1 (9) Cecilia Hanö Dnr54-2003:2868 Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall godkännas om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om: 1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, 2. ( ) och 3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 anges vad som krävs för godkännande: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal,
2 5. (...) 6. ( ) 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. I 1 kap. 2 a skollagen finns en hänvisning till de bestämmelser i socialtjänstlagen som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende barn som kan behöva nämndens skydd. Enligt 14 kap. 7a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. 1.2 Genomförande Enligt 2 b kap. 8 och 9 kap. 11 skollagen står utbildningen vid fristående skolor och förskoleklasser under tillsyn av Statens skolverk. Den nu aktuella inspektionen ingår som en del i ett regeringsuppdrag om granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning som skall avrapporteras den 15 januari 2004. Inspektionen avser att kontrollera att skolan uppfyller kraven för fortsatt godkännande. Särskilt har inriktningen varit skolans allmänna mål och värdegrund. Inspektionen har bestått av ett oanmält besök vid skolan den 5-6 november 2003 av undervisningsråden Cecilia Hanö och Claes-Göran Aggebo samt dokumentstudier. Vid besöket har representanter för styrelsen, personal, föräldrar och elever intervjuats. Elever i årskurs 5-6 och 8-9 har svarat på Skolverkets enkät om värdegrundsfrågor. Dessutom gjordes lektionsbesök. Skolverket har i samband med inspektionen haft kontakt med Helsingborgs kommun angående kommunens insyn i skolans verksamhet. 1.3 Tidigare tillsyn Skolverket har genomfört tillsyn vid skolan vid två tillfällen tidigare varvid beslut om fortsatt godkännande fattats den 24 april 1995 (dnr 1994:2047) och den 24 november 1997 (dnr 1997:1854).
3 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten som skall uppfyllas 2.1 Skola Skolan, som startade 1993, är en fristående grundskola med konfessionell kristen inriktning. Skolan har tillstånd för förskoleklass och år 1-9. Helsingborgs kommun har gett huvudmannen tillstånd att bedriva fritidshemsverksamhet och förskoleverksamhet. Elevernas antal och fördelning framgår av följande tabell. Skolår Elevantal Flickor Pojkar Förskoleklass 5 1 4 1 14 9 5 2 8 5 3 3 14 5 9 4 3 3 5 12 5 7 6 4 2 2 7 13 7 6 8 8 6 2 9 9 4 5 Summa 90 44 46 Eleverna är indelade i klasser enligt följande, förskoleklassen, 1-2, 3-4, 5-6, 7-8 och 9. Eleverna byter inte grupper varje år utan följs åt i samma grupp. Eleverna kommer i huvudsak från Helsingborgs kommun. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Ingen förändring har gjorts sedan föregående tillsyn. Stiftelsen har registrerats hos länsstyrelsen. Styrelsen består av åtta ledamöter varav tre är valda av de församlingar som grundat skolan. Av styrelsens ledamöter har sex stycken barn i skolan. Rektorn är adjungerad till styrelsens möten. 2.3 Stabilitet Enligt styrelsens representant är ekonomin i balans. Skolan kan med hänsyn till dagens lokaler inte växa ytterligare. Vid en eventuell nybyggnation kan elevantalet ökas till ca 150. Årsredovisningen för räkenskapsåret 2002 visade på ett negativt resultat men i innevarande års budget beräknas ett mindre överskott.
4 Skolan redovisar en jämn elevtillströmning. 2.4 Principer för intagning Principerna för intagning är oförändrade från föregående tillsyn. Skolan har tagit fram en skriftlig information om intagningsprinciperna. 2.5 Skolhälsovård Skolan har skolsköterska med mottagning varannan fredag eftermiddag och skolläkare vid behov. 2.6 Registerkontroll Skolan kontrollerar registerutdrag vid anställning av ny personal. 2.7 Avgiftsfri utbildning Skolan tar inte ut några avgifter för utbildningen. 2.8 Bedömning Skolverket bedömer att skolan uppfyller de allmänna förutsättningar som gäller för en fristående skola som motsvarar förskoleklass och grundskola. 3 Krav på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar det offentliga skolväsendet 3.1 Skolans organisation och ledning Styrelsen drar upp de övergripande riktlinjerna för skolan. För närvarande har skolan startat en översyn av skolans värdegrund. Rektorn, som är utbildad lärare med inriktning på matematik och noämnen, arbetar 60 procent som rektor och 40 procent som undervisande lärare i skolan. Rektorn har ansvaret för den pedagogiska verksamheten och tillser verksamhetens förenlighet med skolförfattningarna. Rektorn lägger förslag till styrelsen på budget och gör en ekonomisk redovisning varje månad för styrelsen. Rektorn är också ansvarig för intagning av elever. 3.2 Lärarkompetens Skolans lärare har i huvudsak utbildning för den undervisning som de bedriver. Undervisningen i slöjd köps av en kommunal skola. Skolan har tim-/deltidsanställda lärare i språkval, musik, bild, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. Lärarna i musik och bild saknar lärarutbildning. Det finns två specialpedagoger med 100 respektive 30 procents tjänstgöring, och en talpedagog med 10 procents tjänstgöring.
