Handlingsplan för etablering av hänsynsområden i kust- och skärgårdsområden Kustlänsstyrelsernas gemensamma redovisning av regeringsuppdrag 47 enligt regleringsbrev 2006 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPDRAGET...3 2. SAMMANFATTNING...3 3. BAKGRUND...3 4. LÄGESBESKRIVNING LÄNGS SVERIGES KUST...5 4.1. Skåne...5 4.2. Blekinge...5 4.3. Kalmar...7 4.4. Halland...7 4.5. Gotland...7 4.6. Västra Götaland...8 4.7. Östergötland...9 4.8. Södermanland...10 4.9. Stockholm...10 4.10. Uppsala...11 4.11. Gävleborg...12 4.12. Västernorrland...12 4.13. Västerbotten...13 4.14. Norrbotten...13 5. HANDLINGSPLANEN...14 5.1. Syfte...14 5.2. Utformning av handlingsplanen...14 6. STÖRNINGAR SOM INGÅR I UPPDRAGET...14 7. STÖRNINGSNIVÅER FÖR BULLER...15 8. VAL AV OMRÅDEN...15 8.1. Kriterier...15 8.2. Genomförande...16 9. INFORMATIONSSPRIDNING...17 10. ÅTGÄRDER MOT STÖRNINGAR...18 10.1. Buller och störande beteenden...18 10.2. Avfall...20 11. TILLSYN...21 12. UTVÄRDERING...21 13. FINANSIERING...22 14. LITTERATURLISTA...22 BILAGA...25 2
1. UPPDRAGET Enligt det nationella delmålet om begränsning av buller och andra störningar från båttrafik, under miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård (delmålet presenterades i regeringens proposition 2000/01:130: Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier ), ska dessa vara försumbara senast år 2010 inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län fick i regleringsbrevet för 2006 i uppdrag att ta fram en handlingsplan som anger vilka insatser som krävs och när dessa ska genomföras. Kustlänsstyrelserna ska samråda med Naturvårdsverket och Sjöfartsverket och vidta erforderliga åtgärder för att målet ska nås inom utsatt tid. En samlad redovisning ska lämnas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 januari 2007. 2. SAMMANFATTNING Länsstyrelserna tolkar att syftet med uppdraget är att få till stånd områden i kust och skärgård där man ska kunna uppleva fridfull natur i det närmsta fri från buller och andra störningar från trafik. Fokus ligger på människors behov av ostörd natur, men detta kommer även djur- och växtliv tillgodo. Uppdraget är inte att minska störningarna inom redan belastade områden. Länsstyrelserna har valt att fokusera uppdraget på buller, men handlingsplanen berör även utsläpp av toalettavfall och nedskräpning. Vi definierar också begreppet försumbart buller och sätter kriterier för lämpliga områden. Särskilt känsliga områden anser vi ha höga värden för friluftslivet, och för att nå miljömålet bör områden med redan låg exponering, helst redan skyddade områden, t.ex. naturreservat väljas. Inom ramen för befintlig lagstiftning, t.ex. sjötrafikförordningen och miljöbalken, samt genom god spridning av information, bl.a. valda delar i allemansrätten, tror vi att störningsnivåerna inom utpekade områden kan hållas nere. Under 2007 kommer länsstyrelserna i samråd med kommuner och andra intressenter att välja ut minst tre geografiskt spridda försöksområden i landet som ska vara etablerade till sommaren 2008. Efter utvärdering och eventuella justeringar ska det nationella delmålet om begränsning av buller och andra störningar från båttrafik kunna vara uppfyllt till 2010 inom de utpekade hänsynområdena. I nuläget bedömer vi kostnaden för tillsyn, information och utvärdering till ca 100 000 kr per område exklusive egna arbetsinsatser. De län som etablerar försöksområden under 2008 bör tilldelas särskilda medel för detta. 3. BAKGRUND Vi lever i en värld med ökande båttrafik som kan innebära störningar genom buller, utsläpp till luft och vatten, nedskräpning, erosionsskador mm. Störningarna blir allt mer påträngande och når allt längre ut i skärgården. Även om båttrafiken är som mest intensiv under sommarmånaderna ökar störningarna av annan trafik även vintertid, t.ex. från snöskoter- och svävartrafik. 3
Möjligheten att uppleva naturen utan buller nämndes redan i utredningen Naturupplevelser utan buller (SOU 1993:51). Regeringen har därefter i skrivelse 1993/94:175 till riksdagen gett sin syn på vad de anser bör göras för att minska bullret i fjällområden och skärgårdar mm. Vad gäller skärgårdsområden och inlandsvatten framhåller regeringen i skrivelsen att det finns skäl att begränsa bullerstörningarna från motorbåtstrafiken. Regeringen gav Naturvårdsverket, i samråd med bl.a. Sjöfartsverket, i uppdrag att utvärdera resultatet av de bullerbegränsade åtgärder som länsstyrelserna vidtagit. Detta regeringsuppdrag, som redovisades den 1 november 1995, visade att länsstyrelserna i endast 5 % av fallen hade angett buller som skäl för beslut om trafikregleringar av båttrafiken. Naturvårdsverket och Sjöfartsverket lät även under 1995 publicera en arbetsmall där det beskrivs hur länsstyrelser och kommuner kan arbeta med bullerfrågor i skärgårdsområden (Åtgärder mot buller i skärgårdar och inlandsvatten). I utredningen Fritidsbåten och Samhället (SOU 1996:170) behandlades även fritidsbåtarnas miljöfrågor. Som svar på regeringens uppdrag att analysera miljösituationen i landets skärgårdsområden och föreslå en åtgärdsstrategi överlämnade Miljövårdsberedningen i oktober 1996 betänkandet Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden (SOU 1996:153). Miljövårdsberedningen konstaterade att Sveriges skärgårdar är unika men att de samtidigt är påverkade av föroreningar och i vissa områden är överutnyttjade. Grunden för en hållbar utveckling av skärgårdarna är en god miljö varför arbetet med att säkerställa natur-, kultur- och friluftsvärden måste ges hög prioritet. I betänkandet lämnades förslag till en rad åtgärder för verksamheter med påverkan på miljön. Miljövårdsberedningen konstaterade att flertalet av åtgärdsförslagen innebär ett regionalt och lokalt ansvarstagande. Regeringen beslöt därför 1997 (M97/4920/7) att ge länsstyrelserna i Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Kalmar län, Blekinge län samt Göteborgs och Bohus län i uppdrag att utarbeta regionala miljö- och hushållningsprogram för skärgårdsområdena i de berörda landsdelarna. Inom ramen för regeringsuppdraget föreslog de tre länsstyrelserna i AB-, C- och D-län att områden i ytterskärgården skulle pekas ut där buller och andra störningar från båttrafik skulle vara försumbara. Förslaget resulterade i att regeringen i miljömålspropositionen 2000/01:130 lade fram ett förslag om bullerfria områden som ett nytt delmål under det nationella miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård som antogs av riksdagen 1999. Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård är ett av de 16 svenska miljökvalitetsmålen (Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige Prop. 1997/98:145). Det är ett mål med många dimensioner. Målet omfattar mångfald av växter, djur och livsmiljöer, men även att landskapet ska vara vackert och tillgängligt för allmänheten. En god tillgänglighet till kust och skärgård är viktigt att tillgodose, men samhällets och människornas nyttjande av kust och skärgård måste ske på ett sådant sätt att olika slag av störningar på naturen minimeras. Minst lika angeläget är människans behov av ostörda områden för att uppleva viktiga delar av skärgårdens kvaliteter. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. 4
