Regional kulturplan för Uppsala län

Regional kulturplan för Uppsala län 2013-2014

Konst och kultur i Uppsala län år 2023... 1 1 Kulturpolitisk utgångspunkt... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser... 2 1.3 Nationella kulturpolitiska mål... 4 2 Utvecklingsområden 2013-2014... 5 2.1 Ett rikare konstliv utvecklingsområden... 5 2.1.1 Litteraturen... 5 2.1.2 Scenkonsten... 6 2.1.3 Bild- och formkonsten... 7 2.1.4 Konstlivets internationalisering... 8 2.2 En ökad kulturell delaktighet - utvecklingsområden... 9 2.2.1 Kulturliv för alla... 9 2.2.2 Kultur för barn och unga... 10 2.2.3 Digital delaktighet... 11 2.2.4 Kultur och hälsa... 12 2.3 En attraktivare livsmiljö utvecklingsområden... 13 2.3.1 Arrangörer och lokaler... 13 2.3.2 Kulturmiljöer i länet... 14 2.3.3 Konst i det offentliga rummet... 15 2.3.4 Kultur, kreativa sektorn och samhällsutveckling... 16 3 Uppsala län... 17 3.1 Demografi och geografi... 17 3.2 Lokalt kulturliv... 17 3.3 Professionella kulturskapare... 18 3.4 Civilsamhället... 19 3.5 Folkbildningen... 19 4 Regional kulturverksamhet i Uppsala län... 21 4.1 Den regionala nivåns organisation på kulturområdet... 21 4.2 Regionala och kommunala kulturinstitutioner... 22 4.3 Interregional samverkan och samarbete... 22 4.4 De regionala kulturaktörerna och prioriteringar 2013-2014... 23 4.4.1 Professionell teater- och musikverksamhet... 23 4.4.2 Regional museiverksamhet... 26 4.4.3 Konst- och kulturfrämjande verksamhet... 27 4.4.4 Regional arkivverksamhet... 29 4.4.5 Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga... 30 4.4.6 Hemslöjdsfrämjande verksamhet... 31 4.4.7 Regional biblioteksverksamhet... 32 5 Kultursamverkan i Uppsala län... 33 5.1 Samverkan, samarbete och samspel... 33 5.2 Processen... 33 5.3 Plan för uppföljning av den regionala kulturplanen... 35 5.4 De regionala kulturaktörernas offentliga finansiering år 2012... 37 Bilaga: Samråd och samverkan - Förteckning över genomförda möten... 38

Konst och kultur i Uppsala län år 2023 Vår vision År 2023 är vårt län ett ledande kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglas av nytänkande och där Uppsala läns rika historia får en levande gestaltning. Uppsala län ligger centralt och sträcker sig från Mälaren i söder till Dalälven i norr. Här finns spännande möjligheter till interregionalt samarbete med de angränsande länen Västmanland, Stockholm, Södermanland, Dalarna och Gävleborg. I länets kulturinstitutioner, fria kulturliv, professionella kulturskapare och föreningsliv finns stor potential. År 2023: ska Uppsala län genom hög konstnärlig kvalitet, kulturell delaktighet och interkulturellt arbete vara en stark kulturregion med internationell lyskraft. Konst, kultur och kulturmiljö ska utvecklas och upplevas utifrån sitt egenvärde. Därför att människan är i behov av reflektion, samtal och förståelse samt att bildning och humanism är en förutsättning för det hållbara samhället. Vidare innebär ett starkt kulturområde goda förutsättningar för att nå framgång i det regionala utvecklingsarbetet. Kultur och kreativitet är givna möjligheter i arbetet för hållbar utveckling i dess tre dimensioner: socialt, ekonomiskt och miljömässigt. År 2023: är kultur och kreativitet den självklara framgångsfaktorn för att den regionala hållbara utvecklingen i Uppsala län lyckas. Regional kulturplan 2013-2014 Den regionala kulturplanen är det första steget mot vår vision och sträcker sig över de två inledande åren 2013-2014. Länets aktörer - landstinget, kommuner, kulturskapare, civilsamhälle och kulturverksamheter - har i en öppen och transparent process format kulturplanen. Aktörerna utgör tillsammans både nätverket och plattformen som ska möjliggöra vision, mål och kommande insatser. Den regionala kulturplanen lyfter tre utvecklingsområden som utgör särskilda satsningar under de kommande två åren: Ett rikare konstliv En ökad kulturell delaktighet En attraktivare livsmiljö 1

1 Kulturpolitisk utgångspunkt 1.1 Inledning Den regionala kulturplanen för Uppsala län har tagits fram av landstinget i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets kulturliv. Kulturplanen anger länets prioriteringar på kulturområdet och kommer att ligga till grund för landstingets vidarefördelning av statliga medel till regionala kulturverksamheter. Den regionala kulturplanen innehåller fem olika delar. Den första delen ger en presentation av landstingets kulturpolitik och förhållandet till de nationella kulturpolitiska målen. Den andra delen presenterar de utvecklingsområden som har identifierats under processen med att ta fram planen. Tredje delen ger en kort beskrivning av Uppsala län med särskilt fokus på kulturlivet. Fjärde delen beskriver den regionala nivåns organisation på kulturområdet och de elva regionala kulturaktörer som kommer att erhålla statsbidrag genom kultursamverkansmodellen. Avslutningsvis, i den femte delen, redogörs för hur planen har tagits fram och hur uppföljning och fortsatt samverkan ska genomföras. 1.2 Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser Landstingets övergripande mål för kulturinsatser fastställdes av landstingsfullmäktige år 2005. Målen är formulerade utifrån ett analysverktyg med tre olika utgångspunkter; konsten, människan och regionen. Till dessa hör tre politikområden; konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. 2

