Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Bakgrund konkurrenskraft och djurskydd Konkurrenskraftutredningen 2014 KSLA har följt och bidragit till konkurrenskraftsutredningens arbete Livsmedelsstrategin startskott mars 2015 Proposition juni 2016? Djurskyddsutredningen lämnades december 2011 Proposition hösten 2016? Samordning? Harmonisering?

Arbetsgrupp Livsmedelsstrategi och djurskydd Balansera ett gott djurskydd med stärkt konkurrenskraft. (Konkurrensraftsutredningen). Regelverken kring djurskydd hinder för konkurrenskraften eller? Följt skeendena kring Livsmedelsstrategin och sedermera även Djurskyddslagen. Intervjuer med lantbruksföretag med djurproduktion som siktar på att vara aktiva även 2030. Två skriftliga inspel till Sven-Erik Bucht. Tillsyn med rättssäkerhet, förtroende och trygghet. Harmonisering av de två propositionerna. Vetenskapligt och beprövad erfarenhet, riskbedömning. Ny kunskap och ny teknik kräver forskning, utbildning och rådgivning. KSLA en plats för samtal om livsmedelsstrategi och djurskydd.

Arbetsgrupp Livsmedelsstrategi och djurskydd KSLA anser att det övergripande målet med såväl en ny livsmedelsstrategi som en förändrad djurskyddslagstiftning måste vara ökad produktion, utan att djuren får det sämre. Skrivelse till Näringsdepartementet (S-E Bucht) dec 2015

Vad handlar det om? Produktion och konsumtion av kött, mjölk/mejeriprodukter och ägg. Företagandets villkor; politik, regelverk och ekonomi. Djurhållningen djurvälfärd och djurskydd. Svenskproducerat; efterfrågan och tillgång. Aktörerna producent, förädling, marknad, konsument.

2015/16 4 039 30 år 1983-2012 336 000 83 Källa Jordbruksverket

Källa Jordbruksverket

Total köttkonsumtion kg per person och år +33% på 25 år Import står för nästan hela ökningen! Över 40% av kött och köttprodukter importeras Källa Jordbruksverket

Och hur var det nu med Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Ett par exempel på konsumentdrivna djuromsorgssystem där kunden utifrån märkning i butiken själv kan välja vilken djuromsorg hen prioriterar - och betalar mer för...

Handlingsplan för bättre djurvälfärd/djurskydd för svin Behov av balans mellan djurskydd och ekonomisk utveckling i branschen Toppmöte mars 2014 hela kedjan producent konsument, djurskyddsorganisationer, DDD m fl Ett antal identifierade brister, åtgärdsplaner, forskningsfinansiering, stärkt rådgivning och utbildning mm Dokumentation och uppföljning av utvecklingen, nationellt djurvälfärdsindex införs Djurvälfärdsmärkning inspirerad av Beter Leven introduceras 2017 (staten står ansvarig, betydande ekonomiskt stöd) Information till konsumenter, skolundervisning DIALOG ANSVAR FÖRTROENDE

Beter Leven Ägs av Hollands största och äldsta djurskyddsorganisation. Finansiering via stiftelse som industri och handel finansierar. Produkterna kan få 1 3 stjärnor; baseras på forskning avseende djurens behov. utarbetas i samverkan med producenterna. Exklusionskriterier extremt snabbväxande, anemi, långa transporter, slakt utan bedövning, etc. Fristående ackrediteringsorgan som övervakar och reviderar. Kan läggas ovanpå annan tillsyn för förenkling och ekonomi.

1 stjärna - De mest grundläggande djurskydds- och djurvälfärdsfrågorna Ex.vis långsamväxande broiler, mer golvutrymme och berikad miljö för grisar, ej kastration 2 stjärnor - Ex.vis utomhusvistelse, ytterligare utrymme, halmströ och berikad miljö för grisar 3 stjärnor - Organic och jämförbara system

Märkningen finns idag för ägg, fågel, gris, kalv, nöt och kanin Hela kedjan primärproduktion försäljningsled granskas. Några exempel; 2009 allt kalvkött i holländska livsmedelskedjor inom Beter Leven. En stjärna för griskött kräver bland annat större boxyta än lagstiftningen, berikad miljö och utesluter kastration. Trestjärnigt är organic och jämförbara system, kött från 1 % till 8 % på tre år.

2009 omsättning 68 milj 2015 cirka 525 milj 300 milj 75 milj 150 milj

Vinsterna enligt Beter Leven För djuren Förbättrad djurvälfärd För producenterna Incitament till satsning på förbättrad djurhållning, det betalar sig För handeln Kvalitet, attraktivitet och högre marginaler För konsumenterna Valmöjligheter, tydlighet och informerat val För nederländska SPA Hjälper många husdjur att få ett bättre liv

I Danmark resonerar man så här; 1) Konsumenterna köper och betalar merkostnad för griskött med högre djurvälfärd 2) Ökad efterfrågan och högre ersättningar driver utvecklingen hos producenterna 3) Lagstiftningen behöver inte vara den drivande faktorn

MEN, invänder man; Konsumentmakt får inte bli en ursäkt Konsumentmakt har blivit politikernas och företagens bästa ursäkt för att slippa ta ansvar för vår mat. Oavsett om det handlar om att stoppa barnarbete, djurplågeri, miljöförstöring eller att rädda svenska mjölkbönder, anses det vara konsumentens jobb. Men det är kanske i vår roll som konsumenter som vi är mest maktlösa.. att tro att konsumenten ska ta ett större ansvar än livsmedelsbranschen och politiken är inget annat än bedrägeri. vi (bör) ställa krav direkt på livsmedelsföretagen, handeln och politikerna genom att kräva att de ska ta sitt ansvar, och se till att maten vi köper är schyst producerad. Det är som medborgare vi har större makt, inte som konsumenter. Ann-Helen Meyer von Bremen, Råd & Rön nr 1, 2016