4. LÄGESBESKRIVNING LÄNGS SVERIGES KUST 4.1. Skåne Skåne län omges av nästan 40 mil kust, från gränsen mot Halland i nordväst till gränsen mot Blekinge i öster. Kusten berör16 av Skånes 33 kommuner och är bitvis ganska dramatisk med inslag av klippor och branta stup, framför allt på den norra sidan av Bjärehalvön och vid Kullaberg i den nordvästra delen av länet. Klippkust finns även vid Stenshuvud i länets östra del. Betydande delar av kusten består av vidsträckta sandstränder. I den nordöstra delen av länet finns ett antal mindre öar som kan betraktas som en skärgård. Utmed den skånska kusten finns 52 naturreservat, flera växt- och djurskyddsområden och en nationalpark med en sammanlagd areal på cirka 55 000 ha. Flera av områdena utgör även en del av Natura 2000-nätverket. Länsstyrelsen överväger att avsätta ytterligare fyra stora områden som naturreservat i marin miljö under 2007, (Lommabukten, Lundåkrabukten, Skälderviken och Foteviken). Längs med kuststräckan finns även 45 fredningsområden för fisk, huvudsakligen belägna vid åmynningarna. Betydande delar av kusten är riksintresse för friluftsliv eller riksintresse för naturvård. Buller från fartygstrafik har inte kartlagts i Skåne, men båttrafiken är omfattande året runt, framför allt i Öresund. Sommartid är även trafiken med fritidsbåtar relativt omfattande. Det finns flera färjeleder mellan Skåne och omgivande länder. Båttrafiken utgår främst från de större hamnarna Helsingborg, Landskrona, Malmö, Trelleborg, Ystad, Simrishamn och Åhus. Åtskilliga fartyg passerar genom Öresund och längs med syd- och ostkusten på väg till och från hamnar i Östersjön. Båstads kommun rapporterar om mindre störningar kring naturreservatet Hallands Väderö i samband med sjöturism (sälsafari). Det finns också uppgifter om störningar utmed kusten i samband med vattenskotertrafik och Kitesurfing. Bullerstörningar med anknytning till militär verksamhet har rapporterats från trakten kring Ravlunda skjutfält i Simrishamns kommun. Sydkusten drabbades senast 2003 av ett större oljeutsläpp i samband med förlisningen av fartyget Fu Shai Hai. Utsläppet påverkade flera naturreservat och Natura2000- områden på den skånska sydkusten, framför allt i Ystads kommun. Helsingborgs stad och Ystads kommun har rapporterat problem med luftföroreningar från färjetrafiken i hamnarna. Det finns inte några uppgifter om större störningar från trafiken med fritidsbåtar. Länsstyrelsen i Skåne län har genomfört översiktliga trafikbullerberäkningar för landmiljön i länet under 2000 och 2001, i samarbete med Vägverket och Banverket. I kartläggningen ingick flyg-, tåg- och vägtrafikbuller. Rapporten visar att vissa bullerstörningar i kustmiljö från flygtrafik förekommer i begränsad omfattning på den södra sidan av Bjärehalvön samt på delar av sydkusten i flygtrafikkorridoren till Sturups flygplats. 4.2. Blekinge Blekinges skärgård, som den har avgränsats i detta sammanhang, omfattar länets södra kust från Pukaviksbukten till Torhamn samt den östra kusten från Torhamn till 5
gränsen mot Kalmar län, en sträcka på sammanlagt 10 mil. Blekinge tillhör landets mest tätbefolkade län vid sidan av storstadsområdena. I första hand finns befolkningsoch bebyggelsekoncentrationen utmed länets södra kust, ca 135 invånare/km 2. Skärgården i Blekinge är också relativt tätbefolkad. De flesta åretruntboende finns på de större öarna i Karlskrona kommun, Aspö, Hasslö, Tjurkö, Sturkö och Senoren. Under sommarhalvåret ökar antalet människor väsentligt, både i form av sommarboende och tillfälliga besökare. I skärgården finns mycket stora naturvärden. Den egentliga skärgården berörs av inte mindre än 16 områden som är av riksintresse för naturvård och 4 områden som är av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken. En stor del av länets östra skärgård ingår även i riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Blekinges skärgård är dessutom av riksintresse (den s.k. kustzonen) enligt 4 kap. 1 och 4 miljöbalken. I länets västra delar, stora delar av Sölvesborgs kommuns kustområde, omfattas även av riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap. 1 och 2 miljöbalken. Vidare finns 51 områden som ingår i Natura 2000 enligt habitateller fågeldirektivet. Merparten av Natura 2000-områdrena är naturreservat eller fågelskyddsområde. Antalet naturreservat i skärgården är 24 och antalet fågelskyddsområden är 50. Bebyggelsekoncentrationen och det stora antalet människor i skärgården innebär ett starkt exploateringstryck mot och ett relativt hårt utnyttjande av vissa områden. Detta medför även att båttrafiken är omfattande. Antalet snabbgående motorbåtar, främst under sommarhalvåret, har ökat under senare år och därmed också de olägenheter som de snabba båtarna orsakar, i huvudsak i form av buller och vågsvall. Under senare år har även antalet vattenskotrar ökat. Störningen från dessa har dock hittills bedömts som begränsad. Vattenskidåkning utgör idag såvitt känt inget störningsproblem i Blekinges skärgård. Yrkestrafiken längs Blekingekusten är omfattande. Längs länets kust går en starkt trafikerad farled, och trafiken längs denna orsakar visst buller dygnet om. Även trafiken till och från länets hamnar ger störningar. Färjetrafiken mellan Karlskrona och Polen har särskilt uppmärksammats i detta avseende, och orsakar framförallt bullerstörningar för människor som bor i de bostadsområden som ligger närmast färjeterminalen på Verkö vid Karlskrona. Även färjetrafiken till och från Karlshamn ger störningar. Störningar uppkommer också vid militära aktiviteter i den blekingska skärgården. Försvarets marina huvudbas finns i Karlskrona och i länet finns också omfattande militära sjöövningsområden. Förutom bullerstörningar från marin båttrafik förekommer också buller från militärt flyg, både vid sjöövningar och i samband med in- och utflygning till och från Kallinge flygplats. Andra typer av störningar som kan förekomma, men som i nuläget är svåra att bedöma, är erosion orsakad av båttrafik, såväl från fritidsbåtar som från yrkestrafik, samt oljeläckage från främst baltiska fiskebåtar. 6