Konstpolitik Målet för landstingets konstpolitik är att länet ska ha ett rikt konstliv av hög kvalitet. För att nå målet ska landstinget Underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer Främja gränsöverskridande möten Konst är här synonymt med konstarterna och innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, teater, dans och film. Kulturpolitik Målet för landstingets kulturpolitik är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga. För att nå målet ska landstinget Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser Underlätta för människors möten Stödja länsinvånarnas kunskapssökande Kultur är här de värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. Kulturbegreppet innefattar konstarterna och den professionella konsten, men även till exempel deltagarkultur, amatörkultur, bildningsverksamhet och vårt kulturarv. Kulturplanering Målet för landstingets kulturplanering är att länet ska erbjuda en attraktiv livsmiljö. För att nå målet ska landstinget Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet Integrera konst och kultur i det offentliga rummet Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och identitet. Kulturplaneringen innefattar konst/konstarterna, kultur, bildningsverksamhet och kulturarv men också områden som stadsplanering, turism och kulturella och kreativa näringar. Landstinget och armslängd avstånd Förutom de övergripande kulturpolitiska målen värnar landstinget principen om armslängd avstånd. Armslängdsprincipen innebär att den politiska nivån beslutar om mål och riktlinjer och lägger fast de ekonomiska ramarna. De konstnärliga bedömningarna eller andra kvalitativa bedömningar överlåts däremot till konstnärliga ledare, ämnesexperter och sakkunniga. 3

1.3 Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Landstingets kulturpolitiska mål och strategier har samma inriktning som de nationella. Därför bidrar landstingets arbete med de egna målen även till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. 4

2 Utvecklingsområden 2013-2014 Utifrån landstingets mål för konstpolitiken, kulturpolitiken och kulturplaneringen har ett antal övergripande utvecklingsområden identifierats för perioden 2013-2014. Varje utvecklingsområde berör en eller flera av de regionala kulturaktörer som ingår i samverkansmodellen, men även andra verksamheter som erhåller bidrag från landstingets kulturnämnd berörs. Den regionala kulturplanen fokuserar på utveckling för de verksamheter som ingår i samverkansmodellen och/eller erhåller landstingsbidrag. Utöver dessa finns kulturaktörer, -institutioner och föreningar, som är av betydelse för länets kulturliv och kulturplanens utvecklingsområden, men de är inte direkta utförare av kulturplanens satsningar och prioriteringar. Exempel på sådana verksamheter är Uppsala konstmuseum och Uppsala Konsert & Kongress, som båda attraherar besökare från hela länet. De regionala kulturaktörerna samverkar i stor utsträckning med länets kommuner som ansvarar för och finansierar en stor del av länets kulturliv. Samverkan är som mest utbredd kring kulturverksamhet för barn och unga, i skola och på fritid. 2.1 Ett rikare konstliv utvecklingsområden 2.1.1 Litteraturen Uppsala län är ett författartätt län, såväl idag som tidigare. Inom litteraturområdet finns många lokala initiativ, framför allt i Uppsala kommun, men även i andra kommuner i länet. Kommunerna, föreningslivet och landstinget genomför, enskilt eller i samarbete, olika projekt som syftar till att skapa mötesplatser och lyfta litteraturen som konstform. Landstinget har varit med och initierat ett nätverk för aktörer inom litteraturområdet som bland annat består av enskilda författare och representanter för kommuner, landsting, länsbibliotek och studieförbund. I samarbete med landstinget och Uppsala kommun arrangerar Studiefrämjandet skrivarverkstäder, författarkvällar och litteraturfestivaler i länet. Sedan år 2008 är Uppsala kommun fristad för förföljda författare. I länet verkar också flera andra exilförfattare, okända i Sverige men erkända i andra delar av världen. Ett mål i sig är att göra dem mer kända även här. I länet finns flera stipendier och priser som delas ut till författare och bevarar minnet av betydelsefulla uppländska författare, exempelvis Jan Fridegård (i Uppsala och Håbo) och Stig Dagerman (i Älvkarleby). Wiks Folkhögskola och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö erbjuder kurser i skrivande, både med inriktning mot prosa/lyrik och mot dramatik. Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö har flera verksamheter riktade mot författare, till exempel nordiskt debutantseminarium för nya författare i Norden. Länsbiblioteket arbetar med utveckling av länets bibliotek och samordnar gemensamma insatser i länet. Ett exempel är bibliotekswebben Bibli, som rymmer länets samtliga kommunala biblioteksverksamheter. På Bibli finns även information om författare som är verksamma i länet. En samordnad satsning kring litteraturen som konstform skulle 5

förbättra möjligheterna för författare att vara verksamma i länet och ytterligare levandegöra länets rika litteraturliv. Särskilda satsningar 2013-2014: Stödja det litterära arvet i länet och erbjuda en plats där författare och litterära förmågor kan utvecklas och mötas. Detta genom att tillsammans med bland annat länets kommuner, bibliotek och aktörer inom folkbildningsområdet verka för en samordnad litteratursatsning, med ett litteraturcentrum som långsiktigt mål. Lyfta fram den uppländska litteraturen på den länsgemensamma bibliotekswebben Bibli genom stöd till webbsamarbetet. 2.1.2 Scenkonsten Begreppet scenkonst rymmer främst musik, teater och dans, men även gränsöverskridande konst som performance och nycirkus. I länet finns flera aktörer som i varierande utsträckning producerar eller arrangerar scenkonst. Ett gemensamt problem inom scenkonstområdet är att det i länets mindre kommuner finns få bra scener och arrangörer. Den professionella teaterverksamheten i länet är framförallt förlagd till Uppsala kommun. Tongivande är kommunägda Uppsala stadsteater som håller en hög konstnärlig kvalitet och har ett gott rykte även utanför länet. Stadsteatern är viktig för hela länets teaterliv. Riksteatern Uppsala Län är en annan regional aktör på teaterområdet och arbetar framför allt för att bidra till ett bra arrangörsnätverk för scenkonst i länet. Därmed får länets invånare ta del av intressant scenkonst också utanför Uppsala. I fem av länets kommuner finns lokala arrangörsföreningar som är anslutna till Riksteatern. Gästspelscener och mindre teaterscener finns främst i Uppsala, Bålsta och Enköping. En starkt växande aktör är Gottsunda Dans & Teater som har både pedagogisk verksamhet, amatörverksamhet och en professionell ensemble som producerar egna föreställningar. Ensemblens föreställningar håller hög konstnärlig kvalitet och har väckt nationell uppmärksamhet. Ensemblen är aktiv med turneér och Skapande skola-projekt i hela länet. Gottsunda Dans & Teater bedriver gästpelsverksamhet inom scenkonstområdet med betoning på dansområdet. Musiklivet framstår i jämförelse med många andra konstområden som starkt och levande i länet. Länsmusikorganisationen Musik i Uppland har tillsammans med det kommunägda Uppsala Konsert & Kongress en dominerande roll. Uppsala Konsert & Kongress arrangerar konserter och musikevenemang i Uppsala av hög kvalitet. Musik i Uppland ser genom Konsertkarusellen till att hela länet får ta del av ett varierat utbud av högkvalitativa evenemang och arrangerar konserter i Uppsala Konsert & Kongress. Uppsala kammarorkester, länets enda professionella orkester, består av Uppsala kammarsolister, Linnékvintetten samt inhyrda frilansmusiker. Vid sidan av de två dominerande aktörerna finns både i Uppsala och resten av länet en rad arrangörer, föreningar, musikevenemang och festivaler som bidrar till ett levande musikliv. 6