5 Vid nyanställning är den pedagogiska utbildningen viktigast, därefter värderas gott föredöme samt kristna värderingar. Lärarna har bl.a. deltagit i kompetensutveckling angående konflikthantering och barn i stress. De har också möjlighet att välja utifrån eget intresse. Vid intervjun med lärare framkom önskemål om mer kompetensutvecklingsinsatser. 3.3 Lokaler och utrustning Skolans lokaler är inte tillräckligt stora. Styrelsen har en löpande diskussion med kommunen för att ordna nya lokaler. Skolan har en specialsal för undervisning i no. Lokaler för slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap hyrs i en kommunal skola. Eleverna har tillgång till ett antal datorer och det finns enstaka grupprum. Skolan har ett litet bibliotek som kompletteras med att den kommunala bokbussen kommer till skolan 1g/varannan vecka. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Skolan följer den nationella läroplanen, kursplaner och timplanen. Skolans konfessionella inriktning märks genom att klasserna har egna morgonsamlingar varje dag och att kristendomskunskap är ett eget ämne med egen kursplan inom so-undervisningen. Skolans val enligt den nationella timplanen har använts till utökad so-undervisning. Undervisningen i kristendomskunskap sköts av respektive klasslärare samt sv/so-lärarna. Språkval i tyska organiseras tillsammans med en annan fristående skola, Sally Bauer. Spanska erbjuds på den egna skolan. Modersmålsundervisning sker i samarbete med kommunen. Som angetts tidigare är undervisningen organiserad i klass 1-2, 3-4 osv. Eleverna i varje klass läser i huvudsak gemensamt, men i t.ex. engelska och matematik delas klasserna efter årskurs. I de äldre årskurserna försöker man arbeta ämnesövergripande med olika teman. Lektionsbesöken visade på varierande arbetssätt och arbetsformer. Enligt rektorn arbetar man utifrån varje barns behov. 3.5 Skolans resultat Utvecklingssamtal hålls med elev och föräldrar varje termin. Skolan har börjat arbeta med dokumentation av eleverna i form av individuella utvecklingsplaner. Av slutbetygen för vårterminen 2002 framgår att 84,6% var behöriga till alla gymnasieprogram 2002. Det genomsnittliga meritvärdet var 224,2, jämfört med 204,6 för riket och 196,4 för Helsingborgs kommun. Utöver de nationella proven i årskurs 5 och 9 använder skolan vissa delar av det diagnostiska testmaterialet för årskurs 2 och 7. Lärarna angav att de också använder sig av läromedlens olika tester och prov för kun-
6 skapsmätning. Skolan har utbyte med två andra kristna skolor. Vid gemensamma träffar har man bl.a. diskuterat betygskriterier och bedömning. Skolan redovisar sina resultat till kommunen. Någon ytterligare gemensam kunskapsmätning i kommunen görs inte. Enligt rektorn varierar skolans resultat mellan åren beroende på vilka behov av stöd som finns inom elevgruppen. 3.6 Bedömning Skolverket bedömer att utbildningen i den fristående förskoleklassen har förutsättningar att stimulera varje barns utveckling och att ligga till grund för fortsatt skolgång. Utbildningen i den fristående grundskolan ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå motsvarar de kunskaper som grundskolan förmedlar. 4 Krav på att utbildningen svarar mot de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet 4.1 Skolans mål Skolan vill vara en kristen skola i Helsingborg. Skolan har en arbetsplan med närmare beskrivning av vilka mål verksamheten har och på vilket sätt man vill uppnå målen. Enligt rektorn är arbetsplanen under omarbetning. Av skolans arbetsplan framgår att skolans värdegrund ligger nära den nationella värdegrunden såsom den uttrycks i Lpo -94. Ett arbete med översyn av den egna värdegrunden har inletts. Elever, föräldrar och personal har svarat på enkäter. Efter sammanställning av enkätsvaren skall en personalgrupp med representanter från styrelsen gå vidare med översynen. Det finns, enligt rektorn, inga påtryckningar från styrelsen eller föräldrar om en mer kristen profil. I skolan finns en gemensam syn att sätta elevens behov i centrum. Enligt rektorn har skolan gjort anmälan till socialtjänsten vid behov. Alla lärare känner till anmälningsskyldigheten. Enligt rektorn tar lärarna i första hand kontakt med honom men det är uttalat att om han inte finns på plats och det är akut så skall lärarna kontakta socialtjänsten direkt. 4.2 Skolans arbete med kränkande behandling och jämställdhet Skolan har en plan mot mobbning. Det finns också en krisplan. Det finns gemensamma ordningsregler som tagits fram av personalen. Klasserna har tagit fram egna trivselregler. Det förs löpande diskussioner mellan personal och elever om mobbning och relationer.