4.3. Kalmar Kalmar län har en drygt 25 mil lång kuststräcka längs det Småländska fastlandet. Västerviks, Oskarshamns och Mönsterås kommuner har skärgårdar. Ölands kustlinje är ca 50 mil lång. I Mörbylånga kommun medför både yrkestrafiken och fritidsbåtarna visst buller men det orsakar inte några större störningar. Båttrafiken i Västerviks kommun ger upphov till buller i mindre omfattning med enstaka klagomål i samband med vattenskotrar. Även Borgholms och Torsås kommun har framfört synpunkter om vattenskotertrafiken. Läget i Kalmar kommun är dåligt undersökt, men man har inte fått några klagomål på buller i samband med båttrafik. 4.4. Halland Halland har en lång och variationsrik kust. Skärgården breder ut sig från Varberg och norrut. Endast enstaka öar finns längre söderut där kusten är flackare med vidsträckta sandstränder och stora betade strandängar. Utmed kusten finns stora arealer med artrika och högproduktiva grunda bottnar. Vissa öar och skär är viktiga yngel- och uppehållsplatser för bland annat säl, framför allt knubbsäl men också för Kattegatts sista kvarvarande gråsälar. Många öar är artrika fågelskär med kolonier av häckande fåglar. I länet finns 16 områden av riksintresse för naturvård längs kusten. De täcker en stor del av ytan utmed strandlinjen. Många av de värdefulla naturområdena är skyddade som naturreservat, Natura 2000-områden, fågel- och sälskyddsområden och/eller fredningsområden för fisk. Hela kusten är av riksintresse för rörligt friluftsliv. Sommartid är trafiken med fritidsbåtar tämligen omfattande framför allt i skärgårdsområdet norr om Varberg. Ett tiotal gästhamnar finns längs kusten. Det finns anledning att tro att båtlivet är under expansion. Enstaka klagomål på buller förekommer främst efter körning med vattenskoter nära badplatser. I vissa båttäta områden orsakar trafiken även erosion på bottnar och stränder samt stör frilufts- och fågellivet. Några regelrätta inventeringar eller mätningar av båttrafikens omfattning eller störningar har dock inte gjorts. 4.5. Gotland Gotland omfattas av nära 80 mil kust, Fårö inkluderat. Den norra och nordvästra delen präglas av s.k. klintkust, med brant stupande kalkklinter, hårdbottnar och exponerade förhållanden. En bit söder om Visby övergår kustområdet till ett betydligt flackare, öppnare och flikigare landskap. Den östra sidan av Gotland kan generellt karaktäriseras som mer variationsrik med en ojämnare kustlinje, omfattande både uddar med hårdbottenkaraktär och djupt inskurna och mindre exponerade vikar med mjuka bottnar. Det är också på östra sidan man finner något som kan likna ett skärgårdslandskap från Slite och en bit norrut. I länet finns sammanlagt ca 160 Natura 2000-områden med en sammanlagd yta av 200 000 ha, inkluderande de stora reservaten Hoburgs Bank och Gotska Sandön, med Salvorev och Kopparstenarna. Drygt 50 av Natura 2000-områdena är bundna till kustområdet. Av Gotlands 94 olika naturreservat är något mer än hälften kustområden. Utöver detta finns även ett flertal djurskyddsområden för bl.a. fågel och säl och dessutom 23 olika fredningsområden för havsöring. 7
Turismen till Gotland är omfattande, i synnerhet under sommaren då ca 700 000 människor besöker ön under några sommarveckor. Den fastboende befolkningen uppgår till knappt 60 000. Den ökade belastningen under sommaren innebär naturligtvis olika former av påfrestningar på naturmiljön längs den gotländska kusten. Av naturliga skäl är störningar pga. trafik med fritidsbåtar emellertid ett mindre bekymmer eftersom det stora avståndet till fastlandet innebär att de flesta tar sig till ön med hjälp av flyg eller färja. Gästhamnen i Visby är dock välfylld av stora och snabbgående motorbåtar och segelbåtar under de mest intensiva sommarveckorna. Störningar från vattenskoteråkning har uppstått under senare år. Länsstyrelsen har därför, med stöd av vattenskoterförordningen, låtit begränsa användningen av vattenskoter under sommaren till fyra mindre områden utöver allmänna farleder. Kryssningstrafiken till Gotland har ökat kraftigt under de senaste åren och på grund av utrymmesbrist i Visby hamn ankrar fartygen i allmänhet på redden utanför Visby. Detta har bl.a. konstaterats skada marinarkeologiska lämningar i form av gamla vrakrester, vilket det är gott om utanför Visby. Godstrafiken på båda sidor om Gotland är även den omfattande och påverkar årligen den gotländska kusten genom bl.a. oljeutsläpp. Trafiken ökar kontinuerligt och medför därför ett hot mot kustområdena. En intensivare fartygstrafik kan också medföra ökade störningar via buller genom att farlederna går relativt nära ön, framförallt längs den nordvästra och den sydöstra kusten, vilket kan innebära att dessa områden därmed blir mindre attraktiva ur friluftssynpunkt. Visby flygplats som ligger strax norr om Visby kan medföra bullerstörningar genom både in- och utflygningar, där framförallt boende norr om staden påverkas. 