Många upplever det som att det saknas lämpliga scener för dans i Uppsala län. Varken länets stora aktörer inom scenkonstområdet eller de lokala arrangörsföreningarna arbetar med dans i någon större utsträckning. De stora scenerna inom musik- och teaterområdet sätter dock upp dansgästspel vid enstaka tillfällen. I dagsläget är Uppsala stadsteaters stora scen den av länets scener som lämpar sig bäst för större dansföreställningar. Dans i Uppland är den regionala aktören på dansområdet. Dans i Upplands arbete gentemot de professionella dansarna och koreograferna sker i huvudsak i form av nätverk och rådgivning. Särskilda satsningar 2013-2014: Genom Musik i Uppland och Uppsala stadsteater producera högkvalitativa produktioner inom scenkonstområdet. Ge länsinvånarna samma möjlighet att ta del av teater- och dansevenemang av hög kvalitet som av musikevenemang, bland annat genom att tillsammans med länets kommuner inleda försök med en scenkonstkarusell. Uppdra åt Uppsala stadsteater att undersöka möjligheten för teatern att särskilt satsa på ett interaktivt publikarbete med en utökad barn- och ungdomsverksamhet i fokus. 2.1.3 Bild- och formkonsten I länet finns många bildkonstnärer och ett flertal offentliga, ideella och privata aktörer som driver museer och gallerier. Den största aktören är det kommunala Uppsala konstmuseum, som är av betydelse för hela länets tillgång till samtida konst. Utanför Uppsala kommun finns relativt få gallerier och konsthallar, men i Tierp, Enköping, Håbo, Älvkarleby och Östhammars kommuner arrangeras välbesökta, årliga konstrundor och konstutställningar. Större konstsamlingar finns till exempel på Skokloster slott samt i Uppsala universitets ägo. På regional nivå saknas en museal konstverksamhet, då länsmuseet inte arbetar med samtidskonst. Däremot finns en konstkonsulent på landstinget. Den regionala konstkonsulentverksamheten, Konst i Uppland, har endast funnits sedan år 2008, först i projektform och sedan år 2010 som en ordinarie verksamhet på landstinget. Landstinget arbetar dessutom med samtida konst genom att vara en stor inköpare av konst till konstnärlig gestaltning av landstingets lokaler. För närvarande uppgår landstingets konstinnehav till ca 20 000 verk. I kraft av verksamhetens stora omfattning och den erfarenhet som byggts upp, är landstingets konstansvariga en resurs för länets kommuner när det gäller konst i offentliga miljöer. Det kan gälla rådgivning om bland annat avtal, beslutsprocesser och upphandling. Landstinget prioriterar jämställdheten inom bild- och formkonsten. Undersökningar har visat att män är överrepresenterade bland annat när det gäller stipendier och vid konstinköp till museer och samlingar. Därför ska landstinget se över hur inköp, 7

utställningsverksamhet, offentliga gestaltningsuppdrag ser ut i ett jämställdhetsperspektiv. Medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet) är ett statligt ramavtal som började gälla 2009. MU-avtalet innebär att konstnären i samband med en utställning garanteras ersättning både för den tid som läggs ned i samband med utställningen och för den konst som visas på denna. Landstinget arvoderar konstnärer enligt MU-avtalet vid utställningar och sprider information om avtalet till länets kommuner och samarbetspartners. Särskilda satsningar 2013-2014: Skapa förutsättningar för en regional konstverksamhet i dialog med Uppsala kommun och Upplandsmuseet. Tillgängliggöra landstingets konst för en bredare målgrupp genom pedagogiska projekt och informationsinsatser. Föra en könsuppdelad statistik över stipendier, inköp och offentliga utsmyckningar. Vid bidragsgivning till utställningsverksamhet ställa krav på att bidragsmottagaren arvoderar medverkande konstnärer enligt MU-avtalet. 2.1.4 Konstlivets internationalisering Det internationella perspektivet att ta intryck av och lära känna andra kulturer är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Att kulturskapare arbetar över nationsgränserna bidrar till ett konstliv med mångfald och hög konstnärlig kvalitet. Att Uppsala är en universitetsstad bidrar till att länet har en mångkulturell och internationell prägel. Vid universiteten finns anställda och studenter från hela världen. Landstinget verkar för att konstlivets internationalisering ska öka. Redan idag främjar landstinget internationellt och interkulturellt utbyte genom att stödja satsningar som riktar sig till en publik både inom och utanför länets och landets gränser. Uppsala Internationella Kortfilmfestival, Internationella gitarrfestivalen, performancebiennalen Friktioner och scenkonstfestivalerna TUPP och BUSIG är exempel på större internationella satsningar. Landstinget stödjer också enskilda kulturskapares och kulturaktörers möjligheter till internationellt utbyte, framför allt genom ekonomiska bidrag. Ett förslag till EU-programmet Kreativa Europa år 2014-2020 lanserades i november 2011. Programmet avser att stödja europeisk verksamhet inom kultur. I huvudsak riktar programmet in sig på stöd till konstnärer, kulturarbetare och organisationer att nå ut till en bredare och internationell publik, hjälp att utnyttja digitaliseringen samt specifikt stöd till internationell distribution av europeisk film. En ny garantifond som riktar sig till små aktörer ska skapas för att ta hänsyn till de särskilda finansieringssvårigheter som 8

