Motion till riksdagen 1985/86: Ub815 Ing-Marie Hansson m. fl. (s) Utbildningsinsatser i Gävleborgs län Insatser inom utbildningsområdet har visat sig vara mycket effektiva regionalpolitiska instrument. Samtidigt som de arbetstillfällen som försvinner ofta har ställt lägre krav på utbildning är det ofrånkomligt så att de nya jobb som kommer medför högre utbildningskrav. l olika sammanhang har också riskerna för att utbildningsklyftorna ökar påtalats. Andelen utbildade vid gymnasieskolor är i Gävleborgs län lägre än i landet i snitt. Ä ven andelen högskoleutbildade i länet är klart lägre än riksgenomsnittet. Samtliga kommuner i Gävleborgs län visar för 1985 en minskning av befolkningssiffrorna. Allvarligast är att utflyttningen till största delen består av ungdomar som söker sig till utbildning eller jobb utanför länet och sedan har svårt att komma tillbaka. Sambandet mellan länets starka beroende av basnäringar, avsaknaden av ett mer differentierat näringsliv och omfattning av utbildningsresurser och inriktning av dessa kräver en ingående analys av ungdomars situation i Gävleborgs län. Ungdomsarbetslösheten har länge varit bland de största i landet. Det stora antalet placerade i ungdomslag har inte påverkats av konjunkturuppgången, länets tätplats där speglar bekymren. Allra allvarligast är kanske ändå situationen för ungdomarna mellan 20 och 24 år som inte fått möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har genom regionala insatser belyst arbetsmarknads- och utbildningssituationen i länet och initierat ett regionalt utvecklingsarbete. Utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för att trygga sysselsättningen och länets utveckling. Undersökningar visar att vid samtliga högskolor. ink l. universiteten och de tekniska högskolorna, är andelen närrekryterade bland de studerande proportionellt sett kraftigt överrepresenterad. På regional nivå finns samma förhållande i de större tätorterna/högskoleorterna i förhållande till övriga länet och framför allt i glesbygdsområdena är rekryteringen till högre studier mycket låg. Ur nationellt perspektiv innebär detta att en stor begåvningsreserv inte utnyttjas. Betydelsen av starka regionala högskolor som utvecklingsresurs har understrukits i budgetpropositionerna i flera år. Utvecklingen med en kraftig befolkningsökning i framför allt stockholmsområdet och ökande problem i tidigare utglesade län skärper kraven på insatser. De nya utbildningar som nu tillförs högskolan i Gävle/Sandviken är därför Il
utomordentligt viktiga. En del av de neddragningar som tidigare skett av förskollära r- och klasslärarutbildningen ersätts nu med nya utbildningar och ger en något bredare utbildningsprofil vid högskolan. Andelen tekniska utbildningar är dock ytterst liten. liksom för övrigt inom hela Uppsala högskoleregion. särskilt med beaktande av att det är en så industridominerad region. Utvecklande! av de nya utbildningarna har skett genom enstaka kurser och lokala linjer. Risken är nu stor att dessa anslag inte medger ett fortsatt utvecklingsarbete. Högskolan i Gävle/Sandviken har bedrivit ett framgangsrikt utvecklingsarbete med att bryta sektorstänkandet inom de olika pedagogutbildningarna och i ställer sökt samordna utbildningarna med varandra. Gävle/Sandvikens högskola är nu den enda högskolan i Uppsalaregionen som har såväl förskollärar-. fritidspedagog- som låg-. mellanstadie-och speciallärarutbildning. Utbildningen har bedrivits i enlighet med det synsätt som förskolaskola-kommitten utvecklat i sitt betänkande. Den nya lärarutbildningen för lägre stadier är i praktiken redan genomförd vid Gävle/Sandvikens högskola. Dimensioneringen av lärarutbildningar inom Uppsalaregionen är klart lägre än för riket. Ytterligare minskningar skulle klart snedvrida proportionerna. Den frysning av lärarutbildningarna under ett år som föreslås kan accepteras. Om resur erna kan utnyttjas för