4.6. Västra Götaland Västra Götalands län har en lång kust med en rik skärgård. Fågelvägen från Göteborg i söder till Strömstad och norska gränsen i norr är närmare 20 mil, medan den verkliga kustlinjen grovt uppskattat inklusive de större öarna är omkring 150 mil. Riksdagen har bestämt att hela Bohuskusten sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de naturoch kulturvärden som finns i områdena. (4 kap. 1 miljöbalken). Inom denna kustzon har Naturvårdsverket pekat ut stora delar som riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Naturvårdsverket har vidare på samma sätt pekat ut 19 riksintresseområden för naturvård längs kusten, som täcker en stor del av kustens yta innanför baslinjen. Inom riksintresseområdena skyddas områden i form av en eller flera av följande typer av områdesskydd: naturreservat, naturvårdsområden, fågel- och sälskyddsområden, strandskydd, fredningsområden för fisk och/eller Natura 2000- områden. Antalet naturreservat i kust- och skärgårdsmiljö som innefattar marint vatten uppgår till 73 och flera av dessa naturreservat ingår i de 27 Natura 2000 områdena som är belägna i kustbandet. Huvudsyftet med flertalet av dessa kustreservat har av tradition varit att skydda områdena för framtida tillgänglighet för friluftslivet och kända biologiska värden i den terrestra miljön och inte främst skydd av den marina miljön. Arbete pågår i länet för att förstärka marint områdesskydd genom bildande, översyn och utvidgningar av ytterligare fem naturreservat och en nationalpark fram till 2010. Riksintresset enligt 4 kap. miljöbalken ålägger kommunerna att engagera sig i 8
översiktlig planering som på ett allsidigt sätt tar till vara de stora naturresurserna inom kustområdet, men samtidigt anlägger en helhetssyn på vad som är en lämplig utveckling på kusten. Vissa områden lämpar sig då att hantera så att de fortfarande behåller den i sammanhanget betydande kvaliteten tystnad. Sommartid är trafiken med fritidsbåtar omfattande. Förutom de svenska båtarna kommer också många båtar från bl.a. Danmark, Holland, Tyskland och inte minst Norge. Trafiken följer huvudfarleden i nord-sydlig riktning. Övernattning sker i ett stort antal gäst- och naturhamnar. Antalet båtnätter i gästhamnarna stod år 2005 för nästan hälften av landets totala antal båtnätter i gästhamnar. Antalet båtnätter ökade med nära 17 % jämfört med år 2004. (Beläggning i gästhamnar 2005, En rapport från Gästhamnsguiden och Turistdelegationen) Enligt en beräkning av Västkuststiftelsen, som återkommande har räknat antalet övernattande båtar i naturhamnar, har antalet sådana övernattningar i stort sett fördubblats under de senaste sju åren. Många naturhamnar har hög beläggning och störningar uppkommer lätt på grund av användning av gummibåtar med utombordsmotorer, tomgångskörning för laddning av batterier, hög musik mm. Trafiken med så kallade RIB-båtar (Rigid Inflatable Boat) och vattenskotrar ökar också. Klagomål förekommer på att de bullrar och medför säkerhetsrisker för andra båtar och för badande. Nedskräpning vid naturhamnarna pga. fritidsbåtturismen upplevs inte f n som ett problem. Större naturhamnar har ofta sopmaja och latrin till förfogande, ca 70 stycken sådana servicehus finns i Bohusskärgården. Västkustens skärgård belastas dock av en mycket stor mängd skräp som transporteras med strömmarna från hela Nordsjön och sköljs iland. Uppskattningsvis rör det sig om ca 6000 kubikmeter årligen. Fisklådor, oljedunkar, fiskeredskap, engångsgrillar mm har i stor utsträckning omhändertagits av årlig strandstädningen som genomförts sedan 1992. Kostnad för strandstädning fördelas mellan kustkommunerna, kommunalförbundet och Länsarbetsnämnden och uppgår totalt till mellan 12-15 miljoner (kommunernas del var drygt 3 miljoner 2006). Strandstädningen har årligen sysselsatt ca 100 personer under ca sex månader. Insamlingsvolymerna har varierat mellan 3000-15000 m 3. Oförändrad budget, ökade kostnader och samtidigt svårare att hitta lämplig personal har under de senaste åren lett till att städningen i stora delar bara rensat 50 % av berörda stränder (ca 3000 m 3 ). Pga. aviserade förändringarna av Länsarbetsnämndens arbete är nu framtida strandstädning hotad. Mycket snart kommer ökande skräpmängder i den bohuslänska skärgården inverka på områdets attraktion för båtturismen (mer att läsa om nedskräpningen i Nordsjön och strandstädning i referenslistan). 4.7. Östergötland Östergötland har en finskuren skärgård med många öar och skär. Kuststräckan är ca 6,5 mil lång och som mest 2,5 mil bred. De inre öarna är i regel skogsbevuxna, medan växtligheten är kargare i ytterskärgården. Kustzonen bebos av ca 13 000 personer, varav knappt 300 personer på ett trettiotal öar utan fast landförbindelse. Östergötlands skärgård är relativt oexploaterad och har tillsammans med skärgården i norra Kalmar län betecknats som obruten kust (4 kap. 2 miljöbalken). Kustområdet är dessutom av riksintresse för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård. En förhållandevis stor del av Östergötlands skärgård är idag skyddad, fr.a. i form av naturreservat, fågel- och sälskyddsområden. 9
Under sommarmånaderna besöks området av cirka 30 000 fritidsbåtar. Många av båtarna i Vättern och kanalsystemen går ut i skärgården under sommaren. Från år 2004 till 2005 ökade antalet båtnätter med nära 5 % (enligt gästhamnsguiden). Övernattning sker i ett stort antal gästhamnar och naturhamnar. Vid de flesta större gästhamnar finns idag miljöstationer för avfall. Möjlighet att tömma latrin eller sugtömning är dock begränsat till ett fåtal hamnar. I en del naturhamnar har problem med toalettavfall förekommit. Störning från motorbåtar förekommer, men buller från båtar upplevs i allmänhet inte som något större problem (enligt utredning utförd av Länsstyrelsen, 1999). Beräkningar har visat att utsläpp till luft från småbåtar är betydande. Buller från militärflyget upplevs tidvis som störande. 4.8. Södermanland Södermanlands skärgård har en 60 mil lång kustlinje som omfattar ca 2 800 öar, holmar och skär. Området är lågt exploaterat i jämförelse med exempelvis Stockholms skärgård. Skärgården är relativt väl samlad och har karaktären av innerskärgård medan en mindre del har karaktären av ytterskärgård. Stora delar av skärgården är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Cirka 4 000 hektar öar och 22 000 hektar vattenområden är skyddade som reservat förutom 75 000 hektar för fågel- och sälskyddsområden. Närheten till Stockholmsområdet gör att exploateringstrycket på skärgården ökar. Betydande delar av skärgården och kustområdena tillhör staten, kommuner eller stora gods. Dessa delar av skärgården har i stor utsträckning förblivit oexploaterade av fritidsbebyggelse, trots att skärgården i sin helhet ligger på dagsutflyktsavstånd från Stockholms och Mälardalens stora befolkningscentra. Idag finns områden med samlad, nyare bebyggelse för permanentboende utefter kusten, men