småföretag inom kultur och kreativitet har. Landstinget bör bevaka vilka möjligheter programmet kan få för internationaliseringen och utvecklingen av länets konst- och kulturliv. Särskilda satsningar 2013-2014: Stödja initiativ som ökar internationaliseringen av länets konstliv, och särskilt beakta internationaliseringen vid ansökningar om ekonomiskt stöd. Uppdra åt de regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från landstinget att ta med det internationella perspektivet vid planering av sin verksamhet. Utnyttja möjliga stöd till internationalisering av länets konst- och kulturliv genom EU-programmet Kreativa Europa 2014-2020. 2.2 En ökad kulturell delaktighet - utvecklingsområden 2.2.1 Kulturliv för alla Alla människor ska ha möjlighet att möta konst och kultur. Inte bara för att det har ett värde i sig, utan också för att kulturlivet utgör en arena för möten mellan människor med olika bakgrund och umgängeskretsar. För att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet måste det anpassas efter de individuella faktorer som kan utgöra hinder för kulturell delaktighet. Det är viktigt att säkerställa tillgängligheten för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar samt att tillse att kulturlivet har god geografisk spridning. För att öka tillgängligheten till länets kulturliv för personer med funktionsnedsättning ska alla regionala kulturaktörer förlägga aktiviteter och föreställningar till lokaler som uppfyller krav på tillgänglighet. Landstinget ställer dessutom krav på tillgänglighet hos mottagare av kulturbidrag. För att tillgodose olika preferenser hos befolkningen måste kulturlivet vara mångfacetterat, innehålla både breda och smala kulturyttringar och kunna erbjuda pedagogisk vägledning till den kulturovana besökaren. Kulturlivet ska spegla länets dominerande kulturella identitet såväl som identiteten i minoritets- och subkulturer och de mångkulturella resurser som finns i länet ska tas tillvara. Sverige har erkänt fem nationella minoriteter. Dessa är sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer. Landstinget är dessutom ett finskt förvaltningsområde. Länets befolkning tillhörande en nationell minoritet ska ha möjlighet att utveckla sin kultur och sitt kulturarv. Det är också viktigt att länsinvånarna själva får möjlighet att genom kulturellt skapande uttrycka sina identiteter, tankar och idéer, både professionellt och på amatörnivå. Dels för att det bidrar till en högre kulturell delaktighet dels för att bredden av kulturellt aktiva individer i längden är viktig för den professionella konsten. I länet är arbetet med att göra kulturutbudet tillgängligt för äldre och personer med funktionsnedsättning välutvecklat och den geografiska spridningen av den regionala nivåns kulturinsatser relativt god. Medvetenheten om betydelsen av jämställdhets-, 9

interkulturella och pedagogiska perspektiv är hög. Det finns dock ett behov av att tydliggöra perspektiven och utveckla de regionala kulturaktörernas arbete med dem. Särskilda satsningar 2013-2014: Säkerställa att de regionala kulturaktörerna arbetar aktivt med tillgänglighet, jämställdhet och interkultur genom att ta med perspektiven i de överenskommelser som tecknas. Samtliga regionala kulturinstitutioner ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vid bidragsgivning ställs krav på att bidragsmottagaren i möjligaste mån tillgängliggör verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Genom publikarbete och ökad satsning på uppsökande verksamhet få besökare från fler målgrupper till de regionala kulturaktörernas verksamheter. Stödja initiativ som ökar mångfalden i länets kulturliv och särskilt beakta de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin kulturella identitet. 2.2.2 Kultur för barn och unga Barn och unga är en målgrupp som prioriteras av landstinget och de regionala kulturaktörerna. Alla barn och unga bör få möjlighet att ta del av ett kulturutbud av hög kvalitet och utöva eget kreativt skapande. Genom skolan kan länets regionala kulturaktörer nå ut till en bred grupp av barn och unga. De regionala kulturaktörerna samverkar med länets kommuner vid satsningar riktat mot barn och unga, både i skolan och på fritiden. Landstinget erbjuder genom Upplands Lokaltrafik länets skolklasser att resa till kulturaktiviteter och kulturella resmål kostnadsfritt under kollektivtrafikens lågtrafiktider. Eftersom erbjudandet inte gäller Uppsalas stadsbussar upplevs det idag som svårt för skolor utanför Uppsala att besöka resmål i Uppsalas ytterområden. Kulturkraft är ett nätverk bestående av konsulenter, producenter och museipedagoger som arbetar länsövergripande med barn- och ungdomskultur i organisationer där landstinget är huvudman eller större bidragsgivare. Kulturkraft samarbetar för att utveckla arbetet med barn- och ungdomskultur. Några samarbetsområden är att arrangera utbudsdagar, utveckla Skapande skola-verksamhet och öka ungas delaktighet i kulturlivet, bland annat genom satsningar på sociala medier. Landstinget har dessutom ett arrangörsstöd för teater och dans som kan sökas för professionella föreställningar i skolor. Vid sidan av kultur i skolan behöver barn och unga meningsfulla fritidsaktiviteter. För att kunna utvecklas behöver de som visar särskilt intresse eller talang inom något kulturområde möjligheter till utövande och stöd även på fritiden. Flera av de regionala kulturaktörerna arrangerar festivaler där unga utvecklar och visar upp sitt eget skapande. 10

