- 1 - Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav Fredrik Norén, Marin Biogas
Uppstartsteamet Fredrik Norén (FoU ansvarig) Fil dr. Marin ekologi Grundare av Marin Biogas Uppfinnare och entreprenör med marint fokus Olle Stenberg (VD) Fil dr. Kemisk reaktionsteknik Lång erfarenhet av innovationsverksamhet 100+ high tech start-up bolag 2
Samhället står inför stora utmaningar 1 Klimatförändringar och peak-oil 2 Konkurrens om odlad areal att föda en växande befolkning 3 Övergödning orsakad av läckage från gödsling 3
Austria Belgium Bulgaria Croatia Cyprus Czech Republic Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg Netherlands Poland Portugal Romania Slovakia Slovenia Spain Sweden Switzerland UK Målen för biogasproduktion är högt satta men mer substrat behövs Biogasproduktion och NREAP*:s mål 2020 För elektricitet,uppvärmning/kyla samt transport (GWh / år) 20 000 15 000 Biogasproduktion 2012 NREAP 2020 Biogasproduktion - mål Ambitiösa EU mål för biogasproduktion till 2020 Stor skillnad mellan dagens volymer och uppsatta mål Svenska mål till 2020: 3 TWh (0,3 TWh idag) för Skåne 2,4 TWh (0,26 TWh) för Västra Götaland 10 000 5 000 0 Nya substrat behövs för att möta nationella biogasmål Källa: European Biogas Association (Biogas Report 2013) *National Renewable Energy Action Plans (NREAP) 4
Lösningen: Ciona intestinalis (sjöpung) Om Ciona intestinalis Filtrerar plankton och bakterier ur stora mängder vatten Finns på alla kontinenter utom Antarktis Kolonibildande med snabb tillväxt (~2cm/mån) och hög reproduktion Kan industriellt odlas i stor skala Ger bra rötningsutbyte 5
Vårt erbjudande Marin Biogas erbjuder biomassa som inte konkurrerar med jordbruksmark och som motverkar övergödning i havet genom ett effektivt näringsupptag 6
Konceptet 7
8
9
10
11
Marin biomassa har högt biogasutbyte och konkurrerar inte med jordbruket Konkurrensmässig fördel Högt biogas utbyte Högt kväveupptag Konkurrensmässigt pris Ingen landareal behövs MWh / hectare ton / hectare Production cost (SEK/MWh) 700 600 500 400 300 200 627 29 24 19 14 9 24 1 200 1 000 800 600 400 850 830 970 Inget behov av dyr odlingsmark 100 0 Ciona 29 22 Corn Forage 4-1 -0,14-0,14 Ciona Corn Forage 200 0 Ciona Corn Forage 12
Stor potential för marin biogasproduktion med Ciona Potentialen Fullt utnyttjad areal i inre kustvatten: 1.900 GWh/år Off-shore Utvecklingsbehov av odlings/skördesystem Mycket stor potential Kan kombineras med andra marina energisystem Vindparker Våg- och strömenergi 13
Kvävecertifikat kommer att säljas till verksamheter som vill kompensera för kväveutsläpp Odling och skörd av marin biomass minskar överskott av näringsämnen i havet Verksamheternas vinst Positivt för varumärket Kompensera för utsläpp som är dyra att rena Uppfylla nya krav och regleringar - N, P Odling av Ciona + N, P Lyfta fram en grön profil i extern kommunikation mot: Kunder Myndigheter Leverantörer Anställda Kväveutsläpp 14
Marknad för kvävecertifikat i Sverige Värdekedja för kvävecertifikat Kommentar Säljare av kontrakt för kväveupptag 2 1 Mätning Betalning Myndighet Reglerade kväveutsläppare Utsläppstak Avgift Värdekedjan för kvävecertifikat har tre huvudmarknader: 1 Utsläpps/avgifts marknad där kvävekällor ges ett utsläppstak. Källorna betalar en avgift för utsläpp över taket. 3 Kvävecertifikat 2 Åtgärdsmarknad där myndighet kompenserar säljarna av kontrakt för kväveupptag för deras åtgärder Betalning Not. Modellen för handel med kvävecertifikat ovan är beskriven av Naturvårdsverket 3 Sekundär marknad kommer att utvecklas efterhand där utsläppare och certifikatsproducenter möts direkt 15
Aktörer betalar för stora belopp för utsläppsminskning av kväve Cionaskörd möjliggör effektivt kväveupptag till en liten kostnad jämfört med alternativ The Baltic Sea Action Plan (BSAP) syftar till att förbättra ekologisk status i Östersjön BSAP innehåller landspecifika mål för reduktion av kväveutsläpp till havet Stora investeringar behövs för att minska utsläppen, ex.: Ryaverket i Göteborg investerade 70 M för att minska årsutläppet av kväve med 300 ton 1,8 M kostade investeringen i Lysekils avloppsverk för att minska utläppen 70 % Motsvarande kväveupptag kan åstadkommas med Ciona-kompensation för endast en liten del av alternativkostnaden Case study I början av 2000-talet insåg Lysekils kommun att man släppte ut för mycket kväve 39 ton. Att uppgradera anläggningen för att klara kraven (70 % rening) skulle kosta 1,7 Mkr. Istället för att uppgradera verket accepterade myndigheterna compensation via odling av 3.500 ton musslor. Totalt betalades 1,4 Mkr årligen för ett upptag av samma mängd kväve. En årlig besparing på 1 Mkr. Handel med certifikat/utsläppsrätter för kväve finns och aktörer är redo att betala för kompensationsåtgärder för att undvika höga investeringskostnader 16
Marin Biogas - historia Patent beviljat Marin biogas grundat av Fredrik Norén Första testodlingarna i Lysekil och Ljungskile Förstudie finansierat av Energimyndigheten Demonstrationsprojekt (2015-2017) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2018 Studier av miljöeffekter och kväveupptag beviljas 3 Mkr från Naturvårdsverket Slutlig rapport Ekologiska effekter av storskalig ascidieodling Accepterad som innovationsprojekt av KIC InnoEnergy Kommersialisering 17
Verifiera konceptet demonstrationsodling 2015-2017 Varför Skala upp och verifiera affären med ascidier som biogassubstrat Utveckla konceptet När 2015-2017 Hur Demonstrationsprojekt 1 hektar ascidieodling på svenska västkusten Använda vidarutvecklade metoder baserat på befintlig musselodlingsteknik. Partners Marin Biogas AB Scanfjord Mollösund AB E.ON Biofor Sverige AB IVL Svenska Miljöinstitutet Geomar, Helmholtz Centre for Ocean Research Kiel Engage Key Technology Ventures AG Budget Total projektkostnad: 2,47 M Projektet finansieras av KIC InnoEnergy (55 %) och Energimyndiheten (45 %) 18
- 19 - Välkomna med frågor! Förnyelsebar energi från ett rent hav www.marinbiogas.se