i relativt liten omfattning. Här finns drygt 50 bofasta och ca 200 fritidsboende på öar utan broförbindelse. Södermanlands kust- och skärgård har under senare år fått problem med buller från den alltmer intensiva flygtrafiken från Skavsta flygplats som har en inflygningslinje över skärgården. Även om båttrafiken i farleder är intensiv under juli månad, är inte bullret särskilt besvärande i skärgårdsområdet i sin helhet. Detta kan delvis ha sin förklaring i att stora delar av skärgården har flera inrättade fågelskyddsområden. Under senare år har vattenskotrar börjat användas i vattensportsammanhang och har förorsakat viss bullerstörning i anslutning till flera populära naturhamnar i skärgården. Vintertid trafikerar en svävare hela Sörmlands skärgård, men eftersom denna trafik är knuten till farleder och bestämda rutter upplevs inte bullret särskilt besvärande. Allt större skaror av skridskoåkare rör sig vintertid på skärgårdens isar, ofta långt ut i skärgården. Viss störning av skridskoåkare har konstaterats i anslutning till häckningsplatser för vissa rovfåglar. Nedskräpning och diverse utsläpp på land och i vatten förekommer från fritidsbåtar och yrkestrafik. 4.9. Stockholm I Stockholms län bor 21 % av landets befolkning på 2 % av dess yta. Stockholms skärgård omfattar ca 30 000 öar, holmar och skär, och den sammanlagda kuststräckan 10
av fastland och alla öar är ca 1000 mil, vilket motsvarar nästan 25 % av landets hela sträcka. Skärgården har ca 12 000 bofasta och 30 000 fritidsboende. I en ny rapport från Länsstyrelsen (se referenslistan) har man visat att omkring 40 % av stränderna är exploaterade och ingen avmattning märks i exploateringstakten; ostörda områden påträffas dock fortfarande i mellan- och ytterskärgårdsområdena. Stora delar av Stockholms skärgård är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Länet har drygt 120 naturreservat och drygt 60 Natura 2000 områden i kust- och skärgård. Trafiken av yrkes- och fritidsbåtar är omfattande i länet. En mycket stor andel av landets fritidsbåtar rör sig i länets skärgård; man uppskattar att det finns ca 100 000 fritidsbåtägare här och antalet fritidsbåtar som rör sig i skärgården kan vara mer än 200 000 (SLB-analys, 1997). Därtill kommer även mer långväga gäster som vill njuta av skärgårdens värden (enbart Waxholmsbolaget har nästan 2 miljoner resenärer årligen till skärgården). Antalet båtnätter i gästhamnar ökade med drygt 10 % från 2004 till 2005 (statistik enligt gästhamnsguiden). Vintertid rör sig tusentals stadsbor på isarna, ibland långt ut i skärgården, där de promenerar, åker skidor och långfärdsskridskor. I störningsbilden ingår buller från båtar, vattenskotrar, flygtrafik, svävare m.fl. Ibland upplevs även beteenden i samband med båtlivet som störande. Nedskräpning och diverse utsläpp på land och i vatten är inte ovanligt. Dessutom har Försvaret flera områden inom länet där övningarna kan vara störande. 4.10. Uppsala Uppsalas kust sträcker från Skutskär i norr till Hargshamn i söder. Kusten är variationsrik och kan topografiskt delas in i två typer, den flacka och av landhöjningen starkt påverkade norduppländska typen i norr och den brantare roslagstypen i söder. Både öppen kust samt ytter- och innerskärgårdar med öar, skär och grundområden förekommer i länet. Utmed Uppsalakusten finns idag 16 naturreservat och några till är på gång samt 30 Natura 2000-områden varav många ingår i naturreservaten. Länsstyrelsen arbetar med marin reservatsbildning i två större kust- och skärgårdsområden, Gräsö-Singö och Gårdskärskusten. Stora delar av kusten är riksintresse för naturvård. Påverkan av båttrafik är idag liten i områden utanför hamnar och farleder men exploateringstrycket ökar tydligt i vissa av länets kustområden. Under 2006 har en undersökning genomförts där bebyggelse och bryggor längs länets stränder dokumenterats. Större hamnar finns i Skutskär och Hargshamn i länets nordligaste respektive sydligaste delar. Förutom de större hamnarna finns mindre fiskehamnar, marinor och bryggor utspridda längs kusten. Långa avsnitt av kusten är fortfarande oexploaterade. Den mycket påtagliga landhöjningen bör beaktas vid urvalet av hänsynsområden eftersom den medför ärenden om muddring, flyttning av sjöbodar och andra planuppdrag vilka har betydelse för ljudklimat och störningar. Militär verksamhet pågår vid Roten söder om Gräsö. Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till avgränsning av allmänna farleder för vattenskoteranvändning samt områden där körning med vattenskoter kan tillåtas. I arbetet har hänsyn tagits till att körningen inte tillåts medföra olägenhet för allmänheten genom buller eller andra störningar och inte heller medför risk för skador på känsliga natur- och kulturmiljöer. Länsstyrelsen har också startat en utredning om friluftsområden i länet vilken skulle kunna användas som underlag vid urvalet av hänsynsområden. 11
4.11. Gävleborg Gävleborgs kuststräcka är närmare 20 mil fågelvägen från norr till söder. Den är variationsrik och har i hög grad påverkats av landhöjningen. Gästrikekusten är ofta flack och stenig medan Hälsinglands är kuperad. Kusten är till största delen öppen mot havet med ett fåtal grunda havsfjärdar som därför är desto viktigare att värna om. Länets kust är en av de mest exploaterade i landet, 37 % av kuststräckan är påverkad av någon typ av bebyggelse inom 100 meters avstånd från strandkanten (se referenslistan). Längs kusten finns 17 områden som är av riksintresse för naturvård varav tre Natura 2000-områden. I Hudiksvall finns ett större område som är av riksintresse för friluftsliv. Inom riksintresseområdena, men även utanför, finns regleringar i form av bland annat Natura 2000, naturreservat, naturvårdsområden samt fågel- och sälskyddsområden. Arbete med att bilda marina reservat pågår. Gävle antog 1993 en fördjupad översiktsplan för kommunens kust- och havsområde som bl.a. behandlar naturmiljö, yrkessjöfart och miljöföroreningar. Efter hela länets kust gäller 300 meters strandskydd. Efter vissa delar av kuststräckan förekommer en omfattande trafik med fritidsbåtar. Antalet båtnätter i länets gästhamnar ökade med nära 21 % jämfört med år 2004 (Beläggning i gästhamnar 2005, En rapport från Gästhamnsguiden och Turistdelegationen) men ligger fortfarande på en låg