Några exempel är Skapa Dans, Focus Filmfestival, Musik Direkt, Unga skrivare och Ung Kultur Möts. Biblioteken har vid sidan av skolans läsinlärning en viktig samhällelig roll för lustläsningen, vilken underlättar barns språkliga utveckling. Lustläsningen grundläggs tidigt och ofta utanför det formella lärandet. Från vaggan till det egna föräldraskapet finns en kedja med lässtimulerande insatser som biblioteken erbjuder. Det finns klara samband mellan läsning och ökad tolerans och empati. Länsbiblioteket arbetar med utveckling av lässtimulerande insatser. Författarmöten har stor betydelse för läsintresset. Även scenkonst kan ha betydelse för läslusten och skrivkonsten. Gottsunda Dans & Teater, Länsbibliotek Uppsala, Wiks folkhögskola och Uppsala stadsteater samarbetar kring en manusförfattartävling för unga. Landstinget fördelar årligen en rad bidrag och stipendier för att stödja barn- och ungdomsverksamhet, till exempel bidrag till ungdomsorganisationer på distriktsnivå, ungdomsstipendier för att uppmuntra talangfulla ungdomar inom olika konstområden och sedan år 2011 priset Årets Uppskattning till en aktör som har gjort betydande insatser inom barn- och ungdomskulturområdet. Särskilda satsningar 2013-2014: Utveckla satsningen på Kulturbuss, så att fler elever kan ta del av fler kulturella resmål, bland annat genom att utvidga erbjudandet till att gälla även stadstrafiken i Uppsala. Möjliggöra för fler barn och unga att möta kultur i skolan och på sin fritid genom att utveckla Kulturkrafts arbete. Genom ökad samverkan mellan studieförbund, kulturskapare och bibliotek utveckla stöd till ungas eget skapande inom litteraturområdet samt utveckla det lässtimulerande arbetet gentemot barn och unga. 2.2.3 Digital delaktighet Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat. Internet möjliggör ett snabbt och alltid tillgängligt informationsflöde och en effektivare kommunikation. Det innebär många fördelar, men medför också en del problem. Ett sådant är att de individer som inte vill eller kan vara en del av det digitaliserade samhället går miste om information och därmed hamnar i ett utanförskap. Enligt Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.se) står 1,3 miljoner av Sveriges invånare eller över 50 000 länsbor utanför den digitaliserade världen år 2011. Länsbiblioteket arbetar aktivt för att öka den digitala delaktigheten hos länets invånare. För att synliggöra och utveckla ett levande kulturliv bör kultursektorn finnas närvarande på de arenor som medborgarna använder. En sådan arena är sociala medier, vilka redan används av många av länets regionala kulturaktörer och av det regionala nätverket för barn- och ungdomskultur, Kulturkraft. Ur ett politiskt och demokratiskt perspektiv kan digitala plattformar fungera som arenor för ökat utbyte med allmänheten. Internet 11

underlättar spridning av konst och kultur. Det är positivt, men det är samtidigt viktigt att värna om upphovsrätten så att kulturskapare får ersättning för sitt arbete. Digitala verktyg kan också användas för att erbjuda nya kulturupplevelser eller för att ytterligare tillgängliggöra kulturupplevelser och kulturarv. Digitaliseringen av biografer är inte enbart viktigt för fortsatt tillgång till visningsmöjligheter av nyproducerad film, utan vidgar dessutom biografens verksamhetsområde. Förutom film kan biografen bland annat visa digitala sändningar av scenkonstföreställningar och föredrag. Digitaliserade museer och arkiv kan göra samlingarna tillgängliga utan att de intresserade behöver resa till det faktiska museet eller arkivet. Upplandsmuseet arbetar med Digitalt Museum, en satsning för att göra museisamlingarna tillgängliga på Internet, och utvecklar databasen PRIMUS som på sikt kan hantera hela länets kulturarv i form av museisamlingar. Även de regionala arkiven arbetar med digitalisering av sina bestånd. Särskilda satsningar 2013-2014: Öka den digitala delaktigheten hos länets invånare genom riktade satsningar på att lära länsinvånarna navigera och kommunicera på nätet. Satsningen bör genomföras genom ökad samverkan mellan aktörer som direkt når medborgarna som till exempel bibliotek, studieförbund och folkhögskolor. Stödja de biografer i länet som önskar införa digital teknik, med målet att det ska finnas minst en digitaliserad biograf i varje kommun. Digitalisera regionala samlingar och arkiv för att öka tillgängligheten till vårt kulturarv. 2.2.4 Kultur och hälsa Det finns vetenskapliga studier som visar att kulturell aktivitet har ett samband med god hälsa. Kultur har en självklar plats i vårt demokratiska samhälle och länets medborgare ska kunna ta del av kulturlivet på sina villkor. Att få möjlighet att, trots sjukdom, smärtor eller ålderskrämpor, ta del av kultur är viktigt och därför förtjänar kulturen en självklar plats i vården. Landstingets Kultur i vården-verksamhet riktar sig till patienter och närstående, samt personal inom landstinget. Genom att förlägga kulturprogram till vårdlokaler ges patienter tillgång till kulturevenemang. Eftersom många människor dagligen rör sig i vårdlokalerna når kulturprogrammen ut till en bred målgrupp. Landstinget delar också ut ett särskilt bidrag till studieförbunden för verksamhet i vården, driver ett regionalt nätverk för dem som arbetar med Kultur i vården i länets kommuner och deltar i ett nationellt nätverk för Kultur i vården. Ytterligare en del i landstingets arbete med Kultur i vården är den konstnärliga gestaltningen av landstingets vårdlokaler. Kultur i vården deltar också i nätverk med aktörer från olika verksamhetsområden inom landstinget där det gemensamma målet är att öka kulturutbudet inom landstingets verk- 12

samheter. Ett par exempel är nätverken SKA - Samverkan för Kultur på Akademiska sjukhuset och Kulturnätverket Barn och unga på Akademiska. De sektorsövergripande nätverken bidrar till ett bättre utnyttjande av tillgängliga kulturresurser, liksom till att göra kultur till en mer integrerad del av vårdverksamheten. Nationell och internationell forskning bedrivs inom området kultur och hälsa och i Norden ökar samarbetet för gemensamt erfarenhetsutbyte. Med utgångspunkt i det positiva sambandet mellan kultur och hälsa tog regeringen 2009 initiativ till pilotprojekt för Kultur på recept i Västerbotten och Skåne. Pilotprojekten är nu avslutade. Landstinget ser konceptet med Kultur på recept som intressant och bevakar utvecklingen på området. I takt med att vi lever allt längre ökar antalet äldre människor i befolkningen. Självklart har denna grupp lika stor behållning av, och rätt till, kultur som alla andra. Därför ska äldre ges så god tillgång till det kulturella utbudet som möjligt. Särskilda satsningar 2013-2014: Inleda samarbete med ledande internationella nätverk inom området kultur och hälsa och följa den forskning som bedrivs på området. Följa utvecklingen inom Kultur på recept och samverka med kommunerna gällande kultur för äldre. Intensifiera samarbete och nätverkande med länets kommuner kring Kultur och hälsa. 2.3 En attraktivare livsmiljö utvecklingsområden 2.3.1 Arrangörer och lokaler Arrangörer och ändamålsenliga lokaler behövs för att medborgarna ska kunna ta del av ett kulturellt utbud liksom för att kulturskapare ska kunna visa upp sig. Arrangörer och lokalhållare kan vara av skilda slag, offentliga aktörer, privata aktörer eller civilsamhällets föreningar, samfund, kyrkor och andra lokalhållande organisationer. I många delar av länet råder det brist på ändamålsenliga lokaler. Bland annat är bristen på ateljéer, studios, scener och repetitionslokaler stor i flera kommuner och försvårar konstnärligt skapande i länet. Detta begränsar dessutom möjligheten för turnerande verksamhet inom till exempel scenkonstområdet och utställningsområdet. Föreningslivet, studieförbunden och skilda samfund är lokalhållare med god geografisk spridning i länet. Civilsamhällets lokaler utgör därför en viktig resurs där andra sceneller utställningslokaler saknas. Detta utnyttjas idag inom scenkonstområdet, främst för musikevenemang. Länets arrangörsföreningar är också viktiga för den kulturella infrastrukturen, och möjliggör för invånarna att vara delaktiga i beslut om kulturutbud på lokal nivå. 13