en kraftig fort- och vidareutbildning innebär det en kvalitetshöjning som snabbt får omslag. Regeringen avser att senare i vår komma med en proposition om de fortsatta lärarutbildningarna. Vi vill dock redan nu starkt ifrågasätta UHÄ:s förslag för lärarutbildningarna vid högskolan i Gävle/Sandviken. Dels hamnar utvecklingarbetet i en tom säck, dels försvinner utgångspunkten: barnets hela situation. dels torde den faktiska besparingen bli ytterst marginell. dels riskerar högskolan snabbt en kompetensförstöring. dels försvinner planeringsresurser. För att få en positiv utveckling av näringsliv och sysselsättning har utbildningen en nyckelroll. Att på sikt höja utbildningnivån i länet är avgörande för utvecklingen på arbetsmarknaden. Högskolan i Gävle/Sandviken är en viktig resurs för länets utveckling. Det är väsentligt att högskolan får behålla en bas av lärarutbildningen. även om en tillfällig nedskärning kan accepteras. Med hänsyn till de trukturella problemen och den stora utflyttningen behövs riktade insatser till Gävleborgs län. l Gävleborgs län möts Bergslagsproblemen och Norrlandsproblemen. En satsning under några år på teknisk utbildning som en riktad insats finns det väl genomarbetade underlag för. t. ex. o material- och produktionsteknisk utbildning o en trearig variant av dataingenjörsutbildning med möjlighet till övergång för studerande från andra utbildningar inom gymnasiet o en småföretagsindustriell linje. 2 år o i samarbete med övriga högskolor i regionen och Uppsala universitet en avslutande civilingenjörsutbildning med inriktning mot materialteknik Möjligheterna till påbyggnadsutbildningar vid gymnasieskolans utbild- Mot. 1985/86 Ub815 12
ningar har från kommunerna i länet framförts som angelägna ur näringslivets synpunkt, men omöjliggörs genom brist på medel. Det är ytterst angeläget att Gävleborgs län prioriteras vid fördelning av medel inom den "lilla ramen". Vi vill också föreslå att Gävleborgs län får pröva möjligheterna att av arbetsmarknadsmedel öka den "lilla ramen". De utbildningar som berörs är ju direkta yrkesutbildningar. För att kunna förlägga utbildningar även till glesbygdsområden borde regelsystemet för komvux-utbildningarna ses över. En försöksverksamhet med nya distributionsformer av utbildning borde kunna minska hindren för de studerande samtidigt som kostnaderna väsentligt skulle kunna pressas. Inom högskolan har inom vårdhögskoleområdet flera utbildningar bedrivits som modifierad distansutbildning. En sådan modell skulle kunna prövas också inom komvux-utbildningen, där man kan ha avsnitt i studiecirkelform på den egna orten, föreläsningar, laborationer o. d. hos komvux med studerande från flera orter, och kanske internat-avsnitt förlagda till folkhögskola. Intressant vore också att utnyttja ny informationsteknologi i ett sådant utbildningsprojekt. Vi föreslår att Gävleborgs län får bedriva en försöksverksamhet i enlighet med ovanstående. Mot. 1985/86 Ub815 Hemställan Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en ingående analys av ungdomarnas situation i Gävleborgs län. 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gävleborgs län prioriteras vid fördelningen av medel inom ''lilla ramen" till gymnasieskolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en försöksverksamhet med utbildningar med nya distributionsformer till Gävleborgs län. 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör pröva möjligheterna att använda arbetsmarknadsmedel för att öka ''lilla ramen" för påbyggnadsutbildningar till gymnasieskolan med klar yrkesinriktning inom Gävleborgs län. 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regelsystemet för komvux-utbildningar bör ses över. Stockholm den 23 januari 1986 lng-marie Hansson (s) Olle Östrand (s) Wivi-Anne Cederqvist (s) Lennart Holmsten (s) Olle Westberg (s) Iris Mårtensson (s) Axel Andersson (s) 13
gotab Stockholm 1986 10102