nivå jämfört med de flesta övriga kustlän. Inför sommarsäsongen 2006 har Länsstyrelsen beslutat att vattenskoter endast får användas inom vissa avgränsade områden i anslutning till allmänna farleder samt den kortaste vägen till och från dessa. Enligt kommunerna upplevs buller från vattenskotrar men även från vattenskidåkning som mest störande. Efter vissa avsnitt av kusten och under vissa tider kan nedskräpningen utgöra ett problem. Vintertid har snöskoteråkning i skärgården förorsakat skador på vegetationen på öar i Gävlebukten. Sannolikt kan också buller från skotrarna upplevas som störande. Gävle kommun har visat sig vara positiv till att det, i likhet med i Norrbottens län, införs ett förbud mot körning med snöskoter på öarna. Övervakningen kan emellertid utgöra ett problem. Länsstyrelsen avvaktar för närvarande synpunkter från övriga kustkommuner. Länets fyra kustkommuner är samstämmiga över att bullerstörningarna från båttrafiken i dagsläget inte utgör ett sådant problem att det finns behov av att införa särskilda restriktioner. 4.12. Västernorrland Kuststräckan i Västernorrlands län är ca 18 mil lång fågelvägen. Från en mer flack natur i den södra länsdelen övergår kusten norrut i en storkuperad norrlandsterräng som går ända fram till havet. Detta gör den mer höglänt än flertalet övriga kuststräckor i landet. Samtidigt finns en viss skärgård med öar, djupa fjärdar och vikar. Höga Kusten längs kuststräckans centrala del är sedan år 2000 ett världsarvsområde på grund av dess speciella landhöjningsgeologi. I övrigt finns åtta riksintresseområden utpekade, bl.a. naturvård och friluftsliv. Längs kusten finns sexton fågelskyddsområden, samt i övrigt områden med förordnanden om skydd i form av 12
naturreservat, naturvårdsområden, Natura 2000-områden och strandskydd. Inom Höga Kusten ligger även Skuleskogens nationalpark med gräns i öster mot havet. Trafiken med fritidsbåtar visar en klart ökande trend under de senare åren. Övernattningar sker i ett antal gästhamnar och naturhamnar. Höga Kusten med mål som Norrfällsviken, Ulvöhamn, Mjältön och Trysunda dominerar statistiken för gästnätter. Det förekommer idag inga uttalade problem men buller från fritidsbåttrafiken. Vattenskotertrafik är hänvisad till de allmänna farlederna, men okynneskörning förekommer. Tung fartygstrafik förekommer frekvent men utgör ingen källa för klagomål på grund av buller. 4.13. Västerbotten Västerbotten har en 40 mil lång kust som kännetecknas av flacka stränder med vidsträckta grunda vattenområden. Kusten är kraftigt påverkad av landhöjningen som kan vara upp till 9 mm per år. Stränderna är ofta steniga och blockiga men sandstränder och klippstränder förekommer. Stora delar av kusten är ganska öppen mot havet även om det finns ett antal våg och vindskyddade skärgårdsområden. I dagsläget finns två naturreservat som betecknas som marina reservat, Holmöarna och Kronören. Förutom dem finns ett 15-tal naturreservat med marina delar som bildats utifrån naturvärden på land. De flesta naturreservaten är också utpekade som Natura 2000 områden. På ett 10-tal öar och skär inom naturreservaten råder beträdnadsförbud under häckningstiden för fåglar. Antalet fritidsbåtar och småbåtshamnar har ökat i samband med den högkonjunktur som råder i landet. I Västerbotten ökar även nyttjandet av länets gästhamnar kraftigt. Mellan åren 2004 och 2005 ökade antalet gästnätter med hela 36 %, vilket är den största förändringen i hela landet (Beläggning i gästhamnar 2005, En rapport från Gästhamnsguiden och Turistdelegationen). Det finns även planer om att göra en båtled längs Västerbottens kust. Trafiken med fritidsbåtar har dock hitintills varit relativt liten och det finns ingen kännedom om att buller utgör ett allvarligt problem. Snöskotertrafik och trafik med vattenskotrar kan på olika håll uppfattas som störande. 4.14. Norrbotten Norrbotten har en sammanhängande skärgård längs hela kuststräckan med en längd av ca 15 mil och en bredd på ca 2 mil. Båtlivet är relativt omfattande men koncentrerat till närområdena kring hemmahamnarna och ett 10-tal mer frekventerade öar, av vilka flera är naturreservat. Eftersom skärgården är relativt stor, är påverkan i övrigt låg, även under högsäsongen. Den mest störande trafiken genereras av höghastighetsbåtar som saknar ljuddämpare samt okynneskörning med mindre gummibåtar i ankringsvikar. Under vinterhalvåret är snöskotertrafiken i skärgården påtaglig. Detta gäller i högre grad områdena in mot fastlandet och speciellt i anslutning till städer och tätorter, dvs. i stort sett samma mönster som för båttrafiken. Huvuddelen av snöskotertrafiken i den yttre skärgården följer dock vissa stråk ut mot öar med fritidsbebyggelse. Eftersom snöskotertrafik inte är beroende av vattendjup nyttjas grund- och närområden närmast land i högre grad vintertid. Förslag om restriktioner för snöskotertrafik i skärgården 13
har behandlats i Luleå kommun men inte vunnit gehör. Som kuriosa kan också nämnas att det finns drygt 2 mil isvägar till öar med permanentboende som tidvis nyttjas intensivt av bilister under sen- och vårvinter. 5. HANDLINGSPLANEN 5.1. Syfte Länsstyrelserna tolkar att syftet med handlingsplanen är att få till stånd störningsfria områden i kust och skärgård, där man ska kunna uppleva fridfull natur i det närmsta fri från buller och andra störningar från trafik. Fokus ligger på människors behov av ostörd natur, men detta kommer även djur- och växtliv i utpekade områden tillgodo. Internationella naturvårdsunionen, IUCN, har uppmanat Sverige att införa ljudrestriktioner i habitat där känsliga eller hotade arter rör sig (RESWCC3.068 Undersea noise pollution). Det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet om biologisk mångfald i Sveriges kustvatten, MARBIPP (se referenslistan), bedömer att marina däggdjur, fiskar och fåglar är speciellt känsliga för ljudstörning. Dessa organismer skulle kunna gynnas i hänsynsområden. I uppdraget till länsstyrelserna ligger att: specificera vilka störningar förutom buller som berörs försöka definiera vilka störningsnivåer som kan anses försumbara sätta kriterier för utpekande av hänsynsområden föreslå åtgärder ta fram en realistisk tidsplan säkerställa ett långsiktigt skydd för utpekade områden 5.2. Utformning av handlingsplanen Till grund för handlingsplanen ligger tre möten under hösten 2006, där representanter från kustlänsstyrelserna (bilaga 1) har träffats för att diskutera uppdraget som Länsstyrelsen i Stockholm har samordnat. Vid ett av tillfällena deltog även Naturvårdsverket och Sjöfartsverket. Länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Södermanland och Västra Götaland har gemensamt utarbetat dokumentet i samråd med övriga parter. Ett missiv bifogas handlingsplanen, där det framgår att alla kustlän står bakom. 