Olika konstarter och kulturformer ställer olika krav på lokal och arrangör. Förutom att dessa krav ska tillgodoses ska tillgängligheten för funktionshindrade vara tillfredsställande. Genom ökad samverkan mellan ideella, privata och offentliga aktörer samt ökad samordning mellan olika konstarter kan kulturlivets behov av lokaler och arrangörer tillgodoses på ett bättre sätt. Särskild satsning 2013-2014: Tillsammans med länets kommuner och aktörer inom kultur- och folkbildningsområdet ta fram en handlingsplan för att lösa problemen med arrangörsskap och lokaler i länets olika delar. 2.3.2 Kulturmiljöer i länet I Uppsala län finns många värdefulla kulturmiljöer som ger länsinvånarna en djupare förståelse för länets historia och är en resurs för turismnäringen och regional utveckling. En utveckling av kulturmiljöerna som besöksmål ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare utifrån. Kulturlandskapets bevarande och utveckling är därför viktigt och Upplandsmuseet, liksom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har hög kompetens på området. Inom kulturmiljöområdet finns många aktörer i länet. Förutom de tidigare nämnda är Länsstyrelsen i Uppsala län en viktig aktör. Utbytet och samverkan mellan de olika aktörerna borde utvecklas. Länets landsbygd innehåller många spår av den uppländska bondekulturen. I den södra delen av länet och trakten kring Mälaren finns stora bondgårdar, slott och herrgårdar som markerar jordägandets sociala struktur. De ståtliga slotten och herrgårdarna är ett resultat av adelns ekonomiska maktställning och uppförda enligt då rådande stilideal i Europa. Herrgårds- och agrarlandskapet har potential att vidareutvecklas till attraktiva besöksmål. Några betydelsefulla anläggningar som redan idag är öppna för besökare är Wik, Grönsöö, Biskops-Arnö och Skokloster. Järnhanteringens långa historia i Uppland gör sig påmind på flera platser i vårt län. I synnerhet i Dannemora gruvor och nordupplands vallonbruk speglas järnets storhetstid och den stora efterfrågan på kvalitativt stångjärn som möjliggjorde de storslagna bruksmiljöer som växte upp här under 1700- och 1800-talen. Ett besökscentrum som förklarar sammanhangen och vägleder besökare till bruksmiljöerna saknas. De historiska byggnaderna i Uppsala vittnar om stadens historia som lärdomsstad och ärkebiskopssäte. I Gamla Uppsala finns betydelsefulla spår av en förhistorisk bosättning och kultplats och ett museum i nära anslutning. Både det historiska Uppsala och det förhistoriska Gamla Uppsala är välbesökta resmål med stort kulturhistoriskt värde. Flera värdefulla fornlämningar finns också på andra håll i länet, till exempel i Vendel. När stat och kommuner utvecklar besöksmål med koppling till länets kulturhistoriska miljöer kan Upplandsmuseet utgöra en viktig operativ part. 14

Särskilda satsningar 2013-2014: Utveckla och tillgängliggöra kulturlandskapet och kulturmiljön på Wik i samarbete med Upplandsstiftelsen, Upplandsmuseet och Uppsala kommun. Undersöka möjligheten att bidra till ett samlat besökscentrum för Vallonbruken. Utveckla Gamla Uppsala som besöksmål genom att Upplandsmuseet som länets kulturarvsinstitution tar ett övergripande ansvar och knyter samman besöksmålen i området, inklusive det egna friluftsmuseet Disagården. Uppdra åt Upplandsmuseet att skapa ett nätverk för samarbete, diskussion och erfarenhetsutbyte inom kulturmiljöområdet. Till nätverket bjuds bland annat in representanter från SLU och länsstyrelsen. 2.3.3 Konst i det offentliga rummet Det offentliga rummet delas av alla länets invånare. Ett offentligt rum med konst eller andra kulturella aktiviteter bidrar till att fler människor möter kultur i sin vardag och till att den fysiska miljön blir mer variationsrik. Konst kan sätta in oss människor i ett sammanhang, förklara och diskutera vår samtid, vara inspirerande och roande. En väl utvecklad pedagogik kan fördjupa intresset för och kunskapen om konst i vår omgivning. Kultur i länet har landstingsfullmäktiges uppdrag att konstnärligt gestalta landstingets lokaler. I samband med nybyggnationer, ombyggnationer och förhyrningar anslås motsvarande 1 % av byggnadskostnaden till konstnärlig gestaltning. Målgrupp för landstingets arbete med offentlig konst är länets invånare i egenskap av patienter, personal, anhöriga, besökare, elever och konferensdeltagare. I ett internationellt perspektiv pågår intressant forskning kring vårdbyggnad, utformning av vårdlokaler och konstens relation till detta. Kultur i länet deltar i nationella nätverk kring frågor om konstnärlig gestaltning av vårdlokaler och följer internationell forskning på området. Eftersom länets sjukvård inte längre enbart bedrivs av landstinget i egen regi har det uppstått osäkerhet kring arbetet med konstnärlig gestaltning i landstingets lokaler. Om en annan aktör bedriver verksamhet i landstingets lokaler är frågan om landstingets konst ska finnas kvar i lokalerna, liksom det är osäkert hur den konstnärliga gestaltningen ska hanteras när landstinget säljer lokalen men fortsätter att bedriva verksamhet där. Sedan sex år samverkar landstinget med landstingen i Dalarna och Gävleborgs län för att undersöka och utveckla former för den rörliga bilden/videokonst i offentliga miljöer. Samarbetsprojektet kallas Videogud och gemensamt visas ett videokonstprogram vid ett tjugotal videostationer runt om i de tre länen. Tillsammans ansvarar Videogud för en årlig Videokonstfestival, som äger rum i något av de tre länen. I Uppsala län finns videostationer i Uppsala, Håbo, Enköping och Tierps kommuner. 15

