta lösningar för media att ge stora valmöjligheter. Vi kan sortera och välja i det stora utbudet i radio, TV, film, internet och tidningar. Vi kan bestämma vad barnen kan se på TV, till exempel, även om man kan förutse starka protester redan innan just den tekniska lösningen börjar användas. Genom interna nätverk och webkamerors hjälp kan vi se vem som vill chatta via internet, eller vem som står vid porttelefonen. Föräldrar kan logga in via internet och se hur deras små barn har det på dagis eller i skolan. I ett försöksprojekt på ett daghem var det många föräldrar som tog fasta på den möjligheten. Efteråt sa föräldrarna att de på så sätt lätt kunde kolla hur barnet mådde och att allt fungerade. Att jobba hemma, på distans, blir enklare, eftersom du ständigt kan vara uppkopplad till nätverket på kontoret. Nödlägen Läkardiagnoser och recept på medicin kan du ordna direkt hemifrån, precis som du kan sköta postärenden. Det finns otaliga exempel på att modern kommunikationsteknik räddar liv och minskar komplikationer vid sjukdoms- och olycksfall. En svår skada på ett segelfartyg blev snabbt omhändertagen på rätt sätt tack vare digitalt överförda goda råd från sjukhuset. Och i ett duschrum långt ute på landsbygden förlöste en man sin hustru med barnmorskans instruktioner via mobiltelefonen, i väntan på ambulans. För att inte tala om alla utryckningar räddningstjänsten kan göra ännu snabbare än förr, om huset, bilen, båten har direktlarm inkopplat. 23
fält framför och runt roboten. Därför blir rörelserna ofta klumpiga. Vi gör försök med IR-kameror för att underlätta styrningen, för att göra den mer exakt, berättar Nygårds. Dagens bombrobotar har vanliga videokameror monterade. Bilden sänds till en monitor framför den som styr. Men kameran ger en endimensionell bild, som dessutom är för snäv för att föraren ska få en bra uppfattning om exakt var roboten befinner sig. Infrarött ljus kan vara lösningen. Då kompletteras TV-bilden av att roboten känner avståndet till olika föremål. Industrirobotar är enklare att styra. Där programmeras ett rörelseschema in i datorn, som roboten följer strikt. I stora lagerhallar kör truckrobotar, alltid samma vägar, för att hämta och lämna material. Med IT-teknik kan sådana robotar delvis styras från långa avstånd. Ofta har sådana robotar en snurrande lasersensor, som skickar ut ljus till reflexband som finns runt om i lokalen. Datorn vet då exakt var den befinner sig och navigerar därefter. Uppgifterna skickas till en huvuddator, och genom den kan vi också styra roboten manuellt eller tala om att den ska ändra i sina rutiner, säger Jonas Nygårds. I USA är det inte helt ovanligt med husrobotar, Robotar för säkerhet och effektivitet Tekniken att styra robotar från avstånd har flera användningsområden. Bombrobotar tar över desarmering av bomber utan att riskera människoliv, och tekniken förfinas alltmer. Teknologiforskare på flera håll i Sverige, arbetar med att förbättra kommunikationen med robotarna och förmågan att styra dem på ett enkelt sätt. Jonas Nygårds på Linköpings universitet är en av dem. Problemen med till exempel bombrobotarna är att den som styr från avstånd inte har ett tillräckligt bra synfjärrstyrda, rörliga maskiner som kan hjälpa användaren att från avstånd till exempel kontrollera om nyckelknippan ligger kvar på köksbordet, eller sätta in en kassett i videon. Vad vill vi ha? De flesta experter menar att den nya tekniken i intelligenta hus måste vara nyttig, för att vi ska vilja använda den. Av alla möjligheter som finns redan idag, är det i verkligheten larmfunktionerna som börjat användas med allt större självklarhet. Möjligheten att bli varnad om spisen, tvättmaskinen eller brödrosten inte är avslagen, lockar kanske den försiktige husägaren eller hyresgästen. Att alltid veta att dörrlåset kan kontrolleras från avstånd, kan också vara bra. Precis som att larmet går hos räddningstjänsten, eller hos polisen, om det behövs. Men allt det andra, från den självrensande kattlådan till kylskåpet som sköter middagsplaneringen, måste vi förmodligen vänja oss vid innan det blir en del av vår vardag. Betänketid behövs för att fundera ut hur mycket IT-teknik vi vill ha, vilka funktioner vi bedömer som nödvändiga, onödiga, nyttiga, bekväma eller bara roliga att ha. Det gäller alltså för tillverkarna av de intelligenta husen, och för leverantörerna av all ny teknik, att hitta just de funktioner som köparen, den som lever i huset, vill ha och kommer att använda.
Gränserna suddas ut Det finns datateknik som vi ännu inte hittat alla användningsområden för. Virituell verklighet är en sådan. Möjligheten att titta in i en skapad värld, gör att gränserna mellan dåtid, nutid och framtid suddas ut. Här kan vi bygga upp en värld som det nästan går att ta på, du kliver in i den och upplever form, rymd, färg, avstånd och en massa annat. Här kan en eventuell framtid bli tydlig, säger Peter Sköld vid VR-enheten på Linköpings universitet. Arkitekter, bland andra, kan ha stor nytta av den nya tekniken. De kan med hjälp av programmerarna bygga upp ett framtida bostadsområde, eller ett nytt hus i en miljö som redan finns i verkligheten, och studera konsekvenser av förändringar gjorda på en ritning. Även om en arkitekt inte behöver tekniken för att veta hur ett hus kommer att passa in i en befintlig miljö, hjälper VR-utrustningen när det handlar om att visa upp framtiden för till exempel investerare eller människor som ska leva i ett område som ännu inte finns. Universitetet har ett VR-labb i Norrköping också. Där finns tekniken som gör det möjligt att känna på saker datorn projicerar på en glasskiva. Med en liten pennliknande spak kopplad till ett antal servomotorer, blir upplevelsen märkligt verklig. En av bilderna föreställer en hand. Med spaken känner man i luften under skivan, men bilden tillsammans med motorerna gör att känslan av att känna direkt på en annan människas hand är så nära verkligheten man kan komma. Tanken är att tekniken ska användas av läkarstudenter. Här kan man träna detaljerade operationer i en VRvärld, säger Johan Thörne. En användbar teknik, alltså, men både Thörne och Sköld menar att man bara står i början av de möjligheter som finns. Vi kan tekniken, vet hur VR fungerar. Nu behövs det infall från helt andra håll. Det finns naturligtvis en massa sätt att använda VR som vi inte tänkt på. Det är därför vårt lab är öppet, både för studenter och intresserad allmänhet. Tanken är att öppenheten ska leda till korsbefruktningar, där människor med helt annan kunskap än konsten att hantera en dator ska hjälpa oss att utveckla tekniken ännu mer, säger Johan Thörne. 25