7 Enligt svaren på Skolverkets enkät är det en bra stämning och god sammanhållning på skolan. De tillfrågade eleverna tycker inte att mobbning är ett stort problem på skolan. Samtidigt anger enstaka elever att de känner sig rädda för någon annan elev eller vuxen i skolan. Skolans elever i år 2 och 8 samt deras föräldrar har deltagit i en enkätundersökning som är gemensam för alla skolor i Helsingborgs kommun. Enkäten handlade om trivsel, trygghet, engagemang och lärande. Den har genomförts innevarande år. Skolan har också, som angivits tidigare, genomfört en egen värdegrundsenkät bland elever, föräldrar och personal. Sammanställningen är ännu inte färdig. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Rektorn anser att elevinflytandet är viktigt. Personalens förhållningssätt är viktigt. Eleverna skall kunna påverka innehållet i undervisningen såväl som formella frågor. Varje klass har klassråd. På skolan finns ett elevråd med två representanter från varje klass. Ett arbete för att stärka elevrådets roll pågår. Eleverna uppger som exempel på inflytande i undervisningen att de kan välja själva utifrån dagens planering, att de kan påverka arbetsform och redovisningssätt. Av svaren på Skolverkets enkät framgår att eleverna tycker att de i huvudsak har inflytande både i formella råd och i undervisningen. Enligt de intervjuade lärarna är undervisningen mycket individuellt anpassad. En klass arbetar mycket med mindmap och tar stort eget ansvar. En annan klass har mer behov av struktur. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Skolan använder vanligt förekommande läromedel. Lärarna försöker arbeta med ämnesövergripande teman. Eleverna anger att det är som på alla andra skolor. Elever och lärare har respekt för varandra. Enligt svaren på Skolverkets enkät tycker eleverna i huvudsak att de kan framföra sina åsikter och att lärarna redovisar olika åsikter och inställningar när en fråga diskuteras. I religionskunskap och kristendomskunskap görs jämförelser mellan olika religioner. Sex och samlevnadsfrågor diskuteras både i kristendomskunskap som etik och moral och i biologiundervisningen. Ungdomsmottagningen kommer också till skolan för information och enskilda samtal. Sex- och samlevnad diskuteras också i kill- och tjejgrupper med handledare. Det förekommer inga påtryckningar från föräldrar om innehållet i undervisningen. Enligt rektorn är det inte skolans uppgift att stå för den andliga fostran utan det är hemmets och församlingarnas uppgift.
8 4.5 Elever i behov av särskilt stöd Skolan har flera elever i behov av särskilt stöd. I kollegiet diskuteras elevernas utveckling. Skolan har mitterminskonferens där personalen diskuterar behov av utredningar och stöd. Enligt de intervjuade lärarna har skolan kontinuerlig kontakt med föräldrarna och förtroendet mellan lärare och föräldrar är bra även vid svåra samtal. Enligt lärarna upprättas åtgärdsprogram tillsammans med elev och föräldrar vid behov. Skolan håller också elevvårdskonferenser vid behov. Skolan har en specialpedagog på heltid kopplad främst till år 9. Hon är också resurs för år 5. Utöver det kommer en specialpedagog till skolan fem timmar/vecka. Hon har handledning för lärare och också direkt elevarbete. Vid behov testar hon elever. Skolan har också en skolpsykolog en timme/vecka. Föregående år fanns det även en kurator på skolan men det behovet finns inte nu. Skolan har bra kontakt med kommunen när det gäller stödfrågor. Enligt både lärare och elever får eleverna bra stöd genom att klasserna är små. Skolverket har tagit del av exempel på åtgärdsprogram. Av åtgärdsprogrammet framgår bl.a. en nulägesbeskrivning, mål, åtgärder och vem som är ansvarig samt tidpunkt för utvärdering. Enligt rektorn framgår det av tillhörande protokoll från elevvårdskonferens vilka som deltagit vid upprättandet. Om elevvårdkonferens inte hålls i samband med att åtgärdsprogram upprättas så framgår det av åtgärdsprogrammet direkt. 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Eleverna har bl.a. besökt en utställning, Gud har 99 namn, om olika religioner. En klass har besökt olika frikyrkliga samfund. Skolan har också bjudit in muslimer som har berättat om kultur och religion. Intervjuade föräldrar uppger att de får bra information om skolan och om barnens skolsituation. Det finns ingen föräldraförening. 4.7 Bedömning Skolverket bedömer att skolan svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Skolverket har tagit del av kvalitetsredovisningen för läsåret 1999/2000. Kvalitetsredovisningen innehåller bl.a. en beskrivning av mål, resultat och måluppfyllelse samt förbättringsområden. Enligt rektorn kom arbetet därefter av sig. Skolan håller nu på att upprätta en kvalitetsredovisning
9 för föregående läsår. Rektorn har också deltagit i en utbildning anordnad av Helsingborgs kommun avseende kvalitetsredovisningsarbete. 5.2 Övrigt kvalitetsarbete Skolan har följt upp eleverna efter att de slutat på skolan år 9. Skolan har då fått uppgifter som bl.a. inneburit att de har förbättrat SYV-funktionen genom att köpa in en tjänst från kommunen. 5.3 Bedömning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning är skolan skyldig att årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Skolan har inte uppfyllt denna skyldighet de senaste läsåren. Skolverket bedömer att skolan snarast skall färdigställa kvalitetsredovisningen för läsåret 2002/03 för att leva upp till författningarnas krav.