Särskilda satsningar 2013-2014: Tillsammans med länets kommuner och andra aktörer stärka konstens och kulturens roll i det offentliga rummet och utveckla satsningen på att visa samtida konst på offentliga platser runt om i länet. Följa och initiera forskning gällande utformning av vårdlokaler kopplat till konstnärlig gestaltning. Ta fram en handlingsplan för hur landstinget ska hantera den konstnärliga gestaltningen i de landstingslokaler som annan aktör bedriver verksamhet i. 2.3.4 Kultur, kreativa sektorn och samhällsutveckling Kultur är viktigt för en attraktiv livsmiljö och en integrerad del av samhället. Genom sektorsövergripande samverkan kan kulturens betydelse för samhället synliggöras och utnyttjas i samhällsutvecklingen. De fria professionella kulturskaparna bidrar till utveckling och tillväxt genom att utmana och finna nya vägar. På Regionförbundet Uppsala läns inbjudan deltar landstingets kulturförvaltning, tillsammans med regionförbundet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, i ett utbyte mellan forskare och praktiker som är verksamma inom områdena samhällsvetenskap och humaniora. Nätverket och seminariesatsningen är ett led i regionförbundets arbete med Regionala Utvecklingsstrategin och går under namnet RUSA (Regionala Utvecklings Strategi Akademin). Regionförbundet och landstinget samarbetade åren 2008-2010 kring KRUT-projektet. KRUT-projektet utgick från den kulturella och kreativa sektorns ekonomiska betydelse med målet att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn samt stärka dess ställning i samhället och som tillväxtfaktor. Som en fortsättning på KRUT, samverkar regionförbundet och landstinget, med stöd av Tillväxtverket, idag kring projektet Kreatörslots Uppsala län som pågår till december 2012. Kultur i länet inspireras i sitt arbete av metoden Cultural Planning, som förenar kulturområdet med samhällsplanering. Metoden går ut på att undersöka vilka kulturella resurser, traditioner och identiteter som präglar en plats eller ett område, för att sedan skapa utvecklingsplaner utifrån dem. Cultural Planning utgår ifrån medborgarperspektivet och ses som ett komplement till den traditionella samhällsplaneringen. Särskilda satsningar 2013-2014: Fördjupa pågående samarbete inom området humaniora/samhällsvetenskap med Uppsala universitet och Regionförbundet. Fördjupa deltagandet i det nationella nätverket kring Cultural Planning och tillsammans med länets kommuner diskutera möjligheten att använda metoden i vårt län. 16

3 Uppsala län Inför framtagandet av den regionala kulturplanen gjordes en kartläggning av länets kulturliv som mynnade ut i två rapporter, Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv Länets åtta kommuner och Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv De regionala kulturaktörerna. De beskrivningar som ges i det här avsnittet bygger på dessa. Avsnittet redogör endast för övergripande trender och särdrag. Rapporterna finns tillgängliga på landstingets hemsida, www.lul.se/regionalkulturplan. 3.1 Demografi och geografi Uppsala län sträcker sig från Mälaren i söder till Dalälven i norr, och gränsar till Västmanland, Stockholm, Södermanland och Gävleborgs län. I öster avgränsas länet av Östersjön. Länets administrativa, kulturella och ekonomiska centrum finns i Uppsala. Majoriteten av länets befolkning bor i Uppsala kommun, samtidigt som många invånare i länets andra kommuner har sitt arbete där. Närheten till Stockholm påverkar flera av länets kommuner på många sätt, inte minst genom den arbetspendling som sker dit. Städer som Västerås, Sala och Gävle är också viktiga för delar av länet. Uppsala läns orter och kommuner förbinds genom ett antal större riksvägar och järnvägsstråk. Längs dessa viktiga kommunikationsstråk bor ca 90 % av länets befolkning. Det finns tydliga skillnader mellan staden Uppsala och det resterande länet. Inte minst märks det i kommunernas befolkningssammansättning. Uppsalaborna har en ovanligt hög utbildningsnivå och förhållandevis stor andel invånare med utländsk bakgrund. I resten av länet är både utbildningsnivån och andelen invånare med utländsk bakgrund, med få undantag, låg. Demografiska skillnader finns också mellan länets södra och norra kommuner. Ibland förekommer dessa olikheter även mellan orter inom samma kommun. Nordupplands kommuner Älvkarleby, Tierp, Östhammar och Heby är landsbygdskommuner som alla är uppbyggda av flera mindre tätorter. Älvkarleby ligger nära Gävle och har, liksom Tierp, goda pendlingsförbindelser med Uppsala och Stockholm. Södra länet består av Enköpings kommun samt de mindre pendlingskommunerna Håbo och Knivsta. Bålsta har pendeltågsförbindelse till Stockholm och i Knivsta finns goda pendlingsmöjligheter till både Uppsala och Stockholm. Enköpings kommun präglas trots centralortens storlek till stor del av landsbygd. Residensstaden Uppsala kännetecknas av sin historia, där universiteten och svenska kyrkan är dominerande, och beskrivs ofta som en liten storstad eller stor småstad. 3.2 Lokalt kulturliv Uppsalas kulturliv omfattar en stor mängd verksamheter och evenemang inom en mångfald av kulturformer. Ett flertal är av nationellt eller internationellt intresse. Staden rymmer många stora och små institutioner och verksamheter inom kulturområdet. De största är offentliga men det finns en rad ideella och privata verksamheter som är viktiga för Uppsalas kulturutbud och uppskattas av länets invånare. Uppsala universitet och stadens ställning som ärkebiskopssäte påverkar både kulturlivet och stadens identitet. 17