6. STÖRNINGAR SOM INGÅR I UPPDRAGET Länsstyrelserna har valt att fokusera handlingsplanen på: Buller, främst från båtar men till viss del även andra farkoster Störande beteenden i samband med båtlivet Exempel på detta kan vara: motorbåtar och vattenskotrar som bullrar mycket, svävare, snöskotrar, allmänflyg, t.ex. rundflygning med turister som sker på relativt låg höjd, militärflyg (t.ex. låghöjdsflygning i samband med övningar), flygskärmar (med motor) som flyger lågt, markeffektfarkoster, luftskepp och andra idag mindre vanliga luftfarkoster. Vattenskidåkning eller annan rundkörning inom små områden under en 14
längre tid, radiostyrda båtar och flygplan, hög musik och festande, tomgångskörning (t.ex. för att ladda batterierna i båten) Utsläpp av toalettavfall Nedskräpning av hushållsavfall Störningar från båttrafik i form av avgaser, oljespill, diffusa utsläpp från båtbottenfärger samt erosion på stränder och bottnar m.m. berörs av andra miljömål eller regelverk och kommer därför inte alls tas upp här. 7. STÖRNINGSNIVÅER FÖR BULLER I miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård anges under delmål 6 begreppet försumbart buller utan att innebörden av detta begrepp närmare har angetts. I ett område där tystnad (från mänskliga ljud) eftersträvas räcker det inte att enbart beskriva ljudmiljön med ett decibeltal. Störning beror inte bara på ljudnivån utan också på den miljö man befinner sig i samt ljudkällan. Ljud från vind, vågor och fåglar uppfattar man normalt inte som buller, däremot kan mobiltelefoner och tomgångskörning störa. Naturvårdsverket m.fl. har i rapporten Förslag till mått, mätetal och inventeringsmetod (se referenslistan) tagit fram förslag på riktvärden för störning i olika naturområden. Utgångspunkten är att kraven på bullerfrihet är större i ett område där människor förväntar sig tystnad, t.ex. i naturområden långt från vägar och bebyggelse, än i andra områden där förväntningarna är lägre, t.ex. i stadsparker. I rapporten föreslås att buller beskrivs med måtten ekvivalent ljudnivå (medelljudnivån under den tid man mäter) samt den sammanlagda tid som ljudnivån överskrider ett bestämt värde. De riktvärden som föreslås är: Områden helt utan samhällsbuller: >40 dba max 10 min/vecka Områden med mycket begränsat samhällsbuller: >40 dba max 5 min/dag Friluftsområden i kommunala översiktsplaner: >45 dba max 60 min/dag. Som jämförelse kan nämnas att 25 dba motsvarar svagt vindbrus och 65 dba normalt samtal. Ytterligare information kring riktvärden finns i rapporten Utvärdering och utveckling av mått, mätetal och inventeringsmetoder (även denna i referenslistan). Länsstyrelserna liksom Naturvårdsverket anser att som generellt riktvärde för buller inom hänsynsområden bör gälla riktvärdet 40 dba, som A-vägd ekvivalentnivå under bullerhändelsen. Det är dock inte rimligt att alltid hålla denna ljudnivå utan ett överskridande av denna nivå bör kunna få ske under högst 10 minuter per vecka. I de fall ljudkvalitén uppfyller dessa kriterier kan kravet på försumbart buller sägas vara uppfyllt varför dessa bedömningsgrunder bör gälla. 8. VAL AV OMRÅDEN 8.1. Kriterier Länsstyrelserna tolkar begreppet särskilt känsliga områden som områden med höga värden för friluftslivet. Vi betonar än en gång att syftet med handlingsplanen inte är att 15
minska bullernivåerna i speciellt störda områden utan att skapa störningsfria refugier för människor. För att nå målet med ostörda områden anser vi att de utpekade områdena företrädesvis bör ligga i redan utpekade skyddsområden alternativt i likvärdiga områden, där acceptansen för hänsynsområden förväntas vara hög och störningsnivåerna fortfarande är låga. Då kan dessutom bullerfria miljöer komma känsliga/hotade arter tillgodo (se punkt 4). Det handlar därför mycket, men inte uteslutande, om att säkerställa skyddet av orörda områden för framtiden. Kommunernas översiktsplaner och Miljöatlas kan underlätta urvalsprocessen. Tänkbara områden kan vara (men är inte begränsade till): Naturskyddade områden, t.ex. naturreservat, kulturreservat, Natura 2000- områden Naturhamnar Andra friluftsområden Områden som bedöms vara mindre lämpliga ligger nära exempelvis trafikerade farleder, flygplatser, skärgårdskrogar, sopstationer, Försvarsmaktens skjutfält och befintliga/planerade vindkraftsparker. Det är speciellt viktigt att betänka att vindkraften är prioriterad och säkert kommer att byggas ut i ytterskärgården (hänsynsområden här skulle kunna nedprioriteras då). De av naturvårdsverket föreslagna riktvärdena (se ovan under punkt 7) bör beaktas. Länsstyrelserna är dock inte negativa till att hänsynsområden i framtiden även kan finnas i mer störningsbelastade områden som i allmänhet är mer lättillgängliga för allmänheten. Länsstyrelserna har i denna handlingsplan inte tagit ställning till hur stora hänsynsområden bör vara. Det är dock troligt att mindre områden i stor utsträckning påverkas av omgivande störningar, varför utpekade hänsynsområden förmodligen bör vara relativt stora. 8.2. Genomförande 2007 Länsstyrelsen i respektive kustlän sammankallar berörda kommuner, båtförbund och båtklubbar samt andra ideella organisationer och intressenter för samråd där utbredningen av störningar i kust- och skärgård samt friluftslivets behov av ostörda områden analyseras Eventuellt görs kompletterande fältundersökningar, där man bland annat undersöker om det finns lämpliga områden med låga störningsnivåer. Det är önskvärt att skydda speciella områden som fortfarande är relativt ostörda Vid behov eller önskemål av hänsynsområden tar länsstyrelsen i respektive kustlän i samråd med berörda kommuner och andra intressenter fram förslag på lämpliga områden och gör konsekvensbeskrivningar för tänkbara åtgärder. Kommunerna bör ha ett starkt inflytande över vilka områden som kan vara aktuella, eftersom de har den lokalkännedom som krävs. För att urvalsprocessen ska fungera fordras att personer med god lokalkännedom finns med i urvalsprocessen, och markägare samt berörda verksamhetsutövare i området måste självklart tillfrågas. Länsstyrelser som bedömer att det inom överskådlig tid framöver varken finns behov av eller önskemål om 16
hänsynsområden kan välja att tillsvidare avvakta etablering och utvärdering av försöksområden. Förslag på områden i länen ska finnas senast augusti 2007. Efter samråd med Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Boverket, Försvaret m.fl. väljer länsstyrelserna gemensamt ut minst tre (Naturvårdsverket önskar 5 st.) geografiskt spridda försöksområden i landet (helst både skyddade och icke skyddade områden). Dessa pekas ut under hösten 2007 2008 Försöksområdena ska vara etablerade till sommaren 2008. Underlagsmaterialet till utvärderingen samlas in under minst ett år från sommaren 2008 2009 Utvärderingen av försöksområdena ska slutföras under hösten 2009 och resultaten diskuteras gemensamt av samtliga kustlänsstyrelser 2010 Åtgärder för att begränsa störningar justeras efter behov senast 2010. Det nationella delmålet om begränsning av buller och andra störningar från båttrafik senast 2010 inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden ska kunna vara uppfyllt 2011-2015 Resterande föreslagna områden (se beskrivning under 2007) etableras om finansiering erhålls Uppföljande utvärderingar och återkoppling genomförs av respektive länsstyrelse (se punkt 10 nedan) 2015- Nya områden etableras vid behov eller önskemål från enskild länsstyrelse eller regering 9. INFORMATIONSSPRIDNING Det är angeläget att ge information till allmänheten om varför det är viktigt att minska störningar i form av buller och avfall i kust- och skärgård. Vilka effekter har buller på människor och djur? Genom att informera om detta kan vi få en ökad acceptans hos allmänheten för olika åtgärder för att begränsa störningarna. Detta kan ske genom att sprida informationsfoldrar till allmänheten, båtägare och andra som rör sig i kust- och skärgårdsområden specifikt. Tillsammans med Naturvårds- och Sjöfartsverket tar länsstyrelserna fram gemensamt informationsmaterial, exempelvis broschyrer och skyltar för de utpekade områdena. Informationen bör också presenteras på kartmaterial och hemsidor, i översiktplaner och Miljöatlas. Länsstyrelserna anser att spridning av information i vidare kretsar är av mycket stor betydelse för uppdragets resultat. Det är önskvärt att hänsynsområden även uppmärksammas i båtsporttidningar och TV-reklam, på mässor och Internet. Länsstyrelserna, Naturvårds- och Sjöfartsverket bär gemensamt ansvaret för att behövlig information sprids. 17
10. ÅTGÄRDER MOT STÖRNINGAR Rätten att färdas fritt över vatten kan sägas utgöra en del av allemansrätten, men det finns inte någon oinskränkt rätt att färdas så att omgivning eller djurliv störs. Förbättrad och tydligare information med hänvisning till denna del av allemansrätten i skärgård och naturhamnar kommer att vara en viktig del i arbetet för att minska störningarna i hänsynsområdena. En av de viktigaste åtgärderna är att få en acceptans bland besökarna för sådana åtgärder som inte går att reglera med hjälp av beslut och lagstiftning. Det kan handla om att ro i stället för att starta en utombordare, dämpa radio och musikanläggningar, vara lågmäld vid mobilsamtal, slänga sitt skräp på rätt plats och på andra sätt visa hänsyn mot övriga besökare. För att minska störningar i kust- och skärgård behöver sannolikt även andra åtgärder/regelverk tillämpas. Vilka begränsningar och bestämmelser som ska gälla beslutas när områdena är utpekade utifrån de lokala förutsättningarna. Här nedan redovisas förslag på möjliga åtgärder och olika instrument som kan komma att tillämpas inom hänsynsområden. Vilka lokala regler som kommer att gälla beror på hänsynsområdenas karaktär och beslutas därför av respektive länsstyrelse och kommun i samråd med andra intressenter i varje enskilt fall. 10.1. Buller och störande beteenden Enkla regler som bidrar till att begränsa ljudnivåer över 40 dba måste utformas. Det kan inte krävas att besökarna ska mäta sin bullernivå, men däremot kan man kräva att de följer enklare regler som bidrar till att hålla nere störningen, t.ex. fartbegränsning, begränsning i rätten att nyttja området för vissa farkoster eller aktiviteter eller allmän hänsyn i sitt uppträdande både till sjöss och på land inom hänsynsområdena. För att reglera trafikeringen och minska bullernivåerna inom utpekade områden vill länsstyrelserna bl.a. införa hastighetsbegränsningar för sjötrafik. Förutom att lägre hastighet oftast medför reducerade ljudnivåer innebär det också att viss trafik, t.ex. vattenskidåkning och vattenskoteråkning och snabb fart med RIB-båtar blir ointressant. Även andra begränsningar kan vara aktuella. Länsstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket meddela föreskrifter om fartbegränsning eller begränsning i rätten att utnyttja vattenområde för båttävling, vattenskidåkning, dykning eller liknande sporter i Sveriges sjöterritorium med stöd av Sjötrafikförordningen (SFS 1986:300). Länsstyrelsen får även efter samråd med Sjöfartsverket och Naturvårdsverket meddela föreskrifter om andra begränsningar och förbud som avser rätten att använda ett vattenområde i Sveriges sjöterritorium för fritidsbåtar, svävare, hydrokoptrar och andra liknande farkoster. Ibland kan vissa aktiviteter tillåtas bara under begränsade delar av dygnet, t.ex. motorkörning endast dagtid, eller under året. Vissa regler skulle ibland kunna vara lite friare under lågsäsong tidig vår och sen höst. En generell regel mot störningar finns i 20 kap. 3 Sjölagen: Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars med fartyg färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till penningböter. Konstruktionsförbättringar av såväl båtskrov som båtmotorer kommer sannolikt på sikt också leda till minskad bullerstörning generellt. Restriktioner om buller för nya båtmotorer, båtar och vattenskotrar infördes den 1 januari 2006 och för tvåtaktsmotorer den 1 januari 2007 (SJÖFS 2005:4). Restriktionerna har dock med få undantag uppfyllts av nya båtar och motorer sedan flera år tillbaka. Ett riktat förbud 18