Universitetet har förutom kulturhistoriska byggnader och omfattande biblioteksverksamhet en stor kulturverksamhet med museer, musikverksamhet, Linnéminnen och en omfattande konstsamling. Svenska kyrkan erbjuder viktiga mötesplatser i länets kulturhistoriskt värdefulla kyrkor och är dessutom en betydande kulturarrangör, inte minst inom musikområdet. Samtliga regionala kulturaktörer har sitt huvudsäte i Uppsala. Norduppland präglas av lokal historia, och på många håll av närheten till havet och Dalälven. Folkmusikstraditionen är levande och flera folkmusikevenemang och spelmansstämmor arrangeras i området. Eric Sahlström Institutet i Tobo är ett nationellt centrum för folkmusik och folkdans och en viktig aktör inom området. Några kommuner deltar i det länsövergripande samarbetet Folkmusikfest vid nedre Dalälven. I Heby och Östhammars kommun finns också ett levande intresse för traditionella slöjdartekniker. De många vallonbruk som finns i norduppland är viktiga kulturarv som också fungerar som kulturella centra. I flera av nordupplands kommuner är utbudet av samtida kulturyttringar relativt litet, men på sina håll finns attraktiva evenemang och verksamheter. Laxön i Älvkarleby kommun erbjuder både vackra natur- och kulturmiljöer och ett flertal kulturarrangemang. I Östhammar arrangerar kommunen årligen en Musikvecka, som lockar besökare från hela länet. I de södra delarna av länet finns många fornlämningar, främst i Knivsta och Enköpings kommun. I Håbo kommun finns Åbergs Museum och viktiga kulturmiljöer som Biskops-Arnö och Skokloster slott. Även om kulturutbudet i Knivsta och Håbo kommun är relativt litet, är tillgången till kulturutbuden i Stockholm och Uppsala god. Enköpings kommun har många fina parkmiljöer som attraherar både turister och lokalbefolkningen. I Enköping finns ett brett kulturutbud, med till exempel ett kommunalt kulturhistoriskt museum, teaterscen, konsertlokaler, konsthall och viktiga kulturmiljöer till exempel Grönsöö slott. I alla länets kommuner ses biblioteken som en viktig kulturaktör. Särskilt viktiga är de i mindre kommuner. Utöver utlåningsverksamheten är biblioteken mötesplatser och arrangörer av kulturevenemang. I flertalet av länets kommuner lyfts det lokala musiklivet fram som starkt, inte minst när det gäller körverksamhet, där Uppsala universitets körcentrum är en viktig aktör. Eftersom Uppsalas kulturliv är länets största och mest attraktiva reser många invånare i länets andra kommuner till Uppsala för att uppleva kultur. Uppsalaborna och invånarna i länets södra delar tar även gärna del av Stockholms stora kulturutbud. Medan invånarna i vissa av länets nordliga delar ofta tar del av kulturutbudet i Gävle, tar invånarna i länets västra delar del av kulturlivet i Västerås. 3.3 Professionella kulturskapare Professionella kulturskapare utgör grunden för ett kulturliv som präglas av konstnärlig kvalitet. Att kulturskapare får möjlighet att ägna sig åt sitt skapande på professionell nivå är en förutsättning för konstupplevelser av hög kvalitet. Kulturskaparna är därför en av grundstenarna för ett rikt kulturliv. I Uppsala län, speciellt i Uppsala kommun, bor många professionella kulturskapare inom en mängd konstarter. Ofta har de ett 18

nationellt, och i vissa fall ett internationellt, arbetsfält. Eftersom antalet anställningar för professionella kulturskapare är få i länet, är de flesta frilansande. Det är framförallt två faktorer som begränsar möjligheterna för länets fria kulturskapare att vara verksamma i länet. För det första är det svårt att försörja sig som konstnär i länet, vilket medför att många måste lönearbeta vid sidan av sin skapande verksamhet. Landstinget delar årligen ut kulturstipendier till kulturskapare som gjort konstnärligt betydande insatser och ett konstnärligt utvecklingsstöd som ger enskilda kulturskapare möjlighet att utveckla sitt skapande. Men sammantaget har länets kulturskapare få möjligheter att söka ekonomiskt stöd för sin verksamhet. Den andra begränsande faktorn är att det råder brist på ändamålsenliga lokaler för fria kulturskapare att verka i. Utanför Uppsala saknas det främst scener och gallerier att visa upp sin konstnärliga produktion på, medan det i Uppsala istället framför allt finns ett behov av fler ateljéer och studios att skapa i. 3.4 Civilsamhället Civilsamhällets aktörer är viktiga för länets kulturliv, inte minst i rollen som lokalhållare och arrangörer. Arrangörsföreningar, lokalhållande organisationer, hembygdsrörelsen, Svenska kyrkan och andra samfund har stor betydelse för de regionala kulturaktörernas möjligheter att nå ut till länets mindre kommuner. Civilsamhället är givetvis också viktigt för sitt egna kulturella arbete. Många föreningar, samfund och kyrkor arrangerar egna kulturella evenemang och hembygdsrörelsen är viktig för att bevara och tillgängliggöra länets kulturarv. Studieförbunden och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö bedriver kultur- och bildningsverksamhet och är betydelsefulla för länsinvånarnas livslånga lärande och egna skapande. Civilsamhället byggs till stor del upp av ideellt engagemang vilket ger medborgarna möjlighet att påverka det lokala kulturlivet. Därigenom bidrar civilsamhället till länsinvånarnas kulturella delaktighet. 3.5 Folkbildningen Folkbildningsorganisationerna, länets studieförbund samt Wiks folkhögskola och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, är betydelsefulla aktörer inom det civila samhället och spelar en betydande roll för den lokala kulturutvecklingen. De är stora producenter och arrangörer av kultur, både i form av program inför publik och i form av studiecirklar. Studieförbunden samarbetar ofta med kommuner, framför allt deras kulturförvaltningar men även äldreomsorg, social omsorg och fritidsförvaltningar. De lokala studieförbunden engagerar sig i olika typer av arrangemang och hjälper till med kontakter och nätverk. Verksamheten har eget skapande och aktivitet i fokus. Studieförbunden investerar i och har tillgång till teknik och lokaler för sin verksamhet. Det innebär att det runtom i länet finns ett antal mötesplatser i form av samlingslokaler, scener, repetitionslokaler, ateljéer, verkstäder och utställningslokaler. 19